No description available.

Place-based learning can be facilitated via mobile digital devices. This is relevant both from the perspective of the educational objectives of schools and the aim of creating a greater range of differentiated learning environments. This study is part of a larger project that explores more focused study of the use of digital devices within the context of outdoor learning.    The study was carried out using mainly an abductive approach, leading to results of four categories and a graphic model. Thus new insights have been gained into the ways that modern information and communication technology can facilitate the interface between student and place.    The research results are discussed in relation to experiential learning, affordance, learning object, context and place. The study demonstrates that digital tools can bring new qualities to place-based learning. The interface between humans and natural/urban environments can be developed both cognitively and affectively. There is potential here to both strengthen and transform experiences in the space where virtual and authentic learning environments meet. The conclusion to the study examines the need for further development of both technology and teaching. A holistic perspective that takes into consideration both collaboration and the contexts of different places is necessary when using digital media.

I denna uppsats står egenföretagare i fokus. Med hjälp av David A. Kolbs teori om erfarenhetsbaserat lärande riktas särskild uppmärksamhet mot de kompetenser, erfarenheter och informella kunnande som ett urval egenföretagare uppfattar som viktiga för en framgångsrik verksamhet. Därtill riktas intresset också mot dessa egenföretagares gemensamma personlighetsdrag och lärstilar. Syftet med uppsatsen är att utveckla kunskap om entreprenörskap. Mer specifikt är syftet att öka förståelsen för vilka erfarenheter och former av kunskap som används av egenföretagare i deras verksamhet och organisation. Utifrån syftet konstruerades följande forskningsfrågor: Vilka lärstilar använder sig entreprenören av för att lära sig den nödvändiga kunskapen för att driva sin organisation? Vilka faktorer påverkar lärandets utveckling inom entreprenörskapet? Vilka former av kunskap använder entreprenörerna i arbetet med sina olika arbetsområden?   Undersökningen består av sju semistrukturerade intervjuer. Resultatet pekar på att småföretagarnas erfarenheter, kompetenser och kunnande har sina hemvister i vardagen snarare än formella utbildningssituationer, samt att egenföretagarnas lärstilar och personlighetsdrag i mångt och mycket verkar spegla varandra där social kompetens och att vara orädd för misslyckanden var några av de mer framträdande.

Föreliggande studie syftar till att undersöka praktikens betydelse för erfarenhetsbaserat lärande och anställningsmöjligheter för beteendevetare, inom högre utbildning. Studiens teoretiska utgångspunkt är erfarenhetsbaserat lärande. Den metodologiska ansatsen är kvantitativ och det empiriska materialet samlades in genom webbaserade enkäter. Resultatet tyder på att det är fler beteendevetare som studerat det beteendevetenskapliga programmet utan praktik, än med praktik. Resultatet visar även att det till viss del råder skillnad mellan beteendevetare i förhållande till erfarenhetsbaserat lärande och anställningsmöjligheter. Vidare indikerar resultatet att de som studerat utan praktik, hade föredragit att studera med praktik. / This study intends to examine the significance of internship for experience-based learning and employment opportunities for behavioral scientists, within higher education. The theoretical outset is experience-based learning. The methodological approach is quantitative, and the empirical material is collected through web-based surveys. The result indicates that there are more behavioral scientists who have studied the behavioral science program without an internship, than with an internship. The result also shows that there is, to some extent, a difference between behavioral scientists in relation to experience-based learning and employment opportunities. Furthermore, the result indicates that those who studied without an internship, preferred to study with an internship.

<p>Gymnasielevers upplevelser och erfarenheter av att delta i internationella utbyten fokuseras sällan i forskningssammanhang. Som blivande lärare i engelska och religion med internationell profil ville jag veta mer. Därför behandlar detta examensarbete vad elever lär sig av dessa utbyten, men även hur lärandet gestaltas och vilken nytta kunskapen om vad elever lär kan medföra.</p><p>Uppsatsen baseras på litteraturstudier och empiri i form av elevintervjuer. Av intervjumaterialet framgår att gymnasieelever beroende på utbytets syfte, mål och omfattning tillägnar sig kunskaper inom språk, kultur och personlig utveckling. Tidigare forskning bekräftas i stort av elevernas berättelser om sina erfarenheter, men kunskapernas karaktär varierar mellan olika grupper och individer.</p><p>Arbetet visar att internationella utbyten kan få elever att utvecklas på ett sätt som de inte känt tidigare. De flesta informanterna bekräftar att de lärt sig mer än de kunnat hoppas på medan några förväntat sig mer. Över lag stämmer elevernas erfarenheter väl överens med skolans internationaliseringsuppdrag och teorier om erfarenhetsbaserat lärande.</p><p>Eleverna beskriver på ett inspirerande sätt hur varje upplevelse, erfarenhet och reflektion ständigt förändrar människans syn på sig själv och världen.</p>

Gymnasielevers upplevelser och erfarenheter av att delta i internationella utbyten fokuseras sällan i forskningssammanhang. Som blivande lärare i engelska och religion med internationell profil ville jag veta mer. Därför behandlar detta examensarbete vad elever lär sig av dessa utbyten, men även hur lärandet gestaltas och vilken nytta kunskapen om vad elever lär kan medföra. Uppsatsen baseras på litteraturstudier och empiri i form av elevintervjuer. Av intervjumaterialet framgår att gymnasieelever beroende på utbytets syfte, mål och omfattning tillägnar sig kunskaper inom språk, kultur och personlig utveckling. Tidigare forskning bekräftas i stort av elevernas berättelser om sina erfarenheter, men kunskapernas karaktär varierar mellan olika grupper och individer. Arbetet visar att internationella utbyten kan få elever att utvecklas på ett sätt som de inte känt tidigare. De flesta informanterna bekräftar att de lärt sig mer än de kunnat hoppas på medan några förväntat sig mer. Över lag stämmer elevernas erfarenheter väl överens med skolans internationaliseringsuppdrag och teorier om erfarenhetsbaserat lärande. Eleverna beskriver på ett inspirerande sätt hur varje upplevelse, erfarenhet och reflektion ständigt förändrar människans syn på sig själv och världen.

Bakgrund: I och med samhällets globalisering ökar möjligheterna för revisionsmedarbetare till internationell rörlighet länder emellan. En svensk revisionsmedarbetare har idag möjlighet att åka på en utbytesperiod för att tillägna sig ny kunskap; såväl professionell som privat, vilket det finns olika tillvägagångssätt för. Samhälleliga, privata och arbetsmässiga kulturkrockar är något som en revisionsmedarbetare kan uppleva genom ett utbyte. För revisionsmedarbetare bör det vara nyttigt att erfara sådana här skillnader för att skapa ny kunskap, utveckla sin egna samt kunna dela med sig av denna. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken utbyteskunskap en svensk revisionsmedarbetare har av ett utbyte till USA, hur denna tillägnas, samt om denna kunskap går att implementera i det fortsatta arbetet i Sverige. Definitioner: Utbyteskunskap definieras i denna uppsats som den typ av kunskap som tillägnas vid ett utbyte. Med kunskap avses sådan som kan användas inom revisionsyrket, vilket innefattar kunskap om arbetsmetoder, tillvägagångssätt, sociala förhållanden samt regelverkens uppbyggnad. Resultat och slutsatser: Resultatet av studien konstaterar att utbyteskunskapen består i privata--‐, kulturella--‐ och arbetsmässiga områden, vilka tillägnas genom erfarenhetsbaserat lärande samt praktisk involvering i samhället. / Background: Considering the globalization of society, the possibility for audit associates to be internationally mobile increases. Today, a Swedish audit associate has the opportunity to leave for an exchange period to acquire new knowledge, both professionally and personally, where the approach differs. Audit associates are exposed to the societal, individual, and work--‐related cultural clashes, which arise from an international exchange. It would be useful for an audit associate to experience such clashes to be able to acquire new knowledge, develop pre--‐existing knowledge, as well as to share it. Aim: The aim with this research is to study the exchange knowledge a Swedish audit associate experiences from a period in the U.S., how this knowledge is acquired, and if it is implementable in to further work in Sweden. Definitions: Exchange knowledge is in this research defined as the type of knowledge that is acquired due to an exchange. Knowledge refers to a kind that could be used within the audit profession, which includes knowledge regarding work--‐methods, procedures, social conditions and the structure of the regulations. Results and conclusion: The result of the research is that the benefit lies in individual-, cultural- and work‐related areas which are acquired through experiential learning and also by involvement in society.

I pedagogiken som vägledarskap i naturligt friluftsliv baseras på handlar det om att lära genom verkliga situationer. Den syftar till att deltagarna på en färd, genom egna upplevelser och erfarenheter, ska utveckla färdigheter för att själva kunna ge sig ut på liknande färder i framtiden. Huvudsyftet med den här studien är att undersöka hur en lärosituation på en färd kan se ut, och vilken roll vägledaren har för att en situation ska inträffa och leda till lärdomar. Studien bygger på deltagande observation under två vinterfärder och efterföljande intervjuer med vägledarna. Till grund för vad vägledarna förmedlar under färderna finns deras egna uppfattningar om friluftslivet. När vägledarna beskriver sin syn på friluftsliv tar de upp att friluftslivet i princip innebär att flytta sitt liv ut i naturen, och att de känner sig hemma i att vistas i naturen. De beskriver också betydelsen av den upplevda enkelheten, den fysiska aktiviteten och hur ökade kunskaper i friluftsliv förstärker den positiva upplevelsen. Inför de båda färderna har vägledarna olika förutsättningar att förhålla sig till. Hur väl vägledarna känner gruppen sedan innan och hur lång tid de har på sig totalt tillsammans med gruppen är faktorer som har betydelse för hur de agerar under färden. I min analys beskriver jag två olika typer av lärosituationer. Den första är de som direkt bygger på vägledarnas planering av färden och som de i förväg har kunnat räkna med att de ska inträffa. Här har valet av tid och plats en grundläggande betydelse. Den andra typen av lärosituationer är tillfällen när något oförutsett händer och deltagarna eller vägledarna behöver ändra på ursprungsplanen och anpassa sig efter de nya förutsättningarna. I de oförutsedda situationerna finns, förutom erfarenheter kring den konkreta situationen, också lärdomen att vistelse i den oförutsägbara naturen innebär att behöva vara flexibel och beredd att anpassa sig efter de förhållanden som råder. En förutsättning för lärandet i alla de olika situationerna är ett förhållningssätt gentemot gruppen där vägledarna strävar efter att alla ska bli delaktiga och ta eget ansvar. Jag har i min studie kunnat se flera exempel på hur vägledarna på olika sätt arbetar för att främja gruppens delaktighet och medansvar.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur kollektivt lärande sker under förskolepersonalens arbetslagsreflektion. Studien tog ett socialkonstruktivistiskt perspektiv där lärande antas ske i kommunikation mellan medlemmar i arbetslaget. Tre arbetslag spelades in under deras utvärderingar av verksamheten samt under praktiknära reflektioner över projektarbetet med barnen. Resultatet visade att personalen gjorde två olika kategorier av reflektioner. Den första kategorin av reflektioner var bekräftande reflektioner över såväl konkreta som abstrakta förutsättningar och processer. De bekräftande reflektionerna innehöll beskrivningar av vad som fungerade bra och reflektioner över varför och fungerade på så vis mer koordinerande än kritiskt ifrågasättande och lärandet kunde anses vara reproduktivt. Dessa reflektioner var vanligast i utvärderingssamtalen. Den andra kategorin av reflektioner var kritiska reflektioner med beskrivningar av problem eller en upplevd dissonans mellan målsättningar och verklighet. Detta ledde till skapande av nya gemensamma förhållningssätt och nya pedagogiska artefakter. Eftersom reflektionerna var kritiska kunde lärandet förmodas vara utvecklingsinriktat. Men eftersom reflektionerna främst riktades mot eget handlande på en konkret nivå och inte mer abstrakta förutsättningar och premisser ledde inte lärandet till nya meningshorisonter. Dessa kritiska reflektioner förekom främst i de praktiknära reflektionerna över projektarbetet med barnen, trots den konkreta nivån på reflektionerna kunde det kollektiva lärandet antas vara störst under denna form av arbetslagsreflektion Dessutom undersöktes samarbetsklimatet med hjälp av enkätfrågor från socialpsykologisk forskning. Enkätsvaren visade att samarbetsklimatet var gott.

En utgångspunkt för det här examensarbetet har varit Skolverkets krav på ökad digitalisering i skolan. I studien undersöktes hur lärare uppfattar eventuella möjligheter och utmaningar med att använda bokföringsprogram som digital lärresurs, inom ämnet Företagsekonomi. Syftet med studien var att få mer kunskap om bokföringsprogram som digital lärresurs. Studiens resultat består av uppfattningar ifrån fyra olika lärare och har samlats in genom samtalsintervjuer. Olika möjligheter och utmaningar identifierades och kategoriserades. Studien visar att lärare uppfattar följande möjligheter med bokföringsprogram som digital lärresurs; verklighetsanknytning, helhetsförståelse för redovisning, variationsrik undervisning, digital kompetens samt aktivitet och engagemang bland eleverna. En slutsats är att bokföringsprogram som digital lärresurs möjliggör två delmoment för ett erfarenhetsbaserat-lärande, nämligen ett aktivt experimenterande och konkret erfarenhet. Studien visar att lärare uppfattar följande utmaningar med bokföringsprogram som digital lärresurs; uppstartsprocessen, att undvika förvirring, att hantera automatiska funktioner samt att ha tillräckliga kunskaper. En slutsats är att lärarens roll är viktig för att nämnda möjligheter ska uppnås. Lärarna i studien anser att innan bokföringsprogram används som digital lärresurs, bör elever få erfarenhet och kunskap inom bokföring, med hjälp av andra lärresurser. En slutsats är att bokföringsprogram möjliggör en förlängd lärandeprocess för eleverna, men att det kräver tid och utrymme.