During recent years, America’s attitude toward immigrants has become increasingly excluding. Previous research shows that it is common for illegal immigration and crime to be related to one another, although research shows that there is no relationship between them. The president of the United States, Donald Trump, is known for dividing the American people from the illegal immigrants. Therefore, this study analyses how Trump portraits the American people and the illegal immigrants. Further, the study analyses how he divides these groups from each other. The study is based on a qualitative content analysis where six speeches made by Trump is analysed. The results of the study show that Trump positively portrays the American people by saying they possess unique values. Unlike this, he portrays the illegal immigrants as people that commit crimes such as murder and sexual crimes. Trump also portraits the two groups by dividing them from each other. He does this by giving a positive picture of the American people at the same time as he gives a negative picture of the illegal immigrants. Further, he divides the groups by creating a feeling of unity between the American people through talking about shared culture, values, and an unique history. / Under de senaste åren har USA:s inställning blivit alltmer exkluderande gentemot immigranter. Tidigare forskning visar att det är vanligt att illegal immigration och brottslighet ställs i relation till varandra trots att forskning visar att det inte finns ett samband däremellan. Amerikas president Donald Trump omtalad för att skapa en uppdelning mellan det amerikanska folket och de illegala immigranterna. I relation till detta analyserar denna studie hur Trump framställer det amerikanska folket och de illegala immigranterna samt hur han separerar grupperna från varandra. Studien är baserad på en kvalitativ innehållsanalys där sex av Trumps tal analyseras. Studiens resultat har visat på att Trump ofta framställer det amerikanska folket på ett positivt sätt genom att säga att deras värderingar är unika. Till skillnad från detta framställs ofta de illegala immigranterna som mördare och sexualförbrytare. Han framställer grupperna även genom att separera dem från varandra genom att ge en positiv bild av det amerikanska folket samtidigt som han ger en negativ bild av de illegala immigranterna. Vidare separerar han grupperna genom att framkalla känslor av gemenskap hos det amerikanska folket genom att tala om att de delar en gemensam kultur, värderingar och historia som är unik.

This qualitative text analysis has studied medias portrayal of Taimour Abdulwahab, Anders Behring Breivik and their respective terrorist attacks. The purpose of the essay was to study the newspapers portrayal of the terrorists, with one terrorist being part of an us group and the other one part of a them group. It also aspires to uncover whether the medias portrayal of the terrorists reproduce mechanisms which help sustain the gap between us and them. To answer the essays research questions we have used the media theory about agenda setting and the sociologists Norbert Elias’ and John L. Scotsons theory about established and outsiders. The analysis of news articles the first two days after the terrorist attacks in Swedish newspapers Expressen and Aftonbladet showed a difference in the portrayal of the established Breivik, whos persona and actions were explained on an individual level, whereas the outsider Abdulwahab was connected to groups and his acts explained on a more structural level. The results have also shown how deeply connected terrorism and Islam are, which especially came through in the articles about Breivik, a Christian ethnic Norwegian man. / Denna kvalitativa textanalysstudie har undersökt medias framställning av Taimour Abdulwahab, Anders Behring Breivik och deras respektive terrordåd. Syftet var att undersöka tidningars framställning av terrorister, där ena terroristen tillhör en vi-grupp och den andra en dem-grupp. Den avser även att se om media reproducerar mekanismer som upprätthåller klyftan mellan vi och dem i sin rapportering av terrordåden. För att svara på forskningsfrågorna har vi tagit hjälp av den medievetenskapliga teorin om dagordningen och dess byggstenar samt sociologerna Norbert Elias och John L. Scotsons teori om etablerade och outsiders. Analysen av artiklar från de två första dagarna efter dåden i Expressen och Aftonbladet visade en skillnad i framställningen hos den etablerade Breivik, som framställdes på ett individuellt plan, medan outsidern Abdulwahab kopplades ihop med grupper och förklarades av strukturella skäl. Resultaten har även visat att terrorism är starkt ihopkopplat med religionen islam, även i Breiviks fall, som inte är muslim.

This study aims to examine whether or not teachers of religious studies in Swedish high schools manage to create an including atmosphere in the classroom, and what they are doing to achieve it. The research has been done by participant observation and is of a qualitative nature, where six different lessons taught by six different teachers have been examined and analysed. The focus during the observations have been to find any elements of excluding actions and words from the teacher, and to see what the teacher does to try to create an including environment. The theory of the established and the outsiders as presented by the sociologists Norbert Elias and John L. Scotson makes the foundation upon which the results of this study are analyzed. It can be concluded that there are indeed problematic elements in certain interactions between teacher and pupil during classes, where the teacher accidentally or perhaps without thought says or does things that could make their students feel excluded from the classroom community. These elements could thus have a negative effect on the atmosphere in the classroom, and turn an otherwise potentially including activity into an excluding one. It seems possible, however, to circumvent these problems by using an ethnographic approach when learning and collecting information as a teacher, and when teaching in the classroom environment.

Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka vilka sociala problem på de norrländskalandsbygderna som skildras i svenska hiphoptexter, hur de framställs samt på vilket sätt dekan förstås. För att besvara uppsatsens syfte tillämpades en kvalitativ innehållsanalys för attsystematisera det empiriska materialet som texterna utgjorde. För att nå en djupare förståelseför de levnadsförhållanden som skapat sociala problem genomfördes en kvalitativ textanalysutifrån teorierna och begreppen social exkludering, etablerade och outsiders, territoriellstigmatisering samt identitet och skam. Resultaten visade att följande sociala problem skildrasav norrländska hiphopartister: missbruk av alkohol och narkotika, narkotikabruk, ensamhet,psykisk ohälsa, socioekonomiska missförhållanden, kriminalitet och rasism. I analysen avtexterna framkom det även att levnadsförhållandena påverkades av faktorer som fördomarriktade mot Norrland, resursfördelning samt interna intressekonflikter, vilka inte kandefinieras som sociala problem, men som tycktes inverka på artisternas utsagor. Fördomarnasom skildrades i texterna riktade mot de norrländska landsbygderna gav upphov till två olikasätt att reagera; att känna skam eller att mobilisera sig.

Invandrarnas integration har alltid varit ett viktigt ämne i det svenska samhället. För att lyckas med integration finns det olika vägar och åsikter. Syftet med denna uppsats är att belysa etablerade invandrares perspektiv om vilka faktorer som bidrar till, respektive försvårar integrationen i det svenska samhället. Studien är kvalitativ, där sju semistrukturerade intervjuer genomfördes som datainsamlingsmetod och analyserades senare genom en tematisk analysmetod. Den teoretiska referensramen består av Diaz integrationsmodell samt tidigare forskning. Resultatet visar på att språk är huvudnyckeln till integration i samhället, samtidigt som det kan vara det största hindret för integration. Det kan trots allt övervinnas med vilja och motivation. Den andra största faktorn för invandrarnas integration är arbete. Arbete leder till god ekonomi och delaktighet i samhället. Arbete kan även ge upphov till ett större socialt nätverk, vilket vidare är en plattform för individen att lära sig samhällets normer och värderingar.

Sedan valnatten den 9 september 2018 har ingen regeringskonstellation kunnat tillträda i Sverige. En jämn mandatfördelning mellan de traditionella blocken har resulterat i ett komplext parlamentariskt läge som utlöst en regeringskris. Ett riksdagsparti som tillhör ingetdera av de traditionella blocken är Sverigedemokraterna. Partiet är Sveriges yngsta riksdagsparti och utmanar de etablerade partierna (övriga riksdagspartier) med sin politiska sakfråga. För att få utökad politiskt inflytande ställer Sverigedemokraterna krav på att deras politiska sakfråga ska vinna gehör i den politiska arenan. Studien visar att de etablerade riksdagspartierna och Sverigedemokraterna möts i en strategisk maktkamp i regeringskrisen 2018. De etablerade partierna bemöter Sverigedemokraterna antingen genom att anta utmaningen i deras sakfråga och närma sig en snarlik politik, eller genom att inta en motsatt position till Sverigedemokraternas politiska sakfråga. Studien utgick ifrån ett fall med två kontexter. Kontexterna utgår ifrån en statsministeromröstning samt Sverigedemokraternas besked inför en budgetreservation.

Under det amerikanska presidentvalet 2016 blev falska nyheter ett omtalat fenomen, vilketkarakteriserades av att avsiktligt falsk eller vilseledande information spreds över internet ochsociala medier. Falska nyheter är falska eller vilseledande påståenden som avsiktligtpresenteras som sanna nyheter. Utvecklingen av internet och sociala medier medför att detidag finns en distinktion mellan etablerade och alternativa medier. För att förstå fenomenetfalska nyheter har studien undersökt hur begreppet påverkats av denna medieutveckling.Syftet var att undersöka hur rapporteringen kring falska nyheter ser ut i etablerade medierrespektive alternativmedier. Huvudfrågan var: Hur konstrueras begreppet falska nyheter i deetablerade och alternativa nyhetsmedier i Sverige som valts för denna uppsats? Studien haranvänt sig av diskursanalys för att undersöka olika diskursiva gestaltningar av falska nyheter,och hur alternativmedier förhåller sig till övrig media i medielandskapet. Resultatet visar attetablerad media huvudsakligen har en internationell diskurs medan alternativmedier fokuserarmer på den nationella diskursen. Vid analysen av resultatet har teorier om ideologi,diskursanalys samt gestaltning använts. Analysen visar att falska nyheter används avnyhetsmedierna som ett ideologiskt begrepp för att visa på skillnader mellan etablerad mediaoch alternativmedier samt att förståelsen av begreppet ”falska nyheter” är beroende av englobal intertextualitet. / During the US presidential election in 2016, “fake news” became a well-known phenomenon,which was characterized by the deliberate spread of false or misleading information over theinternet and social media. False news is false or misleading claims intentionally presented asreal news. The development of internet and social media means that there is today adistinction between established and alternative media. To understand the phenomenon of fakenews, the study has investigated how the concept was affected by this media development.The purpose was to investigate how reporting on false news appears in established media andalternative media. The main question was: How is the concept of fake news constructed inestablished and alternative news media in Sweden? The study has used discourse analysis toinvestigate various discursive news reports of fake news, and how alternative media relate toother news media. The result shows that established media mainly have an internationaldiscourse while alternative media focus more on the national discourse. The result has beenanalyzed with theories of ideology, discourse analysis and framing. The analysis shows thatfake news is used by the news media as an ideological concept to show differences betweenestablished media and alternative media and the understanding of the term "fake news" isdependent on a global intertextuality.

The purpose of this thesis is to analyze the discourse on immigration in mainstream media and alternative media and to compare the similarities and differences between two Swedish newspapers. These were Aftonbladet from established media and the right-winge alternative media Nya Tider.   The thesis focuses on analyzing news texts from both newspapers. The method used was critical discourse analysis based on Norman Fairclough's three-step model.   Aftonbladet and Nya tider both represent immigration as a terror threat, a threat of mass immigration, being criminal and being hostile to Swedes. Aftonbladet was alone in representing immigration as opressing women and immigrants as victims, while Nya tider was alone in representing immigration as an economic problem, a part of a exchange of the Swedish population and immigrants as violent. The main conclusion was that none of the analysed news stories containted aspects that represented immigration as someting positive in the Swedish society.

The purpose of this essay is to examine which of new words presented in Nyordslistan are established in the language since 2012. Source text for this essay are seven Nyordslista published between 2012 and 2018. The study analyses the frequency of the new words in newspapers and on Twitter using two databases, Mediearkivet and Korp. The new words are divided in following categories: established words, common words, rare words and dead words. The analysis shows that 17 words from the lists are established in the newspapers and 16 are established on Twitter. 12 of those are mutual for both newspapers and Twitter. The rest of the established new words are still established but not in both forums. Common words contain 38 and 22 new words respectively. The biggest category is rare words; more than 50% words from each Nyordslista end up being rare and not established. Dead words is a small category that contains few words from Nyordslista 2012 to 2014 (with one word from 2015).  It’s determined in the theory chapter that frequency, distribution and meta signals are of great importance for determine the degree of establishment of the new word. Meta signals are used to introduce the word and its spelling, meaning and conjugation to readers in order to establish familiarity with the word and to ensure that the word is used in the same way by all readers. This is clearly evident in this study that established words frequency the year they are presented in Nyordslista contain below 30% meta discussion about the word while the frequency of common words contains between 30 and 80% meta discussion. / Syftet med denna studie är att undersöka vilka av de svenska nyorden som har etablerat sig i svenska tidningar samt Twitter sedan 2012. Uppsatsens källmaterial är nyordslistor som publicerats av Språkrådet mellan åren 2012 och 2018. Studien bygger på analys av nyordens frekvens i svenska tidningar samt Twitter med hjälp av Mediearkivet samt Språkbankens Korp. Undersökningen visar att 17 respektive 16 nyord har etablerats i tidningar respektive Twitter. 12 av dessa ord är gemensamma för båda källorna. De resterande etablerade orden är etablerade fast i varsitt forum. Kategorin vanliga ord innehåller 38 nyord i svenska tidningar respektive 22 nyord på Twitter. Den utan tvekan största kategorin är sällsynta ord. Mer än hälften av de ord som presenteras i Nyordslistan slår aldrig igenom och etableras utan används sporadiskt under året. Det är inte många ord som ingår i kategorin döda ord, speciellt inte från senare års nyordslistor, det är främst från 2012 till 2014 som de döda orden kommer från.  Teorikapitlet i uppsatsen fastställer att spridning och användningsfrekvens är väsentliga för ordens etablering i svenskan. Metasignaler används för att introducera orden, dess stavning, böjning och betydelse. Det märks tydligt i undersökningen av metadiskussion; hos de etablerade orden utgör metadiskussionen under 30% av ordets frekvens det året som ordet introducerades i Nyordslistan medan vanliga ord har en stor andel ord med metadiskussion, mellan 30–80%.

Dagens textilindustri präglas av en linjär värdekedja och har visat sig orsaka en av världens största negativa miljöpåverkan. I en alltmer växande befolkning och mellanklass ökar efterfrågan på klädprodukter, vilket sätter stor press på utbudet inom textilindustrin som i sin tur exploaterar mer råvaror och material samt orsakar föroreningar i naturen. Cirka 80 procent av miljöavtrycken sker inom produktionsledet inom värdekedjan och resterande 20 procent sker inom konsumtionsledet. Klädkonsumtionen har fördubblats mellan åren 2000 och 2015 i ett allt mer ”slit och släng” kultur. Huvudproblemen är resursexploatering och förorening av råvaror, vatten och kemikalieanvändning på stor global skala som orsakar natur och miljöproblem. Hoppet för dessa utmaningar kan vara en framtid med textila startup företag som drivs av cirkulära affärsmodeller och påbörjar omställningen till cirkulär ekonomi. På senare år har samhället belyst hållbarhetsproblem med en global omfattning. Det är avgörande för alla intressenter att balansera ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet, som även kallas för Triple Bottom Line. Detta om vi ska undvika natur och miljömässiga katastrofer världen över. Studien syftar till att studera förutsättningar för ett samarbete med nya startup företag för att påbörja omställningen mot en cirkulär ekonomi i textilindustrin. Ekonomier för många företag och organisationer riskerar att välta om inte omställningen mot cirkulär ekonomi påbörjas snarast. Därför är det viktigt att etablerade företag inom linjära värdekedjan och startup företag med cirkulär affärsmodell samarbetar med varandra. Med de etablerade företagens ekonomiska hållbarhet får de ett socialt ansvar att stötta startup företag som bär på ekologisk hållbarhet och på så sätt skapar de social hållbarhet när ett framgångsrikt integrations samarbete uppfylls. Kunskapsbidraget med studien är våra framförda utvecklingsförslag och krav på hur ett samarbete kan se ut, i kontrast till dagens linjära värdekedja. På så sätt hoppas vi att våra slutresultat ska vara användbara för nuvarande och framtida företag inom textilindustrin. / Today’s textile industry is characterized by a linear value chain and one of the world's largest negative environmental impacts. In a growing population and middle-class economy, demand for clothing products is increasing. This puts a great deal of pressure on supply in the textile industry, which in turn exploits more raw materials and causes pollution in nature. About 80 percent of the environmental imprints occur in production within the value chain and the remaining 20 percent occur within the consumption. Clothing consumption has doubled between 2000 and 2015 in an increasingly "wear and tear" culture. The main problems are resource exploitation and pollution of raw materials, water and chemical use on a large global scale that causes nature and environmental problems. The hope for these challenges may be a future with textile startup companies that are driven by circular business models and begin the shift to circular economy. In recent years, society has highlighted sustainability problems with a global scale. It is crucial for all stakeholders to balance economic, ecological and social sustainability, also known as the Triple Bottom Line. This is to avoid nature and environmental disasters all over the world. The thesis aims to study the prerequisites for a collaboration with new startup companies to begin the shift towards a circular economy in the textile industry. Economies for many companies and organizations risk to fall if the shift towards circular economy doesn’t initiate as soon as possible. Therefore, it is important that established companies within the linear value chain and startup companies with circular business models cooperate with each other. The economical sustainability of the established companies gives them the role with social responsibility to support startup companies that carry ecological sustainability and thus create social sustainability when a successful cooperation is fulfilled. The contribution with the thesis is our developed proposals and requirements for how a collaboration could look like, in contrast to todays linear value chain. This way, we hope our results can be useful for current and future companies in the textile industry.