Syftet med denna studie är att undersöka och få kunskap om hur lärare i engelska planerar,genomför och bedömer elevers muntliga kommunikativa förmåga i engelska. Urvalet blev fyralegitimerade verksamma lärare i ämnet engelska, i årskurs 4–6, på fyra kommunala skolor.Studien utgick ifrån Vygotskijs sociokulturella teori och analysbegrepp, stöttning (scaffolding),mediering och ZPD (Zone of Proximal Development). Studien har utgått från frågeställningen:”Hur främjar engelsklärare elevers muntliga kommunikativa förmåga i engelskämnet?”.Studiens metodologiska ansats är en kvalitativ intervjustudie med semistruktureradeintervjufrågor som genomfördes digitalt. Syftet med denna studie är även att undersöka hurlärares didaktiska val i planering, genomförande och bedömning påverkar elevers lärande.Kommunicerar elever muntligt på engelska eller inte, kan påverkas av olika faktorer somexempelvis elevers bakgrund och rädsla att säga fel eller uttala fel. Ger lärare sina eleverintressanta och utvecklande uppgifter, eller motiverande stöd?Resultatet visar att lärares genomtänkta planering och upplägg är en väsentlig faktor för att eleverska känna sig trygga i situationer där de ska prata engelska. Enligt respondenterna bordeelevinflytande anpassas av elevers behov för att de ska vara mer mottagliga för lärandet ochskapa en atmosfär där de stöttar varandra i klassrummet. Alla fyra legitimerade lärarnaframställer också att en varierad undervisning är en väsentlig del att ta hänsyn av eleversbakgrund och kunskapsnivå. Slutligen bör dokumentation göras kontinuerligt eftersom eleverslärande gynnas och lärare får möjligheten att i tid hjälpa de elever som inte har förståelse förämnet. Som vidare forskning skulle det vara intressant att jämföra flera skolor och forska vidareom hur den muntliga kommunikativa förmågan i engelska lärs ut.

Många elever uppnår inte lärandemålen i matematik. En av anledningarna till detta bottnar i att eleverna upplever matematikängslan och har en låg tilltro till sin egen förmåga. Tidigare forskning visar att elevers tilltro till sin egen förmåga kan kopplas till deras attityder i matematikämnet. Dessa attityder skapas utifrån elevernas erfarenheter och påverkar deras föreställningar om matematik. Läraren har till uppgift att stärka elevernas tilltro till sin egen förmåga och därför anses lärarens roll vara av stor betydelse. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur det pedagogiska ledarskapet kan främja elevers tilltro till den egna förmågan. Tre gymnasielärare, som undervisar i samhällsklasser, intervjuades för att undersöka vilka metoder som dessa lärare tillämpar för att förbättra elevers attityder, motverka elevers matematikängslan och främja elevernas tilltro till den egna förmågan. Eleverna i samtliga klasser fick möjlighet att besvara en elevenkät som berörde deras attityder i matematik, matematikängslan och deras tilltro till sin förmåga. Elevernas svar kopplades till respektive lärare för att kunna analysera svaren utifrån ett enaktivistiskt perspektiv, i syfte att undersöka på vilket sätt lärarens pedagogiska ledarskap påverkade elevernas attityd till matematik. Resultatet visade att lärarens pedagogiska metoder inte var avgörande för elevernas attityder i matematik. Trots liknande tillvägagångssätt i samtliga klasser, hade eleverna skilda upplevelser av undervisningen. I de klasser där lärarna hade ett relationellt förhållningssätt ansåg eleverna att deras attityder till matematikämnet hade förbättrats. Ledarskapet bör därför fokusera på att bygga relationer och skapa ett bra samtalsklimat i klassrummet för att främja elevernas tilltro till sin egen förmåga.

Introduktion: Attention Deficit (Hyperactivity) Disorder (AD(H)D/ ADD) och Autismspektrumstillstånd (AST) är livslånga tillstånd som ger påtagliga konsekvenser för individen. Förekomst av andra utvecklingsrelaterade tillstånd liksom fysisk och psykisk samsjuklighet är vanligt. Kunskapen om den motoriska förmågan hos vuxna med neuropsykiatriska tillstånd är begränsad. Syfte: Undersöka och beskriva den motoriska förmågan hos vuxna med ADHD, ADD och Autismspektrumstörning. Jämföra diagnosgrupperna och undersöka eventuella skillnader. Metod: I studien ingick 151 personer som diagnostiserats i vuxen ålder. Den motoriska förmågan undersöktes med Bruininks-Oseretsky Test of Motor Proficiency, BOT-2. BOT-2 är ett normbaserat, validerat testbatteri som utgörs av fyra motoriska områden uppdelat på åtta delområden, som ger en sammanlagd poäng. Datamaterialet har analyserats med One Way ANOVA, oberoende t-test, Kruskal- Wallis test och Mann Whitney U-test. Deskriptiva data jämfördes med normvärden i BOT-2. Resultat: Jämfört med normvärden i BOT-2 låg 56% av studiepopulationen på en genomsnittlig nivå, 39 % under genomsnittet och övriga väl under genomsnittet i totalpoäng. I området handmotorisk kontroll låg medelvärdet i alla tre grupper under det normerade medelvärdet. Gruppen med Autismspektrumtillstånd hade nedsättningar inom flest områden jämfört med normvärden I AST gruppen låg resultaten i balans och bilateral koordination signifikant lägre jämfört med grupperna ADHD och ADD. I finmotorisk kontroll presterade ADD gruppen signifikant högre än i ADHD gruppen. Konklusion: Nedsättningar i den motoriska förmågan förefaller vanligt hos vuxna med ADHD, ADD och Autismspektrumtillstånd, och särskilt hos dem med AST. Vid neuropsykiatriska utredningar av vuxna bör också den motoriska förmågan bedömas. Mer forskning om förekomsten och behandling av motoriska nedsättningar vid neuropsykiatriska tillstånd är angeläget. / Introduction: Attention Deficit (Hyperactivity) Disorder (ADHD/ADD) and Austim Spectrums Disorder (ASD) are lifelong conditions that often causes severe consequences for the individual. The co-existens of related neurodevelopmental disorders as well as mental and physical illness is common. Knowledge about motor performance in adults is limited. Aims: To explore och describe motor performance in adults diagnosed with ADHD, ADD och Austism Spectrum Disorder. To performe group comparisons and explore differences between groups. Methods: The population consisted of 151 inividuals diagnosed as adults. Motor abilities were examined using the Bruininks-Oseretsky Test of Motor Proficiency, second edition, a reference-based test of fine och gross motor skills. BOT-2 consits of eight subscales organized in four composits, and a total score. One Way ANOVA, independent t-test, Kruskal- Wallis test and Mann Whitney U statistic tests were used in the analysis. Descriptive data was analysed according to normbased data in  BOT-2. Resultat: In the population 56% perform within average and 39 % below average in Total Point score, compared to values in BOT-2. All groups performed below average in Manual Coordination. Most deficits appeared in the ASD group. The ASD group scored significantly lower in bilateral coordination and balance compared to the ADHD and ADD group. In Fine Motor Control the ADHD group performed significantly lower than the ADD group. Conclusion: Deficits in motor performance appears to be common in adults with the diagnosis ADHD, ADD och ASD, especially among individuals with ASD. When adults are clinically investigated, motor abilities should also be adressed. Further studies exploring motor abilities is recommended.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett vanligt vård- och omvårdnadsproblem, ändå har sjuksköterskor en negativ inställning till och känner rädsla inför personer med psykisk ohälsa. Då sjuksköterskestudenter fick utökad utbildning inom ämnet psykiatri blev synsättet statistiskt sätt mer positivt. Det saknas forskning om vilken syn studenterna själva upplever att de har på patienter med psykisk ohälsa samt om den ändras under sjuksköterskeutbildningens gång. Syfte: Studiens syfte var att utforska sjuksköterskestudenters syn på patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård och omvårdnad, före och efter sin teoretiska och verksamhetsförlagda utbildning. Metod: En empirisk, utforskande studie med kvalitativ ansats genomfördes genom att hålla 2 fokusgruppdiskussioner. En modifierad latent innehållsanalys användes. Steg 1-5 behandlade diskussionernas material separat och steg 6 satte deras analysfynd i relation till varandra. Resultat: Analysen gav 4 kategorier: Öppna sig för den andre, Valet och kvalet, Gränslöst engagemang och Balans mellan förmåga och vilja. Slutsats: Analysfynden, förklarade med begreppet människosyn, visade att sjuksköterskestudenterna har en vilja att öppna sig för den andre samtidigt som de är i valet och kvalet om de ska följa samhällets normer eller sin egen vilja. Studenterna som är i början av sin utbildning visar ett gränslöst engagemang medan sjätte terminens studenter, som beskriver samma vilja, har insett sina begränsningar under utbildningen och utvecklat balans mellan förmåga och vilja. Främst genomsyras analysfynden av altruism och helhetssyn som utvecklats från att se enbart hela patienten till att inkludera samtliga resurser runtomkring. Klinisk betydelse: Studiens resultat kan bidra till sjuksköterskestudenters ökade intresse för patienter med psykisk ohälsa. / Background: Mental illness is a common nursing and caring problem and yet nurses have a negative attitude and fear against people with mental illness. Nursing students who gains additional education within psychiatry statistically gets a more positive attitude. There is a lack of research about which view of these patients the nursing students’ experience they have and if they feel it changes during the education. Purpose: The purpose of the study was to explore nursing students’ view of patients with mental illness within somatic nursing and caring, before and after their theoretical and practical education. Method: An empirical, exploring study was conducted with a qualitative approach by having 2 focus groups discussions. A modified latent content analysis was conducted. Stage 1-5 handled the discussions’ material separately, and stage 6 put their findings in relation to each other. Results: The analysis resulted in 4 categories: Open up to the other, Choice and anguish, Limitless involvement and Balance between ability and willingness. Conclusion: The findings, explained with the term view of man, showed that the nursing students’ have a wish to open up to the other at the same time as they are in choice and anguish if they shall follow the norms set by society or their own will. The students who are in the beginning of their education show limitless involvement while the sixth term’s students, who describes the same will, have realized their limitations during the education and have evolved a balance between ability and willingness. Uppermost the findings were lit by altruism and holism which evolved from only seeing the whole patient to include all surrounding means. Clinical meaning: The results of the study may contribute to nursing students’ increased interest for patients with mental illness.

Denna studie undersöker hur elever i årskurs 8 upplever att kreativitet utvecklas med hänsyn till hur de anser att kulturen i klassrummet är, avseende lärarrollen, bilduppgifternas utformning och stämningen mellan klasskamraterna. En enkät gjordes där 17 elever skattade sina möjligheter att arbeta med bilduppgifterna, hur lärarna agerade mot dem gällande uppmuntran att vara kreativa och ta risker, samt hur deras samarbete och respekt för klasskamrater såg ut. För att få en uppfattning om elevernas kreativitet gjordes även två kreativitetstester: ett i divergent tänkande, där de ombads komma på olika sätt att använda ett mjölkpaket, och ett i sammanbindande förmåga, där de tecknade färdigt en bild som redan innehöll ett antal element. Testerna samt enkäten visade att det för de undersökta eleverna fanns ett positivt samband mellan klassrumskulturen och hur eleverna upplevde att bilduppgifterna var utvecklande för kreativiteten. Det fanns samband mellan elevernas resultat på testerna och deras syn på klassrumskulturen, där sambandet var något starkare för testet i divergent tänkande. Eleverna ombads även uppskatta sin kreativitet, men denna uppskattning visade sig inte ha något samband med testerna. Möjliga förklaringar kan vara dålig självkännedom eller en vag bild av vad kreativitet innebär.

Den här systematiska litteraturstudien behandlar elevers inställning till matematik i åldrarna fem till tolv år. Syftet med litteraturstudien är att beskriva elevers inställning till matematik samt identifiera faktorer som kan påverka inställningen. Matematik ses ofta som ett abstrakt och svårt ämne. En negativ inställning till ämnet kan leda till en brist på koncentration och därmed ett minskat lärande, vilket i sin tur påverkar matematikprestationerna. En brist på förståelse för matematik kan skapa frustration och en motvilja mot ämnet. I litteraturstudien har tolv artiklar granskats och sammanställts samt teman har identifierats. Resultatet visade en stor del positiva känslor för matematik i tidiga åldrar. De negativa känslorna framkom till störst del i de högre åldrarna och kan kopplas samman med undervisningsmetoder och ens egen matematiska förmåga. Studien belyser de påverkande faktorerna till elevers inställning samt hänvisar till ett skapande av positiva attityder. Undervisningsmetoder för att skapa positiva inställningar och känslor kring matematik främjas samt ett vuxet stöd från föräldrar och lärare.

Abstract  The aim of this study was to find whether teachers at intermediate level work with enforcing students’ trust in their own ability. The study is based on the Swedish curriculum Lgr22 and the theoretical model ‘the didactic triangle’. The research questions were built based on the triangle and the curriculum.  The method used is a qualitative study with semi-structured interviews. Eight well-experienced teachers participated from three F-6 schools in the middle of Sweden. The data were transcribed and then analysed according to a qualitative thematic method.  The results show that the teacher student relationship is very important and the starting point for strengthening the students’ trust in their own abilities. Other important factors that have an impact in the student’s confidence are: to adjust the teaching and the content; to give feedback and response; affirmation and to give students further motivation to practise their skills and abilities. In the discussion, the conclusion is conveyed in the form of four practical tips based on the results of the study. Hopefully, this study will help future teachers in their profession. / Syftet med den här studien var att undersöka hur lärare på mellanstadiet arbetar med att stärkaelevers tillit till den egna förmågan. Studien grundar sig i Lgr22 och den teoretiska modellsom studien lutar sig mot är den didaktiska triangeln. Det var utefter det styrdokumentet ochden modellen studiens frågeställningar byggdes. Undersökningen är kvalitativ och metodensom användes för att få svar var semistrukturerade intervjuer. I studien deltog åtta erfarnamellanstadielärare från tre F-6 skolor i mellansverige. Datainsamlingen transkriberades ochanalyserades genom en kvalitativ tematisk metod. Resultatet visar att relationen till eleven ärväldigt viktig och en utgångspunkt för att lyckas med att stärka elevens tillit till den egnaförmågan. Att anpassa undervisning och innehåll, att återkoppla, ge respons och bekräfta,samt att motivera eleven att öva och träna, visade sig också som mycket viktiga faktorer föratt lyckas med uppdraget. I diskussionen förmedlas slutsatsen i form av fyra praktiska tipsutifrån studiens resultat. Förhoppningsvis kan på det viset studien användas av framtidalärare.

Denna kvalitativa studie undersöker förskollärarnas åsikter och erfarenheter av affekt och affektsituationer samt deras syn på det stöd de erhåller från verksamheten för att effektivt bemöta barn i affekt. Genom semistrukturerade intervjuer har åsikter, strategier och uppfattningar samlats in från erfarna förskollärare. Analysen av datamaterialet syftar till att ge en djupare förståelse för förskollärarnas perspektiv kring affekt och bemötande av barn i affekt, samt deras uppfattning om stödet från verksamheten. Resultaten förväntas bidra till diskussionen om förbättringar av stöd och resurser för att främja en effektiv hantering av barn i affekt. Genom att belysa förskollärarnas erfarenheter och perspektiv kan studien öka medvetenheten och kunskapen om bemötandet av barn i affekt, vilket i sin tur kan leda till utveckling av arbetsmetoder och stöd inom förskolans verksamhet.

No description available.

Läroboken är viktigaste läromedlet och utgångspunkt för elevernas lärande. Bra läroböcker som ger bakgrunder, analyser och översikter, samt överför ett innehåll ska svara mot styrdokumentens krav och behoven hos elever och lärare. I de nya kurs- och ämnesplanerna för kinesiska står det att eleverna ska lära sig om livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och områden där kinesiska språket används, samt kunna utveckla allsidig kommunikativ förmåga för att kunna anpassa språket till olika situationer, syften och mottagare och även kunna reflektera över likheter och skillnader mellan språkområden. Syftet med detta arbete är att undersöka två kinesiska läroböcker för nybörjare i Sverige ur ett kulturellt perspektiv. Två övergripande frågeställningar har utformats för att utreda detta, ytterligare åtta mer detaljerade analysfrågor har utformats för att hjälpa undersökningen, varav fyra besvaras i den kvantitativa analysen och fyra i den kvalitativa analysen.Resultatet av den kvantitativa analysen visar att båda läroböckerna har ett liknande mönster när det gäller betoningen på dels huvudkategorin vardagsliv, och dels underkategorierna historiska sevärdheter och kända landmärken, samt kinesiska städer, provinser och regioner inom huvudkategorin samhällsorientering. Däremot skiljer sig de båda böckerna åt främst inom huvudkategorin kulturmöten. Zhōngwén Hǎoxué (Liber AB) dominerar orden på högtid och folkseder, medan Láiba (Gleerups Utbildning AB) har sin tyngdpunkt på djur- och siffersymboler. I övrigt profilerar sig Zhōngwén Hǎoxué på underkategorierna etnisk grupp och religion samt kinesisk historia, medan Láiba trycker på underkategorierna mat och dryck samt valuta. Resultatet av den kvalitativa analysen visar att Zhōngwén Hǎoxué har mer än dubbelt så många bilder som Láiba, men storleken är mindre, varierade bildtyper kontrar en enformig bildtyp i Láiba. Bildmotiven i båda böckerna är i stor utsträckning relevanta för respektive tema och kapitel där kinesisk kultur presenteras. Bilderna bidrar också på olika sätt till att öka läsarnas förståelse för den kinesiska kulturen och inom olika ämnesområden och bilderna har potential för att väcka uppmärksamhet och bidrar till det på olika sätt genom att skapa intresse för läsarna att lära sig mer om den kinesiska kulturen, dock utan att ge läsarna ett kritiskt och analytiskt tänkande. Bilderna i Zhōngwén Hǎoxué passar till yngre målgrupper än de själva anger. Båda böcker har vissa kulturområden där bilder saknas.Enligt analysen behövs det mer ord och fraser i böckerna som handlar om kinesisk högtid och folkseder, filosofi, klädsel, etnisk grupp och religion samt kinesisk historia. Ingen av böckerna erbjuder elever ett kritiskt och kreativt tänkande utan nöjer sig med att ha bilder endast för att förklara texterna eller bara får syns skull, och dessutom visar inte bilderna i Láiba en helhetsbild om Kina. Láiba kan vara en bra bok för vuxenläsare, men det behövs mer ord och fraser med kulturinslag som kan omfatta fler områden där kinesiska används och det behövs mer illustrerade bilder och bildtexter av olika slag som kan bidra till elevernas förståelse kring områdena. Zhōngwén Hǎoxué behöver betydligt mer ord och fraser med kulturinslag för att den ska kunna komma till samma nivå som Láiba. Därmed passar Zhōngwén Hǎoxué bättre till högstadieelever och inte till gymnasieelever samt vuxenutbildningen. För eleverna får det konsekvenser vilken bok man får sig tilldelad att läsa. De som blir tilldelade Láiba får kunskapsmässigt bättre förutsättning att klara eventuellt nationella prov än elever som blir tilldelade Zhōngwén Hǎoxué. Mitt förslag är att framtida läroböcker i kinesiska ska vara inriktade mot högstadieelever för sig och gymnasieelever samt vuxenutbildning för sig. Den boken som skrivs för yngre läsare kan öka kulturinslaget genom att lägga till klassiska sånger och visor samt välkända sagor med illustrerade bilder av olika slag. Teman och kapitlens innehåll ska enligt min mening vara anpassade för 6:e till 9:e klass.