Abstract/SammanfattningProblemområdeFör elever med funktionsnedsättningar är behovet av informations- och kommunikationsteknik många gånger störst och ibland även en förutsättning för att eleverna ska nå målen i sin utbildning. Lärare i grundsärskolan arbetar mycket med att finna lämpliga redskap och metoder som leder till lärande och utveckling. Forskning visar att digitala redskap som surfplattan gör undervisningen tillgänglig. Surfplattan har fått ett genombrott i den svenska skolan. Då den anses ge eleverna nya förutsättningar till lärande och utveckling, medför detta att elever inom grundsärskolan får nya möjligheter att utforska och utmana sitt lärande. Syfte och preciserade frågeställningarStudien syftar till att bidra till kunskapsutveckling om hur och när elever i grundsärskolan använder surfplattan som redskap i sitt lärande och sin utveckling. Studien vill också lyfta fram faktorer som enligt forskning anses betydelsefulla för lärande och utveckling. Frågeställningar:•Hur arbetar eleverna med surfplattan?•I vilka lärsituationer använder eleverna sig av surfplattan? •På vilket sätt bidrar lärare och kamrater till lärande och utveckling hos den enskilde eleven?Teoretisk ramStudien grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv som bygger på Lev Vygotskijs grundläggande teori om att lärande och utveckling sker genom samspel och interaktion med rätt redskap/resurser och i rätt sammanhang, samt i en situerad kontext, som i denna studie i klassrummet på en grundsärskola. Denna teori har vidareutvecklats av forskare, bl.a. Strandberg, Säljö och Dysthe som omnämns i den teoretiska förankringen.MetodFör att genomföra studien har en kvalitativ fallstudie utförts i en klass inom grundsärskolan. Undersökningsmaterialet har tagits fram genom metodtriangulering och innefattar intervjuer, deltagande observationer, informella samtal och fältanteckningar. I studien har sex observationer vid olika lektionstillfällen utförts och två specialpedagoger har intervjuats. Syftet med att välja kvalitativa metoder för undersökningen var att hitta eventuella variationer att ställa mot varandra i en diskussion. Resultat med analysResultatet visar att surfplattan används av eleverna som ett medierande redskap. Eleverna använder surfplattan för att tolka och kommunicera omvärlden och därmed ökar förutsättningarna för dem att vara delaktiga i sitt lärande. Specialpedagoger och elever utgör viktiga mediatorer för den enskilde elevens lärande. Eleven approprierar kunskaper och färdigheter genom att samspela med omgivningen och surfplattan. Jag har funnit att de vuxnas medvetenhet om effekterna av de metakognitiva processerna bidrar till att elevernas lärande utvecklas och har betydelse för om surfplattan ska vara ett framgångsrikt medierande redskap. Resultatet i studien indikerar på, att då eleverna använder surfplattan påverkas deras motivation som i sin tur inverkar på deras uthållighet, engagemang och deltagande.KonklusionSurfplattan är ett redskap som kan bidra till att göra undervisningen mer tillgänglig för elever i grundsärskolan. Om surfplattan ska vara ett framgångsrikt redskap för eleverna i grundsärskolan måste den ses i samspel och interaktion, i rätt sammanhang och i en situerad kontext. Begrepp som metakognition, mediering och appropriering har betydelse för elevernas lärprocesser och bör stå i fokus. Implementering Såväl tidigare forskning som studiens resultat visar att surfplattan är till gagn för grundsärskoleelevernas lärande och utveckling. Surfplattan förenklar möjligheterna att tillgodose individuella behov genom dess utformning, inbyggda utrustning och det stora utbudet av program som finns. Förutsättningar för olika slags kommunikation öppnas upp via surfplattan och underlättar elevernas deltagande och möjligheter till interaktion och samspel. NyckelordAppropriera lärande, grundsärskola, medierande redskap, metakognitiv förmåga, surfplatta

Bakgrund: Spinal stenos är en förträngning av ryggmärgskanalen längs med hela ryggmärgen. Akupunkturbehandling vid tillståndet har sedan 2013 konstaterats vara av låg evidensgrad, men viss behandlingseffekt går att se trots bristande studiekvalitet från tidigare forskning. Trots detta använder en majoritet av fysioterapeuter behandlingsmetoden vid spinal stenos. Syfte: Syftet med studien är att sammanställa litteratur gällande huruvida akupunkturbehandling har effekt på smärta, funktionell förmåga och livskvalitet hos individer med spinal stenos. Metod: PICO-modell användes för att definiera sökning till en litteraturöversikt. Sökningarna avgränsades till att avhandla studier skrivna efter 2013. Studier granskades utifrån studiekvalitetenligt EPHPP och PEDro. Resultaten för varje enskild studie granskades och sammanställdes sedan i en sammantagen bedömning för att besvara syftet. Resultat: Sju studier omfattades av sökningen varav tre studier med case-series design och fyra studier med RCT-design. Övervägande andel av studierna var av låg eller måttlig kvalitet. Av sex studier som undersökte smärta redovisade samtliga studier minskad smärta av akupunkturbehandling och fem av sex studier konstaterade statistiskt signifikant skillnad. Fyra studier som undersökte gångförmåga konstaterade förbättring, men utan tydlig skillnad mot andra interventioner. Övriga utvärderingsinstrument av funktionell förmåga visade tvetydiga resultat mellan studier. Tre studier som undersöker livskvalitet visar tvetydiga resultat. Slutsats: På grund av bristande urval och låg studiekvalitet går det inte att dra en slutsats huruvida akupunktur går att rekommenderavid spinal stenos. Resultaten tyder dock på positiva behandlingseffekter av akupunkturbehandling mot smärta vid spinal stenos. För att ge belägg för eventuella behandlingseffekter behöver mer forskning av högre kvalitet genomföras.

I förskolans läroplan står det under kapitlet Förståelse och medmänsklighet, att utbildningen ska ge barnen möjlighet att utveckla empati och omtanke. Tidigare forskning visar att barn som har bristande färdigheter i empatisk förmåga finner högre risk att hamna i utanförskap i barngruppen. Syftet med studien är att ta del av förskollärares upplevelser av sitt arbete med att främja barns utveckling av empatisk förmåga. Målet med min studie är att ta reda på om empatisk förmåga uppfattas som en viktig del i barnens utveckling samt om det sker planerad undervisning riktad att utveckla barns förmåga att visa och känna omsorg. För att kunna ta del av förskollärarens personliga upplevelser har fem kvalitativa intervjuer genomförts. Resultatet av intervjuerna har genomgått en teoretisk analys som tolkas utifrån det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att förskollärarna har olika uppfattningar av begreppet empatisk förmåga och hur området berörs i förskolan. Empatisk förmåga är något som uppfattas som en viktig förmåga av alla förskollärarna som deltog i studien. Empati är dock ett begrepp som upplevs som tolkningsbart och uppfattas väldigt individuellt från person till person. Trots attbegreppet anses som viktigt svarade två av fem förskollärare att de inte använder sig av begreppet empati i förskolan. Dock anser alla att de arbetar med det förmågan står för i sin verksamhet genom stöttning av barnens sociala samspel. Förskollärarna beskriver flera olika sätt man kan stötta barn i utvecklingen av förmågan att kunna visa omsorg, något som förskollärarna anser är viktigt även ur ett samhällsperspektiv. Svaren är samstämmiga i att undervisning av empatisk förmåga är något som gynnar alla barn, speciellt barn som upplevs i extra behov av stöttning i utvecklingen.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur olika litteraturdidaktiska val främjar alternativt begränsar gymnasieelevers utvecklande av critical literacy. Valet av ämne grundar sig i de motstridiga formuleringarna mellan läro- och ämnesplan gällande elevens förmåga att kritiskt granska och vems ansvar det är att främja utvecklingen av denna förmåga. Valet av ämne grundar sig även i vår syn på critical literacy som en essentiell förmåga i ett pluralistiskt samhälle. Genom litteratursökning har tio källor, efter relevans- och kvalitetsgranskning, valts ut. Källorna innefattar både svensk och internationell forskning med fokus på svenskämnet respektive modersmålsundervisning. Genom tematisk analysmetod har vi analyserat materialet och förhandlat fram fyra teman. Resultatet visar att det finns en koppling mellan didaktiska val och gymnasieelevers utvecklande av critical literacy. Slutresultatet visar bland annat att huruvida eleverna erbjuds tolkningsutrymme är en avgörande faktor för främjandet av gymnasieelevers utvecklande av critical literacy. Att ställa öppna frågor som inte implicerar ett givet svar öppnar upp för elevernas olika tolkningar och kan således vara ett didaktiskt val som främjar utvecklandet av critical literacy. Litteraturdidaktiska val som fokuserar på färdighetsövningar och kunskapsreproduktion som inte ger eleverna utrymme att tänka kritiskt begränsar däremot gymnasieelevers utvecklande av critical literacy. En annan begränsande faktor är undervisning som baseras på normerande uppfattningar om vad eleverna behärskar. Slutligen uppmanar vi till vidare forskning på ämnet.

Enligt den svenska läroplanen ska elever erbjudas en varierad undervisning där nyfikenhet och engagemang väcks. De ska även få möjlighet att söka svar på frågor om naturen genom systematiska undersökningar. Samtidigt larmar myndigheter att barn vistas allt mindre utomhus samt att de rör sig långt under rekommendationer. Det finns här underlag för att tänka utanför den traditionella undervisningen och för att möjliggöra alternativ undervisning såsom utomhuspedagogik. Syftet med denna studie är att undersöka elevers och lärares erfarenhet av utomhusundervisning inom de naturorienterande ämnena. För att belysa föregående erfarenheter av effekter kring utomhuspedagogik har granskning av tidigare forskning sammanställts. Med detta som grund undersöks i studien utmaningar och möjligheter ur lärar- och elevperspektiv. Arbetets teoretiska förankring har en pragmatisk prägel där lärare och elevers erfarenheter undersöks. Studien baseras på kvalitativ metod genom intervjuer och har en hermeneutisk ansats där uppfattningar och erfarenheter tolkas. Resultatet av studien visar på positiva effekter av utomhuspedagogik och speciellt inom de naturvetenskapliga ämnena. Eleverna uttryckte att de bland annat lär sig att samarbeta och visa vördnad för naturen. Framför allt uppskattar eleverna att kunna röra sig fritt. Lärarna beskriver att de ser att eleverna är nyfikna och hur de engagerar sig i undervisningen då de får använda alla sina sinnen. Utmaningarna som lyfts fram är bland annat väderleken, resurs och planering. Lärarna från undersökningen betonar att det är viktigt att våga, och att börja smått för att arbeta sig framåt.

Dyskalkyli är en specifik inlärningssvårighet. Det innebär att barnet visar brister i den aritmetiska förmågan. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur läraren arbetar med elever som har dyskalkyli och vilka effektiva insatser finns för elever med dyskalkyli. I studien har vi samlat in och granskat vetenskapliga artiklar som behandlar vårt ämne. Vid datainsamling användes databaser Eric och Unisearch samt manuell sökning. Resultatet visar att det finns effektiva insatser för barn med dyskalkyli såsom digitala insatser och individuell undervisning. Dock visar forskarna att lärare har otillräckliga kunskaper om dyskalkyli.

Oat products have become more and more popular in today´s society, as oats have healthy properties and can be classified as gluten-free. Oats also contain good fiber in the form of beta-glucans which are a soluble type of fiber that can lower cholesterol levels in the blood. It has also become more popular to use oats in various products as an ingredient and in these cases purified oat protein may be an option. Oat protein extract can be obtained by alkaline extraction at pH 9 and precipitation of the proteins at pH 5. This protein extract then needs to de defatted to obtain a pure protein extrakt. One problem with oat protein is that the solubility is generally low, which makes it difficult to use the protein extract as an ingredient in food.  This report examined how the water holding capacity and the solubility of oat protein were affected by defatting by ethanol. The defatting was performed either on the oatmeal before the protein extraction or on the protein extract after the extraction. These two methods are called fat+alki and alki+fat respectively. After the defatting there was no fat left in the protein extracts and the protein content was about 90 %. The water holding capacity of defatted protein extract treated with the fat+alki method was 1,98 g/g and for alki+fat the value was 1,74 g/g, these values can be compared with the water holding capacity of the protein extract which was 0,88 g/g. Experiments done on the solubility of defatted protein extract confirmed that the solubility at pH 5 was lower than at pH 7,25 for the defatted protein, but no clear difference could be seen between the two different methods of defatting.  The conclusion that can be drawn from this study is that ethanol can be used to defat oat protein and that there will be no major difference in results for the fat content or protein content if the defatting is performed before or after the protein extraction. However, several of the experiments in the study need to be repeated to obtain more reliable results. There is also a need for more studies looking at alternative ways, which preferably do not use solvents, as solvents can pose a danger to the consumer.

Denna uppsats har som syfte att skapa förståelse för hur högpresterande och särskilt matematikbegåvade elever blir stimulerade i matematikundervisningen. Genomförandet av undersökningen startade med en kvantitativ enkätstudie med standardiserade påståenden för att finna ett lämpligt urval av elever. Därefter utfördes standardiserade kvalitativa intervjuer med utvalda elever, som ansågs uppfylla de kriterier som beskriver högpresterande och särskilt matematikbegåvade. Analysen av resultatet hade en fenomenologisk ansats och har tolkats utifrån hermeneutiken. Resultatet visar att eleverna stimuleras av en matematikundervisning som i hög grad innehåller experimenterande och undersökande moment, där de kan få utlopp för sina kreativa matematiska tankar. Då dessa elever identifieras i skolan kan undervisningen anpassas till deras förmågor. Slutsatsen som dras av resultatet är att undervisningen och matematiklärarens roll är av stor betydelse för att dessa elever ska ha möjligheter att utvecklas utifrån sin potential. Med rätt stimulans kommer dessa elever fortsätta tycka att matematiken i skolan är givande och lärorik.

Syftet med studien var att undersöka om skolan är till för alla, även de högpresterande och särbegåvade eleverna i matematik. Genom kvalitativa intervjuer av rektorer/biträdande rektorer på fem skolor och Lars Narvselius, ansvarig för Mensas program för begåvade barn, undersöktes hur undervisningen ser ut för de elever som ligger steget före i matematik. Dessutom undersöktes hur matematikundervisningen skulle kunna se ut för att inkludera alla elever. Studien visar att undervisningens utformning och innehåll inte kan vara likadan för alla elever eftersom behoven är olika, men att tillhöra en grupp, att känna trygghet i den gruppen och att bli sedd av kamrater och vuxna är alla elevers rätt i skolan. Pedagogerna måste ta hänsyn till att även högpresterande och särbegåvade elever behöver bekräftelse och stimulans, genom att erbjuda dem specialundervisning, antingen i den vanliga klassen, i speciella klasser eller i särskilda skolor.

Howell, Eva (2009). Attityder och förväntningar bland lärare och elever på en yrkesförberedande skola. (Attitudes and Expectations among Teachers and Students at a Vocational School). Skolutveckling och ledarskap,Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med detta examensarbetet är att ge en bild av elevers och lärares inställning till varandra på en yrkesförberedande skola men även att försöka skildra vilka krav och förväntningar som ställs på både lärare och elever. I arbetet belyses tidigare forskning kring lärares och elevers förväntningar, inställning till skola och ämne samt motivation. För att nå mitt syfte valde jag att genomföra en enkätstudie där lärare och elever på en yrkesförberedande skola med lång tradition fick ta del. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att yrkeselevernas intresse för de praktiska ämnena är stort men att både kärnämneslärarna och deras ämnen vunnit mark hos eleverna vilket kan ses som en förutsättning för fortsatt arbete.