Syftet med studien var att undersöka vad specialpedagogisk kompetens innebär för speciallärare, specialpedagoger och lärare verksamma inom Komvux och Lärvux, samt hur utbildningen organiseras och genomförs för att göra studiesituationen tillgänglig för elever i behov av specialpedagogiska insatser. Studien utgår ifrån en kvalitativ ansats och halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer tillämpades som datainsamlingsmetod. Fyra fokusgruppsintervjuer genomfördes i fyra olika kommuner, med totalt 15 respondenter. Insamlat material har analyserats utifrån teorin om KASAM, samt det relationella och kategoriska perspektivet. Resultatet visar att den mest betydelsefulla faktorn för att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna elever i behov av specialpedagogiska insatser är respondenternas förmåga att bygga och bibehålla respektfulla relationer. Respondenterna genomför stödjande insatser för att göra studiesituationen hanterbar och begriplig, i syftet att öka elevers autonomi och stärka tilltron till den egna förmågan, genom att skapa struktur och tydlighet i studierna, erbjuda individuell handledning och stöd i studieteknik, samt tillhandahålla alternativa verktyg. Specialpedagogisk kompetens är starkt förknippad med pedagogens personliga egenskaper som innebär ett respektfullt för-hållningssätt, genuint intresse och engagemang i mötet med eleven. Den specialpedagogiska kompetensen tas tillvara genom ett kollegialt lärande och respondenterna åtar sig ett omfattande ansvar över elevhälsofrämjande insatser för att tillgodose vuxnas behov, rätt till utbildning och därmed en andra chans. Utifrån resultatet kan en slutsats dras att respondenterna i sin profession har en nyckelroll i att utforma en meningsfull studiesituation för att vuxna elever ska uppleva en känsla av sammanhang.

Bakgrund och forskningsöversikt. Bakgrunden visar att kostundervisning i ämnet Idrott och hälsa (I&H) förmedlas utifrån ett patogent synsätt på kost och inom Hem- och Konsumentkunskap (HKK) riktas kostundervisning åt ett salutogent synsätt på kost.Forskningsöversikten redovisar för regeringens bestämmelser om vilka hälsokunskaper som ska förmedlas till elever i I&H och HKK undervisning. Det som har uppdagats är att det finns lite forskning som återger ett elevperspektiv på kostundervisning inom båda ämnena. Det sesdärför finnas ett behov av studier som återger hur elever själva väljer att förmedla sin syn påkostundervisning inom ämnena I&H och HKK. Syfte och frågeställningar. Syftet med studien är att undersöka elevers syn på kost inomämnena Idrott och hälsa (I&H) och i Hem- och Konsumentkunskap (HKK). Följande tvåfrågeställningar har skapats för att undersöka detta: hur talar elever om kost? samt hur upplever elever kostundervisning inom I&H och HKK? Metod. Undersökningen utgick ifrån en hermeneutisk vetenskapsteoretisk ansats. Fyra semistrukturerade fokusgruppsintervjuer har valts som datainsamlingsmetod. Undersökningens urval föll sig på högstadieelever som under studiens genomförande hade enpågående undervisning inom I&H och HKK. Utifrån den insamlade datan tillämpades en kvalitativ textanalys. Datan kategoriserades i teman med hjälp av studiens teoretiska ramverk, där främst Mikael Quennerstedt begreppstolkning av salutogent och patogent har använts för att tolka hur elever talar om kost. Resultat. Studien visar att eleverna framför förståelse för det patogena perspektivet på kost. Detta framgår av att de talar om kost som ett medel för att främja kroppens fysiska hälsa eller för att motverka fysisk ohälsa. När eleverna berättar om de positiva/negativa psykiska och sociala faktorerna som påverkar deras välmående i olika matsituationer, kan det förstås utifrån ett salutogent perspektiv på kost.  Slutsats. Det behövs tillämpas mer salutogen kostundervisning inom I&H och HKK. Detta för att både medvetengöra de salutogena aspekterna som skapas tillsammans med kost samt för att balansera upp de rådande patogena förhållningssätten som studien visar dominerar i ämnenas kostundervisning.

Studien syftade till att undersöka lärares syn på formativ bedömning och det i relation till elever på tidig utvecklingsnivå inom gymnasiesärskoolans individuella program. Vidare ville studien belysa möjligheter och hinder som lärare kan uppleva i arbetet med formativ bedömning av elever på tidig utvecklingsnivå och vilka kompetenser samt förutsättningar de såg sig behöva i kommunikationen med eleverna. Studien bygger på kvalitativa samtal i tre fokusgrupper med lärare från två olika gymnasiesärskolor. Resultatet har analyserats utifrån kriterier för formativ bedömning. Något som framkom i fokusgrupperna var vikten av att ha kunskap om olika sätt att kommunicera samt att tidsbrist hos lärareoch gruppens sammansättning med elever på olika utvecklingsnivåer ansågs kunna utgöra hinder för formativ bedömning. Dessutom lyftes svårigheten att läsa av elever på tiodig utvecklingsnivå och att det påverkar den formativa bedömningen. Det som behöver beaktas är vikten av att skapa förutsättningar för elevers deltagande i undervisningen.

Studiens syfte var att belysa hur idrottsföreningsaktiva 65+ beskriver erfarenheter avfysisk aktivitet och dess värde, och hur genusfaktorn skiljer grupperna åt. Teoretiskreferensram: En kombination av holistisk ansats, Bourdieus teori, genusteori ochsocialkonstruktivism. Metod: Idrottsföreningsaktiva 65+ rekryterades i denna studie,där damer kom från en golfförening och herrar från en frigymnastikförening. Totalt 3grupper deltog i denna studie där fokusgruppsintervjuer tillämpades för insamling avdata under två tillfällen. Dessutom skrev informanterna en dagboksanteckning, dettaför att i möte nummer två skulle diskussioner utgå de anteckningarna.Fokusgruppsintervjuerna spelades in med hjälp av digitala verktyg som sedantranskriberades noga och därefter analyserades med hjälp av kvalitativinnehållsanalys. Resultat: Analysen genererade två kategorier och sexunderkategorier, där resultatet visade att värdet av fysisk aktivitet handlar omfrämjandet av hälsa och det sociala umgänget, vilket var viktigt för de bådagrupperna. Samtidigt spelade det i detta avseende också roll vilka erfarenheter varjeinformant hade, detta då resultatet visade att de tyckte om att utföra fysiska aktiviteterutifrån eget intresse, behov, samt den miljö de befann sig i kombination med synen påkroppsideal. Det fanns tydliga indikationer på hur damerna och herrarna skilde sig åtgällande engagemang i fysiska aktiviteter som bland annat påverkas av smak ocherfarenheter beträffande sociala och kulturella aspekter. / The purpose of the study was to highlight how 65+ sports associated people describethe experience and value of physical activity, as well as how the gender factorseparates the groups. Theoretical Reference Framework: A combination of holisticapproach, Bourdieu's theory, Genus theory and Social constructivism. Method:Athletes 65+ were recruited in this study, ladies from a golf club and gentlemen froma free gym association. A total of three groups participated in this study where focusgroup interviews were applied for data collection on two occasions. In addition, theinformants wrote a diary, which meant that in the second meeting discussions wouldbe based on those notes. Focus group interviews were recorded using digital tools,which then where carefully transcribed and analyzed using qualitative contentanalysis. Result: The analysis generated two categories and six subcategories, wherethe results showed that the value of physical activity is about promoting health andsocial relations, which was important for both groups. At the same time the resultsshowed that they enjoyed performing physical activities based on their own interests,needs, view of body ideals and the environment where the performed the physicalactivity. There are clear indications of how the ladies and gentlemen involvement inphysical activities differ and how they are influenced by taste and social and culturalexperience.

Syftet med studien var att kartlägga åsikter kring ett Gemensamt Konstruktivt Medarbetarskap (GKM) för att lägga grunden till en plattform att stå på inför kommande arbete kring medarbetarskap ute i organisationer. Studien är en kvalitativ undersökning med fallstudie som grundläggande design med en ansats av positiv psykologi, vilken genomfördes på en kemisk industri. Datainsamlingen gjordes genom fokusgruppsintervjuer där fyra-sex deltagare deltog/intervju. Vid intervjuerna diskuterades fyra fokusområden; gemensamt medarbetarskap, ledarskap, medledarskap och coaching. I studien har fem teman definierats vilka kan utgöra en plattform att stå på; ansvarstagande, förtroende, kommunikation, samarbete och engagemang. Grunden till en plattform består av fem ord som kan ses som ett gemensamt språk för att kunna kommunicera vidare; förtroende, ärlighet, pålitlighet, ansvarstagande och kommunikation. / The purpose of the study was to try to make a chart of views around a Common Constructive Empowerment (CCE) in order to set base for a platform to stand on due to further work around empowerment in organizations. The study is a qualitative research with a casestudy as a fundamental design with an approach to positive psychology, which was carried out in a chemical industry. The data collection took place in focused group interviews with four to six participants/interview. At these interviews four focus areas were discussed; common empowerment, leadership, shared leadership and coaching. In the study five themes has been defined that can be seen as a platform; responsibility, confidence, communication, cooperation and commitment. The base for a platform consists of five words that can be seen as a mutual language in order to keep on with the communication; confidence, honesty, reliability, responsibility and communication.

Bakgrund Vid palliativ vård är ett av de grundläggande målen att identifiera och lindra smärta och andra besvärande symtom. Studier har visat att patient och vårdpersonal skattar patientens symtom olika, vilket visar på vikten av att genom systematisk symtomskattning få kännedom om patientens symtom. Patienter i palliativ vård har ofta komplexa symtom som påverkar varandra sinsemellan, och är samtidigt påverkade av sin sjukdom så att möjligheten att själv skatta symtomen försämras. Ett antal olika symtomskattningsinstrument (SSI) kan användas vid palliativ vård, och symtomskattning är en av de kompetenser som ingår i sjuksköterskans ansvarsområde. Dock visar resultat från Svenska Palliativregistret att de målnivåer för symtomskattning som Socialstyrelsen rekommenderar är långt ifrån att uppfyllas. En förutsättning för att kunna öka frekvensen av symtomskattning och därmed även vårdkvaliteten, är att få en större förståelse för vilka faktorer som bidrar till detta, genom att studera sjuksköterskors perspektiv på att använda SSI vid palliativ vård. Syftet var att beskriva sjuksköterskors perspektiv på att använda SSI vid allmän och specialiserad palliativ vård. Metod för studien var kvalitativa semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med sjuksköterskor från hospice, avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) och allmän hemsjukvård. Alla tre intervjuerna hade fyra deltagare och varade mellan 55 - 57 minuter. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet består av fyra kategorier: 1. SSI innebär en kvalitetssäkring, 2. Sjuksköterskans arbetssätt med SSI är viktigt för resultatet, 3. Hinder och begränsningar i användningen av SSI, och 4. Organisationens betydelse i arbetet med SSI. Slutsats Resultatet visar att sjuksköterskorna upplevde att användandet av SSI kan innebära en kvalitetssäkring av vården, men är inget heltäckande verktyg som kan användas i alla situationer och kan inte ersätta klinisk erfarenhet. Sjuksköterskans kunskap om SSI är avgörande för utförandet, varför utbildning i SSI för sjuksköterskor inom palliativ vård, men även för övriga professioner i teamet kring patienten, är av stor vikt. Organisationen spelar en viktig roll i att se till att rutiner och etablerade arbetssätt finns. Fortsatt forskning bör därför vidare undersöka vilka kunskaper sjuksköterskor anser sig behöva för att kunna använda SSI på ett effektivt sätt.

This study draws attention to how teachers view and reason about ethics education in social studies. Based on the Social representation theory, the study aim to answer questions about the content and themes which are expressed in the teachers' conversations about ethics education. The study also wants to emphasize the communicative resources used by participants when they create a common understanding of ethics education. The study's empirical data consists of six focus groups interviews with teachers working with student in school year 4-6. Teachers in three teams (a total of 13 teachers) met at two occasions to talk about ethics education in social studies. The result from the analysis is presented in three parts. The first part draws attention to teachers' social representations of ethics education in social studies. Four social representations were found and they consist of teachers' ideas about content, methods and strategies, and the purpose and goals and difficulties in ethics education. The second part shows that the teachers express three social representations of how ethics education is related to, religious education, social studies and the school's overall mission. The analysis shows that ethics education is an important part of the religious education but also other subjects in social studies and the school's overall mission. The third part draws attention to the communicative resources that teachers use to create a common understanding of ethics education. Examples of communicative resources used in the conversations is teaching materials, national tests, the curriculum and their own teacher education. / Lärare i den svenska grundskolan har i uppdrag att utveckla elevers kunskaper om och i etik. Studien syftar därför till att undersöka hur lärare, som undervisar i skolåren 4–6, samtalar om etikundervisning i de samhällsorienterande ämnena med särskilt fokus på religionskunskap. Teorin om sociala representationer har utgjort både teoretisk utgångspunkt och analysverktyg i studien. Empirin består av fokusgruppsintervjuer med tre arbetslag med lärare som samtliga undervisar i de samhällsorienterande ämnena. Analysen visar att det i lärarnas samtal framträder fyra sociala representationer av etikundervisning; etikundervisning som fostran i socialt samspel, etikundervisning som demokratifostran, etikundervisning som värde- och dygdetisk fostran och etikundervisning som utveckling av etiskt tänkande. Dessa sociala representationer består av lärares didaktiska idéer om undervisningens syfte, metoder och strategier, innehåll samt svårigheter. Analysen visar vidare att det i lärarnas samtal framträder tre sociala representationer av hur etikundervisning relaterar till de samhällsorienterande ämnena och skolans övergripande uppdrag. Dessa är; etikundervisning har en naturlig plats i religionskunskap, etikundervisning är en viktig del i alla samhällsorienterande ämnen och etikundervisning pågår dagligen i den praktiska verksamheten. Det tycks som om etik är ständigt aktuellt men sällan är det primära undervisningsinnehållet. I samtalen framträder också de kommunikativa resurser som lärarna använder för att skapa en gemensam förståelse av etikundervisning. Exempel på kommunikativa resurser som används i samtalen är; läroplan, nationella prov, läromedel, forskning och kunskap från utbildning. / Helena Anderström har sedan 2002 arbetat inom grundskolan med undervisning i de samhällsorienterande ämnena. Hon är nu verksam vid lärarutbildningen i Jönköping. Lärares samtal om etik - Sociala representationer av etikundervisning på mellanstadiet inom ramen för samhällsorienterande ämnen är hennes licentiatuppsats. Lärares samtal om etik – Sociala representationer av etikundervisning på mellanstadiet inom ramen för samhällsorienterande ämnen Lärare i den svenska grundskolan har i uppdrag att utveckla elevers kunskaper om, av och i etik. Studien syftar därför till att undersöka hur lärare, som undervisar i skolåren 4–6, samtalar om etikundervisning i de samhällsorienterande ämnena med särskilt fokus på religionskunskap. Teorin om sociala representationer har utgjort både teoretisk utgångspunkt och analysverktyg i studien. Empirin består av fokusgruppsintervjuer med tre arbetslag med lärare som samtliga undervisar i de samhällsorienterande ämnena. Analysen visar att det i lärarnas samtal framträder fyra sociala representationer av etikundervisning; etikundervisning som fostran i socialt samspel, etikundervisning som demokratifostran, etikundervisning som värde- och dygdetisk fostran och etikundervisning som utveckling av etiskt tänkande. Dessa sociala representationer består av lärares didaktiska idéer om undervisningens syfte, metoder och strategier, innehåll samt svårigheter. Analysen visar vidare att det i lärarnas samtal framträder tre sociala representationer av hur etikundervisning relaterar till de samhällsorienterande ämnena och skolans övergripande uppdrag. Dessa är; etikundervisning har en naturlig plats i religionskunskap, etikundervisning är en viktig del i alla de samhällsorienterande ämnena och etikundervisning pågår dagligen i den praktiska verksamheten. Det tycks som om etik är ständigt aktuellt men sällan är det primära undervisningsinnehållet. I samtalen framträder också de kommunikativa resurser som lärarna använder för att skapa en gemensam förståelse av etikundervisning. Exempel på kommunikativa resurser som används i samtalen är; läroplan, nationella prov, läromedel, forskning och kunskap från utbildning.

Syftet med studien var att öka kunskapen kring hur förskollärare tolkar och resonerar kring fysisk aktivitet i relation till begreppet undervisning i den reviderade läroplanen Lpfö 18. I vår undersökning valde vi fokusgruppsintervjuer som kvalitativ intervjumetod. Fyra förskolor och totalt 16 förskollärare intervjuades och resultatet ställdes mot relevant litteratur samt tidigare forskning. I studien används ramfaktorteorin som teoretiskt ramverk för att upptäcka samband mellan rörelseglädje och ramfaktorteori. Resultatet visar att möjligheten till undervisning av fysiska aktiviteter i förskolan påverkas utifrån konstitutionella, organisatoriska och fysiska ramar. Undersökningens slutsats är att förskollärare alltid arbetat med undervisning i relation till rörelseglädje i förskolan men att det krävs tid, planering och engagemang till bearbetning av läroplan för att målstyrda lärprocesser ska kunna genomföras och uppnås. / The purpose of the study was to increase the knowledge about how preschool teachers ideas about physical activity in relation to the concept teaching in the new curriculum Lpfö 18. The study was a qualitative study and the data was collected in form of focus group interviews. Four preschools and total 16 preschool teachers were interviewed (four groups). Framework factor theory was used as a theoretical framework. The result shows that the possibility of teaching physical activities in preschool are influenced by constitutional, organizational and physical frameworks. The study's conclusion is that preschool teachers have always worked with teaching in relation to physical activity in preschool, but that it requires time, planning and commitment to the processing of the curriculum in order to be able to implement and achieve goal-oriented learning processes.

<p>Denna studie ses som ett försök att bryta ny mark inom kriskommunikationsforskningen;</p><p>vilken kan anses fokuserad på stora samhälleliga katastrofer, potentialen hos avancerade</p><p>tekniska larm- och varningssystem samt massmediernas roll som meningsskapare. Mot</p><p>bakgrund av detta, samt det faktum att vi lever i ett allt mer mobilt kommunikationsklimat,</p><p>undersöker denna uppsats människors inställning till samhälleliga larmfunktioner; idag och</p><p>imorgon. Empirin har genererats genom en rad fokuserade gruppintervjuer. Det teoretiska</p><p>ramverket utgörs av Beck och Baumans tankar om ett senmodernt samhälle karaktäriserat av</p><p>ökad institutionaliserad individualism. Castells och Frändeberg & Thulin får illustrera tidigare</p><p>forskning och teorier kring människors användning av och inställning till nya</p><p>kommunikationstekniker. Resultaten belyser en stor komplexitet i dessa frågor. Generellt sett</p><p>kan dock sägas att medborgarna har ett högt men samtidigt diffust förtroende för larmnummer</p><p>112. I samband med detta kan ny mobil kommunikationsteknik tänkas ge allt fler</p><p>kontaktmöjligheter, men samtidigt göra relationen mellan individ och larmfunktion allt mer</p><p>komplex.</p>

Denna studie ses som ett försök att bryta ny mark inom kriskommunikationsforskningen; vilken kan anses fokuserad på stora samhälleliga katastrofer, potentialen hos avancerade tekniska larm- och varningssystem samt massmediernas roll som meningsskapare. Mot bakgrund av detta, samt det faktum att vi lever i ett allt mer mobilt kommunikationsklimat, undersöker denna uppsats människors inställning till samhälleliga larmfunktioner; idag och imorgon. Empirin har genererats genom en rad fokuserade gruppintervjuer. Det teoretiska ramverket utgörs av Beck och Baumans tankar om ett senmodernt samhälle karaktäriserat av ökad institutionaliserad individualism. Castells och Frändeberg &amp; Thulin får illustrera tidigare forskning och teorier kring människors användning av och inställning till nya kommunikationstekniker. Resultaten belyser en stor komplexitet i dessa frågor. Generellt sett kan dock sägas att medborgarna har ett högt men samtidigt diffust förtroende för larmnummer 112. I samband med detta kan ny mobil kommunikationsteknik tänkas ge allt fler kontaktmöjligheter, men samtidigt göra relationen mellan individ och larmfunktion allt mer komplex.