In recent years, the possibility to deduct expenses for research and development (R&D) has been interpreted narrowly. As a response, the Income Tax Act chapter 16, section 9 (the R&D-rule) was amended to increase the possibility to deduct R&D of more general character. The purpose of this thesis is to determine the meaning of the R&D-rule to be able to decide if the amendment is an extension of the deductibility and whether this amendment can be considered adequate. According to the R&D-rule, the recipient of the grant needs to conduct R&D activity and there needs to be a sufficient connection between the R&D activity and the company to be allowed deduction. The difficulty in applying the R&D-rule is mainly when the research is conducted outside the company and the aim of the research is not to solve the company’s specific problem.The connection between the R&D-activity and the company needs to be reasonable. This means that only R&D-activity that falls completely outside the company’s activities should be excluded from deductibility. However, even R&D where some connection can be shown has been excluded from deductibility, which makes the application of the R&D-rule complex. The amendment of the R&D-rule means that deduction is now possible where a reasonable interest can be shown with either the principal business or the other business. The assessment if a reasonable interest can be shown between the R&D and the company’s activities, must now take into account all aspects of the company not only the principal activity. In conclusion, the amendment creates an extension of the deductibility. The purpose of the amendment of the R&D-rule was to extend the deductibilityof R&D. The amendment must therefore be considered adequate. The addition of the other business to the wording of the R&D-rule will lead to an actual extension of the deductibility of R&D. / De senaste åren har möjligheten till avdrag för FoU tolkats snävt vilket försvårat för företagen att få avdrag för FoU av allmän karaktär. Svaret på kritiken mot den snäva tolkningen förde med sig en lagändring av IL 16 kap 9 § (FoU-regeln). Uppsatsens syfte är att fastställa innebörden av FoU-regeln för att utreda om lagändringen är en utvidgning i förhållande till den tidigare lydelsen av lagregeln samt bedöma om lagändringen är ändamålsenlig.  Enligt FoU-regeln krävs det att mottagaren av bidraget utgör en FoU verksamhet samt att tillräckligt samband finns mellan FoU:n och företaget för att erhålla avdragsrätt. Svårigheten att bedöma sambandet är då FoU:n utförs av någon extern och syftet med forskningen inte är inriktad på att lösa företagets specifika problem utan forskningen är av mer allmän karaktär. Det måste finnas ett rimligt intresse mellan FoU-verksamheten och företaget, vilket innebä ratt bara sådan FoU som hamnar helt utanför företagets område ska uteslutas från avdragsrätt. I praxis har även dock FoU med visst samband uteslutits varför tillämpningen av FoU-regeln är komplex. Lagändringen av FoU-regeln innebär att avdrag får göras när det finns samband mellan FoU-verksamheten och den huvudsakliga verksamheten eller verksamheten i övrigt. Vid bedömningen ska hänsyn alltså tas till hela verksamheten. Det här innebär en utvidgning av avdragsrätten i förhållande till den tidigare lydelsen, då avdrag endast medgavs när samband fanns med kärnverksamheten. Det huvudsakliga ändamålet med lagändringen är en utvidgad avdragsrätt. Utifrån ordalydelse är det nu tydligt att avdrag får göras även då samband inte finns med den huvudsakliga verksamheten, men samband finns med den övriga verksamheten. Tillägget verksamheten i övrigt innebär således en faktisk utvidgning av avdragsrätten för FoU i förhållande till den tidigare lydelsen av FoUregeln.

Forskning och utveckling utgör den största posten bland egenupparbetade immateriella tillgångar. Inom bara Europa uppgick läkemedelsföretagens investeringar inom forskning och utveckling till 37 500 miljoner euro. Hur dessa utgifter ska redovisas har länge varit uppe för diskussion. Det finns två möjliga sätt att redovisa utgifter för forskning och utveckling. Antingen kostnadsförs utgifterna direkt i resultaträkningen eller så aktiveras utgifterna till immateriella tillgångar i balansräkningen. Aktivering förutsätter dock att vissa kriterier enligt IAS 38 är uppfyllda.  Studiens syfte är att undersöka hur skillnaderna mellan de olika redovisningsmetoderna för forskning och utveckling påverkar företagets långivare och investerare. Vidare syftar även studien till att undersöka vilken redovisningsmetod som är mest fördelaktigt för långivare och investerare. Detta har undersökts genom konstruerade typfall där IAS 38 och K3-regelverket för egenupparbetade immateriella tillgångar har tillämpats. Empirin från typfallen har analyserats utifrån relevanta nyckeltal, positiv redovisningsteori och redovisningens kvalitativa egenskaper.  Resultatet av studien visar att vald redovisningsmetod ger endast en liten påverkan på företagens finansiella ställning. Företag som tillämpar standarderna utgivna av IASB erfordras fler krav på antal upplysningar. Vid tidpunkten då ett projekt befinner sig i utvecklingsfasen har företaget kontroll över en resurs som kommer att inbringa framtida kassaflöden. Därför blir slutsatsen att IAS 38 bör tillämpas. Denna standard ger en mer rättvisande bild och speglar verkligheten bättre samt höjer kvalitén på de finansiella rapporterna. / Research and development constitutes the largest post among internally generated intangible assets. Investment in research and development among the pharmaceutical industry amounted to 37 500 million euros, solely in Europe. How these expenditures should be accounted for has been subjected to debate for a long time. Accounting for research and development is made feasible through two methods. The company can either classify the research and development expenses as any expenditure on the income statement or capitalize the internally generated assets on the balance sheet. However, according to IAS 38 companies are required to meet certain criteria before capitalizing the assets. The purpose of the study was to examine how the discrepancies between these accounting methods affected the company’s creditors and investors. Furthermore, the study aims to examine which accounting methods are most advantageous for the creditors and investors. The study has been executed through self-constructed cases where IAS 38 and K3 framework have been practiced. The empirical results from the cases have been analyzed with regards to relevant key figures, positive accounting theory, prudence concept and accounting qualitative characteristics. The result from the study demonstrated that accounting methods have little to no effect on the financial statements. Financial statements are affected marginally regardless of the chosen method. The results concluded that compliance with IAS 38 issued by IASB offers a fair presentation of the financials, which subsequently reflects the reality better as well as heightens the quality of the financial statements and shall therefore be practiced.

This thesis aims to improve a scheduling application’s usability and accessibility by redesigning its interface and implementing it using the Contentful App framework. The application is being used by employees at the company Aktiebolaget Trav Galopp. The existing application is described as difficult and time consuming to use. The Contentful App Framework enables developers to build custom applications and integrations on top of the Contentful content platform. It empowers them to extend content workflows, automate tasks, and enhance collaboration with features like UI extensions and Application Programming Interfaces (API). A heuristic evaluation identifies key areas for improvement, focusing on memorization of dates and times. Three design proposals are developed. Design 1 aims to create a centralized view of dates and times, but implementation limitations prevent its realization. Design 2 introduces a custom component within the Hero Container, providing a practical solution for viewing and editing dates and times. Design 3 represents recreating the existing application in the app framework. Evaluation of the implemented application reveals positive aspects, such as clear presentation of relevant information. Limitations are identified, including the inability to restrict referenced component types and inflexibility in rearranging item order. An automatic unlinking mechanism is implemented to mitigate errors in component linking. Significant improvements are achieved in usability and accessibility. Valuable insights are gained through the heuristic evaluation, emphasizing the benefits of the Contentful App framework. The importance of designing with flexibility in mind and addressing limitations during design and implementation is highlighted. Future work recommendations include exploring alternative designs within Contentful SDK limitations, addressing restrictions on referenced component types, and introducing flexibility in rearranging item order. User testing and feedback collection will further refine usability and address remaining issues. This thesis contributes to improving scheduling application usability, providing insights for future research and development efforts. / Syftet med denna avhandling var att förbättra en schemaläggningsapplikations användbarhet och tillgänglighet genom att förbättra dess gränssnitt och implementera det med Contentfuls App-ramverket. Tre designförslag utvecklades med fokus på att minska mängden datum och tider som en användare behöver memorera. Den implementerade applikationen visade många positiva aspekter, såsom tydlig presentation av information. Begränsningar identifierades även, såsom oförmågan att ändra ordning schemat. Rekommendationer för framtida arbete inkluderar att utforska alternativa designlösningar, hantera begränsningar och genomföra användartester för ytterligare förbättringar. Denna avhandling bidrar till att förbättra användbarheten hos schemaläggningsapplikationer och ger insikter för framtida forskning och utveckling.

Under de senaste decennierna har företag, nationer och ekonomier blivit alltmerkunskapsorienterade. Samtidigt som världsglobaliseringen av ekonomier för multinationellaföretag innebär att innehavet av internt upparbetade immateriella tillgångar ökar och får alltstörre betydelse. Globaliseringen har föranlett till en expansiv tillväxt av börsmarknader samtökat antal korsnoterade multinationella företag. Investeringar i internt upparbetadeimmateriella tillgångar är kapital- och resurskrävande och notering på främmande marknaderses som ett lämpligt alternativ för att finansiera dessa tillgångar. De amerikanskabörsmarknaderna har länge varit attraktiva för utländska korsnoterade företag vid inhämtandeav kapital samt var tidigare förenliga med kraftiga regleringar avseende redovisning ochrapportering. I samband med att IASB blev den ledande normgivaren inom EU valde SEC atteliminera justeringsrekvisitet i Form 20-F för företag verksamma på de amerikanskabörsmarknaderna. Europeiska korsnoterade företag undgår att rapportera enligt US. GAAPförutsatt att de upprättar de konsoliderade finansiella rapporterna enligt IFRS. Borttagandet avjusteringsrekvisitet i Form 20-F sågs som en effekt av IASB:s och FASB:s konvergensprojekt.Åsikter har lyfts om att borttagandet skedde för tidigt då skillnader mellan normgivarna ärväsentliga, specifikt inom området internt upparbetade immateriella tillgångar.Syftet med studien är att redogöra för hur de europeiska korsnoterade företagen på deamerikanska börsmarknaderna NYSE och NASDAQ redovisar och rapporterar interntupparbetade immateriella tillgångar, i förhållande till börsvärde samt bransch- ochnationstillhörighet. Årsrapporteringen ska även ske till SEC med Form 20-F. Dessutom syftarstudien till att urskilja om skillnader i redovisningen och rapporteringen påverkarjämförbarheten mellan företag. Studien omfattar 40 årsrapporter från företag med säte inomEuropa. Ansatsen i studien liknar ett hermeneutiskt tillvägagångssätt där årsrapporternastuderas genom en multipel fallstudie med komparativa inslag, för att ge en djupare förståelseför redovisningen och rapporteringen av internt upparbetade immateriella tillgångar.Studien visar att användandet av IFRS ser olika ut utifrån nations- och branschtillhörighet,gemensamt är att investeringar ses som värdeadderande. Likväl att företagens börsvärdepåverkar benägenheten för upptagandet av en internt upparbetad immateriell tillgång.Företagens branschtillhörighet antyder sig ha en inverkan på benägenheten vid appliceringenav IAS 38 p. 57, vilket indikerar att enhetlighet för företag inom och mellan branscher är enunik företeelse. Ett negativt samband förekommer mellan osäkerhet och tidsåtgång iinvesteringsprocessen, där effekten blir att utgifter hänförliga till interna projekt kostnadsförsi resultatrapporten. Sannolikheten för erhållandet av framtida ekonomiska fördelar är högrevid egenupparbetade tillgångar som är avsedda för internt bruk, det motsatta gäller för externtbruk.Benägenheten att uppta tillgången blir således omgivningens informella påtryckningar, vilkavarierar beroende på branschtillhörighet. Av studien framgår att bedömningen ochuppskattningen av de framtida ekonomiska fördelarna är problematiskt att genomföra. Företaginom sjukvårdsbranschen har signifikanta problem med sådan bedömning, vilket innebär attde missgynnas då IFRS inte kan tillämpas fullt ut. Lämnandet av frivilliga och obligatoriskaupplysningar enligt IFRS varierar mellan branscherna. Jämförbarheten kan ifrågasättas dåredovisningen och rapporteringen av internt upparbetade immateriella tillgångar i storutsträckning sker samblandat med övriga immateriella tillgångar.I studien framtogs en undersökningsmodell för analys av datamaterialet. Modellen är till föratt analysera nationstillhörighetens inverkan på redovisningen och rapporteringen. Studien visar att nationstillhörighet fortfarande har en inverkan samtidigt som resultatet även indikeraratt skillnaderna håller på att suddas ut. / During the last decade companies, nations and economies are increasingly becoming moreknowledge oriented. Meanwhile the world globalization of economies means, to multinationalcompanies, that the holding of internally generated intangible assets is increasing and is ofincreasing importance. The globalization has led to an expansive growth of the stock marketsand has increased the number of cross-listed multinational companies. Investments ininternally generated intangible assets are capital as well as resource intensive and listing onforeign markets is seen as a suitable alternative to finance these assets. The US stock marketshave long been attractive to foreign cross-listed companies in obtaining capital, and wereconsistent with heavy regulations on accounting and reporting. IASB became the leadingstandard setter in the EU and therefore SEC chose to eliminate the conversion of necessaryprerequisite in Form 20-F for the companies operating in the US stock markets. Europeancross-listed companies avoid reporting under US. GAAP as long as they establish theconsolidated financial statements according to IFRS. The removal of Form 20-F was seen asan effect of the IASB and FASB convergence project. Opinions have been raised that theremoval was premature because the difference between the standard setters are essential,particularly in the area of internally generated intangible assets.The purpose of this study is to describe how the European cross-listed companies on the USstock markets, the NYSE and NASDAQ, account and report internally generated intangibleassets relative to market capitalization, industry and nationality. The annual report should alsohave been established with the Form 20-F. Another reason with this study is to identifydifferences in the accounting and reporting, which recognize the effects on comparabilitybetween companies. Our study is based on 40 annual reports of companies based in Europe.The methodology we’ve chosen for this study is similar to a hermeneutic approach and theannual reports are considered using a multiple case study with comparative elements. The aimis to provide a deeper understanding of the accounting and reporting of internally generatedintangible assets.This study shows the use of IFRS varies based on nationality and industry affiliation, howeverthe companies view investment as value added. And, furthermore, how the stock value affectsthe enable and the propensity for an internally generated intangible asset. Companies industryaffiliation suggests to have an impact on the propensity for the application of IAS 38, p. 57,indicating that the uniformity of the company within and between sectors is a uniquephenomenon. A negative correlation exists between uncertainty and the period of time in theinvestment process, where the effect is that the expenses attributable to internal projects areexpensed in the financial statements. The probability of obtaining future economic benefitsare higher for internally generated intangible assets which are intended for internal use, the opposite applies to external use. Informal pressure from the surrounding, which variesaccording to industry affiliation, has effected the possibility to enable the propensity. Thestudy shows that the valuation and the estimate of the future economic benefits are difficult.Companies in the healthcare industry have significant problems with such a valuation, whichmeans that they are disadvantaged as IFRS cannot be fully applied. Publishing of voluntaryand mandatory information under IFRS varies between sectors. The comparability isquestionable when the accounting and reporting of internally generated intangible assets aremerged with other intangible assets.In this study a study model was made for analyzing the data. The model is to analyze thenationality impact on the financial statements and reporting. The study shows that nationalitystill have an impact, while the results also indicate that the differences constantly are beingerased.This thesis is written in Swedish.

On the surface, Sweden and Denmark are two similar countries, but behind the closed boardroom doors, things look different. These two countries have chosen different approaches to achieving their goals and the diversification within the boards differs markedly. As a result, the study tries to emphasize the differences, and see if it is possible to distinguish different gender effects. The purpose of the study is to investigate the possible effects of gender quotas in corporate governance and the impact women does have on reducing risk in a corporate governance context as well as their connection to R&D investments based on a performance measure of earnings per share. The study has chosen a deductive approach with regards to a cross-sectional design to make it possible to make various comparisons between the collected variables. The hypotheses of the study have been formulated with help of the theories: tokenism, institutional theory, social role theory, resource mobilization theory, resource-based theory, economic growth theory and the theory of the firm. The study finds gender effects for Denmark however cannot conclude if this is an effect of women on the board of directors or a tokenism problem arising due to males’ dominance causing women to be pushed away or men having a different risk appetite. For Sweden no gender effects can be concluded neither for the 3-year or the year-to-year results. This suggests that Swedish companies board of directors have achieved great synergy effects due to institutional and social pressures, however a tokenism problem cannot be ruled out. / Sverige och Danmark är till ytan två lika länder men bakom de stängda styrelsedörrarna så ser det annorlunda ut. Dessa två länder har valt olika tillvägagångssätt för att uppnå sina mål och diversifieringen inom styrelserna skiljer sig markant. Till följd detta försöker studien betona skillnaderna, samt se om det går att urskilja olika könseffekter. Syftet med studien är att undersöka de möjliga effekterna av könskvotering i bolagsstyrning och vilken inverkan kvinnor har på att minska risken i ett bolagsstyrningssammanhang, samt deras koppling till forskning och utvecklings investeringar baserat på prestationsmått på vinst per aktie. Studien har valt ett deduktivt tillvägagångssätt med avseende på en tvärsnittsdesign för att göra det möjligt att göra olika jämförelser mellan de insamlade variablerna. Studiens hypoteser har formulerats med hjälp av teorierna: tokenism, institutionell teori, social rollteori, resursmobiliseringsteori, resursbaserad teori, ekonomisk tillväxtteori och företagets teori. Studien finner könseffekter för Danmark men kan inte dra slutsatsen om detta är en effekt av kvinnor i styrelsen eller ett tokenismproblem som uppstår på grund av mäns dominans som gör att kvinnor trängs undan eller att män möjligen har en annan riskaptit. För Sverige kan inga könseffekter konstateras varken för 3-års- eller årsresultatet. Detta tyder på att den svenska styrelsen har uppnått stora synergieffekter på grund av institutionella och sociala påtryckningar, men ett tokenismproblem kan inte uteslutas.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den relation som finns mellan företagsmässiga faktorer, som enligt teori och tidigare litteratur kan påverka företags hållbarhetsredovisning, och deras ESG-betyg. Följaktligen är syftet även att undersöka om det finns skillnader i hållbarhetsredovisningen för medlemsländer i EU och övriga länder i regionen Europa, för att utröna om den Europeiska unionens lagar och regler har spridits över gränser och på så sätt institutionaliserats. Metod: Studien använder sig av en deduktiv ansats med en kvantitativ metod, för att undersöka data insamlad från årsredovisningar via databasen Refinitiv för perioden 2020–2023. ESG-betyg generareas av databasen och är inhämtat i samband med övriga data. Urvalet består av cirka 2 500 publika företag inom regionen Europa. De hypoteser som studien leder fram till testas stegvis genom multipel regressionsanalys. Den beroende variabeln är ESG-betyg och de oberoende är finansiell styrka, FoU, EU samt miljökänslig bransch. Studien använder sig även av två kontrollvariabler; företagsstorlek samt skuldsättningsgrad. Slutsats: Undersökningen kunde lokalisera ett negativt signifikant samband mellan ESG och finansiell styrka. Det styrker viss tidigare forskning som påvisat ett negativt samband mellan dessa variabler. Resultatet går i linje med intressentteorin, de företag som tar sitt sociala ansvar kan välja att avstå från lukrativa affärsmöjligheter och kan där med inneha en lägre finansiell styrka. Studien kunde även se signifikanta positiva samband mellan ESG och FoU samt EU tillhörighet. En slutsats som dras från detta resultat är att de företag som investerar i FoU även tenderar att ha en starkare hållbarhetsredovisning och tar sitt sociala ansvar. Studien styrker uppfattningen om att innovation är nyckeln till hållbarhet. Originalitet/värde: Tidigare studier som har undersökt sambandet mellan hållbarhetsredovisning och företagsmässiga faktorer har kontradiktoriska resultat. Därmed finns det utrymme för att vidare undersöka dessa samband och bekräfta eller dementera tidigare forskning. Denna studie bidrar till ökad kunskap för relationen mellan ESG och företagsmässiga faktorer för publika företag inom Europa. Studien belyser även skillnader som finns på detta område mellan företag med huvudkontor inom EU och de företag som är belägna i övriga Europa. / The purpose of this study is to examine the relationship between corporate factors, which according to theory and previous literature can influence their sustainability reporting, and their ESG score. Consequently, the aim is also to investigate if there are differences in sustainability reporting among EU member countries and other countries in the European region, in order to determine if the laws and regulations of EU have spread across borders and thereby institutionalized. Method: The study employs a deductive approach with a quantitative method to examine data collected from annual reports through the Refinitiv database for the period 2020-2023. ESG scores are generated by the database and are obtained alongside other data. The sample consists of approximately 2,500 public companies within the European region. The hypotheses generated by the study are assessed incrementally through multiple regression analysis. The dependent variable is the ESG score, and the independent variables are financial strength, R&D, EU membership, and environmentally sensitive industry. The study also includes two control variables: company size and leverage ratio. Conclusion: The study was able to identify a significant negative relationship between ESG and financial strength. This supports previous research that has demonstrated a negative association between these variables. The result aligns with stakeholder theory, as companies that prioritize social responsibility may choose to forgo lucrative business opportunities, potentially leading to lower financial strength. The study also found significant positive relationships between ESG and R&D as well as EU membership. A conclusion drawn from these findings is that companies investing in R&D also tend to have stronger sustainability reporting and demonstrate social responsibility. The study reinforces the belief that innovation is the key to sustainability. Originality/Value: Previous studies examining the relationship between sustainability reporting and corporate factors have yielded contradictory results. Therefore, there is room for further investigation to confirm or refute prior research. This study contributes to increased knowledge regarding the relationship between ESG and corporate factors for public companies within Europe. The study also highlights differences in this area between companies headquartered in the EU and tho

Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om vilka förutsättningar som påverkar kommunernas handlingsutrymme att styra mot ökat byggande i trä. Utgångspunkten är att ökat byggande i trä är en viktig hörnsten i Sveriges arbete för att nå klimatmål om minskade koldioxidutsläpp. I fallstudie undersöker jag Växjö och Skellefteå kommun som sedan länge arbetat aktivt med att öka byggande i trä och båda antagit kommunala träbyggandsstrategier. I fallstudie undersöker jag hur såväl kontextuella (projektspecifika och informella förutsättningar) som formella förutsättningar påverkar kommunens handlingsutrymme. Resultatet visar att processer för att identifiera planförutsättningar och överbrygga olika perspektiv är avgörande för att skapa ett kontextuellt handlingsutrymme. Resultatet visar vidare att kontextuella förutsättningar även har potential att till viss del skapa handlingsutrymme utanför det formella handlingsutrymmets ”uppenbara” ramar. / The aim of this study in to increase the knowledge of municipal possibilities and constraints to increase building in wood by examining the municipal planning conditions. Point of departure is that building in wood is a prerequisite to reach the Swedish climate targets of drastically reducing national CO2-emissions. In a case study two municipalities are examined, Växjö and Skellefteå, two municipalities with strategies to increase building in wood and with long experience in doing so. The study explores how contextual planning conditions (project specific and informal conditions) alongside formal planning conditions affects the municipal space of action. The result shows that processes to identify planning conditions and to bridge different perspectives are crucial in order to create a contextual space of action. The result further demonstrates that contextual planning condition withhold the potential to, to a certain degree, create space of action outside the presupposed boundaries of the formal planning system.