Dagens samhälle ställer allt högre krav på muntlig förmåga, i synnerhet i arbetslivet där allt fler yrken kräver hög muntlig kompetens. I takt med att kraven ökar blir talängslan ett allt större problem som leder till att talängsliga personer känner starka olustkänslor och därför undviker att tala inför andra människor. I gymnasieskolan är muntlig framställning ett obligatoriskt och betygsgrundande moment som kan vara svårt för talängsliga elever att både genomföra och lyckas med. Trots att talängslan är ett vanligt fenomen så är många lärare inte medvetna om hur de ska hantera talängsliga elever. Syftet med denna forskningsöversikt är därför att kartlägga hur talängslan i samspel med andra faktorer i lärmiljön påverkar elevers förberedda muntliga framställningar. Frågeställningen som forskningsöversikten ämnar besvara är: Vilka faktorer påverkar och har betydelse för talängsliga elevers utveckling av muntlig framställning i gymnasieskolans svenskundervisning?  En systematisk sökprocess utmynnade i tio vetenskapliga artiklar med relevans för frågeställningen. Genom tematisk analysmetod identifierades fem teman som belyser betydande aspekter för talängsliga elevers muntliga utveckling. Vår slutsats är att nervositet och självförtroende, förberedelser, tidigare erfarenheter, övning inför muntlig framställning, stöttande lärmiljö och respons påverkar och har betydelse för talängsliga elevers utveckling av muntlig framställning. Den slutsats vi drar utifrån detta resultat kopplat till lärarprofessionen är att läraren framför allt har två uppdrag, dels att verka för en stöttande klassrumsmiljö, eftersom läraren har visat sig vara viktig vad gäller att skapa och upprätthålla en stöttande lärmiljö, dels att stötta enskilda elever med individuella anpassningar. Läraren behöver dessutom ha goda kunskaper kring muntlig framställning för att kunna tillämpa ett metaspråk vid respons som kan stötta och utveckla eleven på bästa sätt.

Studiens syfte var att bidra med kunskap om hur gängkriminell identitet konstrueras isamhällsdebattens språkbruk. Studiens teoretiska ramverk och metodologiska ansats varFaircloughs kritiska diskursanalys (CDA). Urvalet som kritiskt analyserats och ligger tillgrund för studiens resultat är 22 opinionsartiklar från Sveriges statistiskt störstadagstidningar. Resultatet visade att gängkriminella framställs utifrån kategoritillhörighetersom ålder, kön, etnicitet och bostadsområde. Gängkriminalitetens orsakerbeskrivs utifrån individens egenskaper, strukturella förhållanden och eftersträvansvärdamål, där insatser som förespråkas är relaterat till antingen anpassning avsamhällsstrukturella förhållanden till individen eller anpassning av individen tillsamhällsstrukturella förhållanden samt repressalier. Resultatet visar även huropinionstexterna positionerar den gängkriminelle som förövare liksom offer föromständigheterna, men också i utanförposition i förhållande till det normativa samhälletsinnanförposition. Vidare visade resultatet på en förändring i den gängkriminelladiskursen. Diskurser i tidigare forskning framhåller åtgärder av repressiv karaktär medandiskurser i opinionsartiklarna lyfter vård och behandling i konkurrens med repressalier.Studiens slutsatser visar hur samhällsdebatten genom framställning och positioneringutgör ett underlag för gängkriminell identifiering och kan vara bidragande tillkonstruerandet av gängkriminell identitet.

Denna studie syftar till att diskutera framställningen av barn med hörselnedsättningar i barnlitteratur och även de konsekvenser som dessa framställningar kan ha på läsare. Studien är utförd genom användningen av några utvalda motiv som grund, för att beskriva framställningen av huvudkaraktärerna i böckerna Superdövis och Dylan Grönöga och jag. Studien är endast avsedd att fungera som ett exempel på hur framställningar kan se ut i barnlitteratur och är inte generaliserbar till annan barnlitteratur. De teorier som har legat till grund för denna studie är en litteratursociologisk, mimetisk teori och ett genusperspektiv har även applicerats på studiens komparativa avsnitt. Resultaten av studien visar att de valda motiven för denna studie gick att urskilja i antingen båda eller ett av de valda verken. Framställningarna av huvudkaraktärerna var i stor grad blandat med positiva och negativa aspekter och på så sätt även väldigt realistiska framställningar. Studiens resultat visar även i den komparativa delen av analysen, att framställningarna är jämlika och att varken flickan eller pojken framställdes på ett mer positivt eller stärkande vis än den andra.

I denna studie undersöker vi vad lärare i svenskämnet i åk 1–3 har för perspektiv på muntlig framställning och hur deras tidigare erfarenheter kan påverka det perspektivet. Tidigare forskning visar varierande resultat. Det mest väsentliga som lyfts fram är att alla människor har olika tidigare erfarenheter och att våra utvecklingsresor är relaterade till detta. Vidare konstateras det att talångest är vanligt och vad som orsakar det. Klassrumsklimatet lyfts upp som en viktig aspekt för att minska talångesten. Dessutom är lärares tidigare erfarenheter en viktig del i att klassrumsdiskussioner uppstår. Slutligen visar den tidigare forskningen att elevers motivation till att tala höjs om de aktivt får träna på att tala, gärna i hel- och halvgruppsdiskussioner där eleverna är starkast. För att besvara studiens frågeställning genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med grundskollärare från tre olika kommuner i Mellansverige. För att sammanställa data har vi använt oss av tematisk analys där vi granskat skillnader och likheter i intervjusvaren. Studieresultatet visar att lärarnas tidigare erfarenheter i stor utsträckning påverkar hur de i sin yrkesprofession planerar undervisning med muntlig framställning. Resultatet har vi kopplat till det teoretiska ramverket som består av det sociokulturella perspektivet tillsammans med begreppet historisk kropp från medierad diskursanalys. Studiens slutsats är att lärarnas tidigare erfarenheter påverkar hur de planerar undervisning med muntlig framställning.

This study aims to understand how Swedish upper secondary school teachers adapt the teaching for students with speaking anxiety. The questions include which strategies and methods teachers use to help these students, which factors influence students' speaking anxiety, and what teachers believe that students with speaking anxiety need. The results were analyzed through qualitative interviews with teachers. The results show that the teachers use different strategies, but that several of them include common methods. A common strategy is for the students to speak in front of smaller groups and for the teachers to work on creating a sense of security in the classroom. These efforts are considered important to support students' oral presentation and reduce their anxiety about it. By using such strategies, teachers can effectively support students with a desire to speak in the Swedish subject at upper secondary school.

Instagramkonton där föräldrar exponerar sina barn blir allt vanligare och allt mer populära. Detta kräver att barnen framställs på ett vis som är tilltalande för mottagarna. Denna uppsats ämnar att påvisa detta fenomen genom att granska hur två av de mer uppmärksammade svenska Instagrampersonligheterna i form av Penny Schulman respektive Naomi Ljungqvist framställs på Instagram. Målet är att genomföra studien med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys som är grundad i semiotiska teorier. Genom dessa teorier vill vi utläsa hur framställningen av dessa barn ser ut samt hur de förhåller sig till de enligt Barthes (1973) rådande mytbildningar som existerar kring barn och familjeliv. För att kunna genomföra analysen kommer vi utgå från Hallidays teorier kring agent och aktion, konnotationer och denotationer samt mytbildningar. Resultatet vi fann var att de bägge barnen innehar liknande karaktärsdrag men med olika förhållningar till de kulturellt rådande myterna kring barn och familjeliv. Penny Schulman upplever vi som mer avvikande från den traditionella myten om barn då hon har ett självständigt agerande och inte är en passiv agent. Naomi Ljungqvist samspelar desto oftare med sin mor Johanna och stämmer därmed bättre in på den traditionella uppfattningen om barn som en del av en familj och inte en självständig individ. Utifrån vår analys kan vi se tydliga skillnader i hur analysobjekten bryter sig ifrån den klassiska bilden om barn som en passiv agent. I det analyserade materialet ser vi istället en nybildad familjemyt där barnet och dess utveckling samt anpassning till vuxenlivet presenteras. / Instagram accounts where parents are exposing their children are in today’s society a common sight as well as a popular phenomenon. This requires a depiction where the children are appealing in the eyes of the recipients. Our thesis will examining the phenomenon through an analysis of two well known swedish Instagram personalities being Penny Schulman and Naomi Ljungqvist and how they are depicted on Instagram. The goal is to implement the study with the help of a qualitative content analysis which has its base in semiotic theories. Through these theories we want to study the depiction of these children and how they relate to the - according to Barthes (1973), existing mythologies regarding children and family life. To be able to perform this study we will originate from Hallidays theories regarding agency in action, connotations and denotations and finally mythologies. The conclusion we reached was that both of the children have similar traits of character but with different suspension to the prevailing myths of children and family life. We find Penny Schulman to be more divergent from the traditional myth of children since she is acting more independent and not as a passive agent. Naomi Ljungqvist on the other hand is seemingly more dependent of her mother and therefore fit better into the traditional perception of children in a family context. Based on our analysis we can see clear differences in how the analyzed children are breaking from the traditional view of children as passive agents. In the analysed material we can see a new myth regarding family taking form where the children and their development is presented together with their adaption to adulthood.

Den här studien fokuserar på mediers framställning av fenomenet terrorism i nyhetsinnehållet i pressen. Mer specifikt undersöks nyhetsrapporteringen i Dagens Nyheter och Aftonbladet från de tre följande dagarna efter självmordsbombningen i Stockholm 2010, som rubriceras som terrorbrott, och skolattacken i Trollhättan 2015, som rubriceras som hatbrott. Båda brott är dock enligt definitionen som finns i svensk lag terrorism. Syftet med studien är att se vad som framhävs och vad som hamnar i bakgrunden när det kommer till terrorism för att på så vis skaffa en bredare kunskap och förståelse för hur fenomenet terrorism framställs i media. För att komma åt detta används gestaltning som både teori och metod. Studiens teoretiska ramverk består också av representation då detta förklarar hur mediers presentationer formar medborgarnas bilder av olika företeelser. I analysen har tio av de elva fokuspunkter som J. W. Tankard föreslår undersökts i de valda artiklarna. Utifrån detta framkom ett antal övergripande teman, eller gestaltningar, som sedan jämfördes mellan de båda fallen. Bland annat visade resultaten att det i nyhetsrapporteringen återfinns en stark koppling mellan terrorism och islam, där religionen framställs som ett motiv till våld. Gärningsmännen i båda fallen beskrivs ha hamnat utanför i såväl lokalsamhället som landet Sverige i stort, och framför allt självmordsbombaren i Stockholm kopplas ständigt till nätverk och organisationer vilket gör att han skildras som en religiös terrorist. Samtidigt ses gärningsmannen i Trollhättan som en ensamt agerande individ som gestaltas som psykiskt sjuk. / This study focuses on the media's representation of the phenomenon terrorism in the news coverage in the press. More specifically the news coverage of Dagens Nyheter and Aftonbladet from the three following days after the suicide bombing in Stockholm 2010, which is classified as a terrorist crime, and the school attack in Trollhättan 2015, which is classified as a hate crime, is researched. Both crimes are however based on the definition found in Swedish law terrorism. The aim of the study is to see what is emphasised and what is understated when it comes to terrorism in order to gain a wider knowledge and understanding for how the phenomenon terrorism is represented in the media. Framing is used both as theory and method to access this. The theoretical framework also includes representation since this explains how the media's depictions shape people's views of different issues. Ten of the eleven focus points proposed by J. W. Tankard is used to research the chosen articles. In the analysis a number of overarching themes, or frames, were revealed and these frames were compared between the two cases. Among other things the results showed that there was a strong connection between terrorism and islam in the news coverage, where the religion was depicted as the motive for violence. The perpetrators were in both cases represented as outsiders of both their local communities and the country of Sweden, and especially the suicide bomber in Stockholm was connected with networks and organisations which means that he is portrayed as a religious terrorist. Meanwhile the perpetrator in Trollhättan is seen as an independently acting individual who is framed as mentally ill.

Under året 2015 lanserades det två modekampanjer i Sverige som fick stor medialuppmärksamhet. Först ut var Åhléns med sin modekampanj Vårmod, kollektionen lanserades under våren 2015, frontfiguren för denna lansering var modellen och transpersonen Lea T. Under hösten samma år lanserade H&M ägda & Other Stories sin kollektion The Gaze & Other Stories, för denna kollektion var både frontfigurerna och produktionsteamet bakom transpersoner. Att två så stora och väletablerade företag valde att använda sig av transmodeller vid lanseringen av sina senaste klädkollektioner var något helt nytt, både för den nationella och internationella marknaden. I en av artiklarna som publicerades efter att & Other Stories lanserat sin kampanj kunde vi läsa: “Världens första modekampanj av och med transpersoner” (Lacis 2015). Mitt syfte med denna studie var att utifrån de här modekampanjerna undersöka och skapa en djupare förståelse för hur transpersoner upplever användningen av transpersoner i modekampanjer. I studien ville jag undersöka om det råder någon diskrepans mellan producenternas intentioner och hur mottagnarna tolkar modekampanjerna. Med hjälp av Stuart Halls teori encoding/decoding redogörs först för de intentioner som låg bakom och formade produktionerna (encoding), för att sedan sätta dessa i relation till hur bemötandet och responsen kring dessa produktioner såg ut hos mottagarna (decoding). Följande frågeställningar var utformade för att besvara syftet: 1) Vilka intentioner ligger bakom och formar modekampanjerna? 2) Hur tolkar informanterna modekampanjerna? 3) Hur kan man utifrån Stuart Halls encoding/decoding teori undersöka om det råder en diskrepans mellan producenternas intentioner och informanternas tolkningar av dessa modekampanjer? Studiens teoretiska ramverk har sin utgångspunkt i teorier om heteronormativitet, maktutövning, jagbildning, medierad verklighet, representation och encoding/decoding. Det empiriska materialet är insamlat genom tre enskilda djupintervjuer, där samtliga informanter kände sig bekväma med att definiera sig själva som transpersoner. Två av intervjuerna skedde face-to-face och en skedde över telefon. I encoding delen redogörs det för de intentioner producenterna hade med modekampanjerna, intentionerna var att bredda bilden av transpersoner och vad som är vackert (Hansson & Fridh 2015, Törner 2015).  I decoding delen framgår det att informanterna anser att det generellt råder goda avsikter med dessa modekampanjer och att det är roligt att transpersoner inkluderas och uppmärksammas. Dock kan man urskilja att det råder en diskrepans mellan producenternas intentioner att bredda bilden av transpersoner och hur informanterna tolkar denna representation. I informanternas avkodning finns det en ambivalens, informanterna ifrågasätter modekampanjernas utformningar och hur de valt att gestalta modellerna. De anser att den textliga diskursen i kampanjerna är bristfällig då ingen djupare redogörelse för personerna, deras transformering eller begreppet trans ges. Dessutom ifrågasätter de gestaltningen, att den sker utifrån ett heteronormativt synsätt där det råder en tvåkönsnorm, en gestaltning som är vanligt förekommande när transpersoner representeras i mediala sammanhang. Detta resulterar i att även om transpersonerna visas upp och uppmärksammas i en ny kontext i de här kampanjerna så är gestaltningen ändå inom ramarna för den representation som de vanligtvis figurera i. Gestaltningen utifrån en tvåkönsnorm resulterar även i att informanterna har svårt att relatera till representationen, dessutom genererar gestaltningen en ensidig bild av begreppet gentemot allmänheten. Informanterna ser denna typ av representation som en del i den rådande okunskapen som finns för transpersoner i samhället.

I och med det allmänna mottagandet av Theodor Adornos filosofiska projekt har filosofins framställningsform, "der Darstellung", ofta kommit att betraktas som betydelsefull för projektets realisering. I introduktionen till ett av Adornos viktigaste verk om logik och ontologi, Negative Dialektik, publicerat för första gången 1966, skriver han att "…the presentation of philosophy is not an external matter of indifference to it but immanent to its idea." Föreliggande uppsats skall försöka att förstå och utveckla en läsning av den i citatet antydda relationen mellan framställningsformen och "filosofins idé". Detta genom att undersöka några logiska och ontologiska teser, centrala för Adornos filosofiska projekt, i samband med en uttolkning av framställningsformens grundläggande drag. Utgångspunkten i uppsatsen kommer att vara Alison Stones artikel, "Adorno and Logic". I den föreslår Stone att framställningsformens betydelse för Theodor Adornos filosofi skall förstås i ljuset av en antagen strävan hos Adorno mot en filosofins försoning. Uppsatsen kommer därefter att utveckla vad denna Stones föreslagna försoning kan innebära för Adorno givet att fler delar av hans filosofi, hans idéer om språk och erfarenhet, introduceras i läsningen av hans filosofiska projekt. Genom att uppsatsen frångår Stones exklusiva fokus på logik för att samtidigt följa hennes läsning med hänsyn till idén om försoning skall vi avslutningsvis se hur Adornos idéer om språket kan förstås som en förlängning av försoningen Stone föreslagit, och vidare hur språkets försoning, som åstadkoms i och genom framställningsformen, är en del av "filosofins idé".

Denna studies huvudsakliga syfte har varit att analysera hur kvinnor representeras i läromedel i ämnet samhällskunskap. En särskild serie läromedlen har utgjort studiens material för att undersökningen även ska behandla ett perspektiv över tid. Den metod som använts är en kvalitativ innehållsanalys, där totalt fyra läromedel utgivna under en period som sträcker sig från år 1995 till 2017. Den tidigare forskningen har bland annat utgjorts av läromedelsgranskningar i förhållande till genus genomförda utav Skolverket och DEJA, Delegationen för jämställdhet i skolan. Studiens resultat har sedan analyserats och diskuterats, där genusteori varit den valda teoretiska utgångspunkten. Trots ett ökat innehåll av diskussioner om jämställdhet över tid, visar studien även hur de granskade läromedlen fortsättningsvis har innehåll som utgörs av stereotypa föreställningar och en kvinnlig underordning gentemot män.