The purpose of this study was to identify the language-supporting methods and tools employed by primary and middle school teachers to facilitate the language and knowledge development of their students. The research utilized a qualitative design, with semi-structured interviews conducted within four focus groups composed of two participants each. Selective coding was employed for data analysis, employing preselected categories. The findings indicated that a majority of the teachers sought assistance from special needs or special education teachers and requested support from native language instructors. Not all teachers exhibited confidence or familiarity with translanguaging as a method for reinforcing language skills.    Furthermore, none of the teachers demonstrated awareness regarding the potential benefits of inference training in enhancing reading comprehension among students diagnosed with autism spectrum disorder (ASD). Teachers who had received training in language development, had experience in teaching Swedish as a second language, or had personal experience with acquiring Swedish as a second language reported a greater inclination towards adopting a multimodal teaching strategy. Notably, teachers specifically working with ASD students reported limited utilization of visual aids and demonstrated a reduced tendency to minimize classroom distractions compared to their counterparts.

Studien belyser förskollärares pedagogiska överväganden i utformandet av den fysiska lärmiljön i förskolan. Denna kvantitativa och kvalitativa enkätstudie riktade sig till förskollärare som arbetar i förskolan. Syftet med studien är att undersöka förskollärares synpunkter på utformandet av lärmiljön och hur de involverar barn i åldern 1–6 år. Valet att använda båda metoderna bottnar i att de kompletterar varandra i resultatanalysen samt skapar djupare analys. Svaren analyserades utifrån korstabulering och induktiv tematisk analys. Korstabulering gav möjlighet till att synliggöra respondenternas svar i förhållande till andra frågor. Resultaten analyseras utifrån Shiers delaktighetsstege för att synliggöra barns delaktighet utifrån respondenternas svar. Resultatet påvisar att respondenterna ser barns intresse som centralt i utformandet i lärmiljön. Studiens resultat påvisar även att förskollärare ser både utmaningar och möjligheter i att utforma goda fysiska lärmiljöer i förskolan. Resultatet visar på utmaningar i att involvera alla barn i skapandet av lärmiljön. Respondenterna nämner olika metoder beroende på barnens ålder, där de yngsta barnens synpunkter kan uppmärksammas via observation, medan de äldsta barnen exempelvis intervjuas.

Det finns rikligt med forskning om både inkludering och lärmiljö. Däremot finns det inte lika mycket forskning om inkluderande lärmiljöer. Den tidigare forskningen visar också att inkluderande lärmiljöer är svåra att definiera. Därför gör vi en kvalitativ intervjustudie med syftet att undersöka förskollärares förståelse för inkluderande lärmiljöer. Detta undersöks genom semistrukturerade intervjuer med enskilda förskollärare. Empirin analyseras och tolkas utifrån Karen Barads teoretiska perspektiv agentisk realism med begreppen performativa agenter, intra-aktion och materiellt diskursivt.  Resultatet av studien visar att tillgänglighet är en central del av förskollärarnas förståelse för  inkluderande lärmiljöer. Begreppet tillgänglighet beskriver de dock på olika sätt. Den ena tolkningen handlar om att materialet åtminstone ska vara synligt, den andra om att allt ska vara möjligt för barnet att ta själv. I vår studie framkommer också att om barnen hanterar materialet på ett sätt som anses olämpligt, skapar oreda eller konflikter, så placeras det ofta otillgängligt för barnen. Förskollärarna beskriver tillgänglighet på ett sätt som inte stämmer överens med deras realisering av begreppet. Det visar sig också att de ändrar om och iscensätter mötesplatser utefter barns intressen för att inkludera alla barn. Med den valda teorin och de valda begreppen tolkar vi det som att förskollärarna medger att lärmiljön har kraft att samspela med barnen. De använder denna kraft för att locka till samspel barn emellan, vilket kan förstås som inkludering. Detta kan utifrån Barad (2007) tolkas som att mellanmänskliga samspel premieras i förhållande till samspel mellan barn och material. Materialitet och därmed lärmiljöer kan tolkas vara viktiga för inkludering. Då den befintliga forskningen är knapphändig om inkluderande lärmiljöer kan detta med fördel forskas vidare på, förslagsvis genom att göra observationer eller fokusgrupper med hela arbetslag. Framtida forskningsfrågor skulle kunna vara - Hur förhåller sig barn till rådande materiella diskurser i förskolan?  -Vilka konsekvenser får avvikande från materiella diskurser i förskolan? -Hur realiserar pedagogerna tillgänglighet i förskolan i en kontext av inkluderande lärmiljöer?

I Läroplanen för förskolan: Lpfö 18 (2018) lyfts miljön fram ett flertal gånger, att den ska vara inspirerande för barnen där de kan samspela och utforska omvärlden (a.a.). Men i läroplanen är den fysiska lärmiljön sparsamt nämnd. Forskning om den fysiska miljön har heller inte prioriterats och inte reflekteras kring. Syftet med studien är att undersöka hur yrkesverksamma förskollärare arbetar med den fysiska lärmiljön för att främja barns utveckling och lärande. De två frågeställningarna är: Hur skapas lärmiljön utifrån barnens intresse och behov? Vilka faktorer påverkar skapandet och användning av lärmiljön? I studien används en kvalitativ metod där vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av fem förskollärare där alla arbetar på olika förskolor. Den insamlade empirin har sedan analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att förskollärarna har som mål att skapa lärmiljöer utifrån barns intresse och behov. Men det kan i vissa fall finnas faktorer som påverkar detta. Resultatet visar också att samtliga respondenter har samma återkommande lärutrymmen varje termin. Ett ytterligare resultat är betydelsen av att vara kreativ med det befintliga materialet genom exempelvis iscensättning. Detta fångar barnens uppmärksamhet och bidrar till fortsatt lek och interaktion.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur de anpassade grundskolorna arbetar med pedagogisk, social och fysisk lärmiljö men också om lärmiljön är likvärdig mellan de olika anpassade grundskolorna. Syftet är också att undersöka möjligheterna till perifer inkludering i dessa lärmiljöer. Perifer inkludering innebär att verksamheten försöker skapa en inkluderande miljö i en begränsad kontext.  Utifrån detta syfte söker vi svar på tre frågor. Hur ser lärmiljön ut på de utvalda anpassade grundskolorna när det kommer till det pedagogiska, sociala och fysiska? Vilka eventuella skillnader framträder i lärmiljöerna mellan de olika anpassade grundskolorna? Hur påverkas den perifera inkluderingen i anpassad grundskola i och med de olika lärmiljöernas utformning? Studien har en kvalitativ inriktning och bygger på en kvalitativ forskningsintervju med semistrukturerade frågor samt ostrukturerade observationer med fyra informanter på fyra olika anpassade grundskolor. Studien bygger dels på Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv som har sitt fokus på människors handlande i mötet med miljön, dels på ett sociokulturellt perspektiv som i sin tur har fokus på människors sätt att lära i det sociala samspelet med andra. Resultatet visar att studien fått fram många olika kategorier som förklarar de olika lärmiljöerna och i vilken utsträckning dessa kategorier påverkar den perifera inkluderingen. Några exempel på kategorier utifrån de olika lärmiljöerna är utbildad och engagerad personal, struktur och tydlighet, god kommunikation, respekt och acceptans, möjlighet att gå undan och anpassade lokaler. Den perifera inkluderingen handlar om att vara inkluderad i kontexten anpassad grundskola och att det finns lärare som är medvetna om vad som behöver göras för att eleverna ska känna sig inkluderade eller delaktiga i verksamheten. I studiens resultat finns en lista över olika kategorier som lärare behöver tänka på för att göra eleverna mer inkluderade.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare uppfattar begreppet inkludering i förskolan och hur de arbetar kring inkludering. I samband med denna studie lyfts även förskollärarnas förhållningssätt utifrån egna erfarenheter och kompetenser, gällande inkluderingsarbetet i verksamheten. Vidare i studien lyfts förskolans fysiska lärmiljö och dess påverkan på förskollärarnas arbete med inkludering i förskolans verksamhet.  I förskolans läroplan 2018 nämns vikten av förskollärarnas uppdrag beträffande barns delaktighet och inflytande i förskolan. Detta kan relateras till begreppet inkludering. Förskollärarna upplever att inkluderingsbegreppet är komplext, eftersom begreppet har mångfacetterade tolkningar och kan därav upplevas utmanande att arbeta med, för en del förskollärare. För att kunna arbeta inkluderande i förskolan är det viktigt med erfarenhet och kompetens, enligt dem. I studien används en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer utförs av fyra förskollärare. De övergripande teoretiska inriktningarna utgår från Aspelins (2018)relationskompetensmodell, (Palla, 2021; Lutz, 2021) teorier såsom den breda och det snäva perspektivet samt de fyra konkreta kraven utifrån Haugs begreppsdekonstruktion gällande inkludering. Studiens resultat visar att förskollärarna har samsyn kring begreppet inkludering i förskolan beträffande barns rätt att integreras i verksamheten, dock uppvisar de olika sätt att tolka begreppet. I studien framkommer det även att förskollärarna har positiva inställningar till inkludering, trots förekommande bristande kunskaper och erfarenheter gällande inkludering. Förskollärarna använder sig av olika pedagogiska strategier för att tillgodose alla barns behov. Studien bidrar med kunskap om förskollärares uppfattningar om inkludering.Erfarenheter och kompetenser av ett inkluderande arbetssätt uppfattas vara avgörande aspekter för att kunna anpassa verksamheten efter varje barns behov och förutsättningar, samt skapa en fysisk lärmiljö för alla barn, enligt datamaterialet.

Inledning och syfte  Förskollärarutbildningen betonar vikten av den fysiska lärmiljön i förskolans verksamhet och arbetet med att utforma fysiska lärmiljöer som en betydande del av yrket. En tidigare kunskapsöversikt visade på en brist på nationell forskning vilket har ökat intresset för att undersöka utformningen av förskolans fysiska lärmiljöer. Syftet med studien är att undersöka vilka pedagogiska val och erfarenheter som ligger till grund för förskollärares utformning av fysiska lärmiljöer i förskolans verksamhet.  Metod  Studien har utgått från den kvalitativa datainsamlingsmetoden semistrukturerade intervjuer. Sex förskollärare inom samma kommun deltog, var av samtliga arbetade på olika förskolor med olika förutsättningar. Som grund till intervjuerna fanns en intervjuguide vilket innehöll en presentation av studien, kärnfrågor och en avslutningsfråga. Dessutom ställdes individuella följdfrågor under varje intervju.   Resultat  Deltagarna arbetar på olika förskolor och har där med olika inriktningar, projektarbeten och profiler. Resultatet visar att samtliga pedagoger betonar att de fysiska lärmiljöerna ska vara utformade efter barnens intressen och aktuell barngrupps behov. För att det ska möjliggöras visade det sig att flexibilitet var av stor vikt vid utformandet av de fysiska lärmiljöerna då pedagogerna framhävde betydelsen av föränderlighet. Resultatet visar även pedagogers syn på material utifrån olika infallsvinklar så som; aspekten mångfald och mängden av material samt utmanande och okodat material. I resultatet kan det även utläsas att skapa en harmonisk stämning i de fysiska lärmiljöerna är en framträdande aspekt. Motgångar som belystes av deltagarna i relation till utformandet av fysiska lärmiljöer var dels tidsbrist, dels huruvida de befintliga rummen var utformade.

Grundtanken till att vi valt detta specifika ämnesområde, tillgängliga lärmiljöer, är att vi i vår kommande yrkesroll som specialpedagoger kommer arbeta med att förebygga hinder och problem för att eleverna ska känna trygghet i skolan. Dessa två delar är av stor betydelse i vårt uppdrag som specialpedagoger. Syftet med studien är att få en djupare förståelse samt kunskap om pedagogers upplevelser och arbete kring tillgängliga lärmiljöer. Studiens frågeställningar är: Vilken innebörd har begreppet tillgänglig lärmiljö för pedagogerna? Vad är, enligt pedagogerna, grundläggande för att skapa en tillgänglig lärmiljö? Hur arbetar pedagogerna för att tillgängliggöra lärmiljön för alla elever? Som metod används kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 14 informanter från tre kommunala grundskolor. Informanterna som deltog i studien fördelas på 10 pedagoger och 4 specialpedagoger. Vid analys av resultatet används tillgänglighetsmodellen i SPMS:s värderingsverktyg för tillgänglig utbildning – förskola, skola och fritidshem. Den teoretiska utgångspunkten har sin inriktning utifrån det relationella perspektivet. Med ett relationellt perspektiv ses elevens svårigheter utifrån att det är i konfrontation mellan skolans kultur och elevens förutsättningar och behov som problem uppstår. Specialpedagogik som område söker svar i elevens sociala-, pedagogiska- och fysiska lärmiljö vad som behöver tillrättaläggas eller förändras i undervisningen för att hjälpa eleven. Resultatet från våra intervjuer visar att informanterna har ett välförankrat synsätt som utgår från ett relationellt perspektiv om faktorer som gynnar en tillgänglig lärmiljö. Utifrån analysmodellens tre miljöer, social-, pedagogisk – och fysisk miljö och informanternas svar har det skapats en uppfattning om vilka grundläggande faktorer som är av betydelse för att tillgängliggöra lärmiljön. Faktorer som i mångt och mycket stämmer in på vad studiens litteratur säger.

Utformandet av våra klassrum och fysiska lärmiljöer har i stort sett varit detsamma i flera hundra år, trots att villkoren och syftet med undervisningen har förändrats. För att “en skola för alla” verkligen ska kunna tillgodose allas rätt till likvärdig utbildning måste delaktigheten öka i den pedagogiska, sociala och fysiska lärmiljön. Denna studie tar till vara specialpedagogikens tvärvetenskapliga ambitioner och har för avsikt att få en ökad förståelse för hur vi i skolan kan ändra de traditionella klassrummen och göra dem mer inkluderande. Vi lutar oss också mot Vygotskij och den sociokulturella teorin samt det relationella perspektivet. Studien kommer att svara på hur elever och lärare upplever att deras klassrum främjar delaktighet och vad det har för betydelse. I detta arbete har vi i forskning samt med en etnografiskt inspirerad forskningsansats undersökt hur alternativa fysiska lärmiljöer kan främja ökad delaktighet. Vi presenterar forskning kring delaktighet och lärmiljöer, och lyfter de hinder och framgångsfaktorer som framkommer där. Vi har tolkat observationer, fokusgruppssamtal och enskilda intervjuer. I våra resultat blev tre teman tydliga: Samspel, gemenskap och relationer; Arbetsro och motivation samt Acceptans av olikheter. Alla teman leder till begreppet delaktighet, varav det sista temat är det med störst specialpedagogisk relevans. Resultaten bekräftar att de elever och lärare som hade tillgång till ett klassrum med alternativ lärmiljö upplever att detta främjar delaktigheten, både den pedagogiska och den sociala. De alternativa fysiska lärmiljöerna är mer flexibla och inkluderande och erbjuder eleverna anpassningar utan att dessa blir utmärkande. Vidare framkommer att lärarna reflekterar mer över sin undervisning och sitt ledarskap i dessa miljöer, samt att de alternativa lärmiljöerna generellt bidrar till en känsla av arbetsro, kreativitet, sammanhållning och acceptans för olikheter, samt att man kommer närmare varandra på olika plan.

Betoningen i fritidshemmets och dess pedagogers uppdrag ligger på det som många gånger är oförutsägbart – lek, utforskande och kreativa arbetssätt samt att främja elevers fantasi och kreativitet. Fritidshemmet är även en fysisk plats – en komplex miljö där förväntningar om informellt lärande och omsorg ska iscensättas och ta plats. Den fysiska inomhusmiljön i fritidshemmet och pedagogernas roll i att använda den som en del av det pedagogiska uppdraget finns inte i detalj specificerat i styrdokumenten och är ett område som inte tidigare prioriterats högt i akademisk forskning, men kan ses vara på tydlig uppgång. Studien, som genomförts i form av samtalspromenader tillsammans med pedagoger på fyra fritidshem i Skåne syftar till att – genom ett designteoretiskt och sociokulturellt perspektiv – belysa pedagogers intentioner och praktiker kring att främja elevers kreativitet och fantasi i och genom den fysiska inomhusmiljön på fritidshemmet. Den ställer även frågan kring vilka artefakter som används för detta syfte och på vilket sätt de presenteras för eleverna. Studiens resultat visar en samstämmig bild av både det utbud av artefakter som presenteras för elever i syfte att främja kreativitet och fantasi, och ett ospecificerat uppdrag som i högsta grad är levande för pedagogerna men många gånger är marginaliserat. / The emphasis of Swedish leisure-time teachers assignment lies in the unpredictable characteristics of play, explorative and creative ways of working and encouraging child fantasy and creativity. The leisure time centre is also a physical space where a complex mix of expectations of informal learning and care takes place.   The physical learning environment of Swedish leisure-time centres, and the teacher’s assignment concerning it, is neither in detail regulated in steering documents nor well documented in academic research but seems to be an upcoming subject of attention.   This study, which has been executed as walking interviews with teachers in four Swedish leisure-time centres, aims to – through a sociocultural and multimodal theoretical perspective – illustrate the intention and applied practices concerning the encouraging of child fantasy and creativity in and through physical learning environment. It also aims to explore the use and range of artifacts and how they are presented to children.   The results of this study present a unanimous picture of the range of artifacts used and an assignment highly vivid to the teachers but still unspecified as well as marginalized.