Syftet med studien är att genom en semiotiskt bildanalys och genusvetenskaplig ansats undersöka hur det kroppspositivistiska bikiniföretaget Elsa and Rose Swimwear framställer kvinnan i sin marknadsföring på Instagram. Då tidigare forskning kring kvinnlig framställning i reklam till stor del fokuserat på endast kroppsstorlek och attraktivitet har vi valt att inkludera analysverktyg som pose, gaze, samt etnicitet och hud. Detta för att bidra med ny kunskap om kvinnlig framställning inom reklam och sociala medier. Genom att studera sju bilder, som alla publicerades under 2018, på Elsa and Rose Swimwears Instagram-konto har vi undersökt hur kvinnan framställs, samt om och hur denna framställning av kvinnan skiljer sig från den normativa kvinnan som vanligtvis syns i media. Studiens resultat visar att ingen av de sju bilder som ingick i analysen demonstrerar “den perfekta kvinnan”, som vanligtvis syns i medier och reklamsammanhang. Ingen av kvinnorna i bilderna innehar alltså alla normativa attribut, som till exempel både en extremt smal kropp och perfekt hud. Bildernas huvudsakliga syfte är således inte att marknadsföra sina produkter med hjälp av normativa kvinnokroppar, utan att genom sin marknadsföring även sprida budskap om att alla kroppar är värda att synas i media, oavsett storlek, hudton och utseendemässiga attribut. Slutligen sänder kvinnorna huvudsakligen signaler av självsäkerhet och kontroll genom sina blickar och poseringar, vilket demonstrerar deras medvetenhet om åskådaren. Resultatet i den här studien visar således att det kroppspositivistiska bikiniföretaget Elsa and Rose Swimwears huvudsakliga framställning av kvinnan skiljer sig från den traditionella och normativa kvinnan som vanligtvis syns i media. / The purpose of the study is to, through semiotic analysis and gender theory, investigate in which way the body-positive bikini company Elsa and Rose Swimwear is representing women in their Instagram marketing. Since earlier research on female representation in advertising is largely focused on body size and attractiveness, we have in this study chosen to include analysis tools such as pose, gaze, as well as ethnicity and skin. This will contribute to new knowledge on female representation in commercials and on social media. By studying seven images, all posted in 2018, on Elsa and Rose Swimwear's Instagram account, we have investigated how women are represented as well as whether and how this representation differs from the normative female image usually seen in media. The result of the study shows that none of the seven images included in the analysis display "the perfect woman" that is usually seen in media and advertising. None of the women in the pictures possess all the normative attributes, such as both an extremely thin body and perfect skin. We find that the main purpose of the images is not to for the company to market their products with normative women's bodies, but rather market their products while spreading a message saying that all bodies are worth being seen in media, regardless of size, skin tone and appearance. Finally, the women in the pictures communicate self-confidence and control through their gazes and poses, and therefore demonstrating their consciousness of the observer. The result of the study shows that the body-positive bikini company Elsa and Rose Swimwear's main representation of women differs from the traditional and normative female image.

Abstract The great detective Sherlock Holmes casts a long shadow on the previous research on the short stories by Sir Arthur Conan Doyle, where Mr. Holmes has been given the main attention. On the periphery, however, a woman named Irene Adler is recognizable. Adler makes her single entrance in the Sherlock Universe in “A Scandal in Bohemia” from 1891 when she outsmarts Mr. Holmes and makes him reconsider the entire female sex as a consequence. In the BBC adaptation Sherlock, the case is however different for the early feminist icon Adler. The portrayal of Adler in the episode “A Scandal in Belgravia” from 2012 is mainly focusing on her sexuality, nudity and seductive personality when meeting Holmes, which has resulted in this essay that aims to study the transformation of Adler from text to screen from a gender perspective. By conducting a comparative study based on gender theory and adaptation theory, the essay finds that there has been a sexualisation and diminishing of independence on behalf of Adler, which relates to common stereotypes in the portrayal of women in film. Through a successive degradation of the female character, it is possible to detect a form of reversed emancipation where the hundred year older predecessor shows greater feminist characteristics than the modern adaptation. / Sammanfattning Mästerdetektiven Sherlock Holmes kastar en lång skugga efter sig och har stått i centrum för majoriteten av forskningen om Sir Arthur Conan Doyles noveller. I periferin återfinns emellertid en kvinna vid namn Irene Adler som i ”A Scandal in Bohemia” från 1891 överlistar Holmes och får honom att omdefiniera hela sin syn på det kvinnliga könet på grund av Adlers intelligens och agens. I BBC:s filmatisering av den berömde detektiven i serien Sherlock har dock stora förändringar skett i transformationen av den feministiska förgrundsgestalten Adler. Porträtteringen av Adler i avsnittet ”A Scandal in Belgravia” från 2012 fokuserar till stor del på hennes sexualitet, avkläddhet och förföriska person i mötet med Holmes, vilket också föranlett denna uppsats vars syfte är att studera porträtteringen av Adler från text till filmduk ur ett genusperspektiv. Genom en komparativ metod grundad i genusteori och adaptionsteori finner uppsatsen att det skett en sexualisering och ett osjälvständiggörande av Adler som överensstämmer väl med många av de vanligt förekommande stereotypiska porträtteringarna av kvinnor på filmduken. Genom en successiv nedbrytning av den kvinnliga karaktären kan ett slags omvänd emancipation skönjas, där den hundra år äldre förlagan visar starkare feministiska förtecken än den moderna adaptionen.

Syftet med undersökningen är att studera hur grammatiska konstruktioner av Katniss, Gale, Prim, Cinna, Rue, Peeta, och Haymitch i Suzanne Collins ungdomsroman Hungerspelen (2012) kan bidra till karaktärernas görande av manligt eller kvinnligt genus. Frågeställningen som ska besvaras är på vilket sätt framställs Katniss och de sex andra utvalda karaktärerna grammatiskt utifrån den systemisk-funktionella grammatikens transitivitetssystem processer och deltagare? Och på vilket sätt kan framställningen tolkas ur ett genusperspektiv? Genom att analysera sex utvalda delar ur boken med systemisk-funktionell grammatiks transitivitetssystem och se till processer och deltagare gjordes en grammatisk analys. Analysen tolkades sedan utifrån ett genusperspektiv gällande vilka föreställningar det finns kring manligt och kvinnligt beteende. Resultaten visar att de grammatiska konstruktionerna av Katniss och Peeta kan tolkas som görande av både manligt och kvinnligt genus, Gales och Haymitchs konstruktioner som görande av manligt genus och Cinnas, Rues och Prims grammatiska realiserande som görande av kvinnligt genus. Tillsammans visar resultaten på att karaktärernas grammatiska konstruktioner bidrar till görandet av manligt eller kvinnligt genus som inte behöver avspegla deras ”naturliga kön”. / The aim of this thesis is to study how grammatical constructions of the characters Katniss, Gale, Prim, Cinna, Rue, Peeta and Haytmich, from Suzanne Collins The Hunger Games (2012), contribute to their doing of gender. The thesis set to explore this using two research questions: How is Katniss and the six other characters presented grammatically and accordingly to systemic functional grammars transitivity system’s processes and participants? And, how can the grammatical analysis be interpreted from a gender perspective? By analysing six selected excerpts from the book with systemic functional grammars transitivity system’s processes and participants a grammatical analysis was done. The grammatical analysis was then interpreted from a gender perspective regarding the conceptions of what is considered as a doing of male or female gender behaviour. The result show that the grammatical constructions of Katniss and Peeta can be understood as a doing of both male and female gender. Futhermore, Gale’s and Haymitch’s constructions can be understood as a doing of male gender and Cinna’s, Rue’s and Prim’s constructions as a doing of female gender. Together these results show that the grammatical constructions in The Hunger Games (2012) affect the characters’ doing of gender and that their doing of gender does not have to reflect their sex.

Denna uppsats har sin utgångspunkt i genus- och gestaltningsteori och målet var att redogöra för de eventuella skillnader som existerar i Aftonbladets rapportering om svenska herrlandslaget i fotboll och svenska damlandslaget i fotboll. Detta genomfördes med en kvalitativ textanalys av totalt 8 artiklar som skrevs och publicerades om de respektive landslagen inför herrarnas VM 2018 och damernas VM 2019. Resultatet från studien kom att bekräfta vår tes om att skillnader faktiskt förekommer. Resultatet från studien som genomfördes påvisar tydliga skillnader vad gäller såväl artiklarnas huvudsubjekt, samt från vems eller vilkas perspektiv som artiklarna är skrivna utifrån. En tydlig indikator på den (icke)rådande balansen i rapporteringen var rollen som Svenska Fotbollförbundet (SvFF) iklädde sig i samband med de båda mästerskapen. SvFF och dess representanter figurerade ofta i samband med rapporteringen om herrlandslaget men betydligt mer sällan i samband med rapporteringen om damlandslaget ett år senare. Strukturen i rapporteringen om herrlandslaget framstår mer omfattande och gedigen jämfört med den om damlandslaget, något som inger känslan av att det är förstnämnda är skrivet på grund av att det existerar ett läsintresse och det sistnämnda på grund av att det behöver skrivas. Flera identifierade faktorer i studien understryker och förstärker det faktum att manligt fotbollsspelande betraktas som norm och kvinnligt fotbollsspelande som något avvikande. / The aim of this study was to find and reveal the differences in the reports about the Swedish men’s national football team and the Swedish women’s national football team in one of Sweden’s biggest newspaper - Aftonbladet. The theories applied in the study were gender theory and Gestalt theory. A qualitative text analysis was used while we examined 8 articles written and published during the days before each national team played their first game in the FIFA World Cup 2018 and the FIFA Women’s World Cup 2019. The result based upon the study points towards differences in how (and who) Aftonbladet use as the main subject of the articles, and also obvious differences in regards of the perspective presented in the articles. A clear indicator of the non-existing balance in the World Cup-coverage was the role of Swedish Football Federation (SvFF). SvFF and its representatives figured mainly in the coverage about the Swedish men’s national team while barely nothing at all in the coverage about the Swedish women’s national team during their World Cup one year later. The overall structure of the coverage about the men’s national team appears more solid and extensive compared to the coverage on the women’s national team. Several identified factors in the study emphasizes and strengthens the fact that men’s football is seen as normative while women’s football is seen as something deviant.

In this essay, I analyze and compare the representation of social actors in six different author presentations from the teaching aid Svenska Impulser 2, (2012). More specifically, I investigate similarities and differences in the representation of men and women and, thus, what meanings are ascribed to these gender categories. Consequently, these presentations belong to three different literary epochs or -isms: the enlightenment (Jean-Jaques Rousseau and Anna Maria Lenngren); romanticism (Percy Bysshe Shelley and Mary Shelley), and modernism (James Joyce and Virginia Woolf). The analysis is further grounded on Judith Butler’s theory on performative gender and systemic functional grammar as developed and defined by Michael Halliday. The method of analysis is critical discourse analysis (CDA) where I quantify and analyze different types of representational strategies and process and participant functions (transitivity). In addition, these two sections of quantifications are each followed by a qualitative analysis with a certain focus on different epiteths, attributes, general descriptions, and agency. My findings show that the presentations of women are more populated and, that they are portrayed as dependent on men, whereas men are portrayed as independent explorers, innovators, influencers, rebels or radical political debaters and thinkers. While some of these qualities are implied, however more or less muted, in the presentations of women, they are explicated or, by other means, more evident in the presentations of men. Moreover, my analysis shows that the women’s gender identity is marked and thus emphasized in their presentations to a significantly greater degree than the men’s gender identity is in their presentations.

No description available.

Kvinnor i IT-branschen, Könsteori, Kvinnor inom Informationsteknologi, Inkludering, Underrepresentation av kvinnor inom IT Sammanfattning (kopiera från uppsats) *: IT-branschen har traditionellt varit mansdominerad under lång tid överallt i världen och behöver fler anställda som är kvinnor. Även om samhället är medvetet om detta faktum är det mindre klart hur verksamheter ska arbeta för att få in och behålla kvinnor inom IT-branschen. För att möjliggöra att fler kvinnor vill ge sig in och stanna kvar inom branschen är det viktigt att förstå de utmaningar kvinnor möter inom branschen och vad som motiverar dem till att arbeta inom IT. Denna förstudie syftar till att undersöka vilka utmaningar kvinnor inom den svenska IT-branschen möter. Det finns forskning inom området kring vilka motgångar kvinnor inom IT-branschen möter men det har identifierats ett gap i den svenska kontexten: vad kvinnor i Sverige möter för motgångar inom IT-branschen. Förstudien syftar även till att genom dessa utmaningar ta reda på vad kvinnor motiveras av för att förstå hur fler kvinnor kan vilja ta sig in i branschen i Sverige. Förstudien är av kvalitativt slag där det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex stycken kvinnor från varierande verksamheter och har olika roller inom IT-branschen. Utöver den empiriska förstudien har även en litteraturstudie genomförts för att identifiera eventuella luckor eller motsägelser i tidigare forskning inom området. Resultatet visar att det är skillnader på vad män och kvinnor motiveras av inom IT-branschen. Fler män än kvinnor har valt branschen vilket i sin tur lett till underrepresentation av kvinnor och negativ inverkan på IT-innovationer. Resultatet visar på utmaningar som är djupt förankrade i stereotyper, samhällets förväntningar, den mansdominerade miljön och brist på förebilder. Trots de många utmaningarna som kvinnor möter finns det mycket som motiverar dem till att arbeta inom IT-branschen. Motivation som att utveckla tekniska färdigheter inom olika områden, flexibiliteten som ger möjligheten till att lägga upp sin arbetsvecka och distansarbete samt att branschen är så pass bred att det finns något för alla. Resultatet av den empiriska förstudien och litteraturstudien är förstudiens bidrag till vidare forskning som visar på vilka utmaningar kvinnor kan möta och den motivation de kan ha inom att vilja arbeta inom IT-branschen. Förstudien kan användas som utgångspunkt för vidare forskning inom området. För att möjliggöra att få in fler kvinnor och få kvinnor att stanna kvar inom IT-branschen har förstudiens resultat påvisat att företag och organisationer bör lägga större vikt på att inkludera fler perspektiv. Resultatet av förstudien visar att kvinnor som arbetar på en mer inkluderande arbetsplats där mångfald på arbetsplatsen är centralt trivs bättre än på en arbetsplats som är mansdominerad inom alla nivåer. / The IT industry has traditionally been male-dominated for a long time worldwide and needs more female employees. Although society is aware of this fact it is less clear how companies can attract more women and want them to stay in the IT industry. To increase the possibility of bringing more women into the field it is important to understand the challenges women face in the industry and what motivates them to work with IT. This preliminary study aims to investigate the challenges faced by women in the Swedish IT industry. While there is existing research in this area there is a gap in the Swedish context regarding the obstacles and motivations specific to women in Sweden within the IT industry. The preliminary study also aims to identify what motivates women and understand how more women will be inclined to enter the industry based on this. The preliminary study is of a qualitative nature where empirical data has been collected through semi-structured interviews with six different women from various organizations and with different roles within the IT sector. In addition to the empirical preliminary study a literature review has been conducted to identify any gaps or contradictions in previous research in this area. The results show that there are differences in what motivates men and women in the IT industry. More men than women have chosen the industry which has led to female underrepresentation and a negative impact on IT innovations. The results highlight challenges which are deeply rooted in stereotypes, societal expectations, professional culture and lack of role models. Despite the many challenges women face there are many factors that motivate them to work in the IT industry. Motivations include developing technical skills in various areas, the flexibility that allows for planning your work, remote work and the broadness of the industry that offers something for everyone. The contribution of the preliminary study lies in identifying the challenges women can face and the motivation they may have in order to attract more women to the IT industry. To enable the inclusion and retention of more women in the IT industry, the preliminary study's results indicate that companies and organizations should place greater emphasis on including diverse perspectives. The preliminary study's findings have shown that women working in a more inclusive workplace where diversity is central at all levels thrive better than in a male-dominated workplace. The language of the essay will be Swedish.

In the early 1990s, a series of gruesome murders of young women in Ciudad Juárez, a city located in the U.S.-Mexico border, shook the political landscape of Mexico. A decade later, the strange and violent murders, known as the feminicides or feminicidios of Juárez, reached international infamy across hemispheres and continents. During this time, the city and the cases became the subjects of an extensive body of scholarship and of any imaginable artistic medium (narrative, poetry, theater, performance, music, and so on). Eventually, the complexity and overexposure of the cases and the sociopolitical conditions of Ciudad Juárez placed them at the center of a paradoxical debate: on one hand, the work of activists, feminists, and scholars of social sciences (like anthropologists and sociologists) studied the murders as a localized example of a larger phenomenon of mysoginistic violence; on the other, journalistic and media investigations of Juárez understood the murders as the products of specific agents (serial killers, murderers, drug cartels, amongst others) and the fractures within the Mexican Nation-State. And yet, despite the expansion and overlapping of these discourses, fictional representations of Juárez remained tangential to this intricate debate. Thus, this research explores the different ways in which writers, artists, and filmmakers deployed and negotiated existent perspectives on the feminicides within fictional environments. As a result of the vast amount of published work available on Ciudad Juárez, I narrowed the objects of my research through a transnational scope. The resulting sample of texts transverses borders (Mexico and the U.S.), continents (Latin America and Europe), genres (fiction and nonfiction), and mediums (literature and film). The first chapter explores the connections of Sergio González Rodríguez’s Huesos en el desierto and Roberto Bolaño’s 2666 through the theoretical framework of the possible worlds of fiction. The second chapter moves to issues of representation, gender, and race through the analysis of two novels written by Chicana scholars: Alicia Gaspar de Alba’s Desert Blood: The Juárez Murders and Stella Pope Duarte’s If I Die in Juárez. Finally, the third chapter focuses on film representations of Juárez and the feminicides in the form of Gregory Nava’s Bordertown and Carlos Carrera’s Backyard/El Traspatio. / text

Syftet med studien är att bilda kunskap om genuspedagogikens innehåll och arbetssätt med utgångspunkt tagen i genuspedagogernas erfarenhet. Målet är att kunna generera ny kunskap om hur jämställdhetsarbetet i gymnasieskolan ska kunna fungera och att elever i gymnasieskolan ska kunna bemötas på ett jämställt sätt, oberoende av kön. Bakgrunden till studien är det påtalade problemet att elever i ungdomsskolan inte bemöts likvärdigt. Studier visar ett deras kön påverkar hur lärare förhåller sig till dem och vilka betyg eleverna får. Studien undersöker hur genuspedagoger erfar att det genom ett genuspedagogiskt arbetssätt går att förändra de genusnormer och strukturer som lever i gymnasieskolan. Det empiriska materialet består av intervjuer med sex genuspedagoger som är verksamma i gymnasieskolan. Intervjuerna tolkas genom hermeneutisk metod för att nå en förståelse av hur genuspedagogerna upplever och an-vänder genuspedagogiken i sitt arbete i gymnasieskolan. Metoden är inter-vjuer gjorda genom digital teknik: @ography, som innebär intervjuer genomförda via e-post. Resultatet visar att genuspedagoger erfar att det är möjligt att föra in genuspedagogiska arbetssätt i gymnasieskolan, men att det kommer att ta tid då motståndet mot arbetssättet från både lärare, skolledningar och kommuner är stort. Det mest effektiva sättet att förändra arbetssättet på gymnasieskolan är att lärare handleds i arbetslag för att ändra attityder, förhållningssätt och invanda normer. / The aim with the study is to form knowledge about the content of gender pedagogy with starting point in the experiences of gender pedagogues. The objective is to generate new knowledge about how the equality work in the upper secondary school can function and that students in the upper secondary school can to be treated in a more equal way, independently of sexes. The background to the study is the attention of the problem that students are not treated equally. Studies show that the students sexes influences how teachers relate to them and it also influences what grades the students receive. The study examines how gender pedagogues experience a gender pedagogical approach to change norms and structures in the upper secondary school. The empirical materials are interviews with six gender pedagogues who are active in the upper secondary school. The interviews are interpreted through a hermeneutical method in order to reach an understanding of how gender pedagogues' experiences and uses gender pedagogy in their work in the upper secondary school. The method is in-terviews done through digital technology: @ography, which are interviews via e-mail. The result shows that gender pedagogues experiences that it is possible to pursue a gender pedagogical approach in the upper secondary school, but that it will take time when the resistance against the approach from teachers, school managements and municipalities are immense. The most effective way to change the approach on the upper secondary school is if teachers are supervised in teams in order to change attitudes and subconscious standards.

The thesis deals with the picture of woman in the Croatian prose and its transformations from realism to present times. The main aim of the thesis is to map out characteristics of the female subject primarily within discourses of feminist critique in the context of social aspects of the Croatian milieu. Thesis focuses on analysis of female characters that firstly embodies the social hierarchy, secondly represents the mythological concept of femininity and thirdly works towards confrontation of feminine identity with the patriachal phallogocentric discourse. It also focuses on the analysis of femininity, sensibility and sexuality. The main part of the thesis comprises the analyses of nine selected texts written by Croatian authors, namely Goldsmith's gold by August Šenoa, In the Registrar's Office by Antun Kovačić, Diary by Dragojla Jarnević, Melita by J. E. Tomić, The Last of the Stipančićs by Vjenceslav Novak, The Return of Philip Latinowicz by Miroslav Krleža, Marina; or, About Biography by Irena Vrkljan, Divine Hunger by Slavenka Drakulić and Ministry of Pain by Dubravka Ugrešić. The thesis shows the transformation of female characters by the influence of intellectual concepts and specific cultural situation in patriarchal society. Texts are chosen for typological diversity, which aims to cover...