Global ETD Search

1	Kan kriminalitet bekämpas med utbildning? : En studie av sambandet mellan gymnasiebehörighet och brottslighet bland 15-17 åriga pojkar Vapaus, Hanna, Harby, Sebastian January 2022 (has links) Denna studie är empirisk och studerar ett potentiellt kausalt samband mellan pojkars gymnasiebehörighet och brottslighet vid 15-17 års ålder. Som teori presenteras fyra mekanismer som använts i tidigare studier vid kausala tolkningar mellan utbildning och ungdomsbrottslighet. Datan som används är på kommunnivå och avser åren 1998-2019. Metoden för uppsatsen är multipel regressionsanalys med kommun- och tidsfixa effekter samt kontrollvariabler. Resultatet av studien visar att det finns en statistiskt signifikant relation mellan pojkars gymnasiebehörighet och brottslighet på 1-procentsnivån. Huvudresultatet av studien visar att när gymnasiebehörigheten ökar med en procentenhet minskar pojkars brottslighet med 0,308 brott per tusen unga pojkar. För en kommun som har den genomsnittliga brottsnivån innebär en procentenhets ökning av gymnasiebehörigheten att brottsligheten minskar med ungefär 0,74 procent. Resultaten från placebo- och robusthetstesten samt heterogenitetsanalysen styrker huvudresultatet. Dessa testers resultat är argument för att relationen kan vara kausal, men påverkan från utelämnade variabler kan inte helt uteslutas. Ungdomsbrottslighet kriminalitet lagföringsstatistik gymnasiebehörighet utbildning Economics Nationalekonomi
2	En skola på pojkars villkor Thörne, Anders January 2005 (has links) No description available. gymnasiebehörighet skolmognad manliga förebilder genusmedvetenhet genus Social Sciences Samhällsvetenskap
3	Jag hoppade av tåget, men jag hoppar på igen… Sju berättelser om studie avhopp i gymnasieskolan och vägen tillbaka till studierna Ismaili, Majlinda January 2016 (has links) Studieavhopp är ett problem som påverkar både individen och samhället. Forskningen visat att de unga vuxna som hoppar av studierna har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden vilket leder till att de blir en belastning för samhället. De unga vuxna som inte är i studier eller i arbete löper större risk till psykisk ohälsa, social exkludering, samt ekonomisk utsatthet.Syftet med denna studie är att få ökad förståelse för hur sju unga vuxna som är i åldrarna mellan tjugo till trettio resonerar kring det egna studieavhoppet samt vägen tillbaka till studierna. Avsikten är att beskriva och reflektera över deras erfarenheter som kan i framtiden vara till hjälp för framtida förebyggande arbete mot studieavhopp. Studiens syfte utgår utifrån följande frågeställningar: Hur resonerar de unga vuxna kring det egna studieavhoppet? Vad faktorer upplever unga vuxna har varit avgörande för återupptagandet av studierna? Vilka erfarenheter av personliga kontakt har de unga vuxna vid återupptagandet av studierna på nytt? Kvalitativ metod har tillämpats där sju individer intervjuandes och berättade om sina erfarenheter av studieavhopp samt återupptagandet av studierna. Resultatet har analyserats utifrån Carrership teorins centrala begrepp handlingshorisont, brytpunkter och rutiner samt Social Cognitive Career Theory.Resultaten som denna studie påvisar är att studieavhopp är individuella och komplexa. Oftast handlar studieavhopp om flera orsaker än en, där svårigheter har förekommit under en längre period. Studien visar även att stöd och hjälp från skolans personal och andra vuxna kan vara avgörande faktorn när det kommer till deras väljande. Det positiva bemötandet och bra erfarenheter har haft stor betydelse när det kommer till återupptagandet av studierna. De unga vuxna som har bestämt sig till att komma tillbaka till skolbänken och komplettera gymnasiebehörigheten har haft positiv erfarenhet av olika arbetsrelaterade projekt och signifikanta vuxna som har väglett dem till studierna igen. Studieavhopp Vuxenutbildning Gymnasiebehörighet Careership SCCT Social Sciences Samhällsvetenskap
4	Gör ditt bästa, dina studier är viktiga för din framtid : En studie om hur ungdomar som saknar gymnasiebehörighet uppfattar sina framtidastudie- och yrkesmöjligheter i ljuset av högstadieåren. Stridh Bjurhager, Carina January 2023 (has links) Varje år slutar mer än 15 000 elever grundskolan utan att nå gymnasiebehörighet, vilket ger begränsade möjligheter vad gäller yrkes- och studieframtid. Denna studie gör anspråk på att ge en röst till några av dessa ungdomar. Den syftar till att ge ökad kunskap och förståelse kring hur ungdomar utan gymnasiebehörighet uppfattar grundskolan och dess betydelse för hur de ser på framtida möjligheter. Studien är en kvalitativ studie med kontextuell analytisk ansats och det är elevernas uppfattningar och erfarenheter som är centrala. Insamling av empirin har skett genom semistrukturerade intervjuer med åtta ungdomar från tre olika skolor i en medelstor svensk stad. Intervjuerna har genomförts under de sista två månaderna av deras grundskoletid. Resultaten belyses ur ett relationellt perspektiv. I studien framträder flera faktorer av betydelse för elevers sätt att se både sig själva och sina möjligheter. När elever är delaktiga vad gäller stödinsatser, när de känner sig sedda, uppmuntrade och har goda relationer med lärare, kamrater och andra vuxna i skolan påverkas deras självbild på ett positivt sätt och de tror sig kunna nå sina mål. Centralt i resultaten är hur negativa relationer blir begränsande för eleverna och påverkar deras självbild i hög grad vad gäller hur de ser sina framtida möjligheter. Likaså framträder en bild av hur elever betraktar egna tillkortakommanden som en grund för skolmisslyckanden i hög grad men de visar även medvetenhet om betydelsen av andra faktorer som lärares förhållningssätt, undervisnings- och stödsituationer samt övergripande styrning. gymnasiebehörighet gymnasieval stöd särskilt stöd framtidsmöjligheter Pedagogical Work Pedagogiskt arbete
5	UNGDOMARS ALKOHOLBETEENDE GÅR DET ATT FÖRUTSÄGA ETT NEGATIVT BETEENDE PÅ SAMHÄLLSNIVÅ? Berglund, Inger, Demirel, Shilan January 2012 (has links) Ungdomars alkoholkonsumtion har minskat i hela landet utom för ungdomarna i Skåne. I den senaste genomförda skolundersökningen om ungdomars alkoholvanor i Sverige, rapporterades det att medeltalet konsumerade liter alkohol för åren 2009-2011 är drygt dubbelt så högt i Skåne i jämförelse med resten av landet (Henriksson & Leifman, 2011). Syftet med studien är att undersöka om Malmö i tre olika viktiga indikatorer; tillgång, hälsa och brott, som påverkar eller påverkas av alkohol, skiljer sig från Göteborg och Stockholm. Vi undrar om det hade gått att förutsäga den höga alkoholkonsumtionen. Studien bygger på svensk registerdata och vetenskapliga rapporter som behandlar och kan kopplas till alkoholkonsumtion och problembeteende. Av resultatet framgår att Malmö skiljer sig från Stockholm och Göteborg främst i tillgångsindikatorn och hälsoindikatorn. Slutsatsen är att det eventuellt går att förutsäga en negativ trend med hjälp av tillgångs- och hälsoindikatorn. Då det finns en stor tillgång och när möjlighet finns, kommer ungdomar att testa droger och alkohol. abort alkohol alkoholförsäljning alkoholservering brott gymnasiebehörighet misshandel serveringstillstånd skolk tullbeslag ungdomar våldtäkt Social Sciences Samhällsvetenskap
6	En studie i elevmotivation genom självreglerande lärande som metod för inlärning i moderna språk / A study on Learner Motivation by means of Learner Autonomy as Studying Technique in Modern Language Learning Gehrke, Karina Wiebke January 2022 (has links) Onödiga språkvalsbyten i moderna språk kan anses vara resultat av motivationsbrist kopplat till intrycket att glädje i språkvalsstudier inte leder till gymnasiebehörighet. Denna studie ämnar undersöka och fördjupa kunskap om a) samband mellan självreglering och elevmotivation, samt b) samband mellan glädje och motivation. Hattie och Zierer (2019) konstaterar att mer självreglering leder till ökad elevmotivation. För att pröva om denna slutsats kan verifieras, genomfördes en empirisk studie med lärarintervjuer som besvarade följande fråga: Vad anser lärare är en bra återkoppling till eleverna? För att kunna nå en slutsats i frågan om samband mellan självreglering och elevmotivation etablerades först en definition av begreppet självreglering. I detta syfte användes en teori som står för uppsatsens analytiska ramverk. Ramverket baseras på författare som arbetar i linje med Richard M. Ryans och Edward L. Decis Self-Determination Theory (SDT). Då slutsatsen att mer självreglerande lärande leder till ökad elevmotivation inte kunde verifieras i min empiriska studie, genomfördes en noggrann litteraturstudie. Utifrån denna kunde jag sedan göra en analys av mina frågeställningar med anslutande diskussion. Resultatet antyder att lärare bör fokusera på elevmotivationens kvalitet, med den prototypiska intrinsiska motivationen som mål, för att kunna motverka motivationsbristen i skolan. I detta forskningsarbete kom jag dessutom fram till slutsatsen att en högre motivation i allra högsta grad kan leda till ett mer effektivt lärande i allmänhet. Nyckelord: effektivt lärande, elevmotivation, intrinsisk motivation, motivationsbrist, Self-Determination Theory, självreglering, återkoppling formative assessment learner autonomy Self-Determination Theory motivation language studies language learner autonomy SDT intrinsic motivation extrinsic motivation learning motivation self-regulation student motivation modern languages language learning formative feedback self-regulated learning effective learning task level process level self-regulation level feedback long-term goals learning goals high school eligibility curriculum primary school language choice multilingual society result-oriented curriculum learning system language skills curriculum in modern languages upper secondary school motivation difficulty motivation problem German lack of motivation planning phase implementation phase self-reflection phase metacognition metacognitive strategy metacognitive process thought process visible learning controlled learning autonomous self-regulation sense of autonomy social values personal values self-regulation style identified regulation integrated regulation SDT work method self-reflection goal setting learning activity formative Motivation im Unterricht Lernermotivation Autonomie Fremdsprachenunterricht Formative Diagnostik Lernerautonomie Lernmotivation Selbstregulation Autonomie Schülermotivation moderne Sprachen Sprachenlernen formative Beurteilung formatives Feedback selbstgesteuertes Lernen effektives Lernen Freude am Lernen Aufgabenebene Prozessebene Selbstregulationsebene Feedback Lernziele Lehrplan Grundschule mehrsprachige Gesellschaft ergebnisorientierter Lehrplan Lernsystem Sprachkompetenz Lehrplan in Moderne Sprachen Sekundarstufe II Motivationsschwierigkeit Motivationsproblem Fach Deutsch DaF Motivationsmangel Planungsphase Umsetzungsphase Selbstreflexionsphase Metakognition metakognitive Strategien metakognitiver Prozess Denkprozess sichtbares Lernen intrinsische Motivation extrinsische Motivation kontrolliertes Lernen autonome Selbstregulation Autonomiegefühl soziale Werte persönliche Werte Selbstregulationsstil identifizierte Regulation integrierte Regulation SDT Arbeitsmethode Selbstreflexion Zielsetzung Lernaktivität lärandemotivation självreglering autonomi elevmotivation moderna språk språkinlärning formativ bedömning formativ återkoppling självreglerande lärande effektivt lärande glädje i undervisning uppgiftsnivå processnivå självregleringsnivå återkoppling långsiktiga mål lärandemål gymnasiebehörighet läroplan språkvalslektion grundskola språkval flerspråkig samhälle resultatorienterad lärosystem språkkunskap kursplan i moderna språk högstadiet motivationssvårighet motivationsproblematik tyska motivationsbrist planeringsfas genomförandefas självreflektionsfas metakognition metakognitiv strategi metakognitiv process tankeprocess synligt lärande inneboende motivation yttre motivation kontrollerad autonom självreglering extrinsisk motivation intrinsisk motivation autonomikänsla sociala värden personliga värden självregleringsstil identifierad reglering integrerad reglering SDT arbetsmetod självreflektion målsättning inlärningsaktivitet formativ Learning Lärande

1

Page generated in 0.0396 seconds