Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka om det finns några skillnader i självuppskattade stressnivåer hos elever från gymnasieskolor med och utan idrottslig inriktning samt undersöka om det finns några samband mellan elevernas stressfaktorer.  Problem: Den tidigare forskningen pekar på att det finns flera faktorer som påverkar stressnivån hos gymnasiestudenter, såsom högt akademiskt tryck och elevernas sociala omgivning. Idrotten är en stor del av idrottselevers vardag och sociala sammanhang och det finns därför intresse för att undersöka dessa faktorer och nivåer av stress för att på så sätt utesluta eller peka ut idrotten som en bidragande faktor.  Teori: Teorierna som används i undersökningen och som diskuteras i relation till resultatet är den holistiska karriärutvecklingsmodellen som beskriver de övergångsfaser en idrottare behöver övervinna för ett fortsatt idrottande. För att med underlag kunna kategorisera elevernas hantering av den eventuella stressen används teorin om copingstrategier.  Metod: Vi har genom en fallstudie använt oss av en kvantitativ undersökningsmetod som innefattat enkäter och bearbetning av datan har gjorts med hjälp av SPSS. Undersökningen har skett på en svensk gymnasieskola i södra Sverige med både RIG-, NIU- och icke idrottselever.  Resultat: Resultaten vi fann var att prestationskrav och läxor/prov är de vanligaste faktorerna till stress vad gäller inom idrotten respektive skolan. Vi fann även att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan idrottselevers och icke idrottselevers förekomst och mängd av stress.  Slutsats: Slutsatsen vi kan dra utifrån undersökningen är att stressfaktorer och stressnivå inte skiljer sig utbildningarna emellan utan beror i högre grad på andra variabler såsom kön, årskurs, utbildningslängd etc, vilket bekräftar den tidigare forskningen.  Nyckelord: stressnivå, stressfaktor, copingstrategi, idrottsutbildning, gymnasium, dubbel karriär

Föreliggande studie är inriktad på hur lärare i gymnasieskolan ser på möjligheten att inkludera världslitteratur och texter från olika kulturer i svenskämnet. Syftet är att undersöka lärares beskrivna arbetssätt och motiv till att välja denna litteratur till sin undervisning. Postkolonial teori, interkulturellt lärande och det litteraturteoretiska begreppet främmandegöring utgör tillsammans ett teoretiskt ramverk för studien. Det empiriska materialet består av fyra semi-strukturerade intervjuer med svensklärare på gymnasienivå. Resultatet indikerar att lärarna finner det aktuellt att genom världslitteratur lyfta fram allmänmänskliga teman, demokratiska frågor och kulturell mångfald. Således är likheter och skillnader mellan människor en av flera aspekter som lärarna berör. En potentiell problematik som resultatet påvisar är att lärarna uppfattar att elever tolkar skönlitteratur dokumentärt. / The present study focuses on how upper-secondary school teachers consider the possibility of integrating world literature and texts from other cultures in the Swedish subject. The aim is to examine teachers' narrations of their teaching and their motifs for choosing world literature as part of their teaching. Postcolonial theory, intercultural learning and the literary term estrangement constitute the theoretical framework. The empirical material involves four semi-structured interviews with Swedish subject teachers. The result suggests that the teachers find it relevant to use world literature as a context for discussing universal human themes, democratic issues and cultural diversity. Accordingly, similarities and differences between people are one of several aspects that the teachers address. The result raises one potential problem where the teachers report that students tend to interpret fiction documentary.

Nach Ansicht verschiedener Akteure in Schweden ist die Beherrschung der deutschen Sprache für den Handel und die Gründung neuer Unternehmen wichtig, da Deutschland Schwedens größter und wichtigster Handelspartner ist. Dieser Beitrag beleuchtet und untersucht die Motivation und Einstellung von Gymnasiasten zu ihrem Deutschunterricht. Ziel der Studie ist es, sichtbar zu machen und zu diskutieren, warum sich Schüler*innen für das Erlernen der deutschen Sprache entscheiden und welche Faktoren bei dieser Entscheidung eine Rolle spielen. Die Studie basiert auf qualitativer Forschung und die Methodik besteht aus induktiven halbstrukturierten Interviews. Die Analyse und die Ergebnisse der Studie werden auf der Grundlage früherer Forschungen und Theorien diskutiert.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur likvärdig betygssättning i samhällskunskap på gymnasienivå kan uppnås. För att nå syftet har fyra verksamma samhällskunskapslärare intervjuats angående vilka problem med likvärdig betygssättning de upplever och vilka metoder de använder för att lösa dessa problem. Resultatet analyseras med hjälp av ramfaktorteorin och läroplansteorin. Generellt återkommande upplevda problem med att nå likvärdig betygsättning uppges vara att det inte finns tid och resurser för samarbeten mellan lärare gällande likvärdighetsfrågor, samt att styrdokument är svårttolkade och mängden bedömningsstöd begränsade. Grundläggande insatser för att åtgärda problematiken med bristande likvärdighet är att rektorer och huvudmän skapar förutsättningar för likvärdighets-arbete som sedan kan omsättas i praktik av de betygssättande lärarna. De metoder som används av lärarna i dagsläget är bland annat sambedömning, diskussioner kring kunskapskrav och gemensamma prov.

Utifrån vår bild att serier och grafiska romaner inte ses som ett undervisningsmaterial på gymnasienivå i svenskämnet är syftet med kunskapsöversikten att skapa förståelse för vad forskningen säger om seriers och grafiska romaners roll i svenskämnet på gymnasienivå. ”Vad kan serier och grafiska romaner bidra med i svenskämnet på gymnasiet?” är frågeställningen som kunskapsöversikten ämnar besvara. Metoden i kunskapsöversikten utgjordes av informationssökning i olika databaser och resultatet är en analys av den forskning som valts ut. Forskningen visar att eleverna med hjälp av serier och grafiska romaner kan utveckla flera olika literacies och att det finns en positiv korrelation mellan användning av serier och grafiska romaner i undervisningen och elevernas motivation och engagemang. Slutsatserna vi drar är att olika texttyper inte bör värderas eller ersätta varandra och att serier och grafiska romaner har ett värde i sig. En stor fördel med serier och grafiska romaner är att flera literacies kan utvecklas samtidigt, men det viktiga är hur materialet används och i vilket syfte för att bidra till utveckling av literacy, engagemang och motivation.

Studien i detta arbete undersöker hur svenska ämneslärarstudenter ger skriftlig återkoppling på elevers lösningar i det matematiska kunskapsområdet ekvationer med absolutbelopp. Under datainsamlingen formulerade femton ämneslärarstudenter från två olika lärosäten sin återkoppling till tre elevers lösningar. Den återkoppling som gavs beskrivs i detta arbete utifrån Hattie och Timperleys kategorier för återkoppling (2007) som också fungerar som ramverk för analysen av insamlad data. Studien visar att ämneslärarstudenterna som grupp ger återkoppling riktad mot alla nivåer: uppgiftsnivå, processnivå, metakognitiv nivå samt individnivå, men också att det är en stor spridning mellan olika individer. Den vanligaste formen av återkopplingen ges på uppgiftsnivå följt av processnivå, båda som feed-back. Endast enstaka studenter formulerar återkoppling som feed-forward. Vidare indikerar resultaten att studenter med svårighet att sätta sig in i lösningarna i stor utsträckning ger återkoppling på individnivå. Dessa kategorier utgör en ytterligare dimension vid analysen. Studien visar med stöd i tidigare forskning att många studenter har mycket att vinna på att utveckla sin kompetens inom området återkoppling för att kunna formulera kommentarer som på ett effektivare sätt utvecklar eleverna. Avslutningsvis lyfts uppslag till fortsatta studier inom området samt förslag på inslag i lärarutbildningen för att utveckla ämneslärarstudenters kompetens rörande medvetenhet och förmåga att ge effektiv återkoppling till elever.

The diploma thesis deals with the sphere of sport as an important aspect of life in Studénka, the town in the northeast of the Czech Republic. The history of the town is closely connected with the local production of wagons in Vagonka Studénka. This resulted in a large increase in the population of the town, whose interest was to build a number of sports facilities that are still in use. However, their current state no longer corresponds to the current needs of local residents and sports clubs. Therefore the town’s efforts are to gradually reconstruct the sports complex and add suitable architecture. The currently discussed topic is the construction of a new sports hall designated for the needs of both professional and non–professional public, which can stand being compared for its design and content within the Moravian–Silesian Region.

Denna studies avsikt är att identifiera problem och söka möjligheter, vid genomförandet av matematikkurs B vid samhällsvetenskapsprogrammet på en gymnasieskola. Vidare prövas och ges förslag till åtgärder av identifierade problem. Rektor och matematiklärarna på den skola studien genomfördes önskade att någon med utifrånperspektiv skulle hjälpa till med att hitta förklaringar till varför elevernas studieresultat på samhällsvetenskapsprogrammet sjönk markant mellan de två obligatoriska matematikkurserna A och B. Skolans förslag var att jag skulle vara med på lektioner och försöka identifiera faktorer, något som jag kom att kalla ”bromsfaktorer”, och utifrån dem föreslå åtgärder. Jag följde undervisningen under ett läsår i 7 klasser och hade seminarieträffar med de undervisande lärarna var sjätte vecka.Som matematiklärare och lärarutbildare har jag många kontaktytor med andra gymnasieskolor vars lärare också gett signaler om frustration över B-kursens problematik. Man tycker att det är mycket märkligt att inte genomströmningen är högre på samhällsvetenskapliga programmet som ju är ett teoretiskt inriktat program. En allmän uppfattning i den informella diskussionen är att lusten avtar i B-kursen eftersom språnget är för stort mellan A och B-kurs. Med språng menas då en ökad abstraktionsnivå mellan kurserna p g a av att innehållet är mera fokuserat på algebra. Denna hypotes anser jag är rimlig med stöd av Vygotskijs teori kring hur progression för individen sker via proximala utvecklingzoner (Vygotskij, 1978). Men kan det verkligen få så stor betydelse för ett teoretiskt inriktat program? Varför kan inte motivation för kunskaper i algebra finnas för dessa elever, som utbildar sig för att kunna göra generella samhällsprognoser mm? Algebra är ju en grundläggande kunskap, för att kunna göra matematiska modeller. Finns det andra anledningar som bromsar? Nyfikenheten och frågorna växte inför uppdraget. Kanske skulle man också kunna dra generella slutsatser av resultaten från en studie på denna skola som kunde komma lärare och elever på andra skolor till del.Studien på skolan visar på många intressanta resultat om elevers föreställningar om matematik, och att elever och lärare inte alltid har samma uppfattning om vad som sker i klassrummet.En central avsikt med projektet var att undersöka om en varierad undervisning, i form av att vi t ex införde undersökande aktiviteter, ökade lusten att lära matematik. Resultatet av den delen pekar mot att så är fallet för många elever. Som observatör kunde jag skönja ett mycket större engangemang och glädje hos många elever vid lektionsavsnitt när ett varierat arbetssätt användes. Man kan förstås inte med säkerhet påstå att det leder till ett bättre resultat i matematikförståelse, eftersom ett sådant jämförelsematerial inte var med i undersökningen. Men detta var heller inte syftet. Ett annat resultat av värde är att projektet gett inspiration till att lärarna vill fortsätta och utveckla matematikundervisningen enligt japanskt modell (TIMSS, 1996). Denna innebär i stora drag att eleverna arbetar med ett större problem under en lektion. Problemet är ”rikt”, d v s innehåller många kunskapsnivåer som möjliggör utmaningar för alla elever. Eleverna arbetar både enskilt och i grupp för att lösa problemet. Lärare och elever avslutar lektionen med att tillsammans göra en grundlig analys av de olika lösningsförslag som presenteras.Ytterligare resultat av projektet är att det visar betydelsen av att lärarna får tid avsatt i tjänsten för reflektion och analys av deras undervisning. Då ges möjlighet att ventilera och upptäcka att man har gemensamma problem. Det är inte bara fler hjärnor som ökat det laterala tänkandet för att finna kreativa lösningar. Det har också skett ett systematiskt arbete med att utveckla matematikundervisningen. Mitt utifrånperspektiv kunde också vara till glädje när man ”kört fast” i vissa rutiner. Vi identifierade många påverkansfaktorer (bromsfaktorer) för att få en gynnsammare undervisning, men konstaterade också att allt inte kunde lösas i ett svep. Ett positivt resultat av projektet var att skolan fått hjälp med att sätta igång en process mot en förbättrad undervisning av B-kursen i matematik på samhällsvetenskapsprogrammet. Den centrala framgångsfaktorn som vi bekräftade var att införa en mera varierad undervisning innehållande undersökande aktiviteter.

Das Ziel dieser Examensarbeit ist ausfindig zu machen, wie Kultur in dem Lehrplan des schwedischen Gymnasiums definiert wird und wie drei Lehrwerke (Lieber Deutsch 3, Ausblicke 3 und Deutsch Na klar! 3) auf dem schwedischen Gymnasium sich mit dem Thema Kultur befassen und auf den Lehrplan eingehen. Diese Examensarbeit untersucht Themen wie deutschsprachige Länder, Alltagskultur und regionale Variationen betreffend Sprache und kulturelle Phänomene. Es wird auch untersucht, wie die Aufgaben und Übungen der Lehrbücher sich mit Kultur beschäftigen und ob die deutschsprachigen Länder vielseitig oder stereotypisch beschrieben werden. Diese Lehrwerksanalyse befasst sich auch mit wissenschaftlichen Perspektiven des Kulturbegriffes. Die Studie zeigt, dass der Lehrplan keine genaue Definition des Kulturbegriffs formuliert und auch keine konkreten Beispiele den Lehrer*innen vorschreiben will. Die untersuchten Lehrwerke befassen sich einheitlich mit Themen wie Freizeitinteressen, Schulsystem, Essen und Erfinder*innen und haben darüber hinaus noch andere Themen. Geografisch stehen Deutschland und Berlin im Mittelpunkt. In den zwei älteren Lehrwerken fehlt es an Diversität der ethnischen und sozialen Faktoren, sowie der Repräsentation der Geschlechter, Alter, Familienkonstellationen, Sexualitäten, Ethnizitäten, Konfessionen. Außerdem fehlt es an Vielseitigkeit der deutschsprachigen Länder durch Bilder, Texte und Übungen.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om vilken inverkan skolan har på elevers kreativa utveckling och inlärning där fokus ligger på elever som studerar eller tidigare studerat estetiska ämnen på gymnasial nivå. I studien jämförs två pedagogiska tillvägagångssätt för undervisning, kommunal pedagogik och Waldorfpedagogik. Detta fullföljdes medelst sex muntliga intervjuer med lärare och elever från ett kommunalt gymnasium samt ett Waldorfgymnasium. Eleverna tillfrågades huvudsakligen om hur de upplevt att skolan påverkat deras kreativa utveckling och inlärning medan lärarna huvudsakligen tillfrågades hur de upplever sig påverka sina elever.Det övergripande resultatet visar på att skolan erhåller kvalifikationer som påverkar elevernas kreativa utveckling och inlärning både positivt och negativt. Eleverna upplever bland annat att lärare generellt främjar deras kreativa utveckling och inlärning medan de upplever saker såsom betygsystemet som hämmande. Resultatet visar även på att elever påverkas i olika grad av samhälleliga faktorer, såsom synen på misslyckanden och oro för framtiden.