Många av de komponenter som är nödvändiga i ett nationellt beskattningssystem erkänns av EG-domstolen som tvingande hänsyn till allmänintresset, även om de bakomliggande värdena inte kommer till uttryck på exakt samma vis i EG-rätten som i den nationella rätten. De nationella allmänintressen som inte erkänns av domstolen kan sammankopplas med godtagbara förklaringar till varför ett sådant erkännande inte är lämpligt eller nödvändigt. Domstolen förefaller på så vis hålla en jämvikt mellan gemenskapens bästa och de enskilda medlemsstaternas bästa. EG-domstolens erkännande av dessa allmänintressen sker dock inte helt utan förbehåll. Medlemsstaternas yrkande på rättfärdigande avslås mer som regel än undantag. Det tydligaste exemplet är behovet av ett konsekvent beskattningssystem. Sedan rättfärdigandegrunden introducerades i mitten av nittiotalet har tillämpningsområdet till och med förminskats genom åren. En viss uppmjukning har dock skett genom att domstolen tillämpade rättfärdigandegrunden på ett nytt sätt i den känsliga frågan om gränsöverskridande förlustutjämning inom koncerner. Territorialitetsprincipen, som inom EG-rätten är nära sammanlänkad med rättfärdigandegrunden skattesystemets inre sammanhang, har endast kunnat rättfärdiga fördragsstridiga skatteregler en gång. De för ett nationellt beskattningssystem viktiga komponenterna proportionalitet, effektiv skattekontroll och hinder för skatteflykt anses även av EG-domstolen utgöra trängande allmänintressen. EG-domstolen tillmäter dock proportionalitetsprincipen större betydelse än vad många av medlemsstaterna gör. Behovet av proportionalitet har nämligen hittills förhindrat att yrkandet på behovet av en effektiv skattekontroll och yrkandet på behovet av att hindra skatteflykt från att rättfärdiga fördragsstridiga skatteregler. På det stora hela är det, i motsats vad som först verkar vara fallet, en väldigt strikt tillämpning av möjligheten till rättfärdigande som EG-domstolens rättspraxis återspeglar. Någon jämvikt mellan gemenskapens och medlemsstaternas intressen kan således inte anses föreligga. Som huvudregel är det gemenskapens bästa som väger över. Detta är egentligen föga förvånande, eftersom ett inslag i domstolens arbetsmetod är att välja den lösning som bäst gynnar gemenskapen. Rule of reason-doktrinen har som utgångspunkt oddsen emot sig, eftersom den utgör ett undantag från grundplåten i det EG-rättsliga samarbetet. Nationalekonomiska överväganden av olika slag är det huvudsakliga intresset vid utformningen av ett nationellt beskattningssystem. Även om ett lands ekonomi kan framstå som det mest trängande allämintresset, kan inte domstolen som utgångspunkt ta hänsyn till ekonomiska överväganden. Sådana överväganden vid domstolens juridiska bedömningar skulle innebära en rad problem. Här finns således en stor skillnad mellan medlemsstaternas och EG-domstolens syn på vad som utgör ett trängande allmänintresse. Domstolen har dock inte varit helt konsekvent i sitt ställningstagande. Domstolens rättspraxis visar att ekonomiska överväganden i vissa fall har accepterats i det tysta.

Metod: Examensarbetet har sin grund i en kvalitativ metod med en abduktiv ansats och inkluderar tio semistrukturerade intervjuer med verksamma fastighetsmäklare i Stockholm. Därefter har en tematisk analys genomförts, där kodning av respondenternas svar har legat till grund för den slutliga analysen.   Resultat och slutsats: Arbetet visar att fastighetsmäklarbranschen har ett delvis coachande ledarskap, men ingen ledare uppfyller alla kriterier för att vara helt coachande. Med stöd av tidigare forskning kan vi fastställa att det coachande ledarskapet inom fastighetsmäklarbranschen kan ha en positiv påverkan på prestationerna. Däremot kan betydelsen av det coachande ledarskapet för fastighetsmäklarens prestationer inte specificeras. Vi kan även konstatera att fastighetsmäklare främst efterfrågar engagemang, lyhördhet och individanpassning från sina ledare, vilket indikerar vikten av individuell hänsyn. Resultaten tyder även på att antalet år som verksam fastighetsmäklare kan påverka uppfattningen och önskemålen om ledarskap då se mer erfarna mäklarna upplever att de behöver mindre stöttning från ledaren.   Examensarbetets bidrag: Studien har bidragit till en ökad förståelse för ledarskapets roll inom fastighetsmäklarbranschen genom att identifiera och utforska olika aspekter av coachande ledarskap samt dess påverkan på fastighetsmäklarnas prestationer. Genom att kartlägga och analysera relationen mellan olika ledarskapsstilar och individuella behov, kan studien även bidra till att informera kontorschefer om hur de kan förbättra sitt ledarskap, för att optimera förutsättningarna för sina medarbetare. Dessutom har studien lyft fram viktiga insikter kring önskade egenskaper hos ledarskapet bland fastighetsmäklarna, vilket kan vara till nytta för att forma effektiva och anpassade ledarskapsstrategier inom branschen.    Förslag till fortsatt forskning: En intressant undersökning hade varit att studera hur antalet år som verksam fastighetsmäklare påverkar uppfattningen om ledarskap. Detta eftersom detta examensarbete har antytt att erfarna mäklare har en annorlunda uppfattning om ledarskapet än de som endast är i början av sina karriärer. Därför skulle ett förslag till vidare forskning vara att fördjupa förståelsen inom detta ämne genom att studera samt jämföra hur antal år som verksam fastighetsmäklare påverkar uppfattningen om ledarskapet inom fastighetsmäklarbranschen. / Method: The thesis is based on a qualitative method with an abductive approach and includes ten semi-structured interviews with active real estate agents in Stockholm.  Subsequently, a thematic analysis has been carried out where coding of the respondents’ answers has formed the basis for the final analysis.    Results and conclusions: This work shows that the persons interviewed have a partially coaching leadership, but no leader meets all the criteria to be fully coaching. Based on previous research, we can conclude that coaching leadership in the real estate industry has a positive impact on performance. However, the importance of the coaching leadership for the real estate agent´s performance cannot be specified. We can also conclude that real estate agents value commitment, responsiveness, and individualization from their leader, which indicates the importance of individual consideration. The results also suggest that the number of years as an active real estate agent can affect the perception and desires for a coaching leadership.    Contribution of the thesis: The study has contributed to a better understanding of the role of leadership in the real estate industry by identifying and exploring different aspects of coaching leadership and its impact on the performance of real estate agents. By mapping and analyzing the relationship between different leadership styles and individual needs, the study has also helped to inform office managers on how they can improve their leadership to optimize conditions for their employees. Furthermore, the study has highlighted important insights into the desired leadership characteristics among real estate agents, which can be useful in shaping effective and customized leadership strategies in the industry.    Suggestions for future research: An interesting point of view would have been to study how the number of years as an active real estate agent affects the perception of leadership. This is because this thesis has suggested that an experienced agent has a different perception of leadership than those who are only at the beginning of their careers. Therefore, a proposal for further research would be to deepen the understanding of this topic by studying and comparing how the number of years in business affects the perception of leadership in the real estate industry.

Byggbranschen står nu inför ett utmanande kliv i hållbarhetens riktning - att ta sig an och arbeta för en socialt hållbar samhällsutveckling. Intresset att arbeta med detta är stort hos både entreprenörer, beställare och samhället i stort. Detta bidrar till att offentliga beställare formulerar krav på socialt arbete i offentliga upphandlingar, då offentlig upphandling är ett verktyg med stor genomslagskraft som kan användas för att föra detta arbete framåt. Syftet med studien är att ta reda på vad begreppet sociala hänsyn innebär, att sammanställa vilka krav på sociala hänsyn som ställs och kommer att ställas i upphandlingar som offentliga beställare i Östergötland annonserar samt identifiera de områden som beställarna avser utveckla inom ämnet. Detta för att entreprenörföretagen ska kunna satsa på en utveckling av det område inom sociala hänsyn som kommer att vara mest aktuellt i regionen, nu och i kommande upphandlingar. Detta mynnar ut i frågeställningarna: Vad innebär begreppet sociala hänsyn? Vilka krav på sociala hänsyn ställer offentliga beställare vid upphandling? Vilka åtgärder bör entreprenörerna vidta för att leva upp till kraven på sociala hänsyn som offentliga beställare prioriterar? Genom intervjuer med beställare och entreprenörer i byggbranschen har en grund skapats för att kunna definiera begreppet sociala hänsyn som "en inkludering av alla individer i samhället oavsett kön, ålder, fysisk förmåga eller etnisk tillhörighet". Insamling av publicerade förfrågningsunderlag visar på att det fokusområde inom social hållbarhet som prioriteras idag är krav på sysselsättningsåtgärder, där fokus ligger på att inkludera individer som står utanför arbetsmarknaden. Slutsatsen är att entreprenörerna bör arbeta för att skapa fler platser i driftentreprenader och produktion, för att öka antalet sysselsatta, samt komplettera detta med bra utbildningar, handledning och stöttning. Det har även visat sig finnas förbättringsmöjligheter i beställarorganisationernas arbete med att ställa krav på sociala hänsyn, vilka, utöver svaren på frågeställningarna, presenteras i slutsatsen.

Byggbranschen står nu inför ett utmanande kliv i hållbarhetens riktning - att ta sig an och arbeta för en socialt hållbar samhällsutveckling. Intresset att arbeta med detta är stort hos både entreprenörer, beställare och samhället i stort. Detta bidrar till att offentliga beställare formulerar krav på socialt arbete i offentliga upphandlingar, då offentlig upphandling är ett verktyg med stor genomslagskraft som kan användas för att föra detta arbete framåt. Syftet med studien är att ta reda på vad begreppet sociala hänsyn innebär, att sammanställa vilka krav på sociala hänsyn som ställs och kommer att ställas i upphandlingar som offentliga beställare i Östergötland annonserar samt identifiera de områden som beställarna avser utveckla inom ämnet. Detta för att entreprenörföretagen ska kunna satsa på en utveckling av det område inom sociala hänsyn som kommer att vara mest aktuellt i regionen, nu och i kommande upphandlingar. Genom intervjuer med beställare och entreprenörer i byggbranschen har en grund skapats för att kunna definiera begreppet sociala hänsyn som "en inkludering av alla individer i samhället oavsett kön, ålder, fysisk förmåga eller etnisk tillhörighet". Insamling av publicerade förfrågningsunderlag visar på att det fokusområde inom social hållbarhet som prioriteras idag är krav på sysselsättningsåtgärder, där fokus ligger på att inkludera individer som står utanför arbetsmarknaden. Slutsatsen är att entreprenörerna bör arbeta för att skapa fler platser i driftentreprenader och produktion, för att öka antalet sysselsatta, samt komplettera detta med bra utbildningar, handledning och stöttning. Det har även visat sig finnas förbättringsmöjligheter i beställarorganisationernas arbete med att ställa krav på sociala hänsyn, vilka, utöver svaren på frågeställningarna, presenteras i slutsatsen. / The construction industry is facing a challenging step in the direction of sustainability - to embrace and work for socially sustainable development. The construction companies, public clients and society have a great interest working with this. This means that public clients formulate social work requirements in public procurement, as public procurement is a powerful tool that can be used to advance this development. The purpose of the study is to identify the concept of social sustainability, to compile what requirements regarding social sustainability are made and will be made by public purchasers in Östergötland, and identify the areas that the public purchasers intend to develop. This enables construction companies to focus on developing the area of social sustainability that will be most relevant in the region, now and in future procurements. Through interviews with clients and contractors in the construction industry, the overall perception of the concept of social sustainability can be described as "an inclusian af all individuals in saciety, regardless af sex, age, physical ability ar ethnicity." Through the collection of published inquiries, it was found that the priority focus on social sustainability today is a requirement for employment measures, focusing on including individuals outside the labor market. The conclusion is that the construction companies need to create more jobs in production, to increase the number of employed and supply them with good education, introduction and support. It has also been shown that there can be a couple of improvements in the work of the public purchasers claiming social sustainability.

Syftet med denna studie var att undersöka föräldrars delande om sina barn på sociala medier (sharenting) och om det finns ett samband med oro för integritet på nätet och hänsyn till barnets känslor och åsikt om delande. Bekvämlighetsurvalet bestod av 78 föräldrar med minst ett barn under 18 år. Data samlades in genom en webbenkät som publicerades på ett flertal olika forum online där föräldrar fick besvara frågor om delande om sitt barn på sociala medier, oro för integritet på nätet och hänsyn till barnets känslor och åsikt om delande. Studiens resultat påvisade att det inte fanns samband mellan sharenting och oro för integritet på nätet eller hänsyn till barnets känslor och åsikt om delande. Frekvensen av föräldrarnas allmänna delande på sociala medier hade ett signifikant samband med sharenting och barnets ålder påverkade vissa aspekter av sharenting. I diskussionen togs möjliga förklaringar till resultaten upp. / The aim of this study was to investigate the phenomenon of parents sharing photos and information about their children on social media (sharenting), and its relation to privacy concerns online and parents’ regard to childrens’ feelings and opinions about what is shared. The convenience sample consisted of 78 parents with at least one child under 18 years of age. Data was collected through an online survey which was published on several different online forums, in which parents received questions about sharenting, privacy concerns online and their regard to childrens’ feelings and opinions about what is shared. The results of this study showed no correlation between sharenting and privacy concerns online or parent’s regards to childrens’ feelings and opinions about what is shared. On the other hand, the results showed that the parents' general habit of posting on social media was significantly correlated to sharenting, and that childrens’ age influenced some aspects of sharenting. The discussion contains possible explanations to the results.

Syftet med denna uppsats är att identifiera möjliga utfallspåverkande faktorer som möjliggör ett framgångsrikt implementerat utfall avseende social hänsyn i offentlig upphandling i en svensk kontext. Analysen och slutsatserna bygger på en jämförelse mellan två fall där utfallet utgör den gemensamma nämnaren. Underlaget till uppsatsen bygger primärt på intervjuer med tjänstemän och politiker i Sigtuna och i Örebro. De teoretiska analysverktygen som används i denna uppsats är hämtade från Rational choice- och Normativ institutionalism. Tre temafaktorer har använts för att kategorisera likheter och skillnader mellan fallen. Dessa är spelregler, preferenser och resurser. Resultatet visar på att fallen har fler möjliga utfallspåverkande faktorer gemensamma än de har utfallspåverkande faktorer som skiljer dem åt. En troligt viktig möjlig förklarande faktor ligger i att frågan om sociala krav har hanterats på ledningsnivå som en strategisk fråga, snarare än som en juridisk eller teknisk fråga. Fallen kan även förstås som att behovet av upphandling och behovet av sociala åtgärder har växt fram oberoende av varandra innan själva upphandlingsprocesserna och att det är genom aktörernas aktioner som upphandlingsfrågan och den sociala frågan har kombinerats. Dock rör det sig inte om en institutionell förändring som katalysator för implementeringen, utan snarare om inkrementell förändring i synen på offentlig upphandling som ett verktyg för social förändring. / The purpose of this thesis is to identify probable outcome influencing factors that enable a successful implemented outcome of social considerations in public procurement in a Swedish context. The analysis and conclusions are based on a comparison between two cases where the outcome is the common denominator. The empirical material for the thesis is primarily gathered from interviews with officials and politicians in Sigtuna and in Örebro municipalities. The theoretical tools used for analysis in this thesis are taken from Rational choice and Normative institutionalism. Three thematic factors have been used to categorize the similarities and differences between the cases: these are the rules of the game, preferences and resources. The result shows that the cases have more probable outcome influencing factors in common than they exhibit outcome influencing factors that set them apart. A likely important probable explanatory factor is to be found in the fact that the subject of social considerations was handled at a management / political level as a strategic issue, rather than as a legal or technical issue. The cases can also be understood in a manner which informs us that the need for procurement and the need for social action have evolved independently of each other and before the actual procurement processes. It is through the actors’ actions that the procurement issues and the social considerations have been combined into a common issue. However, the result does not indicate an institutional change as a catalyst for the implementation, but rather that the change in the perception of public procurement as a tool with social policy implication represents an incremental change within the existing institutions.

No description available.

Miljöhänsyn i detaljplanering tillämpas antingen via den ordinarie planprocessen eller via miljöbedömningar enligt Miljöbalken. Denna uppsats har ämnat att undersöka hur de två olika metoderna för miljöhänsyn i detaljplanering tillämpas och vilken påverkan de respektive metoderna  i sin tur har på den fysiska planeringen och det politiska målet om en hållbar utveckling. Uppsatsen grundar sig i utgångspunkten att en integration av miljöaspekter i planeringen är ett önskvärt tillstånd och att miljöbedömningar och annan miljöhänsyn innebär en integrering av miljöaspekter som markerar vägen mot integration. Diskussionen bygger på stridigheter mellan två paradigm - miljövård och planering, prioriteringar och samspel mellan de båda i strävan mot gemensamma övergripande mål.     Uppsatsen visar på ett behov av utvecklat samspel mellan översiktlig planering och detaljplanering, samt mellan ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter. Även ett behov av mer aktivt hänsynstagande till miljön vid detaljplanering uppdagas. Hur detta ska ske är för vidare forskning att söka svar på. / Environmental consideration within the boundaries of Swedish detailed planning is taken either through the standard planning process or Strategic Environmental Assessments as they are described by Swedish law. This paper means to examine how the two different methods of environmental consideration are put to practice and in turn what affect the specific methods have on the spatial planning and the political goal of a sustainable development. The basis for this paper is that an integration of environmental consideration is a desired state, whilst Strategic Environmental Assessments and other forms of environmental consideration are integrating aspects; the road towards integration. The two paradigms, environmental protection and planning, marks the frame for the discussion; priorities and interaction between the two in the strive towards common comprehensive goals.    The paper points towards a need of a developed interaction between comprehensive planning and detailed planning, a developed interaction between ecological, social and economical aspects of a sustainable development and a more active consideration towards the environment in detailed planning. How this is supposed to come about is for further research to explore.