Huvudsakliga syftet med studien är att beskriva hur medarbetare i konkurrensutsatta yrken uppfattar kunskapsdelning samt hur de vill att det ska ske på deras arbetsplats. För att ta reda på detta utfördes 7 intervjuer med informanter som levde upp till specifika kriterier för att försäkra relevanta svar och insikter. Intervjuerna transkriberades och analyserades med ad hoc metoderna hitta mönster och teman, skapa kontraster och teoretiskt/begreppsligt för att redogöra innebörden i informanternas svar. För analys av material användes Ellströms handlingsteoretiska teori och Nonakas kognitiva teori om kunskapsdelning. Resultatet visar att medarbetare uppfattar kunskapsdelning som erfarenhetsutbyte och förmedling av information. Medarbetare uppfattar kunskapsdelning som något som sker både kollegor emellan och mellan medarbetare och kund. Medarbetare vill dela och ta emot meta-kogntiv och teoretisk kunskap genom fysiska träffar där reflektion, erfarenhetsutbyte och diskussion sker i det utvecklingsinriktade lärandet. De kunskaper som de huvudsakligen delar sker genom ett anpassningsinriktat lärande och är implicit, procedur- och teoretisk kunskap. Delningen sker huvudsakligen via samtal på telefon och genom fysiska träffar, men procedurkunskap och till viss del implicit kunskap delas även genom mejl och andra digitala medel. Kunskapsdelning börjar framför allt genom socialisering där implicit kunskap skapas och internaliseras. Viss kunskap som förmedlas är explicit och kan internaliseras genom egen reflektion eller gemensam diskussion. Resultatet visar även på att medarbetare i konkurrensutsatta yrken uppskattar och önskar mer tid till fysiska träffar där reflektion och diskussion kring tidigare erfarenheter och problem är på agendan. Medarbetare uppfattar kundmöten som en stor del i deras kunskapsdelning vilket verksamheter bör uppmärksamma och försöka förstå sig på för att möjliggöra utveckling. Genom kundmöten och observation skapar medarbetare egna säljknep och processer som de överlag inte delar med kollegor trots att de själva vill ta del av den typen av teoretisk kunskap. Trots den digitala utvecklingens fart finns en önskan och uppfattning av att möten och samtal med kollegor är mest givande och utvecklande, vilket är viktigt att poängtera och fokusera på för verksamheter som vill vara i framkant gällande kunskapsdelning.

Högläsning är en del av den undervisning som elever får erfara i skolan. Frågan är dock hur den undervisningen ser ut och om den är utformad på ett sätt som bidrar till elevernas språkutveckling. Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om högläsning som undervisningsstrategi. Vi besvarar frågorna: Hur använder lärare högläsning i undervisningen i skolans lägre åldrar, det vill säga årskurserna F-6? och Vilket syfte har lärare med högläsning i undervisningen? Det gör vi genom att analysera enkätsvar från lärare i Sverige. Resultatet av studien visar att om lärare undervisar med hjälp av högläsning så sker detta med syfte att erbjuda elever vila. Resultatet visar även på andra syften och utformningar av högläsningsundervisning, men dessa är i minoritet. Studien påvisar intressanta samband kopplat till högläsningsundervisning då lärarnas syfte med högläsning är vila eller nöje. Något samband mellan lärares erfarenhet i yrket och användning av högläsning i undervisningen finns inte. Varken erfarna lärare eller lärare som är nya i yrket använder högläsning i större utsträckning. För vidare forskning kan det vara intressant att samtala med lärare för att få en djupare uppfattning av deras val av undervisningsmetod.

Syftet med studien var att undersöka i vilken omfattning förskolepersonal känner till anmälningsplikten och vad som skapar oro hos förskolepersonal när det gäller barns hemförhållande. En kvantitativ enkätundersökning genomfördes online som skickades till rektorer i nio kommuner i Mellansverige med förfrågan om att vidarebefordra till förskolepersonal i deras enhet. I undersökningen användes Hans Berglinds handlingsteori. Resultatet visade att det fanns god kännedom om anmälningsplikten samtidigt framkom det att den egna osäkerheten kring oron och stöd från rektor kan påverka upprättandet av orosanmälan. Resultatet visar att fysiska tecken som blåmärken och vårdnadshavares bemötande skapar oro för barns hemförhållande. Rutiner uppfattas vara både stöd och hinder i att fullfölja anmälningsplikten. Även om det finns god kännedom om anmälningsplikten kan det ifrågasättas om det finns förståelse för att anmälningsplikten är personlig. Studien visar att det finns behov av fortbildning kring gruppen barn som riskerar att fara illa.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur arbetslösa ungdomar som befinner sig i ett åtgärdsprogram upplever hur skolan och åtgärdsprogrammen har bidragit med verktyg, information och förberedelser inför ett framtida arbetsliv. Vi har utgått från två forskningsfrågor: Vad upplever dessa ungdomar att de har fått med sig från skolan i form av arbetslivskunskap? Hur upplever dessa ungdomar att åtgärdsprogrammen bidrar till att öka deras kunskaper och möjligheter till ett framtida arbetsliv? Den empiriska studien är kvalitativ och består av sammanlagt fem intervjuer. Dessa intervjuer gjordes med fem arbetslösa ungdomar 20- 24 år som i nuläget befinner sig i två olika arbetsmarknadspolitiska åtgärdsprogram. Resultat visar att våra informanter upplever att skolan har brustit i att informera och förbereda dem inför ett kommande arbetsliv. Dock menar samtliga informanter att deras medverkan i programmen har bidragit till att ge dem verktyg till att söka arbete, nya perspektiv och en ökad självkänsla. Resultatet har analyserats utifrån individualiseringstesen som innebär att individen i större utsträckning har ett eget ansvar att orientera sig på arbetsmarknaden än tidigare. Vidare har även handlingsteori använts som menar att lärande sker utifrån handling. Sammanfattningsvis pekar vårt empiriska material och tidigare forskning på att det är svårt för ungdomar att etablera sig på arbetsmarknaden och att det behövs mer kunskap om arbete, arbetsliv och arbetsmarknad.

Syftet med denna studie var att undersöka hur skollagens bestämmelser om vetenskaplig grund upplevs och hanteras av fritidslärare i verksamheten. Vår insamlade empiri består av semistrukturerade intervjuer med fem fritidslärare från fyra olika skolor. Det teoretiska ramverk vi använt för att analysera och diskutera vår empiri är implementeringsteori och handlingsteori, vars perspektiv har hjälpt oss komma fram till ett resultat som indikerar på en positiv inställning hos fritidslärare kring arbetet med vetenskaplig grund. Majoriteten av informanterna förstod vetenskaplig grund som en viktig utgångspunkt de kan luta sig mot för att säkerställa att fritidslärare utgår från forskning och inte enbart sina egna åsikter i verksamheten. Denna förståelse kopplar vi även till fritidslärares vilja att arbeta med vetenskaplig grund, något som studien kommit fram till att fritidslärare har en positiv inställning till. För att fritidslärare ska kunna arbeta utifrån vetenskaplig grund har studien avslutningsvis kommit fram till att det kollegiala samarbetet och arbetsgivarvillkor är viktiga förutsättningar för att få tid och tillgång till forskning. Vår studie skiljer sig från tidigare forskning genom att vi har utfört semistrukturerade intervjuer samt fördjupad oss specifikt i fritidslärares verksamhet.

The purpose of this study is to investigate education students’ experience of interculturality in their own intercultural teacher education at Södertörn University College. The intercultural policy of this education states that interculturality is something that the students shall learn about, for and through. The focus in this study is on the last aspect, through. How do students experience that teacher educator’s practice inter­culturality? The ontological and epistemological ground on which this study is based is the life-world-phenomenological way of thinking. The object of knowledge in a study guided by this perspective is people’s experiences, how the world reveals itself for them. The life-world-phenomenology has guided both the methodological decisions and actions and has been a tool in the analysis of the material. The study has been conducted as a survey with 97 students in three different teacher programs at Södertörn University College and as three focus group interviews (4-5 people in each group) with students within the same programs. The survey used open questions and the interviews were conducted using a semi-structured interview technique. The theoretical perspectives used in the analysis of the results are: the phenomenological perspective, the theory of relational pedagogy and Hanna Arendt’s idea of action as one of the fundamental categories of the human condition. The results display a red thread through the students’ statements. A thread that starts with a definition of interculturality as interaction and enriched learning through the meeting of others’ experiences continues through the sometimes monocultural reality of a university education where it also meets and is affected by the approach of the teacher. An approach that has consequences on the educational process and that can either enable the intercultural interaction and enriched learning or just the opposite. The intercultural educational process can “take off” or just crash. Qualities that seem to get the intercultural spiral going are intersubjectivity, unpredictability, intentionality and lack of prestige. They evoke contact, curiosity, security and the willingness to be with others. Teacher educators who are interested in and able to introduce these qualities into teaching are by students’ experienced as teachers who teach through interculturality.

This study targets to design the understanding of the relationship between actions and ethical values. An example of this kind of obliquity is illustrated by how environmental issues gets positive response from a majority while a minority have an environmentalfriendly behaviour towards it. This is studied by examining how private persons percieve the link between their consciousness and their effort to make a change. The method that has been used was single interviews with six male collegestudents. The main questioin is how it is possible to understand values and behaviour among men during education. The main theory involves cognitive dissonance, where the importance of differences between moral and deeds are discussed. The theory also focus on the problems with social traps in the society. The result shows that differences occur in the environmental behavour of people. These are caused by neutrality or the absence of information. Meanwhile, people who state to have environmental issues as a main interest sees more problems facing the ecological sustainability since they are more aware. The result also displayed environmental actions as ethically correct and if not performed causes a bad self-image. Connecting the collegestudents’ attitudes, cognitive dissonance och social traps, three general types of characters have been found for the analysis. The conclusion is to start engaging the population to greener actions by bigger co-operations between organisations and the society by including self-interest. This makes the population gain trust and make rational choices before co-operating. / Denna studie riktar sig mot att skapa en förståelse för relationen mellan handling och etiska principer. Ett exempel på ett snedvridet förhållande är hur miljöproblem får positiv respons av majoriteten av populationen, medan en minoritet möter problemen med ett miljövänligt beteende. Undersökningen utgår från hur privatpersoner reflekterar kring länken mellan sitt samvete och sin insats att göra skillnad. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex manliga universitetsstudenter. Den huvudsakliga frågeställningen är hur det är möjligt att förstå värderingar och beteende hos män under utbildning. Den huvudsakliga teorin grundar sig i kognitiv dissonans för att belysa betydelsen kring skillnader mellan moral och handling. Teorin fokuserar även på problemen med sociala fällor i samhället. Resultatet visar att skillnader finns i människors miljöorinenterade beteendemönster, vilka orsakas av neutralitet eller brist på information. Resultaten visar även att individer som visar stort engagemang för miljöfrågor också ser fler hot mot den ekologiska hållbarheten eftersom de är mer insatta i ämnet. Resultaten visar också att miljövänliga handlingar uppfattas som etiskt korrekta och skadar självbilden om de inte genomförs. Genom att sammankoppla studenternas attityder, kognitiva dissonans och sociala fällor har tre generella karaktärstyper konstruerats och framställts i analysen. Slutsatsen är att uppmuntra populationen till grönare handlingar genom ett större samarbeten mellan organisationer och samhället där egenintresset inkluderas. Detta får populationens förtroende att växa och göra rationella beslut före samarbetet.

The aim of this qualitative study was to examine and understand how teachers see and handle the signs of child poverty within a classroom context. The paper is based on an interview study involving 8 teachers in 2 Swedish schools for children between the ages of 6 to 12 years old. Poverty is a complex word and there are many definitions of it. What do teachers interpret as signs of child poverty in the school context? How do they act when they think it’s necessary to protect a child from being affected by it, and how can we understand their choice of action with the help of action theory? We discovered that the teachers notice different things as signs of child poverty, and they all react in both different and similar ways. But one thing do they have in common: They discuss neither the signs nor their actions with each other. They act mainly on basis of individual choices and opinions, even though they are a part of a larger context in the school organization.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Det finns olika sätt och anledning till att arbeta med att skapa en hälsofrämjande arbetsplats i organisationer. Det finns dock många fördelar av att arbeta med hälsofrämjande både för att gynna individen, arbetsgruppen och organisationen till att utvecklas. Eftersom det har funnits en hög andel sjukfrånvaro börjar det nu bli aktuellt att se om den kurvan kan vända med hjälp av att arbeta hälsofrämjande. Cheferna har en viktig roll som ledare för att kunna påverka sina medarbetare i detta arbete. Studiens syfte är därför att undersöka chefers upplevelse om hur de arbetar för att skapa en hälsofrämjande arbetsplats. Den teoretiska referensramen utgår från tidigare forskning om hälsofrämjande samt har utgångspunkt från handlingsteorin, chefskap och ledarskap. Empirin som utgör studien har samlats in genom intervjuer med sju chefer, intervjuerna var semistrukturerade och genomfördes via videosamtal på grund av Covid-19 pandemin. Resultatet analyserades sedan med den teoretiska referensramen med hjälp av en tematisk analys. Studiens slutsats är att hälsofrämjande arbete kan ske både som mål och som medel i organisationen, samt att det hälsofrämjande arbetet och verksamhetens mål är i konstant relation med varandra. Det som styr hur chefer arbetar med en hälsofrämjande arbetsplats är vilka utmaningar som de upplever finns på arbetsplatsen. / There are different ways and reasons for working to create a health-promoting workplace in organizations. However, there are many positive benefits of working with health promotion both to benefit the individual’s and the organization’s development. Since there has been a high proportion of sick leave, it is now becoming relevant to see if that curve can be reversed by working with health promotion. The managers have an important role as a leader in influencing their employees in this work. The purpose of the study is therefore to investigate managers experience of how they work to create a health-promoting workplace. The theoretical frame of reference is based on previous research on health promotion and is based on action theory, managership and leadership. The empirical study is collected through interviews with seven managers, the interviews were semi-structured and conducted through video calls due to the Covid-19 pandemic. The result was then analyzed with the theoretical frame of reference using a thematic analysis. The study's conclusion is that the work with health promotion can be used both as a goal and as a means in the organization, and that the health promotion work and the goals of the business are worked in constant relationship with each other. It is what kind of challenges the managers experiences in the workplace, that controls how they work with health promotion.