Nilsson, E ”Alla ska ut ifrån systemet”. Om försörjningsstöd ochhandlingsutrymme. Examensarbete i socialt arbete 15 högskolepoäng. Malmöuniversitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete,2018.En kvalitativ studie där fyra socialsekreterare som arbetar med ekonomisktbistånd intervjuats. Studiens syfte har varit att undersöka hur socialsekreteraresom arbetar med ekonomiskt bistånd beskriver sitt handlingsutrymme och vilkafaktorer som påverkar det. Studen är avgränsad till att omfatta socialsekreteraremed minst två års arbetslivserfarenhet och samtliga av socialsekreterarna somdeltagit arbetar inom samma organisation. Studien visar att handlingsutrymmebestår av möjligheten att göra individuella bedömningar, möjligheten att planerasitt arbete såväl som att göra olika prioriteringar. Studien visar också att flerafaktorer påverkar handlingsutrymmet, bland annat socialsekreterarnas uppdragsom regleras av lagstiftaren, organisatoriska skillnader och arbetsbelastning. Trotsförekomsten av potentiellt begränande faktorer så visar studien attsocialsekreterare generellt har en förståelse och acceptans för hur deras uppdragkonstruerats och flera beskriver att de har en tillfredsställande nivå avhandlingsutrymme. / Erika, N. “The purpose of the job is to get clients out of the welfare system”. Astudy about discretion within social welfare in Sweden. Degree project in socialwork 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society,Department of Health and Society, 2018.This study is based on descriptions and experiences of discretion from socialsecretaries within social welfare, in a local context in Malmö, Sweden.Participants in the study were selected based on their work experience,requriements were minimum two years of experience. All participants interviewedworks within the same social office. Discretion is described to be the possabilityto make individual assessments when it comes to granting social benefits, beingable to plan the work in a certain way as well as being able to make differentpriorities among work assignments. This study shows that discretion is related toseveral factors including legal framework, organizational rules and policies aswell as workload. In general, participants describe that many factors potentiallycan limit their discretion, however social secretaties have both understanding andacceptance for rules and policies. In general, this study shows that socialsecretaries despite all do exprience having a certain level of discretion.

The ritual practice of concealing animal bones and other objects in buildings has a long continuity, and occurs in both prehistoric as well as in late modern buildings. There is however a discrepancy between the prehistoric material and the later archaeological material, where there are a lot of signs of ritual concealments in Iron Age houses but a lack of archaeological sources from historical buildings. There are no written sources that mentions the custom of concealing objects in buildings during prehistoric times. However, folkloristic sources tell us of a practice during historical times, much like the prehistoric building concealments. This study aims to make use of different sources to gain a better understanding of the custom during multiple time periods. This could help to fill in the knowledge gaps concerning the practice of building concealments in both prehistoric times as well as in later historical times. The analysis is based on three case studies of Swedish archaeological investigations; two concerns primarily Iron Age material and the third one concerns Early Modern and Pre-industrial material. All three are delimited by the fact that concealed animal remains, as well as other objects, have been recovered. Swedish folkloristic sources are used to make analogies to the different archaeological contexts found in the case studies. The main concern of this study is not on the symbolism of the action, but rather on the actual practice and the ritualization that underlies the archaeological material. This means that contextual aspects such as spatial contexts, the treatments of the objects or choice of species are important to take into account, and could also be interpreted as distinguishing aspects in the ritualization. This study shows how the use of multiple sources can help create new knowledge and give different perspectives on the ritual practice of building concealments in both prehistoric and historical times. It also illustrates similarities of the practice between different time periods, and how we can relate the Iron Age custom to the concealments made during much later times.

I den här uppsatsen har medarbetarintroduktionen undersökts ur introduktionsmentorers perspektiv. Dessa mentorer har haft ett formellt uppdrag för att introducera medarbetare och lära upp nytillkomna medarbetare i arbetsuppgifterna. Intervjuade mentorer arbetade inom en större tillverkningsindustri där arbetet präglats av standardisering och tidsoptimering. Uppsatsen vilar på kvalitativ ansats och sex mentorer har intervjuats med semistrukturerade intervjuunderlag. Dessa intervjuer har analyserats och förklarats med hjälp av aktuella handlingsteoretiska modeller inom pedagogik. Resultatet av uppsatsen visar att mentorer till stor del utformar introduktionsprocessen efter sin egen uppfattning om vad som är lämpligt. Det pedagogiska rummet konstrueras efter mentorns uppfattning om tillgängligt handlingsutrymme i den meningsbärande kontext mentor och adept befinner sig. I vissa fall ökar det pedagogiska utrymmet utanför det mentorns upplevda förväntningar av organisationen. I andra fall begränsas det pedagogiska utrymmet på grund av mentorns upplevda inskränkning av handlingsutrymmet. Slutsatsen är att det formella handlingsutrymmet inte nödvändigtvis överensstämmer med organisationens givna handlingsutrymme. Primärt formas det pedagogiska rummet efter mentorns uppfattningar och värderingar. Detta resulterar i att mentorns pedagogiska interventioner kan falla utanför deras pedagogiska uppdrag. De pedagogiska interventionerna beskrivs även de med hjälp av det teoretiska ramverket, inom respektive handlings- och lärandenivå.

Syftet med denna uppsats var att granska de argument och förväntningar som låg till grund för den lagändring som trädde i kraft i januari 2020 om sabotage mot blåljusverksamhet. Lagändringen innefattar ett stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet som svar på att angrepp och hindrande av dessa verksamheter de senaste åren kommit att uppmärksammas som ett allvarligt samhällsproblem. Polis, räddningstjänst och ambulanssjukvård möts av en större hot och våldsbild som medför en utmaning för dem att arbeta i framför allt utsatta områden. Dessa områden präglas av vissa geografiska och sociala faktorer, där kriminella har en inverkan på lokalsamhället med en intern normöverföring som upprätthåller en alternativ ordning. Sabotage mot blåljusverksamhet grundar sig i en social oro och det har diskuterats huruvida straffrättsliga åtgärder verkligen kommer till bukt med problemen. Uppsatsen innehåller en kvalitativ innehållsanalys av regeringens proposition som låg till grund för lagen om sabotage mot blåljusverksamhet. Ur den kunde vi hitta olika teman på argument och urskilja vilka förväntningar som låg på lagen. Dessa satte vi i perspektiv utifrån situationell handlingsteori och i sin sociala kontext för att nå en djupare förståelse i vad de innebär. Vi fann att argumenten och förväntningarna inte främst rörde förebyggande av själva beteendet i sig, utan snarare om ett utökat straffrättsligt skydd för polis, räddningstjänst och ambulanssjukvård. Men även en slags markering för att de ska kunna upprätthålla en hög kvalitet i sitt samhällsviktiga uppdrag. Ur ett teoretiskt perspektiv fann vi att straffets avskräckande effekt endast får betydelse i viss utsträckning. Utifrån de sociala förklaringar som ligger bakom sabotagen fann vi att det livstids fängelsestraff som lagen om sabotage mot blåljusverksamhet innefattar bäst står i proportion till det argument vi fann gällande hot mot människors liv och hälsa. Vidare krävs det andra sociala åtgärder för att komplettera en sådan lag med. / The purpose of this paper was to review arguments and expectation leading to the law amendment that was executed in january 2020 about sabotage against rescue service activities. The law amendment holds a further protection for the rescue service activities as a response to increased violence and obstruction against them that has gained its attention the latter years as a severe social issue. The police, rescue and ambulance services are faced by increased threats and violence which entails difficulties for them in their services, especially in deprived areas. These areas are deviant in respect to some geographic and social factors, where criminals have an influence on the local society that maintains an alternative order with alternative norms. Sabotage against rescue service activities take roots in an social anxiety and it has been discussed whether criminal measures can be justified to solve the issues. This paper contains a qualitative analysis of the swedish government's proposal that was considered in respect of the amendment. We found that there where different themes of arguments and some certain expectations about the law. Taking these into a Situational Action Theory perspective and into a social context, to reach a deeper insight of their significance, we found that the arguments and expectations not only included preventional attempts but were mainly about a stronger protection for police, rescue and ambulance services. In addition, we found arguments about the need for justification to maintain a high quality in the societal important rescue service activities. From a theoretical perspective we found that the deterrence effect can only be limited. From a social perspective we found that the arguments most in proportion to lifetime sentence was those about a threat to people's life. Finally, we highlight the need of social actions as a complement to the law.

Att självkontroll har en påverkan på mänskligt beteende har diskuterats under många år men vad menas egentligen med begreppet självkontroll? I sin undersökning av begreppet använder sig studien av jämförelse mellan två teorier som båda tar upp begreppet självkontroll vid sin definition av brott. Dessa är Michael Gottfredson och Travis Hirschis, självkontrollsteori och Per-Olof Wikströms, situationella handlingsteori. Syftet med studien är att utveckla vad begreppet självkontroll innefattar i allmänhet samt behandla begreppets roll och utveckling inom två teorier som båda har sitt ursprung inom kriminologin. Begreppet självkontroll har en mycket bred och omfattande definition inom kriminologins ramar därför fokuserar denna studie endast på två specifika kriminologiska teoriers användning av begreppet. Detta görs genom att begreppet självkontroll analyseras utifrån de två teoriernas definition av begreppet. I litteraturgenomgången, som är uppsatsens kärna tas de två kriminologiska teorierna upp. Genom att använda situationella handlingsteorin som jämförelse till självkontrollsteorin framkommer en analys om förklaring, användning och utveckling av begreppet självkontroll utifrån teoriernas användningsområde. Studiens resultat visar att teorier om självkontroll har bidragit med kunskap till forskningen om brott och dess uppkomst. Självkontroll har en del i uppkomst och utförande av brottsliga handlingar men samtidigt visar studien att det krävs mer forskning om hur självkontroll påverkar brottsligheten. Studien visar att teorierna definierat alla begrepp och även ger kunskap om hur man kan gå till väga för att stärka självkontroll. I förlängningen innebär en stärkt självkontroll att tillfällen till att begå brottsliga handlingar aldrig utnyttjas och detta kan ses som ett förhindrande av brott, ett resultat som behöver emfaseras och tillvaratas i arbetet med brottsprevention.

Ungdomar rapporterar i en högre utsträckning än övriga befolkningen att de har blivit utsatta för brott. Trots detta bygger studier mestadels på att kartlägga vuxnas upplevelser av utsatthet. Detta är en kvantitativ studie som på ett övergipande plan undersöker ungdomars utsatthet för stöld och våld i relation till flera faktorer som är kopplade till olika kriminologiska teorier. Inledningsvis undersöks sambandet mellan ungdomars exponering för kriminogena miljöer samt deras utsatthet för våld och stöld utifrån situationell handlingsteori (SAT). Därefter kontrolleras även om sambandet mellan kriminogen exponering och utsatthet, påverkas av den informella kontrollen från föräldrarna. Detta sker utifrån Hirschis teori om sociala band. Avslutningsvis undersöks även om eventuella samband mellan kriminogen exponering och utsatthet, samt föräldrakontroll och utsatthet, skiljer sig mellan könen. Resultatet tolkas även utifrån ett genusperspektiv. Materialet som används är hämtat från forskningsprojektet Malmöbarn (MINDS) som totalt omfattar 525 ungdomar födda 1995 och bosatta i Malmö. Undersökningen finner inget samband mellan kriminogen exponering och utsatthet för stöld. Däremot visar resultatet ett samband mellan en viss typ av kriminogen exponering och utsatthet för våld. Enligt studien har de ungdomar som uppger att de flera kvällar i veckan spenderar tid i centrala Malmö ett dubbelt så stort odds att utsättas för våld. Detta samband kvarstår även när vi kontrollerar föräldrakontroll och kön. Resultatet visar även att ungdomar som rapporterar en låg föräldrakontroll har ett nästintill dubbelt så stort odds att utsättas för våld, i jämförelse med dem som uppger en hög föräldrakontroll. Dessa samband påverkas inte av kön. Studiens resultat går delvis i linje med Wikström och Hirschis teoretiska antaganden. Den genusteoretiska analysen lyfter dock fram att det kan finns en rad svårigheter när det kommer till att mäta utsatthet. / Young people report to a greater extent than the rest of the population that they have been victims of crime. Despite this, studies are mainly based on mapping adults experiences of victimization. This is a quantitative study that explores young people's vulnerability to theft and violence in relation to several factors that are linked to different criminological theories. Initially the study investigates the relationship between young people's exposure to criminogenic environments, and their vulnerability to violence and theft on the basis of situational action theory (SAT). Subsequently the study controls if the relationship between criminogenic exposure and vulnerability, is affected by informal control from parents. This is derived from Hirschi's social bonding theory. Finally the study examines if the correlation between criminogenic exposure and vulnerability, as well as parental control and vulnerability, differs between the sexes. The result is also interpreted from a gender perspective. The data used is taken from ”The Malmö Individual and Neighbourhood Development Study” (MINDS) covering a total of 525 adolescents born in 1995, living in Malmö. The study finds no link between criminogenic exposure and vulnerability to theft. In contrast results show a correlation between a certain type of criminogenic exposure and vulnerability to violence. According to the study young people who several nights a week spend time in central Malmö has twice as large odds of being exposed to violence. This relationship persists even when we insert parental control and sex. The results also show that adolescents who report a low parental control has almost twice the odds of being exposed to violence, in comparison with those who report a high level of parental control. These relationships are not affected by gender. The study's results are partly in line with Wikstrom and Hirschi's theoretical assumptions. The gender theory analysis shows that there may be a number of difficulties when it comes to measuring vulnerability.

Syftet med denna kandidatuppsats är att utveckla en sociologisk förståelse av anknytning mellan vuxna samt att bidra teoretiskt till relationell sociologi och emotionssociologi. Studiens frågeställningar fokuserar på hur människor värderar och reagerar på anknytningsrelaterade interaktioner. Arbetet är dels teoretiskt, där anknytningsteori korsbefruktas med sociologisk roll- och handlingsteori, och dels empiriskt, där personer intervjuas om sina nära relationer. Empirin tolkas hermeneutiskt, vilket leder till att teoretiska antaganden ifrågasätts och att teorin revideras och kompletteras. Resultatet relateras slutligen till annan relevant teoribildning. En slutsats är att människor bedömer om omsorg kommer att ges på önskat sätt genom att utvärdera varandras förståelse för och vilja att spela sina roller som omsorgsgivare respektive omsorgstagare. Olika människor fokuserar då på olika aspekter, vilket ger dem olika anknytningsstilar och olika sätt att bygga positiva självbilder. Arbetet visar också hur anknytningsrelaterade impulser efter funktionell adaption kan motivera människor till att bland annat inleda och upprätthålla relationer.

<p>Studien har haft fokus på ungdomars svårigheter att komma in på arbetsmarknaden, och om huruvida ungdomars förväntningar och handlingsutrymme kunde påverkas av att de var arbetslösa. Syftet med denna studie har varit att genom kvantitativ metod ta reda på ungdomars förväntningar på sin framtid, samt på vad de har för tilltro till att få hjälp med att komma närmre sina mål genom två samverkansprojekt, där de erbjöds olika arbetsmarknadsåtgärder, med målet att ungdomarna skulle gå vidare till arbete eller utbildning. Analys har gjorts utifrån det socialpsykologiska perspektivet, brukarperspektivet och handlingsteori, och det som framkom var att det kunde finnas hinder av både yttre och inre karaktär samt att ungdomarnas handlingsutrymme var begränsat. Ungdomarna kände att rimliga krav ställdes på dem. De var också optimistiska inför framtiden och de hoppades på att få ett arbete som var välbetalt, roligt och utvecklande. Resultaten visade att tilltron till att få hjälp med att komma närmre sina mål genom projekten var större bland dem som varit delaktiga kortare tid, vilket skulle kunna tyda på att ungdomarna hade höga förväntningar i början som sedan blev mer realistiska.</p>

Studien har haft fokus på ungdomars svårigheter att komma in på arbetsmarknaden, och om huruvida ungdomars förväntningar och handlingsutrymme kunde påverkas av att de var arbetslösa. Syftet med denna studie har varit att genom kvantitativ metod ta reda på ungdomars förväntningar på sin framtid, samt på vad de har för tilltro till att få hjälp med att komma närmre sina mål genom två samverkansprojekt, där de erbjöds olika arbetsmarknadsåtgärder, med målet att ungdomarna skulle gå vidare till arbete eller utbildning. Analys har gjorts utifrån det socialpsykologiska perspektivet, brukarperspektivet och handlingsteori, och det som framkom var att det kunde finnas hinder av både yttre och inre karaktär samt att ungdomarnas handlingsutrymme var begränsat. Ungdomarna kände att rimliga krav ställdes på dem. De var också optimistiska inför framtiden och de hoppades på att få ett arbete som var välbetalt, roligt och utvecklande. Resultaten visade att tilltron till att få hjälp med att komma närmre sina mål genom projekten var större bland dem som varit delaktiga kortare tid, vilket skulle kunna tyda på att ungdomarna hade höga förväntningar i början som sedan blev mer realistiska.

Organisatoriskt lärande är ett begrepp som i dagens föränderliga värld är relevant för alla organisationer. Då det är individer som utgör organisationer, är medarbetarnas utveckling essentiell för organisationens utveckling. Vilka faktorer kan då främja organisatoriskt lärande? Denna studie syftar till att ur ett medarbetarperspektiv, med hjälp av systemteori, dra slutsatser angående hur faktorer som organisationskultur, kommunikation, samarbete, visioner och uppsatta mål påverkar lärandet i en organisation. Utifrån syftet formulerades tre frågeställningar som behandlar vilka förutsättningar till lärande som kan identifieras i en organisation, medarbetares upplevelser av organisationens klimat och kultur, samt hur medarbetarna upplever att de övergripande mål och visioner som finns i organisationen speglar deras personliga mål och visioner. För att besvara dessa frågeställningar genomfördes sju halvstrukturerade intervjuer med medarbetare i en svensk arbetsorganisation för att samla in den empiriska datan. Som analysverktyg användes Peter Senges systemteori, såväl som andra relevanta teorier inom fältet. Resultatet visar att det råder beroendeförhållanden mellan medarbetarens personliga visioner, organisationens övergripande mål och visioner, organisationskultur och kommunikation. Vidare påvisas att alla dessa faktorer har inverkan på lärandet. Att finna hävstångskraften betyder att identifiera vilka möjligheter som finns till att påverka nämnda faktorer, för att i slutändan främja det organisatoriska lärandet. / Organizational learning is a concept that in a changing world is relevant to all organizations. As organizations consist of individuals, employee development is essential for the organization's development. So what factors can promote organizational learning? The purpose of this study is by taking an employee perspective, and using systems theory, draw conclusions about how factors such as organizational culture, communication, cooperation, vision and goals affect learning in an organization. Based on the design of this study, three questions were formulated regarding the conditions for learning that can be identified in an organization, employees' perceptions of organizational climate and culture, and how employees perceive that the overall goals and visions that exist in the organization reflects their personal goals and visions. To answer these questions seven semi-structured interviews with employees in a Swedish organization were conducted, to collect the empirical data. The analytical tools used are Peter Senge's systems theory, as well as other relevant theories in the field. The result shows that there are interdependences between the employee's personal vision, the organization's overall goals and vision, organizational culture and communication. Further demonstrated is that all these factors have an impact on learning. Finding the leverage means to identify the opportunities that exist to influence the aforementioned factors, to ultimately promote organizational learning.