Bilden av lärares arbetssituation som presenteras i media är vanligtvis negativt vinklad. Exempelvis visar en undersökning att endast en tredjedel av lärarna upplever sin psykosociala arbetsmiljö som god. Ungefär hälften av de upplevda problemen med arbetsmiljön kan härledas till den administrativ arbetsbelastning. Trots detta upplever majoriteten av lärarna i grundskolan sitt arbete som meningsfullt och känner stöd från sina kollegor. Det finns således två parallella och delvis motstridiga bilder av hur lärare upplever sin arbetssituation. Syftet med denna studie var att utifrån ett salutogent perspektiv undersöka vilka frisk- och riskfaktorer lärarna på en F-6 skola anser att de har på sin arbetsplats samt hur dessa faktorer kan påverka lärarnas upplevelse av hälsa i sitt arbete. Metoden som användes vid datainsamlingen var kvalitativa individuella intervjuer med sex lärare. Resultatet visade en delad bild av lärarnas upplevelser av sin arbetsmiljö. De friskfaktorer som var starkast och som lärarna var mest samstämmiga kring var elevarbetet och meningsfullheten kring de elevnära arbetsuppgifterna samt det stöd de upplevde från arbetskolleger och chefer. Majoriteten av lärarna menade att de upplevde obalans mellan elevarbete och övrigt arbete. Lärarna menade att dokumentation och andra uppgifter tog större utrymme av deras arbetstid än vad de önskade och flera av dem uttalade önskemål om att få mer tid för planering av lektionerna. Konklusionen är att lärarna mår bra av och tycker om att undervisa och vill ha mer tid för detta. / The image of teachers' work situation as presented in the media is usually negatively biased. For example, a survey shows that only a third of the teachers perceive their psychosocial work environment as well. About half of the perceived problems with the work environment can be traced to the administrative workload. Despite this experience the majority of teachers in primary schools finds their work meaningful and feel support from their colleagues. There are thus two parallel and sometimes contradictory images of how teachers perceive their work situation . The purpose of this study was that from a salutogenic perspective examine the healthy and risk factors teachers on an F-6 school experienced in their workplace and how these factors can affect teachers' perception of health in their work. This may be the basis for continued health promotion efforts at teacher workstations. The method used in the data collection was qualitative individual interviews with six teachers. The results showed a split image of teachers' perceptions of their work environment. The health factors that were strongest and that the teachers were most consistent about was teaching and the meaningfulness around the work with the pupils, the duties and the support they experienced from work colleagues and managers. The majority of teachers felt that they perceived imbalance between the work with the pupils and other work. The teachers felt that documentation and other tasks took up more space in their working time than what they wanted and many of them expressed a desire to have more time for planning lessons. The conclusion is that teachers feel good and like teaching and want more time for this.

BACKGROUND: When a person becomes unwell and develop an illness, they become vulnerable and more sensitive to the surrounding of the environment. The importance of health care has long been seen as a factor for well-being. The Nursing role as a caregiver is central and paramount and must have a holistic approach to care. AIM: The purpose was to describe the aspects of the healthcare environment that affect well-being. METHOD: A general literature study based on 21 articles with quantitative data was researched. RESULTS: The analysis process of data resulted in the emergence of two main themes with additional SUB themes. The senses- light, sound, smell. Physical environment that includes spaces, technical equipment, garden and design. CONCLUSION: It appears in our literature review, that different aspects of the healthcare environment can have both positive and negative effects in patients, close relatives and nurses' well-being. It is very important to quickly identify which aspects promote well-being and implement it in the healthcare environment to prevent that which leads to adverse effects. IMPLICATIONS: Nurses should have knowledge of the health care environment's effects in order to implement it in their work. By introducing these aspects, it is possible to create a better healthcare environment for patients, close relatives and nurses. More research into the roles of nurses in hospital is required. / SAMMANFATTNING BAKGRUND: När en människa utsätts för sjukdom blir den sårbar och mer känslig för stimuli från omgivningens. Vårdmiljöns betydelse har länge sett som en faktor för välmående. Sjuksköterskans roll som vårdare är centralt och bör ha holistiskt förhållningssätt vid vårdandet. SYFTE: Syftet var att beskriva de aspekter i vårdmiljön som påverkar välmående. METOD: En allmänlitteraturstudie baserad på 21 artiklar med kvantitativa data. RESULTAT: Analysprocessen av data resulterade till uppkomst av två huvudteman med tillbehörande SUB teman. Sinnen- ljus, ljud, lukt. fysisk miljö som innefattar utrymmen, teknisk utrustning, trädgård och design. SLUTSATS: Det framkommer i vår litteraturöversikt att olika aspekter i vårdmiljön kan ha både positiva och negativa effekter i patienter, närstående och sjuksköterskors välmående. Det är av stor vikt att snabbt identifiera vilka aspekter som verkar främjande för att implementera det i vårdmiljön och förhindra det som leder till negativa effekter. IMPLIKATIONER: Sjuksköterskor bör ha kunskap om vårdmiljöns effekter för att kunna implementera det i sitt arbete. Genom att införa dessa aspekter kan det skapas en främjande vårdmiljö med bättre välmående för patienter, närstående och sjuksköterskor. Det krävs mer forskning gällande sjuksköterskans roll vid planlösningar av sjukhus.

No decorrer do processo de envelhecimento há uma diminuição das habilidades físicas, psicológicas e sociais na pessoa o que aumenta o risco de sofrer de múltiplas síndromes, uma delas é a queda. O presente estudo é analítico, observacional de coorte retrospectivo com o objetivo de determinar a prevalência de queda em um seguimento de cinco anos em duas avaliações (2007/2008 - 2013) de idosos que vivem no domicílio e a sua relação com as variáveis sociodemográficas, doenças autorreferidas, número de medicamentos, estado cognitivo, síndrome da fragilidade e capacidade funcional. A pesquisa foi realizada na cidade de Ribeirão Preto, São Paulo, com população de idosos com 65 anos ou mais de idade. A amostra foi por conglomerado em duplo estágio sendo a amostra final de 515 idosos, sendo que a primeira etapa ocorreu de agosto de 2007 a março de 2008 e a segunda realizada de julho a dezembro de 2013. O instrumento utilizado para a coleta de dados foi composto por questões sociodemográficas; doenças autorreferidas e número de medicamentos; Mini Exame do Estado Mental (MEEM); avaliação da queda; Edmonton Frail Scale (EFS); Medida de Independência Funcional (MIF) e Escala de Lawton e Brody (AIVD). Foram pareadas as informações dos 262 idosos, sendo que houve predomínio do sexo feminino (66,4%), média da idade de 73,3 (dp=6,3) anos sendo que 56,9% foram categorizados como idoso mais jovem (70 - 79 anos), média de escolaridade de 5,0 (dp=4,9) anos e 49,2% eram casados. Verificou-se que em ambas as avaliações, o estado cognitivo diminuiu de 24,87 para 22,90 pontos com aumento do déficit cognitivo de 44,7 para 58,4%. Nas AIVD a média também diminuiu de 19,41 para 17,39 pontos, aumentando a dependência funcional de 44,7% para 66,1%. Quanto a MIF, a média diminui de 120,33 para 112,49 pontos com aumento da dependência de 4,2% para 15%. Verificou-se que a média da fragilidade aumentou de 4,16 para 6,53 pontos sendo que a categoria fragilidade aumentou de 17,5% para 50,4%. Por outro lado, a média das doenças autorreferidas diminuiu de 5,63 para 5,16 dos quais tanto na primeira como na segunda avaliação 5,7% não sofrem de doenças mas na primeira avaliação 46,2% sofrem mais de cinco doenças e na segunda 41,2%. Porém quanto ao consumo de medicamentos a média aumentou de 3,59 para 4,03, sendo que 22,5% na primeira avaliação consomem mais de cinco medicamentos e na segunda 28,6%. Em relação com o idoso que sofreu queda, na primeira avaliação 57 caíram e na segunda 99, a prevalência aumentou de 21,8% para 37,8%, sendo que em ambas as avaliações 82,5% e 73,7%, respectivamente, caíram da própria altura, trazendo consequências como fraturas, feridas e escoriações, além do medo de novas reincidências. Os idosos que sofreram queda apresentaram diminuição do estado cognitivo, maior fragilidade e incapacidade funcional com um aumento das doenças autorreferidas e número de medicamentos. Na associação da queda com as diferentes variáveis, verificou-se que no período do estudo, o número de doenças autorreferidas, o maior consumo de medicamentos e o aumento da fragilidade o idoso apresenta maior risco de queda. Conclui-se que a queda é uma síndrome que está relacionada com múltiplas causas (variáveis sociodemográficas e de saúde) o que leva a maior necessidade de implementar programas com planejamento para a prevenção de queda e suas consequências por meio da educação à população idosa e seus cuidadores / During the aging process there is a decrease in physical, psychological and social skills in the person which increases the risk of suffering from multiple syndromes, one of these are accidental fall. This study is analytical, observational retrospective cohort with the aim to determine the prevalence of accidental falls in a follow-up of five years in both assessments (2007/2008 - 2013) of elderly people living at home and their relationship to sociodemographic variables, self-reported diseases, number of medications, cognitive status, frailty syndrome and functional capacity. The research was conducted in the Ribeirão Preto city, São Paulo, in elderly people aged 65 or older. The sample by conglomerate in double stage with the final sample of 515 elderly people, on the first stage was from August 2007 to March 2008 and the second stage was from July to December 2013. The instrument used for data collection consists of sociodemographic questions; self-reported diseases and medications numbers; Mini Mental State Examination (MMSE); evaluation of the accidental fall; Edmonton Frail Scale (EFS); Functional Independence Measure (FIM) and Lawton and Brody Scale (IADL). They were matched information from 262 elderly, and there was a predominance of females (66.4%), mean of age 73.3 (sd = 6.3) years of which 56.9% were categorized as younger elderly (70-79 years), average schooling of 5.0 (sd = 4.9) years and 49.2% were married. It was found that in both assessments, the cognitive status declined from 24.87 to 22.90 points with increased cognitive deficit from 44.7 to 58.4%. IADL average also decreased from 19.41 to 17.39 points, increasing the functional dependence from 44.7% to 66.1%. The MIF average decreases from 120.33 to 112.49 points with increasing dependence from 4.2% to 15%. It was found that the frailty average increased from 4.16 to 6.53 points of which the category frailty increased from 17.5% to 50.4%. On the other hand, the average self-reported disease decreased from 5.63 to 5.16 which both the first and the second evaluation 5.7% did not suffer from diseases but in first evaluation suffered 46.2% over five diseases and second 41.2%. But with the consumption of drugs the average increased from 3.59 to 4.03, and 22.5% in the first evaluation consumed more than five drugs and the second 28.6%. In relation to the elderly who suffered fall, the first assessment fell 57 and the second 99, the prevalence increased from 21.8% to 37.8%, and in both evaluations 82.5% and 73.7%, respectively, fell from height, bringing consequences such as fractures, wounds and abrasions, and the fear of new falls. Elderly people who suffered falls had decreased cognitive status, increased frailty and functional impairment with an increase in self-reported diseases and number of medications. In the fall of association with different variables, it was found that during the study period, the number of self-reported diseases, the highest consumption of drugs and the increased frailty the elderly had a higher risk of falls. We conclude that the fall is a syndrome that is associated with multiple causes (socio-demographic and health variables) which leads to greater need to implement planning with programs for the prevention of fall and its consequences through education to the elderly and their caregivers

Sammanfattning Denna studie belyser det upplevda sambandet mellan socialt kapital och chefers hälsa inom svensk offentlig sektor. Studiens frågeställningar är ”Hur ser relationen mellan sociala resurser och friskfaktorer ut för chefer inom svensk offentlig sektor?”, ”Vilken roll har socialt kapital för chefernas självupplevda hälsa?”. Den teoretiska referensramen består av Pierre Bourdieus resonemang kring socialt kapital (1986) och Robert D. Putnams resonemang att socialt kapital påverkar individens omgivning (2006). Studien bygger på en kvalitativ metod där empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer.   Resultatet visar att utbildning och yrkeserfarenhet ökar chefernas tillgång till socialt kapital.  Utbildning och yrkeserfarenhet ger individuella fördelar genom att öka chefers tillgång till socialt kapital. Chefer använder sig av sociala nätverk på arbetsplatsen för att skapa ett effektivare arbetsflöde. Chefer utpekar att stödresurser i form av kompetensutveckling, chefsgrupper, HR- och ekonomistöd understödjer ett hållbart ledarskap. Tillit och förtroende för närmaste chef och kollegor anges som en av de viktigaste förutsättningar för att kunna utöva chefsuppdraget. Stödresurser och ledarskap har betydelse för chefers självupplevda hälsa. Chefer med större socialt kapital och organisatoriska stödresurser har i högre utsträckning förmåga att sätta gränser, inte ta med sig arbetet hem och tydliggöra för andra när man är tillgänglig. Stödresurser och organisatoriska förutsättningar motiverar chefer att ta hand om och vårda sin hälsa genom träning, avkoppling eller andra fritidsaktiviteter. Tillgången till socialt kapital ökar chefernas medvetenhet om betydelsen av att vårda hälsan.  Slutsatsen är att socialt kapital har stor betydelse för chefers självupplevda hälsa.   Nyckelord: Chef, Mellanchef, Offentlig sektor, Socialt kapital, Friskfaktorer, Hälsa / Abstract   This study highlights the perceived relationship between social capital and the affects on public sector managers health. The study's questions are "What is the relationship between social resources and health factors for managers in Swedish public sector?”, "What role does social capital play in relation to managers' health?". The theoretical frame of reference consists of Pierre Bourdieu's reasoning about social capital (1986) and Robert Putnam’s reasoning that social capital affects the individual's environment (2006). The study is based on a qualitative method where the empiricism has been gathered in semi-structured interviews.   The result shows that education and work experience increase managers access to social capital. Education and professional experience provide individual benefits by increasing access to social capital. Managers use social networks at workplaces to create a better workflow. The managers point out that support resources in the form of skills development, management groups, human resource management and financial support sustainable leadership. Trust and confidence in the nearest manager and colleagues are stated as one of the most important prerequisites for managing management tasks. Support resources and leadership affect managers self-perceived health. Managers with greater social capital and organizational support resources to a greater extent have the ability to set boundaries, not take work-related stress home and make it clear to others when fortified. Support resources and organizational conditions motivate managers to take care of and nurture their health through exercise, relaxation or other leisure activities. Access to social capital increases manager's awareness of the importance of health care. The conclusion is that social capital is of great importance for the managers' self-perceived health. Keywords: Manager, Middle manager, Public sector, Social capital, Health factors, Health

När mediedebatten förskoleupproret kom visade de upp ett patogent synsätt på förskollärares arbetsvardag, verkligheten för förskollärare idag. Utifrån detta har vi valt att fokusera på förskollärarnas vardag utifrån det motsatta perspektivet, det salutogena perspektivet. Samt utifrån det faktum att det finns en brist på forskning inom detta ämne. Vårt syfte med detta arbete har således varit att undersöka hur förskollärare uppfattar att salutogena hälsofaktorer påverkar deras ledarskap i barngruppen. Vilka ledaregenskaper menar respondenterna vara avgörande för att uppnå bra ledarskap och vilka salutogena hälsofaktorer finns det när de arbetar som förskollärare. Vi vill också veta om dessa salutogena hälsofaktorer påverkar respondentens ledarskap i barngruppen. Vi har intervjuat sex yrkesverksamma förskollärare genom en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjufrågor. För att analysera det insamlade datamaterialet har vi använt oss av Chelladurais multidimensionella ledarskapsteori. Utifrån ledarskapsteorin utformade vi intervjufrågorna så att vi kunna kartlägga vad det är i situationens karaktär som gör att förskollärare mår bra på arbetet. Samt vilken påverkan det får på deras beteendet och vad blir konsekvensen av det. Resultatet visar att förskollärares ledarskap påverkas av salutogena hälsofaktorer. Vilket förskollärarna kan identifiera i sin arbetsdag. Ett ytterligare resultat påvisar behovet av mer forskning inom såväl salutogenes som ledarskap för förskollärare. Detta visar sig i bristen på forskning inom våra fokusområden. Vår slutsats är således att de salutogena hälsofaktorerna har inverkan på förskollärares ledarskap och att det finns ett stort behov av mer forskning inom dessa områden.

Bakgrund: Folkhälsomyndighetens rapport (2022) beskriver hur Sveriges regioner arbetar med FaR. Där framkommer en rad utmaningar, framförallt att metoden är underanvänd i södra Sverige och att få regioner nämner uppföljning av friskvården. Emellertid saknas det studier och underlag för hur friskvården arbetar med FaR. Det är därför angeläget att ta reda på hur friskvårdsanläggningar arbetar med uppföljning av metoden. Syfte: Syftet med studien var att undersöka träningsinstruktörers, i södra Sverige, upplevelser av och perspektiv på arbetet med FaR. Metod: I studien användes en kvalitativ studiedesign. Datainsamlingen gjordes med hjälp av semistrukturerade intervjuer där nio deltagare med varierande arbetserfarenheter av FaR (2–22 år) intervjuades. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ konventionell innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att träningsinstruktörerna hade goda erfarenheter av metoden, att det finns många hälsofördelar samt att det skulle kunna generera ekonomisk vinning om FaR användes mer. Vid analysen utkristalliserades tre övergripande teman “För en grundläggande hälsa behöver vi fysisk aktivitet”, “Kunskap och resurser för en bättre folkhälsa” och “Betydelsen av och arbetet som träningsinstruktör”. Konklusion: Det framkommer i studien att samtliga av de träningsinstruktörer som ingått i undersökningen arbetar med uppföljning i någon form. Vad gäller aktiviteter finns ett brett utbud i form av gym och gruppträning. Den övergripande inställningen är att metoden bör användas i större utsträckning samt engagera fler aktörer från regionen för en bättre samverkan. Träningsinstruktörerna lägger stor vikt i den evidens som finns kring den fysiska aktivitetens effekter på hälsan. / Background: The Public Health Agency's report (2022) describes how Sweden's regions work with PaP. A number of challenges emerge, above all that the method is underused in southern Sweden and that few regions mention health care follow-up. However, there is a lack of studies and data on how health care works with PaP. It is therefore important to find out how wellness facilities work with follow-up of the method. Purpose: The aim of the study was to examine experiences and perspectives of training instructors in southern Sweden on the work with PaP. Method: The study followed a qualitative study design. The data collection was done using semi-structured interviews where nine participants with varying work experience of PaP (2-22 years) were interviewed. The interviews were analyzed using a qualitative conventional content analysis. Result: The results showed that participating training instructors had good experiences using the method, that there are multiple health benefits and that it could generate financial gain if PaP was used more. During the analysis, three overarching themes arose: "For basic health we need physical activity", "Knowledge and resources for better public health" and "The importance of, and the work as a training instructor". Conclusion: It appeared in the study that all the training instructors included in the survey, work with follow-up appointments in some form. In terms of activities, there is a wide range in the form of gyms and group training. The overall approach is that the method should be used to a greater extent and engage more companies from the region for improved collaboration. The training instructors attach great importance to the evidence available regarding effects of physical activity on health.

No description available.

Vårt intresse för äldreomsorgen och psykisk ohälsa i samhället grundar idén till denna uppsats. Uppsatsen riktar sig till sjukfrånvaron och vilka faktorer som är hälsofrämjande på en arbetsplats inom äldreomsorgen. För att få fram ett rikt resultat valde vi etnografi och semistrukturerade intervjuer som forskningsmetoder. Urvalet gjordes efter att statistik jämfördes på olika enheter inom äldreomsorgen i den aktuella kommunen. Vi genomförde observationer, enligt etnografisk metod, samt intervjuer på den valda enheten. Vi har valt att använda nya begrepp, osjuk och ofrisk eftersom de förklarar gråzonen mellan att vara sjuk och frisk och begreppen kan vara en del i att öka förståelsen för sjukfrånvaron inom äldreomsorgen. Studien visar att den mest betydande friskfaktorn på vår valda arbetsplats är trivsel i arbetsgruppen, samhörighet, teamkänsla samt de nya rutiner som införts angående sjukanmälan. Ledarskap som tidigare forskning visar är en stor bidragande del till sjukfrånvaro på en arbetsplats, visade sig inte vara lika betydelsefull som vi först trodde efter vår analys av vår studies resultat. / The idea for this bachelor thesis was founded by our interest in elderly care and psychiatric illness in the community. This paper addresses absenteeism and the factors that are health promoting in the workplace in elderly care. To obtain representative results, ethnography and semi-structured interviews were selected as research methods. The selection was made after we compered the statistics from different units within elderly care in the municipality. We made observations based on ethnographic methods and semi-structured interviews within the selected unit. We have chosen to introduce two new terms, ”unsick” and ”unhealthy”, because they both explain the grey area between being sick and being healthy and can be used for increasing the understanding of absenteeism in elderly care. The study shows that the most significant health determinants was appreciation of the work group, solidarity, team spirit along with new routines regarding reported sickness. Leadership, that previous research shows is a major contributing part of absenteeism in the workplace, proved in this study, not to be as significant as above mentioned factors.

Flera rapporter visar på att hälsofrämjande insatser inom organisationer kan leda till positiva resultat på hälsa, effektivitet och kvalitet. Arbetsgivare ses som centrala aktörer i att förebygga hälsa genom hälsofrämjande åtgärder. Tidigare studier har pekat på att åtgärderna bör innefatta såväl individen som organisationen samt att både medarbetare och ledare måste vara delaktiga. Därmed är det aktuellt att undersöka vilka förutsättningar som är viktiga för att uppnå en hälsofrämjande arbetsplats. Syftet med studien var att bidra med kunskap om hur den hälsofrämjande arbetsplatsen uppfattas och fungerar, både utifrån medarbetare och ledares perspektiv. På så sätt avsåg studien bidra till organisationer som vill arbeta för att skapa effektiva och hållbara arbetsplatser. En kvalitativ fallstudie har genomförts där semistrukturerade intervjuer har utförts för att samla in empirisk data om deltagarnas uppfattningar. Dessutom har viss sekundärdata samlats in i form av information om den studerade organisationen. Vidare har en litteratursökning genomförts för att undersöka tidigare forskning inom ämnesområdet. Där framkom att en investering i en hälsofrämjande arbetsplats skapar förutsättningar för ökad produktivitet och effektivitet. Tidigare forskning har även fokuserat mycket på ledarskapet då det anses vara en viktig faktor. Resultatet av denna studie visade på att den hälsofrämjande arbetsplatsen handlar om många olika delar inom både hälsa och arbetsmiljö. Både medarbetarna och ledarna menade att insatserna gynnade både individen och organisationen på flera nivåer. Att integrera det hälsofrämjande arbetet i organisationens befintliga system ansågs som en viktig faktor. Vidare poängterades att tid, resurser, positivt ledarskap samt delaktighet från hela organisationen var de viktigaste förutsättningarna för att uppnå en hälsofrämjande arbetsplats. Studiens resultat analyserades och visade på att en investering i humankapital i form av hälsofrämjande åtgärder skapar förutsättningar för en positiv resultatkedja inom organisationen, vilken slutligen bör resultera i en effektiv och hållbar arbetsplats. Vidare analyserades att ledarna har en viktig roll i att förebygga riskfaktorer och främja friskfaktorer, vilket också Arbetsmiljöverket tydliggjort i och med den nya föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö. / Several reports show that health promotion efforts within organizations can lead to positive results in health, efficiency and quality. Employers are seen as key players in the prevention of health through health promotion. Previous research has indicated that the activities should include both the individuals and the organization, and both employees and managers need to be involved. This shows that it is relevant to examine which conditions that are essential to achieve a workplace health promotion. The purpose of the study was to contribute to the knowledge about how the workplace health promotion is perceived and how it works, both from employees and leaders' perspective. Thereby, the study aimed to contribute to organizations that want to create effective and sustainable workplaces. A qualitative case study was conducted and semi-structured interviews were carried out to collect empirical data on participants' perceptions. Additionally, some secondary data was collected in the form of information about the studied organization. Furthermore, a literature research was conducted to examine previous research in the field. It showed that an investment in a workplace health promotion creates conditions for increased productivity and efficiency. Previous research has also focused a lot on leadership as it is considered as an important factor. The results of this study showed that workplace health promotion involves many different elements within both health and working environment. Both the employees and the leaders argued that efforts benefited both the individual and the organization on several levels. Integrating the workplace health promotion in the organization's existing systems was considered an important factor. It was further argued that time, resources, positive leadership and involvement of the whole organization was the most important conditions for achieving a workplace health promotion. The study's results were analyzed and showed that an investment in human capital in the form of health promotion creates the conditions for a positive chain of results within the organization, which in the end finally should result in an effective and sustainable workplace. Further analysis showed that the leaders have an important role in preventing risk factors and promoting health factors, which the Swedish Work Environment Authority also made clear in the new provisions about organizational and social work environment.

Disertantė: Rasa Savičiūtė Mokslinis vadovas: Prof. Habil. Dr. Algirdas Juozulynas (Vilniaus universitetas, biomedicinos mokslai, visuomenės sveikata – 09 B) Lietuvoje tik labai neseniai buvo pradėta analizuoti sveikatos santykis su sociologija, socialiniais santykiais ir pan. Pastaruoju metu visuomenės sveikatos tyrimai orientuojasi į tokias inovatyvias sritis kaip sveikatos kokybė, sveikatos paslaugų efektyvumas, veiklos solidarumas, integralumas, sveikatos politikos elementų diegimas visose socialinės ir ekonominės veiklos srityse. Visuomenės senėjimas, socialiniai, ekonominiai pokyčiai, rinkos elementų skverbimasis į sveikatos paslaugų sferą keičia visuomenės sveikatos būklės ir integralios aplinkos sąveikos pobūdį. Šios aplinkybės keičia ir sveikatos politikos veiksmingumo prielaidas. Jos turi remtis mokslinių tyrimų informacija. Deja, Lietuvoje nėra daug atlikta panašios krypties mokslinių tyrimų. Šiuo tyrimu mes siekiame sistematiškai ištirti ir įvertinti svarbiausių sveikatos ir socialinių veiksnių bei jų tarpusavio sąveikų poveikio visuomenės sveikatos būklei skirtumus ir tuo pagrindu besiformuojančias sveikatos socialines struktūras. Tyrimo metu analizuota subjektyviai vertinama sveikatos būklė, sergamumas, vyraujančios sveikatos problemos ir psichikos sveikatos būklės. Visa tai buvo nagrinėta skirtingose socialinių veiksnių, bei jų integralios tarpusavio sąveikos įtakos srityse. / Author: Rasa Savičiūtė Scientific supervisors: Prof. habil. dr. Algirdas Juozulynas (Vilnius University, biomedical sciences, public health – 09B) In fact, the relationship of health and sociology, social relations, etc., has been started to be analyzed recently in Lithuania. Recently, public health research is focused on innovative fields as health quality, efficiency of health services, solidarity and integrity of activity, introduction of health policy elements in all fields of social and economic activity. Aging society, social, economic changes, penetration of market elements in the sphere of health services change the nature of interaction between public health condition and integral environment that influences it. These circumstances also alter the assumptions of health policy effectiveness. The latter must be based on information of scientific research. Unfortunately, there has been carried out small number of research of similar direction in Lithuania. Hereby, we seek to explore systematically and assess the differences of the main health and social factors, and the impact of their interactions on public health condition and the emerging social structures of health. The research analyzed the subjectively assessed health condition, morbidity, prevailing health problems and mental health conditions. These aspects were examined in different fields of influence of social factors as well as in their integral interaction.