Denna studie behandlar läs- och skrivsvårigheter och syftet är att undersöka hur några utvalda lärare förhåller sig till läs-och skrivsvårigheter samt vilka hjälpmedel och/eller läs-och skrivinlärningsmetoder de använder sig av i undervisningen för att underlätta undervisningen för de elever som har läs-och skrivsvårigheter. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Fyra lärare har intervjuats som alla är verksamma i årskurs ett till tre och arbetar på fyra olika skolor i två olika kommuner. Resultatet visar att lärare har god kompetens  och erfarenhet  av att anpassa sina lektioner utifrån de elever som har läs-och skrivsvårigheter då de utgår från deras behov, svårighetsnivå samt intressen för att stötta dem i sin läs-och skrivutveckling. Dock anser några lärare att skolorna saknar resurser. Det finns både fördelar och nackdelar med att anpassa undervisningen efter den enskilde eleven. En fördel är att elevernas motivation ökar då lärarna utgår efter deras intressen och en nackdel är att eleverna kan känna sig utanför och annorlunda om klasskamraterna ser att de får annat material. / This study deals with reading and writing difficulties, and the purpose is to examine how a couple of selected teachers relate to reading and writing difficulties and which tools and/or reading and writing learning methods they use in an education to facilitate teaching for the pupils who have reading and writing difficulties. The study was conducted by using qualitative semi-structures interviews. Four different teachers who are all active in grades one to three and they work at four different schools in two different municipalities were interviewed. The result shows that teachers have good competence and experience in adapting their lessons based on the pupils who have reading and writing difficulties based on their needs, level of difficulty and intereststo support them in their reading and writing development. Some teachers believe that the schools lack resources. There are both advantages and disadvantages of adapting the teaching to the individual pupil. One advantage is that the pupil’s motivation increases as the teacher adapts to their interests and one disadvantage is that the pupils can feel outside and different if the classmates see that they receive other material.

The aim of this study was to analyze how high-tech assistive technology in the elderly care are represented in selected Swedish newspapers during the time between August 2018 and March 2020. The initial perspective of this study was to conduct a discourse analysis based on social constructivism. I have investigated what daily newspapers describe to be central needs for the elderly care and for elderly people. I have also looked at what the daily newspapers describe to be important for elderly people during implementation of high-tech assistive technology in the Swedish elderly care. In the study’s result, I concluded the need for autonomy was central for what the daily newspapers described as important for elderly people. The result also showed that the daily newspapers described high-tech assistive technology to be important for the organization, due to shortage of staff and demographic challenges.

Aim: The aim of this thesis was to map specific musculoskeletal impairments experienced by adults with physical disabilities at the Piña Palmera rehabilitation center in Mexico and to categorize them according to the ICF. Method: This cross-sectional study was conducted through observations and a survey based on predefined questions. The questions covered the individuals’ level of independence, pain, earlier treatment and biggest obstacle in daily life. The participants were observed when they received physical therapy or in their daily work at the center. The results from the survey and observations were later coded according to ICF. The participants were categorized and divided into groups depending on severity of their impairment: mild, moderate and severe. Results: This study includes 17 participants, nine women and eight men. The age of the participants ranged from 22 to 87 years (median: 44). The result shows an overview of the most common impairments that individuals’ who are visiting the center are affected by. The result also shows all the codes for each individual on the ICF-components. Conclusion: The group with severe loss of function had higher level of problem on the investigated components of ICF. Assistive device that should be prioritized is AFO. / Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga de specifika muskuloskelettära funktionsnedsättningarna hos vuxna människor med fysiska funktionshinder på Piña Palmera rehabiliteringscenter i Mexico samt att kategorisera dessa enligt International Classification of Functioning, Disability and Health. Metod: Denna tvärsnittsstudie genomfördes genom observationer och ett förberett frågeformulär. Frågeformuläret innehöll frågor som rörde individens självständighetsförmåga, smärta, tidigare behandlingar samt deltagarens självupplevda största hinder i vardagen. Deltagarna observerades under besök hos fysioterapeuten eller i deras vardagliga arbete på centret. Resultatet från intervjun och undersökningarna kodades enligt ICF och deltagarna delades in i grupper beroende på grad av funktionsnedsättning, mild, medel eller svår. Resultat: Denna studie inkluderar 17 deltagare, nio kvinnor och åtta män. Deltagarnas ålder är mellan 22 och 87 år (median: 44 år). Resultatet ger en överblick på de vanligaste funktionshindren hos individer som besöker centret. Resultatet visar också kodningen för varje individ för fyra olika komponenter inom ICF. Slutsats: Gruppen med svår funktionsnedsättning hade högre problemgrad på alla ICF-komponenter, vilket var väntat. De assisterande hjälpmedlen som bör prioriteras för centret är AFO.

Sedan i mars 2020 har en stor del av gymnasieundervisningen i Sverige bedrivits på distans för att minska smittspridningen av covid-19. Likvärdighet med individuella anpassningar ligger till grund för den svenska skolan och digitaliseringen ställer extra krav på lärare och elever. Det här arbetet handlar om hur några gymnasielärare undervisar och bedömer elever på distans och om hur likvärdigheten kan påverkas när musikundervisning bedrivs på distans. Datamaterialet består av tre kvalitativa intervjuer och fyra observationer av pianolektioner på distans. Resultatet visar att det finns kriterier i kursplanerna för gymnasieämnena piano och ensemble som skulle behöva revideras för att bättre anpassas till distansundervisningens förutsättningar. En annan slutsats är att en risk med distansundervisning kan vara att elever får en ojämlik utbildning med olika kvalitet och olika tillgång, och att elevers motivation brister. Det finns behov av fler strategier och bättre stöttning för lärare i att bemöta elever som har extra svårt med exekutiva funktioner. Slutligen behövs det mer fortbildning för lärare i digitala hjälpmedel och verktyg.

Skolverket har som mål att stärka elevers digitala kompetens inom skolväsendet för att främja kunskapsutvecklingen och anser att mer forskning behövs för att se hur elever kan uppnå en hög digital kompetens. För att digitala verktyg ska kunna stötta elevers lärande behöver dessa verktyg utvärderas ur ett elevperspektiv, speciellt för elever med dyslexi som har ett stort behov av digitala verktyg för att uppnå kunskapskraven. När en elev har fått diagnosen dyslexi sätts digitala verktyg in i undervisningen i syfte att underlätta elevens svårigheter, däremot finns det lite forskning som visar på hur elever upplever digitala verktyg i deras undervisning och om de digitala verktygen verkligen stödjer eleverna i deras lärande.Syftet med studien var därför att ta reda på hur digitala verktyg kan främja lärandet för elever med dyslexi sett ur ett elevperspektiv. Genom en kvalitativ forskningsmetod och intervjuer med sex dyslektiska elever från högstadiet och gymnasiet har studien undersökt elevernas upplevelser av digitala verktyg i en skolmiljö. Resultatet från studien visade på att de flesta elever upplevde flera fördelar med digitala verktyg. Ett rättstavningsprogram bidrog till att elever kände flyt i sitt skrivande då de enkelt kunde rätta till grammatiska fel och stavfel. Genom att använda datorn som verktyg för att ta anteckningar kunde elever hänga med i skolan på ett bättre sätt. Läsförståelsen och ordförrådet förbättrades genom att lyssna på böcker med digitala verktyg. Motivationen ökade när elever kände att de utvecklades i deras lärande. Dock upplevde vissa elever även utmaningar med digitala verktyg som kunde hämma deras lärande. Röda undermarkeringar som påvisade felstavningar i ett rättstavningsprogram upplevdes som störande och negativa. Talsynteser med datoriserade röster upplevdes som svåra att förstå. Andra utmaningar som lyftes fram av eleverna var tekniska problem och brist på digital kompetens hos lärare. En lärarens kompetens för att anpassa ett digitalt stöd efter elevers olika behov ansågs som en viktig faktor för elevens lärande. / The National Agency for Education aims to strengthen students' digital competence in the school system to promote student's development of knowledge and believes that more research is needed to see how students can meet a high level of digital competence. For digital tool's ability to support students' learning, these tools need to be evaluated from a student perspective, especially for students with dyslexia who have a great need for digital tools to achieve the knowledge requirements. When a student is diagnosed with dyslexia, digital tools are used in the teaching to alleviate the student's difficulties nevertheless there is little research that shows how students experience digital tools in their education and whether the digital tools support students in their learning.The purpose of the study omitted to find out how digital tools can promote learning for students with dyslexia from a student perspective. Through a qualitative research methodand interviews with six dyslexic students from high school and high school, the study has examined students' experiences of digital tools in a school environment.The results from the study showed that most students experienced several benefits of digital tools. A spelling program helped students feel fluent in their writing because of the easiness of correct grammatical errors and spelling errors. Students could keep up with the school better by using the computer as a tool for taking notes. Reading comprehension and vocabulary were improved by listening to books with digital tools. Motivation increased when students felt that they were developing in their learning. However, some students also experienced challenges with digital tools that could hamper their learning. Students perceived red underscores that indicated misspellings in a spelling program as disruptive and negative. Students perceived speech syntheses with computerized voices as hard to understand. Other challenges highlighted by the students were technical problems and lack of digital competence in teachers. A teacher's competence to adopt digital support to students' different needs was considered a key reason for the student's learning.

Ett vanligt förekommande problem med produktionsutrustning på Eberspächer är driftstopp där grundorsaken är svår att identifiera. Användning av sofistikerade system som isolerar felkällan kan minska avhjälpningstiden och därför vara till stor nytta för produktiviteten samt operatörens arbetsmiljö. Följande rapport undersöker möjligheterna kring att automatisera en återställning av en maskin fokuserad på mät- och kvalitetskontroll, till ett ursprungsläge där driftpersonal kan återuppta produktion efter ett driftstopp. Inledningsvis började arbetet med en litteraturstudie från vilket information inhämtades om de olika automatiserade delarna i mätcellen. Vidare studerades även maskinens PLC-program för att försöka förstå vad koden i de olika programmerade blocken gör. Programmeringen av den automatiserade återställningen gjordes i enighet med Eberspächers riktlinjer och kravspecifikation. Utifrån insamlad information om maskinens funktion har ett program med önskad funktionalitet kunnat skapas. Slutsatsen som kan dras av detta arbete är att det finns stora fördelar med att automatisera funktioner som kan vara svåra och kräva mycket av användaren. Den automatiserade återställningen är ett bra exempel på en funktion där det finns ekonomisk, ekologisk och ergonomisk vinning av att göra en komplicerad aktion lätthanterlig. / A common problem with production equipment at Eberspächer is downtime where the root cause is difficult to identify. The use of sophisticated systems that isolate the source of the error can reduce the remediation time and therefore be of great benefit to productivity. The following report examines how to automate the restoration of a machine focused on measurement and quality control, to an original mode where operating personnel can resume production after a downtime. Initially, work began on a literature study from which information was obtained about the various automated parts of the measuring cell. Furthermore, the machine's PLC program was also studied to try to understand what the code in the various programmed blocks does. The programming of the automated recovery was done in accordance with Eberspächer's guidelines and specification. Based on collected information about the machine's function, it has been possible to create a program with the desired functionality. The conclusion that can be drawn from this work is that there are great advantages to automating functions that can be difficult and require a lot of the user. The automated reset is a good example of a feature where there are economic, ecological and ergonomic benefits of making a complicated action manageable.

Att vara en förälder är en givande och fantastisk resa, men som många resor är den inte utan sina svårigheter. Som tur är lever vi i en tid där man kan hitta hjälp överallt i många olika former för att kunna ta sig an de svårigheter som dyker upp. En bärsele är ett fantastiskt hjälpmedel för föräldrar på språng och det finns så många att välja från, frågan är då vilken bärsele är rätt för vem. Företaget Najell AB är på gång med att släppa en ny bärsele på den svenska marknaden och med deras nya release så letar de efter innovation.Detta examensarbete är skapat över 10 veckors tid av en student som det avslutande momentet på högskoleingenjörsutbildningen Teknisk Design på Luleås Tekniska Universitet. Arbetet är ett samarbete med Najell AB, ett svenskt företag baserat i Lund där de utvecklar och säljer babyprodukter. I nuläget är Najells största marknad i Asien men de är intresserade av att expandera till den svenska marknaden med en ny release av en bärsele och konkurrera med större och etablerade företag som BaBybjörn och Ergobaby.Målet med projektet har vart att utveckla en höftkudde till bärselen som kommer att vara stöd för barnet när det når 6 månader (till 3 års ålder). Höftkudden är en grundläggande del av bärselen då den fördelar vikten av barnet och på så sätt inte lägger för mycket belastning på förälderns axlar. I nuläget använder Najells bärsele sig av en formpressad kudde av polystyren. Detta gör bärselen otymplig när den ej används då den ej går att komprimera. Kudden har även den oväntade effekten att kunder har misstagit den för packmaterial och slängt den, vilket gör att Najell ersätter denna på egen bekostnad.Projektet följde en människocentrerad designprocess vilket involverade användaren och Najell i workshops, intervjuer och produktutvecklingsmetoder som braindrawing. Detta för att kunna besvara frågan;Kan produkten utformas så att den möter behoven och förväntningarna av användaren och möter kraven från Najell?Slutkonceptet blev en hopfällbar höftkudde som fästs och lossas från sätespositionen. På grund av att den är gjord av ett mjukt material som pressad filt gör det till en helt mjuk produkt som kan ge stöd för tyngd. Materialet är lätt vilket betyder att det inte påverkar ergonomin på bärselen samt fördelar trycket mot bäraren bättre. Dessutom är materialet återvinningsbart vilket gör det till en mer hållbar lösning långsiktigt / Being a parent is a rewarding and fantastical journey, but as with any journey it is not without its hardship. Luckily we live in a day and age where you can find aid everywhere in many different shapes and sizes for all types of obstacles you face. A baby carrier is a wonderful tool for the parent on the go and there are so many to choose from, then the question is which one is the right one for you. A company called Najell AB is looking to release a new baby carrier to the Swedish market and with this new release they are looking for innovation. This thesis work is developed over the course of 10 weeks by one student as the final stage of the bachelor’s degree in Industrial Engineering Design at Luleå University of Technology. The project is a collaboration with Najell AB, a Swedish company based in Lund where they develop and sell baby products. Currently Najells biggest market is in Asia but is looking to expand into the Swedish market with a new launch of a baby carrier, competing against large established brands such as BabyBjörn and Ergobaby. The goal of the project has been to develop a hip-seat which will support the baby when it reaches 6 months of age (to the age of 3). The hip-seat is an essential part of the baby carrier as it distributes the weight of the child and as such does not put unnecessary strain on the parent’s shoulders. Currently the Najell baby carrier uses a form-pressed pillow made from polystyrene which makes the baby carrier bulky when not in use because of its size. It has also the unwanted effect of being mistaken for packing material and has been thrown out by some customers, leaving Najell to compensate the customers on their own expense. The project followed a human-centered design process which involved the user and Najell in workshops, interviews and product ideation methods such as braindrawing. This in order to find the answer to the question;Can the product be made to fit the needs and desires of the user and meet the demands of Najell? The final concept is a foldable hip-seat which is attached and detached from the seating position on the belt around the wait of the user. Because of it being made from a soft material, pressed felt, makes it a completely soft solution which can support a fair amount of weight. The material is light weight which does not compromise the current ergonomics of the carrier and distributes the weight of the baby better on to the parent. As the material is recyclable makes it a more sustainable solution long term.

Syftet med denna kvantitativa studie är att få en inblick i huruvida lärare på skolor i Mellansverige tillämpar digitala verktyg och hur inställningen till läromedlen ser ut inom yrkesgruppen. För att uppnå studiens syfte formulerades fyra frågeställningar. Materialet består av en digital enkät som delades ut till ca 500 rektorer och lärare. Det viktigaste resultatet var att majoriteten av lärarna har en positiv inställning till digitala verktyg och att samtliga lärare använder sig av verktygen i undervisningen. Studiens slutsats är att digitala verktyg ger möjlighet till en varierad undervisning, men att lärare anser att de är i behov av fortbildning för att utöka kompetensen om digitala verktyg. / The purpose of this quantitative study is to gain an insight into whether teachers at schools in central Sweden apply digital tools and what the attitude to the teaching materials looks like within the professional group. To achieve the purpose of the study, four questions were formulated. The material consists of a digital survey that was distributed to about 500 principals and teachers. The most important result was that most of the teachers have a positive attitude towards digital tools and that all teachers use the tools in teaching. The study's conclusion is that digital tools provide the opportunity for varied teaching, but that teachers believe that they are in need of continuing education to expand the competence on digital tools.

Varje år drabbas ungefär 10 000 personer i Sverige av plötsligt hjärtstopp där chansen att överleva ett utanför sjukhus endast är 10%. Vid ett plötsligt hjärtstopp har tidigt startad hjärt-lungräddning visat sig fördubbla chanserna till överlevnad, vilket gör det till en livsviktig behandling. Hjärt-lungräddning måste däremot utföras på ett korrekt sätt och därmed presenteras riktlinjer för hur behandlingen ska utföras. Riktlinjer uppdateras ständigt för att behandlingen ska bli så effektiv som möjligt vilket har visat sig kunna leda till mindre kunskap samt ett sämre utförande när träning inom hjärt-lungräddning inte utförs kontinuerligt samt på ett korrekt sätt. Tidigare studier har därmed visat på svårigheter vid utförandet av behandlingen, där exempelvis flertalet personer har svårt att nå rätt kompressionsdjup. Denna studie ämnar därför att möta detta problem genom att tillsammans med Vital Signs och deras produkt CPR-guide undersöka huruvida tekniska hjälpmedel som ger feedback i realtid kan förbättra utförandet av kompressioner vid hjärt-lungräddning. Därmed är syftet med studien att undersöka om användningen av Vital Signs CPR-guide i samband med genomförande av hjärt-lungräddning förbättrar personer utan medicinsk bakgrunds utförande av behandlingen. Vidare formuleras studiens frågeställning på detta sätt: Hur skiljer sig utförandet av hjärt-lungräddning av bystanders med teknologiskt stöd jämfört med utförandet utan teknologiskt stöd utifrån European Resuscitation Council senaste riktlinjer? Studiens tester utfördes på 25 personer som fick utföra kompressioner på en docka som registrerade varje kompressions djup och takt. Testpersonerna började med att utföra hjärt-lungräddning i 1 minut utan något tekniskt hjälpmedel för att sedan utföra kompressionerna i 1 minut till, men denna gång med CPR-guide som tekniskt hjälpmedel. Utförandena med- och utan tekniskt hjälpmedel analyserades och jämfördes sedan för att se eventuell förbättring. Resultatet av studien visade att utförandet förbättrades avsevärt vid användning av tekniskt hjälpmedel. Det sammanslagna medelvärdet för utförandena ökade från 46,08 % till 82,40%, vilket innebär en förbättring på nästan det dubbla. Även takten för kompressionerna förbättrades från 96,92 kompressioner per minut till 109,40 kompressioner per minut. Förändringen innebar att kompressionerna gick från att vara för långsamma enligt riktlinjerna till en takt som hamnar inom riktlinjerna. Samma förbättring registrerades även för djupet på kompressionerna där testerna utan CPR-guide registrerade ett medelvärde under riktlinjerna på 46,60 för att sedan, med CPR-guide, hamna inom riktlinjerna med ett medelvärde på 51,48. Studiens resultat bekräftar och förstärker tidigare forskning inom området, som har visat på förbättringar i hjärt-lungräddning när tekniska hjälpmedel används. Detta nya bidrag till kunskap kan ha en betydande inverkan på fortsatt forskning och ökad förståelse för vikten av teknologiskt stöd i akuta situationer. Resultaten pekar på möjligheter till kvalitetshöjning vid hjärt-lungräddning och påvisar det unika och viktiga perspektiv som denna studie har tillfört. / Every year, 10,000 people in Sweden suffer from a sudden cardiac arrest, where the chance of surviving outside the hospital is only 10%. In the event of a sudden cardiac arrest, early CPR has been shown to double the chances of survival, making it a vital treatment. Cardiopulmonary resuscitation, on the other hand, must be carried out in a correct way and thus guidelines are presented for how the treatment should be carried out. Guidelines that are constantly updated so that the treatment is as effective as possible, which has been shown to lead to less knowledge and poorer performance when training in cardiopulmonary resuscitation is not carried out continuously and in a correct manner. Previous studies have thus shown difficulties in performing the treatment, where, for example, the majority of people find it difficult to reach the right depth. This study therefore aims to address this problem by investigating, together with Vital Signs and their product CPR-guide, whether technical aids that provide real-time feedback can improve the performance of compressions in cardiopulmonary resuscitation. Thus, the purpose of the study is to investigate whether the use of the Vital Signs CPR-guide in connection with the implementation of cardiopulmonary resuscitation improves the performance of the treatment by people without a medical background. Furthermore, the study's question is formulated in this way: How does the performance of cardiopulmonary resuscitation by bystanders with technological support differ compared to the performance without technological support based on the European Resuscitation Council's latest guidelines? The study's tests were performed on 25 people who were asked to perform compressions on a dummy that recorded the depth and rate of each compression. The test subjects started by performing cardiopulmonary resuscitation for 1 minute without any technical aid and then performed the compressions for 1 more minute, but this time with the CPR-guide as a technical aid. The executions with and without a technical aid were analyzed and then compared to see any improvement. The results of the study showed that performance improved significantly when using technical aids. The combined average of the executions increased from 46.08% to 82.40%, an improvement of almost twofold. The rate of compressions also improved from 96.92 compressions per minute to 109.40 compressions per minute. An improvement that means the compressions went from being too slow according to the guidelines to a rate that falls within the guidelines. The same improvement was also recorded for the depth of compressions where the tests without the CPR-guide recorded a mean value below the guidelines of 46.60 and then, with the CPR-guide, fell within the guidelines with a mean value of 51.48. The study's results confirm and reinforce previous research in the field, which has shown improvements in cardiopulmonary resuscitation when technical aids are used. This new contribution to knowledge may have a significant impact on continued research and increased understanding of the importance of technological support in emergency situations. The results point to opportunities for quality improvement in cardiopulmonary resuscitation and demonstrate the unique and important perspective that this study has brought.

Det blir allt tydligare att produktutvecklingsföretag konstant strävar efter högre grad av användarinvolvering. En välanvänd metod inom produktutveckling är “användarcentrerad design” som sätter användaren i fokus under utvecklingen. Produktutvecklingsföretag är alla överens om att användaren måste vara involverad i någon mån för att produkten ska tillfredsställa användarens behov. Denna typ av designprocess har ingen officiell metodbeskrivning, utan företag väljer själv hur och i vilken grad användaren involveras. Dock har utvecklingen av produkter för den generella populationen ändå etablerat ett förhållningssätt, men studier visar på att utveckling för hjälpmedel bör hanteras annorlunda. Syftet med detta arbete är att undersöka hur individer med kognitiva funktionsnedsättningar involveras i produktutvecklingsprocessen för hjälpmedel, men också hur produktutvecklingsprocessen måste anpassas på grund av användarens kognitiva svikt och medföljande behov. Inledningsvis genomfördes en litteraturstudie inom kunskapsområdet för att erhålla förståelse inom produktutvecklingsprocessen, generellt och specifikt för hjälpmedel och användarinvolvering kring det. Med denna kunskap bildades en teoretisk referensram. Därefter utfördes en empirisk studie i form av en kvalitativ undersökning, som jämfördes med litteraturstudien. Den kvalitativa undersökningen utfördes genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna är från fyra svenska företag som arbetar med att utveckla hjälpmedel för individer med kognitiv funktionsnedsättning av varierande slag och svårighetsgrad. Resultatet av intervjuerna visade att datainsamlingen på användarna sker främst genom en tredje part då slutanvändaren har svårt att uttrycka sig samt att det finns många hinder från upphandlaren. Många hjälpmedel klassas även som medicintekniska vilket komplicerar involveringen av användaren och höjer även standarden som produkterna måste uppnå. Resultatet tyder även på att individer med kognitiva funktionsnedsättningar ibland undviker hjälpmedel eftersom det är stigmatiserande. / It is becoming increasingly clear that product development companies constantly strive for a higher degree of user involvement. A well-used method within product development is "user-centered design" which puts the user at the center during product development. Product development companies all agree that the user must be involved to some extent for the product to satisfy the user’s needs. This type of design process does not have an official method description, as companies choose how and to what extent the user is involved. However, the development of products for the general population has established an approach, but studies show that development for aid tools should be handled differently. The purpose of this work is to examine how individuals with cognitive disabilities are involved in the product development process for aid tools, as well as how the product development process must be adapted due to the user's cognitive impairments and accompanying needs. Initially, a literature review was conducted within the knowledge area to gain an understanding of the product development process, both in general and specifically for aid tools and user involvement in that context. With this knowledge, a theoretical framework was formed. Then, an empirical study was conducted in the form of a qualitative investigation, which was compared with the literature review. The qualitative investigation was conducted through semi-structured interviews. The respondents are from four Swedish companies that work on developing aid tools for individuals with various types and degrees of cognitive disabilities. The results of the interviews showed that data collection from users primarily occurs through a third party, as end-users have difficulty expressing themselves, and there are many barriers fromprocurers. Many aid tools are also classified as medical technology, which complicates user involvement and raises the standards that the products must meet. The results also indicate that individuals with cognitive disabilities sometimes avoid aid tools because they are stigmatized.