Designingenjörsstudenterna, Pedersen och Birkehag, på Högskolan i Skövde har i samarbete med hjälpmedelsföretaget Handicare AB arbetat med ett produktutvecklingsprojekt under våren 2012. Projektets syfte var att uppgradera företagets befintliga produkt QuickMove som är ett uppresning- och förflyttningshjälpmedel inom vården. Målet var att bibehålla QuickMoves funktioner och säkerhet samt skapa innovativa lösningar och minska transport- och tillverkningskostnader. Produktutvecklingsprocessen skedde iterativt och började med kundundersökningar i form av enkäter, intervjuer och fokusgrupper. Med hjälp av detta gjordes en kundkravsspecifikation som under hela projektet fanns nära till hands. Därefter påbörjades idégenereringen med hjälp av diverse kreativitetsmetoder. En fullskalig modell byggdes därefter i VP-rör och silvertejp. Utvärderingar och tester gjordes på modellen som därefter kunde vidareutvecklas och modelleras i programvaran SolidWorks. Hållfasthetsberäkningar, materialval, tillverkningsmetoder, formspråk, kostnader och ergonomi var områden som arbetades med och ett slutkoncept fastställdes. Resultatet bestod av ett uppgraderat hjälpmedel som fick namnet UpAway. Hjälpmedlets fraktvolym kommer att minska med 75 procent och produkten har färre antal delar jämfört med QuickMove. UpAways nya genomarbetade design och funktionella anpassningar kommer leda till fler nya användargrupper både inom Sverige och internationellt/globalt. Enligt studenternas bedömning har UpAway alla förutsättningar till en bredare marknad. / During the Spring of 2012 Pedersen and Birkehag, two product design engineering students at University of Skövde, carried out a product development project in cooperation with Handicare AB. The aim of the project was to upgrade QuickMove, the current standing-up and transfer aid used in health care and developed by Handicare. The goal of the project was to maintain the functions and safety features of QuickMove while creating new innovative solutions and lowering the transportation and manufacturing costs. The product development process was iterative and started with the research of customer requirements, which involved user studies and interviews. The customer requirements specification is based on customers’ needs and was used as guideline throughout the product development process. Ideas and concepts were generated with various creativity methods. A full scale model was built with VP-pipe and duct tape. Evaluations and tests were performed on the model and further developments were carried out. To analyze the result a visual model was built with the software SolidWorks. Strength of materials analyses, material selection, development, design, cost and ergonomics were all taken in consideration and a final concept was elaborated. The result was an upgraded aid named UpAway. This aid contains fewer parts than QuickMove and will reduce transportation volume by 75 percent. The newly developed design of UpAway, adapted to customers’ demands, will generate customers’ interest and according the students thus result in a broader market both in Sweden and worldwide.

Multimedia är ett hett omdebatterat ämne både i och utanför skolan. Vad är det bra för och hur kan man använda det i undervisningen? Den frågan kan man finna svaret på i detta arbete genom att läsa detta arbete.Vi ger bakgrundsmaterial i form av en kvantitativ attitydundersökning kring lärare och IT.Syftet med detta arbete är att bidra till skolutveckling genom att lyfta fram didaktiska metoder inom multimedial instruktionsmetodik. Vidare kommer vi att försöka få ett svar på hur de förhåller sig till att använda sig av multimediala hjälpmedel i sin undervisning.Undersökningens metod har varit kvalitativa intervjuer med 11 informanter. Dessa kommer både från högskola och gymnasieskola. Informanterna kommer från olika pedagogiska yrken så som högskoleadjunkt, yrkeslärare, lektor och kärnämneslärare.I våra teoretiska utgångspunkter klargörs diskursen för detta examensarbete. Under inlärning beskrivs olika utvecklingspsykologiska teorier. Där beskrivs bland annat multimedia principen och lärstilar .Ur resultatet framkommer att användning av multimedia ser olika ut och att instruktionsanvändandet stämmer överens med våra teoretiska utgångspunkter.Vidare diskuteras mer generella aspekter av multimedial inlärning samt hur undervisning kan organiseras och genomföras med olika presentationshjälpmedel. Genom att använda multimedia i undervisningen får man variation, som gynnar helhetsbilden kring olika lärstilar.Multimedial instruktionsmetodik handlar om hur och varför man kan och bör använda multimediala hjälpmedel för att förbättra undervisningen. Vi belyser teorier som understödjer ett multimedialt användande inom undervisning. Vår fallstudie undersöker lärares användning och ger lärande exempel på multimedial instruktionsmetodik. Under diskussionen framkommer fler intressanta lärande exempel. Här finns också hänvisningar till tänkbara multimediala inspirationskällor. En sammanställning för fortsatt forskning inom området finns att tillgå i form av en bilaga.Slutligen ges förslag till framtida forskning inom området för detta examensarbete.

This project is about the development of a application to aid deafblind people with time understanding. The application is written in C# language and have multiple functions to alarm the user. The application can alarm deafblind persons through a combination of sounds, pictures and vibrations. This makes the application very flexible and can be used by many different groups like deaf, blind and older people. This application have been evaluated by staff from Mo Gård resurscenter. / Det här arbetet handlar om att utveckla ett hjälpmedel för personer som lider av dövblindhet med en kognitiv nedsättning. Målet med projektet är att utveckla en applikation som ska hjälpa dessa personer med sin tidsuppfattning. Applikationen är skrivet i programmeringsspråket C# och har flera olika funktioner som ska ge användaren en tydligare uppfattning om tiden. Applikationens fördel är att den kan kombinera information via olika kommunikationsvägarna; visuellt, auditivt och taktilt. Det gör att applikationen är mycket flexibelt och att många olika målgrupper till exempel döva, blinda och äldre kan använda sig utav applikationen. Applikationen har utvärderats av Mo Gårds hemmets personal och har resulterat i positiv kritik.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet var att undersöka energiutgifterna vid användandet av en dansmatta respektive ett traditionellt danspass. Våra frågeställningar var: Hur skiljer sig energiutgiften för ett traditionellt danspass mot ett pass med dansmatta? Samt: hur förhåller sig energiutgiften i de olika aktiviteterna till de dagliga rekommendationer för fysisk aktivitet? Metod: Försöksgruppen som genomförde studien bestod av fyra män och fyra kvinnor i åldrarna 23-26 år. Försökspersonerna har sedan tidigare blandad vana av fysisk aktivitet. Metoden utarbetades utifrån sambandet mellan hjärtfrekvens (HF) och arbetsbelastning (w). Försökspersonerna fick genomgå tre olika typer av tester. I det första testet fick de på ergonometercykel cykla på olika belastningar och utifrån deras HF vid olika arbetsbelastningar bestämdes ett linjärt samband. Det andra testet bestod av ett danspass på dansmatta till given musik. Under detta pass registrerades deras genomsnittliga HF. I det tredje testet fick försökspersonerna dansa utifrån en förutbestämd koreografi under samma musik som vid dansmattan. Även här registrerades genomsnittlig HF. Värdena från de två sista testerna användes i det linjära sambandet och gav sedan värden för genomsnittlig arbetsbelastning under aktiviteterna. Från arbetsbelastningen kunde sedan syreupptag (l/min), och energiutgift (kcal) räknas ut.  Resultat: Resultaten för studien visade att danspasset (7,4kcal/min) hade en 40 % högre energiutgift än ett pass med dansmatta(4,6kcal/min). Danspasset nådde således upp till, och översteg de dagliga rekommendationerna för fysisk aktivitet medan passet med dansmatta inte gjorde det. Slutsats: Dansmatta kan rent energimässigt fungera som substitut till ett danspass, men att valet av teknik är av avgörande betydelse för vilken energiutgift aktiviteterna har, trots det kan det fungera som pedagogiskt hjälpmedel. / Abstract Aim: The objective of the study was to investigate the energy expenditure with the use of dance mat respectively a traditional dance class. The questions at issue were: What differences, in energy expenditure, an ordinary dance class and a session with dance mat? And: how do the two activities, dance mat and dance class, stand to the recommendations for daily physical activity? Method: The test group that completed the study consisted of four men and four women in the ages 23-26 years old. The test subjects all have previous experience in mixed physical activity. The method was formed through the relation between heart rate (HR) and effect (w). The test group went through three different types of tests. In the first test a bicycle ergonometer were used and both HR and effect was recorded and formed into a linear equation. The second test was a session with dance mat to a given sample of music. During the test their average HR was recorded. In the third test the test group danced a premade choreography to the same sample of music and their average HR was recorded. The HR variables were set in the linear equation to establish their average effect during the two activities. Oxygen uptake (l/min) and energy expenditure (kcal) was calculated from these figures. Results: The results of this study shows that dance class (7.4kcal/min) have 40 % higher energy expenditure than the session with dance mat (4.6kcal/min). The dance class reaches and exceeds the recommended lower limit of physical activity, while the session with dance mat does not. Conclusions: It is possible to use dance mat as a replacement for a dance session, but the energy expenditure is depending on which technique you use in the different activities, despite that it could be used as a pedagogical instrument.

A vulnerable group in society is people with ASD (autism spectrum disorders) or autism. This group seems to increase, mainly due to genetic factors but also environmental problems. Medical research has accelerated in the U.S. and Europe. The biggest problem for people with disabilities is the inability to communicate, both verbally and socially. Parallel communication is growing strongly, a technique that can help these people much, if only there were an adaptation to the needs. There are already technical communication aids developed for people with autism. But they do not seem to fit the target group's communication needs well enough. These aids are designed to handle a superficial communication and people with autism do not understand this type of communication at all. People with ASD would rather appreciate the deeper relationships that can support them on important issues, such as to clarify the context for them are hard to understand. E.g. "inside" and "beyond" could tell that there are a number of houses behind them closer to the houses. They need a different type of support and this support must be provided by close caregivers. Closely support by caregivers seems to be essential for successful development. In other words, they do not have the extensive list of contacts that are in their communication tool today. In my theses, I look primarily at the core needs behind the communication of people with autism. But I also present a design proposal in the form of some sketches on the basis of these needs. The reason for focusing on the analysis is that the majority of existing technical communication aids never seems to have questioned the basis for the decisions shaping the design, i.e. the real needs of the people with ASD. Too often wrong design decisions seem to be made mainly due to an incorrect analysis. Several functions ought to coincide in a single tool that can support the people with ASD to talk, think clearer thoughts, to reflect, formulate an opinion and dream. I would like them to reach deeper thoughts than was possible so far. The features are not new but the combination is. I count to seven features which I consider to be crucial for my result: “Emphasized transfer”, “transparency”, “structure à la Talking Mats”, “imaging”, “digital camera”, “the real meeting”, and “caregivers as important role models”. The communicators should be geographically close to each other and carry one’s own portable technical communication aids, their “BeAKKta”, the name of this design proposal. My result identifies needs of disabled people in their communication, and gives suggestions on how to respond to those needs by presenting different sketches from an analysis. The sketches show up a new design for this communication tool, both in terms of form and function. Lovisa, my daughter and her communication problem is the origin of the trials and she is also the one who gave me both insights and inspiration. / Personer med autism är en utsatt grupp i samhället – en grupp som tycks öka främst på grund av genetiska faktorer men också på grund av miljöfaktorer. Den medicinska forskningen intensifieras både i USA och i Europa. Det största problemet för dessa funktionshindrade handlar om en oförmåga att kommunicera, såväl verbalt som socialt. Parallellt utvecklas kommunikationstekniken starkt, en teknik som skulle kunna hjälpa dessa personer avsevärt om bara det fanns en anpassning till deras behov. Det finns ju visserligen redan tekniska kommunikationshjälpmedel utvecklade för personer med autism. Det är bara det att dessa fortfarande inte passar målgruppens behov av kommunikation särskilt väl. Hjälpmedlen är konstruerade att hantera en mer ytlig kommunikation, det vill säga en kommunikationsform som personer med autism inte använder, än mindre förstår sig på. De vill ofta istället ha en djupare relation som kan stötta dem i viktigare frågor. Det kan till exempel handla om att reda ut huruvida det finns ett ”inuti” och ett ”bortom”; att det finns många hus bortom dem som man kan se närmast. Att se stora sammanhang är nästintill obegripligt för dem. Här behövs verklig hjälp och stöttningen bör förmedlas av en nära vän. Den omfattande kontaktlista som nuvarande kommunikationshjälpmedel tillhandahåller, står alltså inte högt i kurs. I mitt magisterarbete tittar jag framför allt på de centrala behoven bakom kommunikationen hos personer med autism. Men jag presenterar också ett designförslag i form av några enklare skisser med utgångspunkt i just dessa behov. Anledningen till att fokus ligger på analysskedet är att flertalet hittillsvarande tekniska kommunikationshjälpmedel aldrig tycks ha ifrågasatt grunden till de beslut som formar designen det vill säga behoven hos de funktionshindrade personerna. Alltför ofta tas fel designbeslut på grund av en grundlös analys. Flera funktioner sammanfogas här inom ett och samma hjälpmedel som kan stödja de funktionshindrade att tala, tänka klarare tankar, att reflektera, formulera sin åsikt och att drömma. Jag vill att de ska nå djupare tankar än vad som hittills varit möjligt. Funktionerna är identifierade men finns inte inom ett och samma hjälpmedel. Sju funktioner sammanfogas inom ett och samma hjälpmedel: ”Betonad överföring”, ”överblickbarhet”, ”struktur à la Talking Mats”, ”bildhantering”, ”digitalkamera”, ”reellt möte” samt ”närstående som viktiga förebilder”. Båda parter bör befinna sig geografiskt nära varandra och båda måste ha med sig sin egen ”BeAKKta”. Jag identifierar kommunikationsbehoven hos personer med autism och ger förslag på hur behoven skulle kunna mötas genom analys och skisser. Resultatet blir en ny design som sammanför tidigare förvisso identifierade funktioner, varav dock fåtalet utvecklats med tanke på den digitala tekniken. Lovisa, min dotter och hennes brist på kommunikationsförmåga, är upprinnelsen till mitt försök och det är också hon som givit mig både insikter och inspiration. / Phone number: 46709981048

Syftet med denna studie var att med hjälp av arbetsterapeuter som arbetar inom hemtjänst undersöka hur tekniska hjälpmedel för personer i Sverige som är 75 år eller äldre kan bidra till ett hälsosamt åldrande. Studien har en kvalitativ och induktiv ansats med teori- och begreppsanknytningar som hälsosamt åldrande, livskvalitet och gerotranscendens. Datan samlades in via enskilda semi-strukturerade intervjuer med sex arbetsterapeuter från olika kommuner i region Skåne. Datan analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.  Resultaten visade att arbetsterapeuterna upplever att tekniska hjälpmedel kan bidra till ett hälsosamt åldrande. Arbetsterapeuterna anser att det skapar en större grad av självständighet och bättre livskvalitet genom att bland annat underlätta vardagliga aktiviteter och skapar mer frihet att klara sig själv. Studien visar att gruppen 75 år eller äldre oftast använder tekniska hjälpmedel av enklare slag för att i huvudsak underlätta fysiska funktionsnedsättningar. Slutsatsen är att tekniska hjälpmedel kan bidra till ett hälsosamt åldrande och livskvalitet enligt arbetsterapeuterna vilket även tidigare forskning visar. Detta innebär att det är möjligt för äldre att uppleva processen i gerotranscendens där man är tillfreds såväl med sin nuvarande situation som sitt gångna liv. / The purpose of this study was to investigate the use of technical aids for people in Sweden aged 75 years or older and how it could affect healthy ageing using the help of occupational therapists. The study has a qualitative and inductive approach with theory and conceptual notions such as healthy ageing, quality of life and gerotranscendence. The data was collected through individual semi-structured interviews with six occupational therapists from different municipalities in the region of Skåne. The data was analyzed using qualitative content analysis. The results showed that occupational therapists perceive that technical aids can contribute to healthy ageing. Occupational therapists believe that it creates a greater degree of independence and a better quality of life by, for example, facilitating everyday activities and creating more freedom to manage themselves. The study shows that the target group of 75 years or older often uses technical aids of simpler types to primarily facilitate physical impairments. The conclusion is that technical aids can contribute to a healthy ageing and quality of life according to occupational therapists and as previous research shows. This means that it is possible for the elderly to experience the process of gerotranscendence where you are satisfied with your current situation as well as your past life. / <p>Betyg i Ladok, 2018-06-05.</p>

Dyslexi påverkar den kognitiva språkförmågan genom nedsättningar i det fonologiska processandet och många drabbas negativt om inte rätt stöd och hjälpmedel tillgängliggörs. För att undersöka ett digitalt hjälpmedels användbarhet deltog 5 personer med dyslexidiagnos i denna kvalitativa designstudie. Användartester på ett digitalt hjälpmedel utfördes på distans och den insamlade datan analyserades genom en tematisk innehållsanalys. En expertutvärdering enligt Nielsen’s användarheuristiker genomfördes samt en intervju med företaget bakom programvaran. Genom att jämföra våra resultat med aktuella designprinciper gällande design för dyslektiker kunde vi undersöka om programvaran är designad utefter dessa. Det vi fann var att programvaran inte utformats med desingprinciperna i åtanke samt att användbarheten till viss del kunde förbättras, specifikt inom tre områden: Ett område gällde utformningens flexiblitet, möjligheten att kunna individanpassa programvaran var mycket önskvärt enligt deltagarna och framkom som en viktigt punkt under expertutvärdering samt var stött av forskning inom området. Det andra området gällde programvarans konsekvens. De funktioner som deltagarna upplevde problematiska kunde, tillsammans med expertutvärdering, kopplas till funktioner med bristande konsekvens. Det sista vi hittade som skulle kunna öka användbarheten samt göra programvaran mer enhetlig med designprinciperna var att hålla en avskalat men samtidigt informationsrik design. Rätt information och tydlig vägledning är båda viktiga delar enligt användarheuristiker och designprinciper, vi hittade även i våra användartester att det är balansen mellan dessa två som kan vara avgörande. / Dyslexia affects the cognitive language ability through impairments in phonological processing and many are negatively affected if the right support and aids are not made available. To examine an assistive tools usability, 5 participants with dyslexia diagnosis took part in this qualitative design study. User tests on a digital assistive tool were conducted remotely and the collected data was analyzed through a thematic content analysis. An expert evaluation according to Nielsen’s usability heuristics was conducted and an interview with the company behind the software. By comparing our results with design principles for dyslexics, we examined if the software is designed accordingly. We found that the software had not been designed according to design principles and that the usability could be improved, specifically in three areas: One area was regarding a flexible design, the ability to individually adjust the software were highly desirable according to the participants and emerged as important in the expert evaluation and was supported by research in the field. Second area was in the field of consistency. The functions that the participants found problematic could, together with the expert evaluation, be linked to functions that lacked consistency. The last area that could increase the usability and make the design more according to the design principles was to keep a minimalistic yet informative design. Information and clear guidance are both important parts according to the usability heuristics and the design principles and by testing we found that it’s the balance between these two that might be crucial.

Denna studie ämnar att undersöka och identifiera lämpliga designprinciper för interaktiva system med icke-visuella gränssnitt. Genom att utveckla och ta fram ett hjälpmedel för synskadade människor med hjälp av AI och datorseende, är det möjligt att identifiera och utvärdera viktiga designprinciper. Teorier har samlats in kring interaktiva system, designprinciper, AI och datorseende för att både kunna utveckla en artefakt men också förstå befintliga designprinciper för interaktiva system. Design Science Research Methodology har använts som metod för att utveckla en artefakt i form av ett hjälpmedel som känner av olika objekt i realtid. Metoden har genom en iterativ process kunnat identifiera och utvärdera olika krav för artefakten som sedan resulterat i ett designförslag. För att identifiera kraven har kvalitativ data i form av semistrukturerade användarintervjuer samlats in från fem personer med en synskada. Avslutningsvis presenteras kopplingen mellan de krav som framkommit under intervjuerna och  befintliga designprinciper för interaktiva system med grafiska användargränssnitt. Ett förslag på vidare forskning inom ämnet diskuteras också. / This study aims to examine and identify appropriate design principles for interactive systems without visual interfaces. By developing an aid for the visually impaired with the help of AI and computer vision, it is possible to identify and evaluate important design principles. Theories within interactive systems, design principles, AI and computer vision have been collected in order to develop an artifact and to understand existing design principles. Design Science Research Methodology has been used to develop an aid that can detect objects in real-time. The method has been able to identify and evaluate different requirements for the artifact through an iterative process that results in a design proposal. In order to identify the requirements, qualitative data was collected from five people with visual impairment by conducting semi-structured interviews. Finally, the connection between the requirements identified from the interviews, and the existing design principles for interactive systems with graphical user interfaces is presented. A proposal for further research within the area is also discussed.

Detta examensarbete är utfört på uppdrag av företaget SHL Group AB, som producerar injektorer för patienter med kroniska sjukdomar. Injektorerna är anpassade för att patienten själv ska hantera dem i hemmet. Läkemedel som tas fram idag blir allt mer komplexa vilket kan leda till större volymer och längre injektionstider. Syftet med detta examensarbete var att ta fram ett injektionskoncept anpassat för större volymer samt hanterbar för reumatiker vid långa injektionstider. Fokus på projektet har legat kring användarstudier och den kreativa processen. För att ta reda på vilka behov som produkten behöver tillgodose har intervjuer och enkätundersökningar genomförts med reumatiker. Idéprocessen utfördes med hjälp av flera olika kreativa verktyg så som persona, Kanomodellen, House of Quality och brainstorming. Med hjälp av dessa verktyg togs fyra olika koncept fram och arbetet resulterade i en injektorhållare som under injektionen spänns fast på kroppen. / This is a thesis project carried out on behalf of the company SHL Group AB, which produces injectors for patients with chronic diseases. The injectors are adapted to the patient's own handling of them at home. Drugs that are being developed today are becoming more complex, leading to larger volumes and longer injection times. The purpose of this degree project is to develop a concept that is adapted to larger volumes and manageable for rheumatics at long injection times. The focus of the project has been user studies and the creative process. In order to find out which needs the product has to meet, interviews and questionnaires with rheumatics have been conducted. The idea process was performed using several creative tools such as persona, The Kano Model, House of Quality and brainstorming. Using these tools, four different concepts were developed and the work resulted in an injector holder that is fastened onto the body during injection.

This thesis report is about designing a prototype and establishing audio communication between a computer and Digital Signal Processor (DSP) using two preamp circuits using both auxiliary and USB connection. The paper gives the reader an overview on how audio is transmitted from a computer, through the system and to the desired output. The reader should also get a better understanding of how an AD-converter samples the incoming signal to the Discrete plane and how an AUX or phone connector works. This information can be used for designing preamp circuits to communicate between a computer and the DSP. The DSP circuit uses an STM32 processor to control the incoming and outgoing signals with the use of ADC and DAC conversion. The DSP also uses microphones to capture surrounding sound. An addition is to make a prototype on how to use these microphones to  send the signal upstream to the computer. The microphone is then benchmarked with the use of Matlab, calculating Total Harmonic Distortion. Management and optimization of code structure and resources is done in the source files of the project. Using imperative C programing, large functions are broken down into smaller functions to ease readability and control flow. The result is a prototype circuit that can communicate audio signals with both audio jack and USB between computers input and output to the DSP. Using CubeMX in conjunction with CubeIDE to add additional ADC channels to be able to incorporate an automatic source control when the audio jack or USB is connected. / Denna avhandling handlar om att designa en prototyp och etablera ljudkommunikation mellan en dator och en digital signalprocessor (DSP) med hjälp av två förstärkarkretsar genom både aux- och USB-anslutning. Rapporten ger läsaren en översikt över hur ljud skickas från en dator, genom systemet och till önskad utgång. Läsaren bör också få en bättre förståelse för hur en AD-omvandlare fungerar för att sampla den inkommande signalen till tidsdiskreta planet och hur en AUX- eller telekabel fungerar. Målet är att använda denna information för att skapa förstärkare som kan kommunicera mellan en dator och DSP:en. DSP-kretsen använder en STM32-processor för att hantera de inkommande och utgående signalerna med användning av ADC- och DAC-omvandling. DSP:en använder också mikrofoner för att fånga omgivande ljud. Ett tillägg är att skapa en prototyp för hur man kan använda en av mikrofonerna för att skicka signalen till datorn. Mikrofonen jämförs sedan med hjälp av Matlab genom att beräkna total harmonisk distorsion. Hantering och optimering av kodstruktur och resurser görs i projektets källkodsfiler. Genom att använda imperativ C-programmering bryts stora funktioner ned i mindre funktioner för att underlätta läsbarheten och styrningen av flödet. Resultatet är en prototypkrets som kan kommunicera ljudsignaler med både ljuduttag och USB mellan datorns in- och utgång och DSP:en. Genom att använda CubeMX tillsammans med CubeIDE läggs ytterligare ADC-kanaler för att möjliggöra automatisk källkontroll när ljuduttaget eller USB-anslutningen är ansluten.