Syftet är att få samt skapa förståelse för hur en kommun resonerar inför införskaffandet av tekniska hjälpmedel. Köpbeslutsprocessen för B2B utgör den teoretiska grunden. En kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade telefonintervjuer genomfördes och totalt intervjuades elva respondenter. Slutsatsen är att på nämnd- och tjänstemannanivå finns ett tydligt intresse för ny teknik. Fördröjande faktorer för implementeringen av tekniska hjälpmedel är snarare personalens skepsis och ej anpassade förhandlingsdirektiv. Resultaten pekar dock på att marknaden för tekniska hjälpmedel kommer att växa. / The purpose is to gain and create an understanding of how municipalities argue at the prospect of procuring technical aids. The Buying Decision-making Process for B2B is the theoretical base. A qualitative study made up by semi-structured telephone interviews was conducted and in total there were eleven respondents. The conclusion is that on a political and managerial level there is an evident interest for new technology. Delaying factors are the scepticism of the staff and out-dated directives for negotiations. The results do however indicate that the market for technical aids will grow.

Upp till 15 % (Statistiska centralbyrån, 2005) av barnen i Sverige har en utländsk bakgrund. Detta innebär bl. a. att andelen elever med en annan språklig och kulturell bakgrund kommer att öka. Det är därför angeläget att lärare utvecklar en kompetens att undervisa barn och ungdomar som har ett annat modersmål än svenska. I detta arbete kommer jag att fokusera på att göra en genomgång av litteratur som innefattar matematikundervisningen med fokus på andraspråkselever. En intervjuundersökning med tre berörda lärare som undervisar i matematik i en förberedelseklass på en gymnasieskola har också genomförts. Frågorna i intervjuerna behandlar matematikundervisningen för elever, som har ett annat modersmål än svenska. Det är frågor rörande undervisningsmiljö, bl. a. hur lärare kommunicerar med elever som inte kan svenska än; om det utgör en skillnad ifall den nytillkomne eleven redan har vissa matematiska kunskaper från hemlandet; hur planerar lärare undervisningen för en elev på vägen till betyget, vilka hjälpmedel använder lärare i undervisningen. Jag tog även upp frågor om samarbete mellan matematiklärare och hemspråkslärare. Resultaten av min studie visar att andraspråkseleverna lyckas mindre bra än svensktalande elever pga. språket. Även de elever som klarar vardagssvenska relativt bra har svårt att förstå matematisk terminologi och även svenskan i matematiska sammanhang. När en lärare inte kan elevens hemspråk provar sig läraren fram genom något gemensamt tredje språk. Det används matematiklexikon från Skolverket och även hemspråkslexikon. Lärare uppmuntrar elever att skriva egna glosor. Läraren använder mycket visuella material i sitt dagliga arbete, så som bilder, kort, skisser, OH bilder. Laborativa medel som litermått, decilitermått, måttband, våg, kubikmeter, kubikcentimeter. Dessutom använder läraren matematiska ramsor, soduku, matematiska spel, vardagsföremål. Lärare använder även sin egen kropp och gester för att förklara matematiska relationsbegrepp, så som större – mindre, högre – lägre osv. / Because of the large and increasing number of second-language students, teachers should develop the competence in mathematics education of minority students. This essay focuses on findings in the literature about education in mathematics of minority students. Three teachers who are teaching mathematics in the prepare-class at gymnasium were interviewed. Following issues are discussed, the professional attitudes to educational environment, communication with the new-arrived students; if the mathematical knowledge from the land of origin makes the possible difference; how education is planned in order to give certification; which practical teaching aids are used in the education. Further cooperation between the native-language teacher and mathematics teacher is discussed. In the situations, when students can not speak Swedish, the teacher and the student use sometimes another language which is common for them both. A lot of practical aids are used in the education. Even mathematical strings of words, soduku, mathematical games, and everyday-used articles are widely used. Body language and gests are generally used to explain the mathematical relation concepts.

Rapporten behandlar ämnet att göra det enklare att öppna plastpåsar och görs på uppdrag av Leif Gustavsson vid Binar Elektronik AB i Trollhättan. Arbetetet utförs i kursen Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i innovationsteknik och design, MSGC12 vid fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap på Karlstad universitet under våren 2013. Idag sker öppnandet av påsar ofta genom att ett tumme-pekfingergrepp skjuvar isär påsens väggar. Informationssökningen visar att behovet av en lösning som gör det enklare att öppna olika typer av plastpåsar i butik och inom hushåll är mycket stort för människor både med och utan funktionsnedsättning. Dels ur ett användningsperspektiv, då operationen kräver en hög motorisk förmåga men även ur ett smittspridningsperspektiv, då fingrarna ofta måste blötas med saliv för att åstadkomma tillräckligt hög friktion mot påsen för att skjuva upp den. Eftersom individen då får i sig de bakterier hon har på handen och för sina munhålebakterier vidare när hon tar i ett annat föremål. Även om ett fåtal patent påträffas inom området finns inga lösningar tillgängliga på marknaden för föreskrivna hjälpmedel eller för produkter inom egenansvar. Utifrån uppdragsgivarens krav, egna premisser, vad som observeras i butik och framkommit från intervjuer med butiksvan säljare, hygiensköterska, arbetsterapeut, utredare vid socialtjänsten samt vid samtal med Reumatikerförbundet har en produktspecifikation gjorts. Specifikationen ställer bland annat krav på användarvänlighet, att kunna brukas i butik och inom hushåll, att minimera smittspridning, att hjälpa funktionsnedsatta samt att tillåta storserietillverkning till låg kostnad. Konceptgenerering sker tillsammans med kurskamrater som är bekanta med den kreativa processens metodik och med reumatiker som är väl bekanta med behovet. Det leder till att ett trettiotal konceptuella lösningar tas fram som sedan utvärderas med hjälp av eliminerings-, relativ besluts- och kriterieviktsmatriser samt spindelvävsdiagram som bygger på den kravspecifikation som tidigare definierats. Den valda lösningen konfigureras och testas vid prototyptillverkning med återkoppling till den slutliga användaren, för att sedan få sin slutkonstruktion och mönsterskyddas. Lösningen är en produkt som orsakar skjuvning med sin osymmetriska u-form genom att armarna i sträcks i olika riktningar vid kompression samtidigt som dess gap är försett med friktionsmaterial som gör att påsens väggar skjuvas isär. Produktens enkla form gör det enklare att öppna plastpåsar samtidigt som den minimerar smittspridning och tillåter storserietillverkning till låg kostnad. Enkelheten gör det även möjligt att ge indirekt skydd av den tekniska funktionen genom mönsterskydd av form. Produktens material, tillverkning och dimension behöver dock specificeras noggrannare genom produkttest så att konstruktionen tillåter lämplig skjuvning för att kunna öppna en plastpåse. / The report deals with the subject of making it easier to open plastic bags and is commissioned by Leif Gustavsson at Binar Elektronik AB in Trollhättan. The work is performed within the course Degree project for Degree of Bachelor of Science in Innovation and Design Engineering, MSGC12 at the Faculty of Health, Nature and Engineering Science at Karlstad University in the spring of 2013. Today the opening of the plastic bags often is performed by a thumb-index finger grip that shears apart the walls of the bag. The research shows that the need for a solution that makes it easier to open different types of plastic bags in stores and within households is very high for people with and without disabilities. Both from a usage perspective when the operation requires a high motor performance but also from a contamination perspective when fingers often have to be soaked with saliva to provide sufficient friction against the bag to shear it up. The individual then ingests the bacteria she has on her hand and passing her oral cavity further on when she touches another object. Although a few patents were found within the area there are no solutions available in the market. Based on the requirements from the employer, the author’s own terms, what is observed in the store and emerged from interviews with experienced seller, health nurse, occupational therapist, researcher at the social services and in conversation with the Swedish Rheumatism Association a product specification was made. The specification includes requirements on ease of use, to be managed in-store and in households, to minimize the spread of infection, to help the disabled and to allow large series manufacturing at a low cost. Concept generation was performed together with fellow students who are familiar with the methodology of the creative process and with rheumatics who are well acquainted with the need of making it easier to open plastic bags. Approximately thirty conceptual solutions are developed, which is being evaluated by means of elimination, relative decision-making and criterion-weight matrixes and web charts based on the product specification previously defined. The final choice of solution is configured and prototypes constructed. Feedback from the user leads to the final product design and the design was protected. The product causes shearing with its asymmetrical U shape by stretching its arms in different directions during compression while its mouth is provided with friction material that allows the walls of the bag to be sheared apart. The product's simple design makes it easier to open plastic bags while at the same time minimizing the spread of infection and allowing large series manufacturing at a low cost. The simplicity also makes it possible to provide indirect protection of the technical function through design. Although the product’s materials, manufacturing and dimension needs to be specified more accurately by tests to confirm that the design allows adequate shear to open a plastic bag.

Examensarbetet "Utveckling av rollator" har utförts på institutionen för teknik och samhälle vid Högskolan i Skövde på uppdrag av Ahlberg Leber AB i ämnet integrerad produktutveckling.   Uppdraget började med en grundlig förstudie av rollatormarknaden och till viss del även närliggande marknader. En kundkedja togs fram över de personer som kommer i kontakt med rollatorn under dess livslängd och som därför kan anses som intressenter av hur produkten utformas. Därefter gjordes ett antal intervjuer och enkäter för att klargöra vilka egenskaper som ansågs som viktiga hos en rollator.   Utifrån detta skapades en objektiv kravspecifikation som diskuterades och modifierades något efter företagets krav.   Välkända metoder såsom t ex brainstorming och brainwriting har använts för att generera idéer till projektet. Idégenereringen genomfördes både inom projektgruppen och tillsammans med andra studenter. Under genereringen lades fokus på ett antal olika områden, som huvudform, tilläggsfunktioner, hopfällningar och helhetslösningar.   Efter att ha arbetat vidare på några olika idéer kunde olika konceptförslag skapas. Dessa diskuterades både med företaget och med experter inom framförallt lätta konstruktioner. Alla koncept bestod av hopfällningslösningar eftersom det ansågs vara en viktig del av utformningen.   Resultatet av examensarbetet blev ett slutgiltigt konceptförslag som utformats med fokus på kundernas behov. Den nya generationens rollator har en form som tilltalar ögat, hållfasthet som motsvarar framtidens krav och är ergonomiskt utformad för att passa dess brukare. Konceptet innebar en rollator som fälls ihop m h a två vinkelräta gångjärn eftersom det ansågs ha flest fördelar.

Bakgrund : Felaktiga arbetsställningar utgör ett dominerande arbetsmiljöproblem inom frisöryrket. Ett stort problem är också kemiska preparat som orsakar hudirritation och handeksem. Frisörer arbetskadeanmäler oftare belastningsskador och uppger oftare hudöverkänslighet än personer i andra branscher. Syfte : Syftet med studien var att beskriva i vilken utsträckning som ergonomiska besvär och hudbesvär förekommer på frisörsalonger i Gävleborgs län och om förebyggande åtgärder vidtas för dessa besvär. Metod : Detta är en retrospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats med deskriptiv dataanalys. En webbenkät har skickats ut till 87 frisörer i Gävleborgs län, 50 personer har deltagit. Resultat : Resultatet visade att 36 av 50 personer uppgav att de hade ergonomiska besvär, främst från axlar/skuldror och nacke vilket förekom hos 25 personer. På de flesta salonger uppgavs att det fanns hjälpmedel för att förebygga besvär från nacke, axlar, skuldror, rygg och nedre extremiteter. De flesta uppgav att de använde de hjälpmedel som fanns och utövade fysisk aktivitet för att förebygga sina besvär på egen hand. En övervägande del svarade att inga hjälpmedel fanns på arbetet för att förebygga ergonomiska besvär från övre extremiteter. De flesta uppgav att de inte gjorde något på egen hand för att förebygga besvär från övre extremiteter. Det var 14 av 50 frisörer som uppgav att de hade hudbesvär på händerna. Handskar uppgavs som det främst förekommande hjälpmedlet på arbetet och de flesta uppgav att de använde dessa. Handkräm uppgavs som främst förekommande för egenvård. Slutsats : Ungefär tre fjärdedelar av frisörerna i Gävleborgs län uppgav att de hade ergonomiska besvär. Nästan en tredjedel av frisörerna uppgav att de hade hudbesvär på händerna. De allra flesta uppgav att de använde befintliga hjälpmedel och förebyggde både ergonomiska besvär och hudbesvär. Nyckelord: Arbetsrelaterade besvär, ergonomiska besvär, frisör, förebyggande, hjälpmedel, hudbesvär. / Introduction: Incorrect posture is a dominant health problem in the hairdressing profession. A significant problem is also chemicals that cause skin irritation and hand eczema. Hairdressers report musculoskeletal and skin sensitization more frequently than people in other professions. Purpose: The purpose of this study was to describe the extent to which ergonomic problems and skin problems occur in hairdressing salons in Gävleborg, and if preventive measures are taken for these problems. Method: This is a retrospective cross-sectional study with quantitative data with descriptive data analysis. A web survey was sent out to 87 salons in Gävleborg, 50 people took part in the study. Results: The results showed that 36 of 50 people said they had ergonomic problems, mainly from the shoulders and neck which were reported by 25 people. Most salons had aid tools to prevent problems from neck, shoulders, back and from lower extremities. The majority of the hairdressers use the aid tools, mainly sadel chairs. The hairdressers practiced physical activity to prevent ergonomic problems. The majority responded that no aid tools were available at work to prevent ergonomic disorders of upper extremities. Most said they did not do anything on their own to prevent symptoms from upper limbs. There were 14 of 50 hairdressers who reported having skin problems on their hands. Gloves were the main aid available at work and hand cream mainly occurring in self-care. Conclusion: Approximately three-quarters of the hairdressers in Gävleborg had ergonomic problems. One third of the hairdressers had skin problems on their hands. The vast majority used the provided aid tools and prevented both the ergonomic problems and skin problems. Keywords: Aid tools, ergonomic problems, hairdresser, prevention, skin problems, work-related problems

The education in Swedish schools today should be for all children. This means that even if a pupil has reading and writing disabilities the education should be in the classroom with the rest of the pupils. The education should include every one. The aim of my study was to investigate the education with pupils that have reading and writing disabilities. I wanted to get a deeper knowledge about working methods that are used for pupils with these problems. In my study I have used qualitative research methods. I have used group interviews and observational studies. In addition to this I have also used informal interviews during the observational studies. One class teacher and one special teacher was interviewed and observed in the study. My results showed that pupils with reading and writing disabilities often were excluded from the classroom during a few lessons per week. The results also showed that the working methods that the class teacher and the special teacher use are different. The class teacher worked with the same working methods for all the children in the class while the special teacher was using the computer as a compensatory aid. For pupils with reading and writing disabilities the work with a computer as a compensatory aid is a motivating working method. The result also showed that cooperation between the class teacher and the special teacher is of great importance.

The main purpose with this study is to describe teachers’ use of textbooks and other teaching materials in upper secondary school (gymnasiet) in Sweden, and to discuss the use according to school subject and teacher style. Data was collected in two different ways. At first twenty classroom observations were made during lectures concerning the subjects Swedish (mothertounge), English (foreign language) and religion. Then four open interviews were carried out with the teaching teachers. The analysis was made using qualitative methods and with a perspective of didactics. The results show that textbooks are not as dominating in the classroom as recent studies have proposed. Instead we can see a varied and flexible use of different educational materials, where teachers consciously and independently choose both which media to use and how to use it. Their aim is to shape a curriculum which helps the students learn, but it is seldom explicitly formulated by the teachers. That is among other things discussed in this study, together with the result that school subjects affect the use of teaching material more than teaching styles do. / Syftet med undersökningen är att beskriva användningen av läromedel och hjälpmedel på gymnasiet, samt att diskutera denna användning i förhållande till skolämne och lärarstil. Data har samlats in dels under tjugo klassrumsobservationer i ämnena svenska, engelska och religion, dels genom öppna intervjuer med de fyra undervisande lärarna. Dessa data har sedan analyserats med kvalitativa metoder och ur ett didaktiskt lärarperspektiv. Resultatet visar att läroböcker inte har den dominerande roll i undervisningen som tidigare forskning pekat på. Istället ser vi här en varierad och flexibel materialanvändning, där lärarna mycket medvetet väljer både vilka läromedel och hjälpmedel som används och också hur de används. Målet för dem är hela tiden att utifrån de förutsättningar de har forma en undervisning som hjälper eleverna att lära. Att detta och andra mål för läromedelsanvändningen sällan uttrycks explicit av lärarna diskuteras i uppsatsen, liksom att ämnet verkar påverka användningen mer än lärarstilen.

<p>Examensarbetet "Utveckling av rollator" har utförts på institutionen för teknik och samhälle vid Högskolan i Skövde på uppdrag av Ahlberg Leber AB i ämnet integrerad produktutveckling.</p><p> </p><p>Uppdraget började med en grundlig förstudie av rollatormarknaden och till viss del även närliggande marknader. En kundkedja togs fram över de personer som kommer i kontakt med rollatorn under dess livslängd och som därför kan anses som intressenter av hur produkten utformas. Därefter gjordes ett antal intervjuer och enkäter för att klargöra vilka egenskaper som ansågs som viktiga hos en rollator.</p><p> </p><p>Utifrån detta skapades en objektiv kravspecifikation som diskuterades och modifierades något efter företagets krav.</p><p> </p><p>Välkända metoder såsom t ex brainstorming och brainwriting har använts för att generera idéer till projektet. Idégenereringen genomfördes både inom projektgruppen och tillsammans med andra studenter. Under genereringen lades fokus på ett antal olika områden, som huvudform, tilläggsfunktioner, hopfällningar och helhetslösningar.</p><p> </p><p>Efter att ha arbetat vidare på några olika idéer kunde olika konceptförslag skapas. Dessa diskuterades både med företaget och med experter inom framförallt lätta konstruktioner. Alla koncept bestod av hopfällningslösningar eftersom det ansågs vara en viktig del av utformningen.</p><p> </p><p>Resultatet av examensarbetet blev ett slutgiltigt konceptförslag som utformats med fokus på kundernas behov. Den nya generationens rollator har en form som tilltalar ögat, hållfasthet som motsvarar framtidens krav och är ergonomiskt utformad för att passa dess brukare. Konceptet innebar en rollator som fälls ihop m h a två vinkelräta gångjärn eftersom det ansågs ha flest fördelar.</p>

Muskuloskeletala symptom är ett utbrett problem som drabbar människor över hela världen och påverkar folkhälsan negativt. Dels påverkas kroppen fysiskt med minskad funktion och värk i den drabbade kroppsdelen, men även det psykiska välmåendet kan bli lidande. Vårdpersonal som arbetar med tunga eller repetitiva lyft löper stor risk att drabbas av muskuloskeletala symptom. Flera studier visar att fysisk aktivitet och ergonomiska hjälpmedel kan lindra problemen och verka som hälsofrämjande insatser. Studiens syfte är att undersöka förekomsten av muskuloskeletala symptom bland personal på LSS-boenden i Västmanland samt om det finns något samband mellan muskuloskeletala symptom och omfattningen av fysisk aktivitet respektive tillgängligheten och användningen av ergonomiska hjälpmedel. En kvantitativ metod med en tvärsnittsdesign användes för att kunna besvara syftet och frågeställningarna och chi2-test användes för att hitta samband. Resultatet visade bland annat att över hälften av personalen har muskuloskeletala symptom i ryggen. Signifikanta samband hittades mellan omfattningen av fysisk aktivitet och muskuloskeletala symptom, men inte mellan tillgängligheten och användningen av ergonomiska hjälpmedel och muskuloskeletala symptom. Resultatet diskuteras även utifrån PATH-modellen (Practices for the Achievement of Total Health) som teoretiskt perspektiv. Förslag på framtida forskning är att ta fram mer praktiska åtgärder som arbetsplatser kan utgå från för att motverka muskuloskeletala symptom.

Sammanfattning Dagens samhälle ställer stora krav på läsförmåga för att vara en del av samhället. Förutsättning för inlärning bottnar i en god läsundervisning. Läsprocessen innehåller flera faktorer såsom språkförståelse, avkodning och motivation. Tidigare forskning beskriver pedagogisk tjänstehund som en möjlig och tänkbar motivator för ökad läslust hos elever.    Studiens fokusområde har varit att undersöka speciallärare/specialpedagogers erfarenheter beträffande pedagogisk tjänstehund som ett externt kompensatoriskt verktyg i skolsam­manhang. Syftet med studien är att öka kunskapen om pedagogiska tjänstehundens betydelse för att öka elevens motivation i samband med läsinlärning. Relevanta centrala begrepp i studien är motivation och självkänsla. En kvalitativ metod med intervju som datainsamlings instrument har använts. Ett induktivt arbetssätt har varit aktuellt eftersom vi valt att utforska i empirin. Studiens resultat har tolkats utifrån tematisk analys och sex steg har presenterats, vilket resulterat i olika teman. De teman som identifierats och finns med i uppsatsen är; erfarenheter från specialpedagoger/lärare som gör att pedagogisk tjänstehund rekommenderas i undervisningen, den pedagogiska tjänstehundens roll i samband med elevens läsutveckling, ledningsansvar, speciallärare/pedagogers erfarenheter av resultat beträffande hundassisterad pedagogik och vikten av en välorganiserad verksamhetsplan.   Studien visar att hunden kan vara ett möjligt externt kompensatoriskt verktyg i interventioner, då man arbetar utifrån uppställda mål och kontinuerlig utvärdering, för att skapa läslust och ökat läsflyt. Beroende på aktivitet eller intervention kan man se skillnad på elevens progression. Tidiga insatser för att främja lust och bibehålla elevens självkänsla är viktiga förutsättningar för att undvika en beteendeproblematik och i värsta fall utanförskap för den enskilda eleven.