Bakgrund: Diabetes typ 1 är en av världens snabbast växande folksjukdom vilket innebär att fler patienter med en insulinpump kommer söka vård i framtiden. Eftersom diabetes typ 1 medför en del olika komplikationer har patienten ett stort ansvar i sin egenvård. För att sjuksköterskan ska kunna underlätta egenvården och arbeta hälsofrämjande krävs det kunskap om hur det är att leva med en insulinpump och hur patienten upplever detta hjälpmedel kring sin egenvård. Syfte: Vuxna patienters upplevelse av att leva med en insulinpump (av typen closed loop). Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt av kvalitativa vetenskapliga artiklar som tagits fram genom systematisk artikelsökning i flera databaser. Resultat: Höga förväntningar kan leda till besvikelser av oväntade hinder i insulinpumpsbehandlingen. Trots det upplever majoriteten av patienterna en flexiblare vardag och minskad psykisk börda kring insulinpumpen. Dock kan oro och rädsla upplevas för att insulinpumpen ansvarar för en livsviktig uppgift, som är insulinadministrering. Sjuksköterskans och vårdens stöd har stor betydelse men kan ibland inte räcka till. Konklusion: Upplevelserna kring en insulinpump har av majoriteten upplevts positivt. Anledningen till negativa upplevelser har varit höga förväntningar och brist på information av vården. / Background: Diabetes type 1 is the world's fastest growing public disease, which means that more patients with an insulin pump will seek care in the future. Since type 1 diabetes entails a number of different complications, the patient has a great responsibility in his self-care. In order for the nurse to be able to facilitate self-care and work to promote health, knowledge is required about what it is like to live with an insulin pump and how the patient experiences this aid in their self-care. Aim: Adult patient`s experience of living with an insulin pump (of the type closed loop). Method: The method was a literature review of qualitative scientific articles produced through a systematic article search in several databases. Findings: High expectations can lead to disappointments due to unexpected obstacles in insulin pump therapy. Despite that, the majority of patients experience a more flexible everyday life and reduced mental burden around the insulin pump. However, anxiety and fear can be experienced because the insulin pump is responsible for a vital task, which is insulin administration. The support of the nurse and the spring are of great importance, but sometimes cannot be enough. Conclusion: The experiences of an insulin pump have been experienced positively by the majority. The reason for negative experiences has been high expectations and a lack of information about care.

Autism är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som innebär att en person har ett annorlunda sätt att uppleva, förstå och tänka än många andra människor. Det handlar bland annat om svårighet inom ömsesidigt socialt samspel och kommunikation, att sortera och bearbeta sinnesintryck samt ett starkt begränsat mönster i beteendet. Det är vanligt att autistiska personer har specifika krav. De har behov av bättre visualisering av uppgift, tydliga instruktioner, påminnelser och med hjälp av de tekniska enheterna, kan dessa krav uppfyllas. Idag finns ett stort utbud av kognitiva hjälpmedel, produkter, lösningar och tjänster som kan underlätta vardagen för personer med nedsatt kognitiv förmåga. I den här studien studeras hur en surfplatta används av ungdomar med autism i sin skolmiljö. Deltagarna observerades och fick svara på frågor om sina upplevelser kring sin användning av surfplattan utifrån kriterierna användarvänlighet, design och effektivitet. / Autism is a neurodevelopment disorder that entails that an individual has a different way of perception, understanding and thinking than other people. The disorder gives a difficulty with social interaction and communication, difficulty to sort and process sensory input and gives a strong limited behavioural pattern. It’s common for individual on the autism spectrum to have specific demands for they need better visualization, clear instructions and punctual reminders. These specific demands can be met with technological devices. There is a large supply of cognitive aid, products, solutions and services that can help make everyday life easier for individuals with an impaired cognitive ability. This study examined how a high technological product – a tablet used in school environment by adolescence with autism. The participants evaluated their experiences around the use of the tablet. They also judged the tablets user-friendliness, design and effectivity as a support for personal growth.

Dagens sjukvård blir allt mer digitaliserad, detta innebär att företag inom medicinteknik frekvent konfronteras med förändringar på grund av ny teknik och innovationer. För att hitta nya och kreativa lösningar blir det vanligare att företag väljer att involvera användare i produktutvecklingsprocessen. Den digitala omställningen kan skapa stora möjligheter för personer som använder sig av digitala hjälpmedel för medicinska ändamål i vardagen. Syftet med rapporten är att undersöka hur slutanvändaren kan integreras i produktutvecklingsprocessen av ett digitalt hjälpmedel för personer med diabetes. Avsikten är även att öka förståelsen för användarens upplevelse av ett digitalt hjälpmedel samt dess påverkan på den psykiska och fysiska hälsan.Arbetet inleddes med att skapa en teoretisk grund genom en litteraturstudie. Detta gjordes för att fåkunskap om produktutveckling, användarinvolvering, diabetes samt den koppling psykisk ohälsa hartill diabetes. Därefter genomfördes sju semistrukturerade intervjuer. Två respondenter från två olika företag intervjuades, ena utvecklar ett digitalt hjälpmedel och det andra har tillverkat ett som finns tillgängligt på marknaden. En person från en diabetesförening intervjuades, fyra personer med diabetes samt en överläkare med specialistutbildning inom diabetes. Baserat på intervjuerna identifierades teman som resultatet är utformat efter; produktutveckling, användarinvolvering, psykisk ohälsa samt fördelar respektive utmaningar med ett digitalt hjälpmedel. Resultatet analyserades och jämfördes mot teorin, därefter kunde slutsatser kring respektive tema dras. En slutsats gällande användarinvolvering är att båda företagen anser att det finns fler för- än nackdelar. Företagen har valt att involvera användare i olika stadier under produktutvecklingsprocessen, i olika syften och grad. Kontakten med användare fås med hjälp av kontaktnät, digitala plattformar samt direkt feedback på produkten väl ute på marknaden. Studien påvisar även att ett digital hjälpmedel gett möjlighet att undvika stora förändringar i blodsockernivåer eftersom metoderna är allt mer självstyrande. De digitala hjälpmedel som berörts i studien har många positiva effekter där den främsta är frihetskänslan. Prestationen vid fysisk aktivitet påverkas av varierande nivåer och detta kan undvikas till viss grad med ett mer utvecklat hjälpmedel. Den psykiska hälsan stöds även med ett digitalt hjälpmedel då personer med diabetes inte konstant behöver tänka på sina blodsockernivåer, vilket underlättar vardagen. / Today's healthcare is becoming increasingly digital, indicating that companies in medical technology are frequently confronted with changes due to new technology and innovations. To find new and creative solutions, it is becoming increasingly common for companies to choose to involve users in the product development process. The digital transition can create great opportunities for people who use digital aids for medical purposes. The purpose of the report is to investigate how the end user can be integrated into the product development process of a digital aid for diabetics. The intention is also to increase the understanding of the user's experience of a digital treatment method and its impact on mental and physical health. The work began with creating a theoretical basis through a literature study. This was done to gain knowledge about product development, user involvement, diabetes, and the connection mental illness has to diabetes. Then seven semi-structured interviews were conducted. Two respondents from two different companies were interviewed, one is developing a digital aid and the other had manufacture done that is available on the market. One person from a diabetes association was interviewed, four people with diabetes and a senior consultant physician who is a specialist in diabetes. Based on the interviews, themes were identified according to which the results are designed; product development, user involvement, mental illness and the benefits and challenges of a digital aid. The results were analyzed and compared against the theory, after which conclusions could be drawn about each theme. Conclusions regarding user involvement is that both companies believe that there are more advantages than disadvantages. The companies have chosen to involve users at different stages during the product development process, for different purposes and degrees. The contact with users is obtained with the help of their social network, digital platforms and direct feedback on the product when it’s on the market. The study also shows that a digital aid has made it possible to avoid large changes in blood sugar levels because the methods are increasingly automatic. Digital aids have many positive effects, the most important one is the feeling of freedom. Performance in physical activity is affected by varying levels and this can be avoided to some extent with a more developed aid. Mental health is also supported with a digital aid as people with diabetes don’t have to constantly think about their blood sugar levels, which makes everyday life easier.

I Sverige styrs välfärdsstaten av politiken. Det är det politiska styret som sätter ramar och regler för de offentliga verksamheterna. De professionellas arbetsuppgifter påverkas av verksamhetens ramar och regler som i sin tur påverkar brukare. Målet med att förskriva ett hjälpmedel är bland annat att möjliggöra för brukare att ha ett självständigt liv, att kunna vara delaktig på lika villkor i samhället som alla andra samt att öka möjligheten till ett aktivit liv för brukaren. Det ställs stora krav teoretiskt sätt på att brukaren ska vara delaktig och ha inflytande under förskrivningsprocessen av hjälpmedel.  Vikten av brukardelaktighet beskrivs vara central i forskning samt under förskrivning av hjälpmedel, samtidigt som en avsaknad av mätmetoder av upplevelsen lyfts fram. Syftet med studien är att undersöka de professionellas arbetssätt och metoder för att främja brukares delaktighet, inflytande och självbestämmande under processen kring hjälpmedelsförskrivning. Brukardelaktighetens komplexitet exemplifieras utifrån de professionellas perspektiv på brukardelaktighet. Arbetet bygger på en kvalitativ studie med utgångspunkt i teorin om gräsrotsbyråkration och Goffmans teori om stigma. Tidigare forskning visar att brukardelaktighet och inflytande påverkas av organisationers utformning samt prioriteringar. Forskning visar även att de professionellas arbete är komplext och präglas av en balansakt i det att de ska både kunna förhålla sig till brukares behov samt säkerställa att man förhåller sig till de ramar och riktlinjer som finns inom organisationen.  Resultatet av undersökningen belyser möjligheter och begränsningar samt understryker behovet av framtida forskning inom området. Främst ur de professionellas perspektiv då det upplevs saknas idag. / In Sweden, the welfare state is governed by politics. It is the political government that sets the framework and rules for public activities. The tasks of professionals are affected by the framwork and rules of operations, which in turn affect users. The goal of prescribing an aid is, among other things, to enable users to have an independent life, to be able to participate on equal terms in society as everyone else and to increase the possibility of an active life for the user. In theory, great demands are made on the user to be involved and have an influence during the prescribing process of an aid.  The importance of user participation is described as central in research and during the prescribing of aids, at the same time is a lack of mesurement method of the experience is highlighted. The purpose of the study is to investigate the professionals´ working methods and methods for promoting user participation, influence and self-determination during the process of prescribing assistive technology. The complexity of user participation is exemplified from the professionals´ perspective on users participation. The work is based on a qualitative study based on the theory of grassroots bureaucracy and Goffman´s theory of stigma. Previous reaserch shows that user participation and influence are affected by the design of organisations and priorities. Reaserch also shows that the work of professionals is complex and characterized by a blancing act in that they must both be able to relate to users´ needs and ensure that they relate to the frameworks and guidelines that exist within the organization.  The results of the survey highlight the opportunities and limitations and underline the need for future research in the field. Mainly from the professionals´ perspective as it is percived to be lacking today.

Vertikala strukturer i byggnader har blivit väldigt vanligt och mer komplexa, därmed ökar vikten av wayfinding. Syftet med denna studie var att undersöka om en tredimensionell modell av en spiraltrappa ökar spatiala orienteringen när man rör sig vertikalt via den motsvarande existerande trappan. Ett experiment utfördes med 25 deltagare, 13 män and 12 kvinnor, mellan åldrarna 18-29 (M= 23.12, SD= 2.93). Hälften blev fördelade till testgrupp och andra hälften till kontrollgrupp. Båda grupper studerade en karta i 30 sekunder och blev instruerade att gå till ett mål på översta våningen. Testgruppen presenterades med ett visuellt hjälpmedel innan de gick in i trappan, kontrollgruppen såg inte detta hjälpmedel. När deltagarna nått översta våningen var deras uppgift att peka till tre olika platser, målet, starten och till Universum byggnaden med en kompassapplikation. Graderna av fel vid pekandet räknades ut och analyserades. Deltagarna fyllde även i Santa Barbara Sense of Direction skalan för att undersöka deras spatiala förmåga. Andra aspekter som togs i aktsamhet var huruvida de var familjära med byggnaden sedan tidigare och skillnader i utförandet mellan kvinnor och män. Resultatet visade något mindre fel vid pekuppgifterna av testgruppen än kontrollgruppen, dock visades ingen signifikant skillnad i datan. Alternativa tolkningar av resultatet och begränsningar tas upp i diskussionen. / Vertical structures in buildings have become very common and more complex, and thereby the importance of wayfinding increases. The aim of the present study was to investigate whether a three-dimensional model of a spiral staircase will improve spatial orientation when travelling in vertical motion via the corresponding real-world staircase. An experiment was conducted with 25 participants, 13 males and 12 females, between the ages of 18-29 (M= 23.12, SD= 2.93). They were divided into a test-group and a control-group. Both groups studied a map for 30 seconds and were instructed to walk to a goal on the top floor. The test-group was presented with a three-dimensional representation of the staircase as a visual aid before entering the stairs, the control-group was not presented with the aid. When the participants reached the top floor, they were instructed to point to the goal, the start and to the Universum building using a compass application. The pointing error was calculated and analyzed. The participants also filled in the Santa Barbara Sense of Direction scale to assess their spatial ability. Other aspects that was taken into consideration was to what extent the participants were familiar with the building the experiment took place in and differences in performance between men and women. Results show an indication of a smaller pointing error for the test-group than the control-group in all pointing tasks, however there were no statistically significant differences in the data. Alternative interpretations of the results and limitations of the study are discussed.

Den här studien syftar till att fördjupa sig i vilka extra anpassningar som någraelever med läs- och skrivsvårigheter uppfattar att de har inom ramen för ordinarie undervisning på gymnasiet, vilka effekter dessa har samt hur de extra anpassningarna har beslutats på den aktuella skolan som de går på, enligt elevernasjälva. Elevernas perspektiv är det som är i fokus för den här studien, som har elva deltagare. För att uppfylla syftet har studien en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer. Det specialpedagogiska perspektivet ligger till grund för studien och resultatet visar att det relationella perspektivet spelar en avgörande roll för elevernas upplevelse av sin skolgång. Medvetna lärarhandlingar som att tillgodose elevens behov och bygga relationer gör att eleven känner sig delaktig i sin skolgång. Studiens resultat visar att flera elever upplever att de har olika extra anpassningar i ordinarie undervisning medan några elever upplever att de saknar extra anpassningar. Resultatet visar även vilka upplevda effekter extra anpassningar, eller avsaknad av extra anpassningar får på elevernas skolgång. Resultatet styrks av tidigare forskning som visar på liknande upplevelser från elever.

Denna studie utgår från aktuell forskning, som lyfter fram behovet av kunskap och erfarenhet i arbetet med det allt mer mångkulturella klassrummet. Studien tar upp vikten av ett inkluderande förhållningssätt och hur anpassningar görs för att möta SVA-elevers behov. I dagens skola utmanas personalen inte bara i att få eleverna att uppnå kunskapsmålen utan även i att utveckla deras sociala samspel samtidigt som styrdokument, lagar, förordningar skall följas. De val som pedagogen gör i sin undervisning kan vara betydande för elevernas framtid. Vår erfarenhet kring inkluderingen av SVA-elever är att det krävs kunskap och resurser för att möta de behov som finns. Det kan därför vara intressant att undersöka hur arbetet i verksamheten fungerar och anpassas utifrån de förutsättningar olika pedagoger har. Därför valde vi att undersöka hur arbetet med inkludering av SVA-elever ser ut hos verksamma pedagoger.Syftet med denna studie är att vi vill förstå hur inkludering av SVA-elever kan gå till genom att undersöka pedagogers erfarenheter i arbetet med SVA-elever i klassrummet.Utifrån syftet, har 11 deltagande respondenter svarat på frågor, via self report, om sin yrkeserfarenhet kring arbetet med SVA-elever och hur de inkluderas i undervisningen. De fick genom undersökningen möjlighet att formulera sina tankar kring arbetet med dessa elever och förklara vilka didaktiska val de anser fungerar bäst utifrån behoven som finns.Resultatet från undersökningen gav en kvalitativ data att analysera och svaren visade en övergripande samsyn på arbetet med inkludering av SVA-elever. Denna samsyn kan sammanfattas som att respondenterna lyfte att undervisningen skall utgå från elevernas behov, oavsett vilka resurser som finns att tillgå. Metoder och anpassningar visade dock skillnader mellan respondenterna, vilket kan bero på erfarenhet och stöttning som finns i verksamheten. Stödet av resurser varierade mellan pedagoger och skolor och synen på om SVA-elever skall tillbringa mest tid i eller utanför klassrummet skiljde sig något. Slutsatsen av studien blev att det är viktigt att ta tillvara på den tidigare kunskap som finns inom andraspråksutveckling och inkludering. Samtidigt måste lärare dock vara framåtsträvande och vidareutveckla undervisningen för att ge SVA-eleverna de bästa förutsättningarna för en god språkutveckling som gynnar dem både socialt och akademiskt.

Syftet med studien är att ur ett elevperspektiv undersöka vilka hinder samt möjligheter som kan identifieras i elevers användande av talböcker samt att få en uppfattning om hur elever uppfattar lärares attityd och kompetens inom detta område. Den metod som jag använt är enkäter som besvarats av elever i åk 4-9 som har ett Legimuskonto. Resultatet av enkätsvaren redovisas som tabeller och diagram samt genom redovisning av ett representativt urval av citat från respondenternas svar. Resultatet tolkas utifrån ett sociokulturellt perspektiv (Vygotskij, 2001) samt utifrån en teori om stigmatisering (Goffman, 2014). Sammanfattningsvis visar resultaten att respondenterna i denna studie till största delen är positivt inställda till att använda talböcker. De menar att talböcker gör det lättare att förstå texter och ger dem möjlighet att uppleva spännande böcker som de annars hade haft svårt att läsa. Att kunna läsa samma böcker som sina klasskamrater ansågs också som en viktig aspekt. Trots den i grunden positiva inställningen hos flertalet respondenter framkom ett antal negativa faktorer såsom bristen på inlevelse hos inläsaren, att det är pinsamt att använda talböcker samt att de uppfattar det som att deras lärare tycker att fysiska böcker är bättre. Då det gäller hur respondenterna uppfattar lärares attityd och kompetens inom detta område visar resultaten på stora variationer. / The purpose of this study is to analyze the obstacles and possibilities that can be identified in students’ use of Talking Books and to get a sense of how students perceive teachers' attitudes and skills in this area. The method I used was a questionnaire answered by students in grade 4-9 that has a Legimus account. The result of the questionnaire is presented in tables and diagrams as well as a representative selection of quotes from the respondents. The results are interpreted based on a socio-cultural perspective (Vygotskij, 2001) as well as a theory of stigmatization (Goffman, 2014). In summary, the results show that respondents in this study for the most part are in favour of using Talking Books. They allege that Talking Books make it easier to understand texts and give them the opportunity to experience exciting books that they otherwise would have difficulty reading. Being able to read the same books as their classmates was also considered an important aspect. Despite the positive attitude of the majority of respondents, a number of negative factors was identified, such as the lack of expression in the reciter, the feeling that it is embarrassing to use Talking Books and the sense that their teacher thinks printed books are a better option. When it comes to how respondents perceive teachers’ attitudes and skills within the field, the results show great variations.

Bakgrund: Implantat kan användas för att fylla ut en tandlucka men kan påverkas av mucosit och peri-implantit som har samma etiologi, plack. Interdentala hjälpmedels effekt på plack och inflammation är baserat på klinisk erfarenhet och inte vetenskaplig evidens. Syfte: Syftet med studien var att granska publicerade vetenskapliga studier, för att identifiera interdentala hjälpmedels effekt på dentalt plack och inflammation kring orala implantat. Metod: En systematisk litteraturstudie utfördes i Pubmed, Medline och Scopus efter artiklar som studerade interdentalborstar, tandtråd, tandsticka eller water floss avseende förekomsten av plack, bleeding on probing (BOP), mucosit eller peri-implantit på vuxna människor. Totalt fanns 2174 titlar och fyra artiklar inkluderades. Studien följde PRISMA checklistan och SBU-granskningsmallar användes för kvalitetsgranskning samt bedöma evidensstyrka enligt GRADE. Resultat: Tandtråd minskar BOP med 33,3% men utgör risk för mucosit/peri-implantit ifall fibrer fastnar men avlägsnas dessa reducerar fickdjupet 2,2 mm. Water floss minskar BOP med 81,8% och är 2,45 gånger effektivare än tandtråd samt kan avlägsna 40,56% av plack. Detta är baserat på få studier med delvis bristande studiedesign och enligt GRADE bedöms evidensen som otillräcklig. Konklusion: Fler kliniska studier inom ämnet behövs för att stärka evidensen. / Background: Implants can fill tooth gaps but can be affected by mucosit and peri-implantitis cussed by plaque. Interdental aids effect on plaque and inflammation is based on clinical expertise and not scientific evidence. Objective: The objective was to review published studies, to identify interdental aids effect on plaque and inflammation around oral implants. Method: A systematic review was conducted in Pubmed, Medline and Scopus after articles that studied interdental brushes, dental floss, toothpick or water floss for presence of plaque bleeding on probing (BOP), mucosit or peri-implantitis on adults. Totally 2172 articles where found, four where included. The study followed PRISAM checklist. SBU templates where used for quality assessment and determine evidence according to GRADE. Result: Dental floss reduces BOP by 33,3% but can be risk for mucosit/peri-implantitis if fibers get stuck but if removed pocket depth reduces 2,2 mm. Water floss reduces BOP by 81,8% and is 2,45 times more efficient then dental floss and removes 40,56% of plaque. This is based on few studies with deficient study design and the evidence is insufficient. Conclusion: More clinical studies are needed to elevate evidence.

Vilka möjligheter har elever med måttlig synnedsättning att lära självständigt och tillsammans med andra? Studiens syfte är att undersöka hur elever med måttlig synnedsättning i skolår 1-5 använder assisterande teknik, det vill säga hjälpmedel och digitala verktyg, som stöd i lärsituationen. Undersökningen fokuserar på aktiviteterna i klassrummet och hur lärare arbetar med att utveckla sin undervisningspraktik med assisterande teknik. Studien har en kvalitativ etnografisk ansats och metoden är fältstudier med deltagande observationer och intervjuer. Totalt har fyra skolor och klassrum besökts för fältstudier. Elva pedagoger har deltagit i fyra gruppintervjuer. Studien visar att det finns en osäkerhet kring att undervisa elever med synnedsättning eftersom det är en heterogen grupp och synnedsättning är en sällan förekommande funktionsnedsättning. Skolornas möjligheter att erhålla beprövad erfarenhet eller att få utbildning inom området har därför varit begränsad. Vidare framkommer att eleverna med synnedsättning har god tillgång till assisterande teknik men att det råder en osäkerhet hos pedagogerna kring hur tekniken kan användas. I studien framkommer att pedagoger har en stark ambition att skapa en tillgänglig lärmiljö för elever med synnedsättning men att de behöver stöd på flera nivåer i detta arbete. Resultatet visar att nuvarande stöd inte är tillräckligt. Det behövs en plan för hur ett effektivt stöd kan byggas upp gällande assisterande teknik för elever med synnedsättning i relation och i samklang med en plan för digitalisering som omfattar alla elever. Pedagoger som undervisar elever med synnedsättning behöver en verksamhetsnära och konkret stödfunktion som hjälper dem att göra undervisningen tillgänglig för eleverna så att assisterande teknik används på ett ändamålsenligt sätt såväl självständigt som för gemensamt lärande. Studiens resultat är användbara för dem som skall planera och genomföra undervisning för elever med synnedsättning i grundskolan samt för de instanser som skall stödja skolhuvudmannen i detta arbete. / What opportunities do pupils with moderate visual impairment have to learn independently and with others? The aim of the study is to investigate how pupils with moderate visual impairment in school years 1-5 use assistive technology which means digital tools and technical aids, to support the learning situation. The study focuses on the activities in the classroom and how teachers work on developing their teaching practice with assistive technology. The study has a qualitative ethnographic approach and the method is field studies with participatory observations and interviews. In total, four schools and classrooms have been visited for field studies. Eleven teachers have been interviewed in four interview situations. The study shows that there is uncertainty about teaching pupils with visual impairment as it is a heterogeneous group and visual impairment is a rarely occurring disability. The schools' possibilities of obtaining proven experience or getting education in the area have therefore been limited. Furthermore, it appears that the students with visual impairment have enough access to assistive technology but that there is an uncertainty among the teachers about how the technology can be used. The study shows that educators have a strong ambition to create an accessible learning environment for pupils with visual impairment, but need support at several levels in this work. The study clarifies that current support is not sufficient. There is a need for a plan for effective support built up for pupils with visual impairment in relation and in agreement with a plan for digitization, for all pupils. Educators who teach students with visual impairment need an operational and concrete support function that helps them make the teaching available to the students so that assistant technology is used in an appropriate manner both independently and for collective action. The study's results are useful for those who are to plan and carry out teaching for pupils with visual impairment in compulsory school and for local school authority that will support the school principal in this work.