Fallet ”Lilla hjärtat” föranledde en granskning samt en förändringsprocess av socialnämndernas sätt att arbeta med tvångsvård av barn. Förloppet som följde ledde fram till promemorian Barnets bästa när vård enligt LVU upphör som är framtagen av en utredare på Socialdepartementet. Utredaren presenterade fyra förslag på förändring av lagstiftningen som ämnar att stärka barnets bästa. Jag har genomfört en diskursanalys av promemorian med utgångspunkt i forskningsfrågan: Hur påverkar en specifik händelse, omdebatterad såväl medialt som politiskt, det sociala arbetets styrning? Det är tydligt att de lagförslag som utredaren presenterar har en påtaglig koppling till socialnämndens hantering och debatten kring fallet Lilla hjärtat. Därtill präglas promemorian av en rättslig diskurs som i och med översättningsprocessen från det sociala arbetets praktik till en rättslig praktik förenklar representationen av problemet vilket resulterar i att socialarbetarens maktposition befästs medan barn framställs som passiva mottagare av stöd och skydd. Om lagförslagen antas kommer de påverka den enskilda socialarbetarens handlingsutrymme inom området tvångsplacering av barn. / The case "Lilla hjärtat" led to an evaluation of the social welfare committees' way of working with compulsory care of children. The process that followed led to the memorandum “The child's best interests when care according to LVU ceases” prepared by an investigator at the Ministry of Social Affairs. The investigator presented four proposals for changes in the legislation that aim to strengthen the best interests of the child. I have conducted a discourse analysis of the memorandum based on the research question: How does a specific event, debated both in the media, and politically, affect the governance of social work? It is clear that the legislations presented by the investigator have a strong connection to the Social Welfare Board's handling of the case and the debate surrounding the case Lilla hjärtat. Moreover, the memorandum is characterized by a legal discourse which, through the translation process from social work practice to a legal practice, simplifies the representation of the problem, which results in the social worker's position of power being consolidated while children are portrayed as passive recipients of support and protection. If adopted, the legislations will affect the individual social worker's capacity of action in the area of child protection.

The aim of this study is to examine how different factors affect the social worker's room for maneuver in relation to the case of home return request and the LVU process. Furthermore, the purpose is to examine how the social workers experience that the children are affected during home returns and what kind of effects it has on the children's attachment. The questions that have permeated our work are: What does the social worker's room for maneuver look like in relation to the case of home return request? and which factors do social workers believe affect the children's attachment to a home return request? The questions have been answered with the help of semi - structured interviews with five social workers from family home care. The results of the study have been analyzed with the help of previous research, Lipsky's theory, “Street level Bureaucracy” and Bowlby's attachment theory. The conclusion of the study has shown that the social workers' room of maneuver are complex but that the social workers have to some extent freedom of action. The room for maneuver is made possible and hindered by laws, guidelines and frameworks that exist in the organization. Furthermore, the conclusion showed that children's development can be affected when a home request becomes relevant, as the child both has a connection to the family home and their biological family. These attachment patterns that the child creates in turn create whether the child will develop healthily or not.

Uppsatsen är en komparativ och narratologisk karaktärs- och motivstudie av de svarta karaktärerna Manne i Pija Lindenbaums småbarnsbilderbok Jag älskar Manne (2012) och Lilla Hjärtat i Stina Wirséns småbarnsbokserie om Brokigagänget som består av sex böcker utgivna mellan 2010-2012. Den kronologiska ordningen på Brokigaböckerna är Hej! och Oj! (2010), Aj! och Bang! (2011) och Gul! och Sov! (2012). Uppsatsen syfte är att undersöka hur de svarta karaktärerna Manne och Lilla Hjärtat framställs och porträtteras i böckerna för att sedan analysera hur och om det kan ha påverkat böckernas skilda mottaganden under 2012. Under året 2012 nominerades Jag älskar Manne till Augustpriset för Årets svenska barn- och ungdomsbok, medan Brokigaböckerna efter en het debatt under hösten 2012 på författarens egen begäran drogs tillbaka från den svenska bokmarknaden Uppsatsens fokus ligger på olika aspekter och element i böckerna som har tagits upp och påverkat debatten kring Lilla Hjärtat och undersökningen är därefter indelad i fyra avdelningar: Den svarta karaktärens utseende, Mångfaldsaspekten, Genusaspekten och Den svarta karaktären som ett berättartekniskt verktyg. Varje avdelning avslutas med en kort och jämförande sammanfattning och hela uppsatsen avslutas med en slutdiskussion. Uppsatsens undersökning bygger på både text och bild i böckerna med grund i svensk- och engelskspråkig teoretisk litteratur, där bland annat Toni Morrisons och Richard Dyers teorier om hudfärg och ras i litterära och visuella framställningar är centrala. Uppsatsens undersökning visar att den svarta karaktären kan ha haft avgörande betydelse för böckernas mottaganden under 2012, då framför allt hur den svarta karaktärens utseende har tecknats i bild kan bidra till skilda uppfattningar om den svarta karaktären är en bild av en svart stereotyp eller en illustration av ett svart barn, vilket i sin tur kan ha påverkat det skilda mottagandet av böckerna. Undersökningen visar även att böckernas skilda djur- och människosammanhang där den svarta karaktären framställs kan ha påverkat och bidragit till böckernas skilda mottaganden. Uppsatsen studerar också hur hudfärg och ras kan fungera som ett berättartekniskt verktyg för vad författaren vill förmedla eller framställa i sitt verk, vilket framkommer tydligast i en närstudie av Jag älskar Manne. Uppsatsens bisyfte är även att undersöka hur några svenska barnböcker utgivna på 2010-talet framställer och arbetar med sina svarta karaktärer.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur nya bestämmelserna om barnets bästa när vård enligt LVU upphör - ”lex lilla hjärtat” påverkar socialsekreterare i avseende till att effektivisera arbetet med att stärka principen om barnets bästa. Studien har en kvalitativ inriktning och vi har intervjuat fem olika socialsekreterare inom fyra olika kommuner. Empirin har analyserats genom grundad teori. I resultatet av studien framkommer det att handlingsutrymmet är komplext och påverkas av ett flertal faktorer. Faktorer kan förstås utifrån att vara strukturer som möjliggör och begränsar socialsekreterares arbete. Slutsatser vi framställer är att lagändringen uppfattas, tolkas och används olika utifrån intervjupersonerna. Hur effektiv lagändringen är avgörs utifrån faktorer som antingen möjliggör eller begränsar socialsekreterares handlingsutrymme för att arbeta med att stärka principen om barnet bästa. Vi finner att lagändringen kan möjliggöra handlingsutrymme genom att tillföra garantier och mekanismer för socialsekreterare att kunna stärka underlag i handläggning. Men lagändringen kan även begränsa socialsekreterares handlingsutrymme när arbetet i högre grad blir präglat av byråkrati. När lagar och regler ska följas mer principfast kan det både strama åt tid och kvalité.

No description available.

I denna uppsats undersöks hur sorg skapas och uttrycks i diktsamlingarna Det här är hjärtat av Bodil Malmsten och Nattliga samtal av Elisabeth Rynell. Utifrån en teori om att känslor skapas i en kontakt mellan subjekt och objekt framgår det i undersökningen att diktjagen i respektive diktsamling uttrycker och hanterar sorgen på olika sätt. Diktjaget i Det här är hjärtat är statiskt och kommer aldrig ur sorgen medan diktjaget i Nattliga samtal är dynamiskt och går vidare ur sorgen. / This essay examines how grief is created and expressed in the poetry collections Det här är hjärtat by Bodil Malmsten and Nattliga samtal by Elisabeth Rynell. Based on a theory that emotions are created in a contact between subject and object, it appears in the survey that narrator in each collection of poems expressing and handles grief differently. The narrator in Det här är hjärtat is static and will never come out of grief while the narrator in Nattliga samtal is dynamic and moves on from sorrow.

I uppsatsen undersöks sju psalmer som alla har text skriven av Britt G. Hallqvist (1914-1997). De sju psalmerna är ”Vem är det som kommer på vägen?” (1955), ”De skall gå till den heliga staden” (1976), ”Lär mig att bedja av hjärtat” (1970), ”Han gick den svåra vägen” (1975), ”Sackeus var en publikan” (1958), ”Ett litet barn av Davids hus” (1966) samt ”Graven ligger tom” (1970). I uppsatsen ges en bakgrund kring psalmer som fenomen och psalmerna är placerade in i en psalmbokskontext och psalmboken i en nutida kontext. Därtill är författaren, Britt G. Hallqvist, presenterad, vars psalmer är studerade i uppsatsen. Därefter är en analys av de valda psalmerna gjord, psalmerna är i sin tur jämförda med de nytestamentliga texter som är kopplade till den psalmen. I diskussionen gås alla psalmerna igen utifrån några punkter som förenar psalmerna med varandra, eller för dem längre ifrån varandra. I slutsatsen sammanfattas resultatet i analysen och i diskussionen och förtydligas vad svaret på uppsatsens frågeställning blir.