Food controls of restaurants are an important part of the work on environment and health at the environmental offices in Norrköping and Linköping municipality in Sweden. This is a study written by Johan Hoffstedt and Rebecca Miss at Linköping University. The purpose of the study “Låt inte maten tysta mun” was to chart the experience of the relationship and dissemination of information between restaurants and the environment and health authorities according to food inspectors as well as the chefs of the restaurant business. The aim of the study is also to investigate how previous research relates to the results of the study. A qualitative method was chosen, and eight semi structured interviews were conducted with four chefs and four food inspectors. The results showed that the response and the relationship between chefs and food inspectors was perceived as good by both parties, but a lack of information dissemination and communication was noted by the respondents. There were also shortcomings when it came to ways to contact, language resources, and the frequency of inspections according to respondents. The study concluded that there were improvement opportunities connected to digital solutions, proactive information, more frequent inspections and more directed information in a short, concise and accessible manner. Greater cooperation between environmental agencies and the Swedish Food Administration could facilitate information dissemination to restaurants. / Livsmedelskontroller av restauranger är en viktig del av arbetet med miljö och hälsa på miljökontoren i Norrköpings och Linköpings kommun. Det här är en C-uppsats skriven av Johan Hoffstedt och Rebecca Miss på Linköpings universitet. Syftet med studien ” Låt inte maten tysta mun” var att kartlägga upplevelsen av relationen och informationsspridningen mellan restauranger och miljö- och hälsovårdsmyndigheten enligt livsmedelsinspektörer samt restaurangverksamheternas kockar. Syftet med studien är även att undersöka hur tidigare forskning förhåller sig till studiens resultat. En kvalitativ metod valdes och åtta stycken semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra kockar och fyra livsmedelsinspektörer. Resultatet visade att bemötandet och relationen mellan kockar och inspektörer uppfattades som bra av båda parterna men att brister fanns i informationsspridningen och kommunikationen. Det fanns även brister när det kom till kontaktsätt, språk, resurser, och frekvensen på inspektionerna enligt respondenterna. Slutsatsen var att det fanns förbättringsmöjligheter kopplat till digitala lösningar, proaktiv information, mer frekventa inspektioner samt mer riktad information på ett kort, koncist och lättillgängligt sätt. Ett större samarbete mellan miljökontoren och Livsmedelsverket skulle kunna underlätta informationsspridningen till restauranger.

Framväxten av elektroniska kommunikativa möjligheter har skapat en djungel av kommunikationskanaler. Att välja den mest lämpade kanalen är viktigt för att informationsspridningen inom organisationer ska lyckas. Studiens problemområde behandlar hur mellanchefer ska lyckas navigera bland denna mångfald. Studiens syfte och frågeställningar innefattar hur mellanchefer resonerar kring mångfalden av kommunikationskanaler, hur de orienterar sig och väljer att använda dem. För att besvara syfte och frågeställningar har fem avdelningschefer på ett landsting intervjuats. Deras svar har analyserat med hjälp av tematisk analysmetod. Resultatet visade att avdelningschefer anpassar sitt val av kommunikationskanal efter budskap och mottagare. De faktorer som främst avgör avdelningschefens val är tid och informationens känslighet. Studien visar att det krävs struktur och kunskap för att avdelningscheferna ska kunna navigera sig bland kommuniationkanaler och använda dem på ett lämpligt sätt. Även kulturella skillnader påverkar avdelningschefens val.

HIV/AIDS har i många år setts som ett stort hälsoproblem världen över. Trots det går framstegen för att hindra sjukdomens frammarsch sakta. Sydafrika är ett av de hårdast drabbade  länderna  i  världen.  Landets  unika  historia  försvårar  det  hälsofrämjande arbetet. Syftet med den här studien är att undersöka sjuksköterskors roll i att förhindra spridningen av HIV/AIDS i Missionvale, en kåkstad utanför Port Elizabeth i Sydafrika. Genom en empirisk kvalitativ intervjustudie undersöktes fenomenet. Sju sjuksköterskor som arbetar i Missionvale intervjuades. Resultatet visar att sjuksköterskor där har en betydelsefull roll i arbetet att förhindra spridningen av HIV/AIDS i området. De anser sig ha en roll i att uppmärksamma riskpatienter genom uppmuntran till och utförandet av HIV- test. I mördavården ser sjuksköterskan sig ha en roll i att hindra smittspridning från mamma till barn. Människor tar inte viruset på allvar, sjuksköterskorna upplever därför att utveckling av allmänhetens kunskap är viktig, liksom uppmuntran till patienters egenansvar i frågan. I uppsatsen diskuteras bland annat sjuksköterskans skyldigheter i förhållande till patientens egenansvar gällande förhindrandet av HIV- spridningen.

Kombinationen av informationsinnehåll i kvartalsrapporter, informationsasymmetri mellan investerare samt informationsspridning mellan olika bolag som presenterar sin kvartalsrapport är outforskat på den svenska marknaden. Studien undersöker om informationsinnehåll, mätt i abnormal avkastningsvolatilitet och abnormal handelsvolym, uppstår då bolag presenterar sina kvartalsrapporter. Studien undersöker också om det går att identifiera om informationsinnehåll avtar ju senare bolagen presenterar sina kvartalsrapporter i förhållande till andra bolag verksamma inom samma bransch. Urvalet utgår från industribolag, listade på Nasdaq Stockholm, där eventstudier, t-test och regressionsanalyser används för att genomföra undersökningen. I enlighet med tidigare forskning finner studien att kvartalsrapporter har ett informationsinnehåll samt att det finns indikationer på informationsspridning då informationsinnehållet i kvartalsrapporten avtar ju senare bolagen presenterar sina kvartalsrapporter i förhållande till andra bolag som är verksamma inom samma bransch. Resultaten kan statistiskt säkerställas där sambanden dock visar sig vara svaga. Ett robusthetstest genomförs för att säkerställa om informationsspridning sker från bolag till bolag. På grund av låg signifikans går det inte att statistiskt säkerställas.

Uppsatsen berör informationsspridning om textil med tonvikt på konsumentupplysning och undersöker särskilt om den innehåller användbara råd om textila material, kvalitet och vård. Idag köper den genomsnittliga svensken 14 kilo kläder per år men det är endast fyra kilo som faktiskt behålls. Kläder hänger oftast kvar i garderoben i cirka 2,5 år. Under den tiden används de i genomsnitt 7 till 8 gånger. Om kläderna istället skulle användas tre gånger mer skulle den negativa påverkan på miljön minska med 65 procent och vattenåtgången med 66 procent. Att konsumenten använder och tar hand om det som köps blir alltså centralt för att skapa en mer hållbar klädkonsumtion. Ett behov att informera människor om hur de ska tänka när de köper kläder och hur de tar hand om de kläder de har. Genom att använda sig av diskursteorin har undersökningen granskat den informationsspridning som sker och som har som syfte att minimera/förebygga att textilavfall uppstår i onödan.Informationsspridningen om kläder ska, enligt den nuvarande behovsdiskursen, fokusera på hållbarhet och miljöpåverkan, vilket den också gör. Studien har utgått från en hypotes som menar att informationen som sprids idag framförallt fokuserar på den miljöpåverkan som kläder har, men saknar råd om hur konsumenten faktiskt ska gå till väga. Genom en enkätundersökning där 228 respondenter svarade, gick det att utläsa var information hämtas, och hur de uppfattar sitt egen behov av information om hållbar klädkonsumtion. Vidare undersöktes innehållet i 141 artiklar från utvalda informationskanaler, hur de upplyste om hållbart mode och i vilken grad de gav användbara och sakliga råd. Denna typ av information har avgränsats genom tre tematiska nedslag, material (egenskaper och användningsområden), kvalitet (sammanlagda värdet av egenskaper som plagget har) och vård (förvaring, tvätt och lagning/skötsel). De råd som ges belyser framförallt vård av textilier. Studien kompletteras med tre intervjuer av Råd & Rön, bloggen Recovering Shopaholic samt Göteborgs Stad. De sakliga råden som sprids idag likställs med den information som gavs ut som konsumentupplysning före 1960-talet. Undersökningen visar att få artiklar innehåller lika detaljerade fakta som de broschyrer som spreds under 1940- och 50-talet. I förhållande till hållbarhetsfrågan skulle det vara positivt att återgå till den mer utbildande information med fokus på sparsamhet som spreds före 1960-talet. Det finns således en dissonans mellan konsumentens behov av information och den typ av konsumentupplysning som finns.

I dagens digitaliserade värld använder 4,45 miljarder sociala medier. Utav dessa befinner sig 120 miljoner registrerade användare på plattformen OnlyFans. Under coronapandemin växte plattformen explosionsartat vilket ledde till en spridning av information om OnlyFans i populärkultur och i media. Vårt syfte med denna kandidatuppsats är att studera informationsspridningen av OnlyFans via sociala medier. Utifrån denna kunskap vill vidare belysa hur unga kvinnors uppfattning om plattformen påverkas av denna sorts spridning av information. Baserat på teorierna weak ties och eWOM (elektronisk word-of-mouth) har vi tagit fram tre indikatorer för att skapa förståelse om unga kvinnors attityd gentemot OnlyFans. Dessa är attityd, övertygelse och trovärdighet.  Information om OnlyFans sprids främst via sociala medier, inte minst av influencers. Med en feministisk ansats har vi med en metodkombination utav kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkät tagit del av unga kvinnors tankar och åsikter om plattformen. Resultatet visar en negativ attityd av den övervägande majoriteten av respondenterna. Med en redan negativ attityd visar respondenterna en svag övertygelse och trovärdighet mot plattformen och dess kreatörer. En intervju med en kreatör från plattformen har visat oss en glimt av OnlyFans som arbetsgivare. Slutligen, baserat på resultaten och analysen, har slutsatsen dragits att respondenterna har en negativ attityd, trovärdighet och övertygelse gentemot plattformen. Detta påverkar inte deras syn på kvinnan som kreatör utan mot den betalande mannen bakom skärmen.

I dag så sprids information på ett helt annat sätt än vad den gjorde för både fem och tjugo år sedan och i takt med att tekniken utvecklas så förändras vårt sätt att ta del av information. På många arbetsplatser så är informationsspridning en central del av verksamheten, och tidigare forskning har visat att effektiv spridning av information ökar möjligheterna för företaget att utvecklas. Denna studie har undersökt hur information bör kommuniceras till medarbetare inom en organisation. En åtskillnad mellan kanal och medium har gjort det möjligt att särskilja hur information meddelas och hur den presenteras. Detta har lett till ett resultat som visar på att medarbetare på företaget föredrar att få information presenterad för sig muntligt, och att det finns en viss skillnad när information skall meddelas. Studien grundar sig i en fallstudie inom ett företag som är verksamt inom el- och teknikbranschen. För att kunna generera en tydlig bild av hur informationsspridningen ser ut på företaget så har en kvalitativ intervju genomförts, vilket har kopplats samman med en mer specifik enkätundersökning. / Today information dissemination is completely different comparing to both five and twenty years ago, and as the technology develops, so does our way of accessing information. In many workplaces information dissemination is a key process and previous research has shown that effective information sharing increases the potential for the company to develop. This study has examined how information ought to be communicated to cowerkers within a company. A distinction has been made between channel and medium and has made it possible to determine how information is being notified and how information is being presented. This has led to a result showing that coworkers prefers information being presented orally, and that it is a difference when the same information is being notified. The study is based on a case study within a company active in the electrical and engineering industry. A qualitative interview and a quantitative survey has made it possible to generate a clear picture of how the information dissemination looks like in the specified company.

Outsourcing of the maintenance activities related to safety-critical systems poses several challenges, where unauthorised access can lead to severe consequences in terms of data vulnerability and huge income lost. Companies can prevent the dissemination of information by managing security, which also contributes to economic and social sustainability. The purpose of the study was to investigate how organizations in the industrial sector deal with the issues of information dissemination in the outsourcing of maintenance activities related to safety-critical systems. To study the area, eleven companies have been interviewed where the results have been compiled in a cross-case analysis, which has been analysed against previous research. The study shows that there are several factors leading to an increased risk of undesired dissemination. Furthermore, the study has resulted in a model for managing control over the dissemination of information in the outsourcing of maintenance for safety-critical systems.

Grunden till den här studien ligger i det problem som uppmärksammats i tidigare forskning angående offentliga organisationers informationsspridning i sitt kvalitetsarbete. Det påträffade problemet rör sig om att information mellan beslutande politiker och verkställande tjänstemän brister, vilket gör att det inte finns en röd tråd genom hela arbetsprocessen. Då kommunikationen mellan dessa nivåer inte fungerar på ett tillfredsställande sätt finns det risk att kvaliteten på de tjänster som kommunerna tillhandahåller, försämras. Detta var något som vi ansåg var intressant att undersöka närmare för att se om det är ett allmänt problem och om det finns ett arbetssätt som förbättrar den röda tråden mellan politikers beslut och tjänstemäns verkställande. För att genomföra den här studien använde vi oss av en kvalitativ undersökningsmetod där vi samlade in empiri genom besöks- och telefonintervjuer. Vi började med att genomföra en förstudie på Halmstads kommun där vi undersökte om problemet som uppmärksammats i tidigare forskning även fanns där. Valet av kommun grundades i att vi som gjort studien är bosatta i Halmstad och därför var det intressant att fördjupa oss i hur deras arbete ser ut. Resultatet av förstudien visade att det fanns en grund för fortsatt forskning samt att det fanns ett jämförande nätverk, innefattande fem kommuner som kallas 3KVH. Det möjliggjorde en bra grund för att genomföra studien. Resultatet av studien visar att varje kommun inom vårt undersökningsområde har olika arbetssätt för att sprida information men samtliga kommuner var dock eniga om att de inte har en röd tråd i arbetet och att det ligger i ledningens ansvar att tydliggöra mål. Efter den kunskap vi skapat genom studien har vi med hjälp av de fem kommunernas arbetssätt samlat ett antal höjdpunkter som vi vill lyfta fram. Dessa är: Det är viktigt att alla i organisationen kommunicerar så att de tänker likadant. Ett beslutsstöd eller ledningssystem kan underlätta för organisationer att samla all information och arbeta enhetligt. Kopplingen mellan ekonomistyrning och kvalitet är viktig då de tillsammans utgör hela verksamheten både intern och externt.

Tidigare forskning visar på att sociala medier ej utnyttjas till sin fulla potential för att påverka allmänheten för att främja miljövänliga beteenden. Syftet för denna studie är att skapa kunskap om hur ideella miljöorganisationer kan sprida information via sociala medier. Kunskapen baseras på analys av tre miljöorganisationers marknadsföring på Facebook. Dessutom är syftet att analysera vilka tekniska funktioner deras Facebook inlägg utnyttjar för att skapa vägar för miljövänliga åtgärder, vilka kan främja miljövänligt beteende. Studien grundar sig i en flerfallstudie där kvalitativa intervjuer genomförts med respektive organisations sociala medieansvarig. Netnografisk undersökning har även genomförts på organisationernas Facebooksidor och 161 inlägg samlades in för analys. Resultatet visade att ideella miljöorganisationer kan med fördel publicera mindre mängd information, försöka skapa en mer visuell närvaro och dela med sig av råd och tips för att öka interaktionen till publicerade inlägg bland mottagarna. För att främja miljövänligt beteende kommuniceras mestadels information via personliga och sociala faktorer. Information som rörde personliga faktorer, och som hade störst engagemangsgrad handlade oftast om saker som att värna om miljön och tips och råd om hållbar konsumtion och aktiviteter. Sociala faktorer visade på information om vad andra gör för att värna eller engagera sig kring miljön. / Previous research shows that social media is not being fully utilized for its potential to increase environmental concerns among the general public to foster pro-environmental behavior. The purpose of this study is to create knowledge of how non-profit environmental organizations could disseminate information on social media. The knowledge is based upon three environmental organizations marketing on Facebook. The study will also analyze how published Facebook posts from the organizations can foster pro-environmental behavior. The study is based on a multiple-case study in which qualitative interviews were carried out with the organization’s social media managers. A netnographic examination of the organizations Facebook pages were also conducted and 161 posts were collected for analysis. Results showed that non-profit environmental organizations could benefit from publishing smaller amounts of information, trying to create a more visual presence and sharing advice and tips (about sustainability for example) to increase the interaction on published posts from users on social media. To foster pro-environmental behavior, information was mostly communicated through personal and social factors. The information that referred to personal factors was mostly about things that indicated to take care of the environment and tips and advice about sustainable consumption or activities. The social factors showed information about what others are doing to care about the environment or engaging in environmental activities.