Bakgrund: Utvecklingen inom handeln med aktier går ständigt framåt. Idag finns en enorm mängd information tillgänglig online för alla att granska och använda.Tack vare det gynnsamma läget, digitala tjänster samt att du med endast några knapptryckningar kan köpa aktier är intresset på marknaden stort. Antalet privata aktieägare fortsätter att öka och utgör idag 84% av aktieägarna i hela Sverige. Samtidigt som antalet investerare och utbudet växer saknas det underlag om vilken typ av information de privata investerarna använder sig av vid investeringsbeslut. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka informationskanaler som de privata aktiespararna använder vid investeringsbeslut och vilken de anser har mest betydelse. Syftet med studien som helhet är att få en ökad förståelse för vilken information som leder till att beslut om köp tas av de privata aktiespararna. Metod: I studien används den kvantitativa metoden där en webbaserad enkätundersökning har genomförts och skickats ut genom Aktiespararnas riksförbund. Slutsats: Resultatet av studien visar att de privata aktiespararna påverkas av de personliga faktorerna som tid, kunskap och erfarenheter sedan tidigare. De anser sin egen riskbedömning som betydelsefull och har en tendens att påverkas av hembias. Men resultaten visar också att majoriteten inte påverkas av dispositionseffekten. Den informationskanalen som används mest är affärstidningar samt att de finansiella rapporterna är betydelsefulla för investeringsbeslutet. Det framkom också att de privata aktiespararna är mest intresserade av information angående företagens lönsamhet. Resultaten av studien kan ses som en början på ytterligare forskning inom ämnet. / Background: The world of stock trading is constantly evolving. Today, an incredible amount of information is available on the internet for anyone to review and access. Thanks to the favorable situation, digital services and the fact that you can buy shares with just a few clicks, the interest in the market is great. The number of private shareholders continues to grow and currently accounts for 84% of shareholders across Sweden. At the same time as the number of investors and the range of products is growing, there is a lack of data on the type of information private investors use when making investment decisions. Purpose: The purpose of this study is to investigate which information channels private equity investors use when making investment decisions and which they consider most important. The aim is to gain a better understanding of what information leads to purchase decisions being made by private equity investors. Method: The study uses the quantitative method where a web-based survey has been conducted and sent out by Aktiespararnas riksförbund. Conclusion: The results of the study show that private equity investors are influenced by personal factors such as time, knowledge and past experience. They consider their own risk assessment as important and tend to be influenced by home bias. However, the results also show that the majority are not influenced by the disposition effect. The most used information channel is business magazines and financial reports are important for the investment decision. It also emerged that private investors are most interested in information regarding company profitability. The results of the study can be seen as a start for further research on the topic.

No description available.

The background of our thesis is the fact that properties and their related industry have a big negative impact on our environment. Since the real estate business is an important part of how the society is constructed, environmental solutions and sustainable real estate development can contribute to positive climate changes globally. The last decades have shown an increasing number of green properties, however the proliferation on the Swedish market is still slow. Existing research describes different benefits and motivators that should encourage investments in environmentally certified properties among real estate companies. Benefits that are established are for example lower energy- and maintenance costs, lower vacancy rate, an improved company image and increasing market value. We believe there is a gap of information considering how the real estate companies experience that these benefits are generated from a green building, as well as how motivators have impacted on the companies’ investment decisions. The purpose of this thesis is therefore to explain how different motivators affect real estate companies to invest in environmentally certified properties. To answer the purpose of our thesis, we have created four different hypotheses based on existing research which includes an improved result, increased economic profitability, improved company image and the opportunity of incentive programs and economic contributions. The hypotheses of our study have been tested with a quantitative method, through a survey. Collected data from our study has been analysed through a multiple regression analysis, where the four motivators have been analysed against the real estate companies share of investment decisions in environmentally certified properties. The conclusion of this thesis is that none of the hypotheses reached statistical significance and therefore the collected data cannot prove any relations between the motivators and companies’ investment decisions. Although, through our study, we have been able to identify both differences and similarities between theoretical claims and the result from our study. Even though statistical relations cannot be confirmed, the survey has collected descriptive data which contributes to a general view of how Swedish real estate companies today evaluate environmentally certified properties and how they are motivated to invest in these properties.

För att uppnå FN:s hållbarhetsmål krävs en hållbar omställning. Denna omställning kommerkräva stora investeringar inom innovation och äldre industrier. I norra Sverige pågår ett stortarbete med den gröna omställningen vilket har medfört ökad efterfrågan på arbetskraft iregionen vilket även höjt efterfrågan på bostäder. En omfattande underhållsskuld gällandefastigheter inom svenska kommuner visar på behovet av fastighetsinvesteringar i Norrbottenskommun samt övriga i Sverige. Strategiska investeringsbeslut är komplexa med mångapåverkande faktorer. Syftet med studien är därför att beskriva och förklara användandet avstyrmodeller under planeringsprocessen för strategiska investeringsbeslut inomfastighetsbranschen. Studien är kvalitativ med en abduktiv ansats där semitstruktureradeintervjuer genomförts på 6 olika organisationer inom fastighetsbranschen. Insamlad empirivisade på att investeringsbeslut fattas effektivare jämfört med vad planeringsprocessen utgjordeenligt teorin. Alla respondenter i studien uttryckte en stor potential i den hållbara omställningsom sker, gällande ämnet som helhet samt i organisationens perspektiv. Studiens resultat visaratt formell styrning implementeras i ett tidigt skede av planeringsprocessen genom finansiellakalkyler och mått. Det vanligaste måttet på en investering var totalavkastning. Studiens resultatredogör även för att informell styrning i form av erfarenhet och intuition kan påverkainvesteringsbeslut. Till sist resulterar studien i att den kommunala verksamheten till stor delpåverkas av politiska faktorer samt att dess likheter med privata organisationer är få. / To achieve the United Nations sustainability goals the world is required to make extensivechanges. A great number of investments are needed within innovation and outdated industries.In northern Sweden a substantial project of a green conversion is proceeding. These biginvestment leads to an increasing demand of labor which also leads to an increasing demand ofreal estate in the region. An extensive maintenance debt regarding real estate shows the needfor real estate investments in the municipality of Norrbotten and the rest of Sweden. Strategicinvestments are complex with a lot of influencing factors. The purpose of the study is thereforeto describe and explain the use of management control systems during the planning process forstrategic investment decisions in the real estate industry. The research method of this study isqualitative with an abductive approach, semi structured interviews were conducted with 6organizations in the real estate industry. Collected empirical evidence showed that investmentdecisions are made more efficiently compared to the planning process in theory. All respondentsin the study expressed great potential in the sustainable change that is taking place, regardingthe subject as a whole and in the organization's perspective. The results of the study show thatformal management control systems are implemented at an early stage of the planning process,through financial calculations and measures. The most common measure of an investment wastotal return. The results of the study also state that informal management control systems in theform of experience and intuition can influence investment decisions. Finally, the study showsthat municipal activities are being largely influenced by political factors and that its similaritieswith private organizations are few.

Syftet med denna studie är att undersöka vad ESG har för påverkan på privatainvesterare vid investeringsbeslut. I studien undersöks även hur den socialaomgivningen och finansiella rådgivare kan påverka investeringsprocessen ienlighet med ESG.Den teoretiska referensramen består av legitimitetsteorin, the socialcomparison theory och befintlig forskning på ämnet. Studien utgår från endeduktiv ansats med induktiva inslag. En kvalitativ forskningsmetod haranvänts och datainsamling har skett via semistrukturerade intervjuer.Efter genomförda analyser av datainsamlingen framgår det att företagensattityd till ESG inte har särskilt stor inverkan på privata investerare vidinvesteringsbeslut. Förväntad avkastning är alltid högst upp påprioriteringslistan. ESG-faktorer ses framförallt som ett komplement vidinvesteringsbeslut. Av studien framgick det även att de sociala aspekterna (S)är den faktor av de tre som värderas högst. Miljöaspekter (E) värderas främstnär den potentiella investeringen ska ske i ett företag som har en starkkoppling till miljön. En bra bolagsstyrning (G) skapar en trygghet förinvesteraren men är väldigt sällan en avgörande faktor. Fortsättningsvispåvisar studien att den sociala omgivningen påverkar en privat investeraresbeslut. I den sociala omgivningen är det närstående personer som har störstinverkan. Finansiella rådgivares påverkan på investeringsprocessen är låg dåförtroende ofta saknas. / The purpose of this study is to examine the impact of ESG on individualinvestors investment decisions. The study also investigates how the socialenvironment and financial advisors can influence the investment process inline with ESG.The theoretical framework consists of legitimacy theory, the socialcomparison theory and existing research on the subject. The study adopts adeductive approach with elements of an inductive approach. A qualitativeresearch method was applied and data collection was conducted throughsemi-structured interviews.After analyzing the collected data, it appears that a company's attitudetowards ESG does not have a significant influence on individual investors'investment decisions. Expected returns always rank highest on individualinvestors' priority list. ESG-factors are primarily seen as a supplementaryconsideration in investment decisions. The study also reveals that the socialaspects (S) are the most valued among the three factors. Environmentalaspects (E) are particularly prioritized when investing in companies withstrong environmental ties. A well-managed governance (G) provides a senseof security for investors but is seldom a decisive factor. Furthermore, thestudy demonstrates that the social environment influences the investmentdecisions of individual investors, with close acquaintances having the mostsignificant impact. The influence of financial advisors on the investmentprocess is low, often due to a lack of trust.

Background The Swedish investors' interest in sustainability has increased in recent years. Previous research has mapped out and identified the sustainable investor, but there are existing gaps in knowledge about who the individual is who chooses to make socially sustainable investments in Sweden.  Purpose  In order to contribute to social sustainability gaining more space in the societal debate, this study aims to, through a quantitative study, map the socially sustainable investor based on the demographic factors gender, education and income in the Swedish stock and fund market.  Methodology  The study has applied a quantitative method, consisting of a deductive approach and a cross-sectional design. The empirical material has been obtained via a digital survey with a probability sample. The empiric consisted of a total of 154 useful answers which were then used and analyzed based on correlation matrix, bivariate and multivariate regression analyzes.  Results  The quantitative analysis showed that gender has a significant relationship, that education has only a partially significant relationship, while income does not show a significant relationship with socially sustainable investments.  Conclusion  The results of the study have shown a positive significant relationship to the fact that it is the woman who invests socially sustainable. In addition, higher education tends to result in social sustainability being taken into account when investing. Moreover, income can not be used in the mapping of who invests socially sustainable. / Bakgrund Under de senaste åren har svenska investerares intresse för hållbarhet ökat. Tidigare studier har kartlagt och identifierat vem den hållbara investeraren är, men det har identifierats en kunskapslucka av vidare forskning på den svenska marknaden inom social hållbarhet och vem som väljer att investera socialt hållbart. Syfte För att bidra till att social hållbarhet får mer utrymme i den samhälleliga debatten syftar denna studie till att, genom en kvantitativ studie, kartlägga den socialt hållbara investeraren utifrån de demografiska faktorerna kön, utbildning och inkomst på den svenska aktie- och fondmarknaden. Metod Studien har tillämpat en kvantitativ metod, bestående av en deduktiv ansats och en tvärsnittsdesign. Empiriska materialet har inhämtats via en digital enkätundersökning med ett sannolikhetsurval. Empirin utgjordes av totalt 154 användbara svar som sedan använts och analyserats utifrån korrelationsmatris, bivariata samt multivariata regressionsanalyser. Resultat Den kvantitativa analysen påvisade att kön har ett signifikant samband, att utbildning endast har ett delvist signifikant samband, medan inkomst inte påvisar något signifikant samband med socialt hållbara investeringar. Slutsats Studiens resultat har påvisat en positiv signifikant relation till att det är kvinnan som investerar socialt hållbart. Utöver det, tenderar en högre utbildning resultera i att social hållbarhet beaktas vid investeringar. Därtill kan inkomst inte användas vid kartläggandet om vem som investerar socialt hållbart.

<p>År 2005 infördes IASBs redovisningsstandarder i EU-länderna. IASBs föreställningsram innehåller kvalitativa egenskaper vars ändamål är att öka de externa användarnas använd-barhet av informationen i företagens finansiella rapporter. De ökade kravet på användbarhet har lett till att fokus på immateriella tillgångar ökat och en sådan immateriell tillgång är varumärken. Idag får internt upparbetade varumärken inte redovisas i de finansiella rapporterna enligt IAS 38. Åsikterna går isär huruvida avsaknaden av internt upparbetade varumärken i balansräkningen har betydelse för investerare eller ej när de fattar investeringsbeslut.</p><p>Syftet med denna uppsats är att ge läsaren en fördjupad förståelse för investerarnas intresse angående att internt upparbetade varumärken inte får redovisas i de finansiella rapporterna och om detta har någon betydelse för deras investeringsbeslut. Syftet är även att utreda om investerare i samband med investeringsbeslut, anser att de kvalitativa egenskaperna i de finansiella rapporterna uppfylls.</p><p>Den teoretiska referensramen mynnar ut i en analysmodell som beskriver två nivåer mellan företag och investerare, dels utbytesnivån och dels beslutsnivån där den senare är av större vikt för uppsatsen. Metoden vi använt är en kvalitativ metod med deduktiv ansats där empirin består av fyra intervjuer, vilka representerar privata och institutionella investerare.</p><p>Slutsatserna vi kommit fram till i uppsatsen är att institutionella investerare inte efterfrågar något värde på internt upparbetade varumärken i de finansiella rapporterna medan de privata investerarna önskar icke-monetär information om varumärkets värde. Alla investerare anser att de finansiella rapporterna uppfyller de kvalitativa egenskaperna, med undantag för begripligheten som privata investerare anser kan förbättras.</p>

<p><p><p>Allmänhetens uppfattning är att desto fler valmöjligheter det finns desto bättre är det. Men är det verkligen så i alla olika valsituationer vi ställs inför? (Iyengar & Lepper 2000)  </p><p> </p><p>Utifrån tidigare forskning testar vår uppsats om människors valmöjligheter, ett experiment där vi ser hur människor gör sina val på den svenska fondmarknaden. De fick välja mellan ett mindre (limited) urval eller ett större (extensive) urval av fonder. </p><p> </p><p>Utgångspunkten i uppsatsen är två olika forskningsartiklar från Iyengar & Lepper (2000) samt Iyengar & Jiang (2003) där de testar hur människor gör sina val när de får olika stora utbud att </p><p>välja bland. I deras forskning kommer de fram till att även om människor tycker att det är roligare att ha många valmöjligheter så blir det oftare val gjorda eller saker köpta om de har </p><p>mindre saker att välja bland. Detta fenomen kallas choice overload och innebär alltså att det finns en valtrötthet för människor när de ska göra sina val. </p><p> </p><p>Vårt huvudsyfte med denna uppsats är att testa om fenomenet choice overload kan tillämpas på den svenska fondmarknaden och därmed se om beslutet att själv välja fonder påverkas av fondutbudets storlek. Experimentet skedde genom en enkätundersökning på två stycken bankkontor där slumpvis utvalda kunder fick svara på enkäterna. Vi hade två olika enkäter där </p><p>den ena bestod av en fråga där de skulle välja bland ett mindre urval fonder (10st) och den andra bland ett större urval fonder (60st). Varje respondent fick bara en enkät och var därmed helt ovetande om att den andra existerade. Istället för att välja själva kunde de även få låta en </p><p>rådgivare välja åt dem, detta för att få ett alternativ till att välja själv. När vi samlat in alla enkäterna (98st) så jämförde vi resultaten mot varandra i statistikprogrammet SPSS. </p><p> </p><p>Delsyftet som kompletterar huvudsyftet i uppsatsen är att vi rensar för demografiska skillnader som t.ex. kön, utbildning och ålder, så att de inte har någon inverkan på beslutet att välja fonder.  </p><p> </p><p>Genom experimentet vi gjorde så visade det sig att människor valde fonder själva i större utsträckning när de fick enkäten med det mindre fondutbudet på (limited) än när de fick den enkäten med det större fondutbudet (extensive). Denna slutsats är förenlig med den forskning </p><p>vi hade som utgångspunkt till uppsatsen. Alltså att människor hellre gör sina val när de har ett mindre utbud att välja bland. Även om människor gillar att ha många valmöjligheter så kan det leda till att det blir så komplext att hantera att det leder till fenomenet choice overload. </p><p>Vårt experiment med enkäter visar även att de demografiska skillnaderna inte spelar någon signifikant roll för resultatet. </p></p></p>

År 2005 infördes IASBs redovisningsstandarder i EU-länderna. IASBs föreställningsram innehåller kvalitativa egenskaper vars ändamål är att öka de externa användarnas använd-barhet av informationen i företagens finansiella rapporter. De ökade kravet på användbarhet har lett till att fokus på immateriella tillgångar ökat och en sådan immateriell tillgång är varumärken. Idag får internt upparbetade varumärken inte redovisas i de finansiella rapporterna enligt IAS 38. Åsikterna går isär huruvida avsaknaden av internt upparbetade varumärken i balansräkningen har betydelse för investerare eller ej när de fattar investeringsbeslut. Syftet med denna uppsats är att ge läsaren en fördjupad förståelse för investerarnas intresse angående att internt upparbetade varumärken inte får redovisas i de finansiella rapporterna och om detta har någon betydelse för deras investeringsbeslut. Syftet är även att utreda om investerare i samband med investeringsbeslut, anser att de kvalitativa egenskaperna i de finansiella rapporterna uppfylls. Den teoretiska referensramen mynnar ut i en analysmodell som beskriver två nivåer mellan företag och investerare, dels utbytesnivån och dels beslutsnivån där den senare är av större vikt för uppsatsen. Metoden vi använt är en kvalitativ metod med deduktiv ansats där empirin består av fyra intervjuer, vilka representerar privata och institutionella investerare. Slutsatserna vi kommit fram till i uppsatsen är att institutionella investerare inte efterfrågar något värde på internt upparbetade varumärken i de finansiella rapporterna medan de privata investerarna önskar icke-monetär information om varumärkets värde. Alla investerare anser att de finansiella rapporterna uppfyller de kvalitativa egenskaperna, med undantag för begripligheten som privata investerare anser kan förbättras.

Allmänhetens uppfattning är att desto fler valmöjligheter det finns desto bättre är det. Men är det verkligen så i alla olika valsituationer vi ställs inför? (Iyengar &amp; Lepper 2000)     Utifrån tidigare forskning testar vår uppsats om människors valmöjligheter, ett experiment där vi ser hur människor gör sina val på den svenska fondmarknaden. De fick välja mellan ett mindre (limited) urval eller ett större (extensive) urval av fonder.    Utgångspunkten i uppsatsen är två olika forskningsartiklar från Iyengar &amp; Lepper (2000) samt Iyengar &amp; Jiang (2003) där de testar hur människor gör sina val när de får olika stora utbud att  välja bland. I deras forskning kommer de fram till att även om människor tycker att det är roligare att ha många valmöjligheter så blir det oftare val gjorda eller saker köpta om de har  mindre saker att välja bland. Detta fenomen kallas choice overload och innebär alltså att det finns en valtrötthet för människor när de ska göra sina val.    Vårt huvudsyfte med denna uppsats är att testa om fenomenet choice overload kan tillämpas på den svenska fondmarknaden och därmed se om beslutet att själv välja fonder påverkas av fondutbudets storlek. Experimentet skedde genom en enkätundersökning på två stycken bankkontor där slumpvis utvalda kunder fick svara på enkäterna. Vi hade två olika enkäter där  den ena bestod av en fråga där de skulle välja bland ett mindre urval fonder (10st) och den andra bland ett större urval fonder (60st). Varje respondent fick bara en enkät och var därmed helt ovetande om att den andra existerade. Istället för att välja själva kunde de även få låta en  rådgivare välja åt dem, detta för att få ett alternativ till att välja själv. När vi samlat in alla enkäterna (98st) så jämförde vi resultaten mot varandra i statistikprogrammet SPSS.    Delsyftet som kompletterar huvudsyftet i uppsatsen är att vi rensar för demografiska skillnader som t.ex. kön, utbildning och ålder, så att de inte har någon inverkan på beslutet att välja fonder.     Genom experimentet vi gjorde så visade det sig att människor valde fonder själva i större utsträckning när de fick enkäten med det mindre fondutbudet på (limited) än när de fick den enkäten med det större fondutbudet (extensive). Denna slutsats är förenlig med den forskning  vi hade som utgångspunkt till uppsatsen. Alltså att människor hellre gör sina val när de har ett mindre utbud att välja bland. Även om människor gillar att ha många valmöjligheter så kan det leda till att det blir så komplext att hantera att det leder till fenomenet choice overload.  Vårt experiment med enkäter visar även att de demografiska skillnaderna inte spelar någon signifikant roll för resultatet.