”You can only play with lego and in the construction room. Then you can be in my lego club.” - A study of gender patterns in construction play in preschools   Det övergripande syftet med studien är att få en större förståelse för hur könsmönster kan utspela sig i barns konstruktionslek i förskolan. Vårt mål med studien är att bidra med en ökad förståelse för hur könsmönster kan utspela sig i barns vardag i förskolan. Studien inspirerades av den nya läroplanen för förskolan (2018) där förskolans uppdrag i förhållande till genus har förtydligats och lyfts mer än tidigare. Studien bygger på deltagande observationer där vi genom ett observationsschema vill kartlägga olika könsmönster i barns konstruktionslek. Studien genomförs på två olika förskolor hos barn mellan tre till fem år. Resultatet av studien är att vi kan se både könsstereotyp och könsöverskridande lek hos både pojkar och flickor, men att den könsstereotypa leken är dominerande, främst hos pojkar i grupp. De genomförda observationerna består till majoriteten av pojkars konstruktionslek, då det främst är pojkar som leker med konstruktionsmaterialet i vår studie.

Gender stereotypes and transgender patterns – a text and image analysis of the recommended children's literature for Före Bornholmsmodellen   Förskolans läroplan (2016) benämner att en utav förskolans uppgifter är att motverka könsstereotyper och normer kring kön. Med utgångspunkt ur detta är studiens syfte att se hur pojkar och flickor framställs utifrån könsnormer, maskulinitet och femininitet i barnlitteraturen som är rekommenderad för barn i 2,5–4 årsåldern i Före Bornholmsmodellen. Materialet används kontinuerligt i den svenska förskolan för att öka barns språkliga förmåga men har  tidigare inte granskats utifrån ett genusperspektiv. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys av text och bild i barnlitteraturen som rekommenderas till Före Bornholmsmodellen. För att få svar på forskningsfrågorna upprättades ett observationsprotokoll där det noterades vilka könsstereotypa och könsöverskridande mönster som porträtterades i materialet. Resultatet och analysen visade att den rekommenderade barnlitteraturen innehåller porträtteringar som bekräftar och stärker könsstereotyper och att könsöverskridande mönster sällan är förekommande. Förskollärares arbetsmetoder med den rekommenderade barnlitteraturen till Före Bornholmsmodellen är någonting som bör ses över. Detta på både verksamhets och individnivå för att förhindra att det reproduceras könsstereotyper om hur män och kvinnor bör bete sig.

No description available.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om och förståelse för hur pedagoger kan uppfatta barn i förskolan med könsöverskridande identitet. Metoden som användes var fokusgruppsamtal där deltagarna fick ett dilemma att diskutera kring. Detta spelades in för att sedan kunna transkriberas och analyseras. Resultatet visar att pedagogerna har frågor och funderingar kring hur och när barns könsidentitet skapas och vad det är som påverkar barnen när de konstruerar sin identitet. I fokusgruppsamtalen framträder även de normer och den normkreativitet som barn möter i förskolan. Flera pedagoger har ett motstånd mot pronomenet "hen" och några pedagoger är oroliga för att "hen" gör barnet könlöst. Dock uttalar pedagogerna att de ser barn som individer och inte som ett "kön". Det framkommer också att pedagogerna anser sig vara normkritiska då dom säger att pojkar och flickor ges samma möjligheter på förskolan. Trots detta finns det uppfattningar bland pedagoger att barnen föds med ett fysiologiskt kön och att dessa pedagoger utgår ifrån att barnet känner tillhörighet till sitt fysiska kön. Dessutom anser flera pedagoger att barnen påverkas av sammhällets normer.

Gender in early childhood education is currently a discussed topic in the news and the subject also draws a lot of attention in the media in general. Different approaches to gender in preschools have brought both criticism and praise among custodians preschool teachers and within the community. Several kindergartens in Sweden have an explicit focus on gender work and some of them are also LBTQ-certified. The aim of this study is to investigate teachers’ attitudes to current gender work in preschools and to empirically examine how different perspectives on gender work in Sweden and Finland interact in preschools. The aim is also to discover alternative ways to work with gender and equality within a preschool framework. The study is based on semi-structured interviews and questionnaires. I have compared the Swedish preschool curriculum with the Finnish equivalent to get the views of the political governing documents that differ regarding gender and gender equality work in these two countries. (”Varhaiskasvatuksen suunnitelman perusteet” translated as "The fundamental features/basics of the plan for early childhood education", Finlands national curriculum). The theoretical framework used in the study is a gender perspective approach. The study points out that preschool teachers’ tensions differ to some degree, depending on the preschool and depending on preschool teachers' education, own values ​​and enthusiasm for the subject. The study lifts the reflection about it as important. The study shows that preschool teachers in Sweden are aware of work with gender, but interprets the way to implement these goals through the curriculum objectives in a multifaceted way. Both the Finnish national curriculum and the Helsinki City applied version of the national curriculum ("Foundations of early childhood education") lift up many important learning objectives, but do not specifically raise transgender work or work against traditional gender patterns. The qualitative interviews conducted in Finland present highlights that a discussion debate about gender work is ongoing in the country where their curriculum is to be renewed by the year 2017.   The majority of the preschool teachers in both my interviews and questionnaires, in Sweden and Finland, pointed out that gender work has changed through the past decade. The majority of the preschool teachers also pointed seeing the individual, rather than the gender, as the most important in their work. A special feature of my study gives indication that a general discourse shift from compensatory pedagogic to norm critical pedagogy has taken place. Technique in activities was raised as a non-gender-coded material for children and digital tools in preschool as an entrance for more men in the teacher profession. What also has been found in my study is that gender is defined mainly depending on the context and that perverted approaches take time to change. My conclusion is that preschool teachers’ intention in my study, is not to limit children based on their gender. Their main intention and challenge is to continue offer children a multi-faceted activity based on children's interests and according to curriculum.

Syftet med denna studie var att explorativt undersöka socialsekreterares föreställningar och förhållningssätt till personer med könsöverskridande identiteter inom området barn och familj. Studien är baserad på en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare utgör studiens empiri. Queerteori och genusteori har bidragit till en djupare förståelse för informanternas utsagor och för analys av studiens resultat.Resultatet visar att erfarenheten av och kunskapen om könsöverskridande identiteter är begränsad hos socialsekreterarna på arbetsplatsen. Socialsekreterarna använder sig i huvudsak av heteronormativa antaganden i bemötandet av sina klienter. Därmed uppfattas enbart två olika kön, liksom dess respektive motsvarighet i två pronomen, som de enda existerande alternativa könsidentiteterna. Samtliga socialsekreterare som deltog i studien saknade gedigna erfarenheter av att ifrågasätta könsstereotyper i utredningar och bedömningar. Informanterna påtalar själva att de tror sig sakna kunskap och kompetens. Risker med begränsade erfarenheter och bristande kunskap kan vara att viktiga aspekter, som exempelvis kan handla om att en klient utsatts för diskriminerande behandling i någon form på grund av sin könsidentitet, förbigås av socialsekreteraren. Den fortbildning som socialsekreterarna hitintills fått på arbetsplatsen har inte berört frågan om könsöverskridande identiteter. Enligt informanterna beror det på att denna fråga inte prioriterats.Nyckelord:

Personer med könsöverskridande beteende är en grupp med större risk för psykisk ohälsa jämfört med resten av befolkningen. Ett professionellt bemötande är en viktig del av behandlingsprocessen och påverkar terapeutiskt utfall. Tidigare forskning visar brister i kontakten mellan vårdpersonal och personer med könsöverskridande beteende. Det saknas dock studier som fokuserar på psykologer och deras arbete med denna klientgrupp. Syftet med föreliggande studie är att undersöka psykologers upplevelse av klienter med könsöverskridande beteende. Studien har en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem psykologer som hade erfarenhet av klienter med könsöverskridande beteende. Resultaten pekar på att könsöverskridande beteende är ett ämne som väcker både intresse och engagemang, men också en viss osäkerhet hos psykologer. Det framkommer att psykologers förförståelse och personliga inställningar spelar en stor roll i arbetet med klientgruppen när utbildningen och tillgången till information i ämnet är begränsad. En icke-patologiserande syn på könsöverskridande beteende dominerar, men även motsatsen förekommer. Ytterligare forskning krävs för att kartlägga på vilket sätt psykologrelaterade faktorer påverkar behandlingen av personer med könsöverskridande beteende. En annan viktig aspekt är hur befintlig kunskap kan implementeras i läroplaner för psykologers grundutbildning och effektivt spridas bland yrkesverksamma. / People with gender-incongruent behaviors have a higher risk for psychiatric problems compared to others. A professional approach is an important part of the treatment process and will influence the therapeutic outcome. Earlier research shows deficits in the contact between care personnel and people with gender-incongruent behaviours. There are no studies focusing on psychologists and their work with this client group. The aim of this study is to research psychologists’ subjective experience of clients with gender-incongruent behaviours. The study uses a qualitative method. The research data was collected with semi-structured interviews with five psychologists that had some experience with clients with gender-incongruent behaviours. The results point to gender-incongruent behaviors being a topic that evokes both interest and commitment, but also some insecurity in psychologists. Psychologists’ preconceptions and personal beliefs play a big role during the work with these clients when education and access to information on the topic is limited. A non-pathologizing outlook on gender-incongruent behaviours dominates, but the opposite also exists. More research is needed to map out in which way psychologist-related factors influence treatment of people with gender-incongruent behaviours. Another important aspect is how existing knowledge can be implemented in psychologists’ basic training and how it can be spread effectively amongst professionals.

Den här studien undersöker hur pojkar i klänning gestaltas i barnlitteratur. Syftet är att ur ett normkritiskt perspektiv synliggöra hur genusnormer bryts och upprätthålls. Studiens datainsamling består av kvalitativ text- och bildanalys av tre stycken barnböcker som riktar sig till barn i åldern 3–6 år.  Tidigare forskning redogör för att traditionella genusnormer gestaltas i berättelser för unga läsare, ett perspektiv som kan påverka barns möjligheter till att uttrycka sin könsidentitet. Enligt resultatet i den här studien bidrar karaktärer och innehåll till att både upprätthålla och bryta normer. Den traditionella genusordningen, som bland annat innebär att det maskulina värderas högre än det feminina, framträder i två av tre böcker. Samtidigt är pojkars handlingsutrymmen för att uttrycka sin könsidentitet snävare än flickors. / This study examines the portrayal of boys in dresses in children's literature. The purpose is to make visible from a norm-critical perspective how gender norms are broken and maintained. The study's data collection consists of qualitative text and image analysis of three children's books for children aged 3–6 years. Previous research reports that traditional gender norms are represented in literature for young readers, a perspective that may affect children's opportunities to make gender. The findings in this study show that characters and content contribute to both maintaining and breaking norms. The traditional gender order, meaning masculine is valued higher than feminine, appears in two out of the analyzed books. At the same time, masculine characters seem to have less possibilities of expressing their gender identity than the feminine ones.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare i fritidshem uppfattar normer om könsidentitet i skolan. Syftet är också att undersöka hur heteronormen framstår i lärares tal om kränkande uttalanden. Studien har använt en kvalitativ metod, där det empiriska materialet samlats in genom fokusgruppsdiskussioner. Material har analyserats genom en kvalitativ samhällsvetenskaplig metod. Resultatet beskriver de åsikter, tankar och erfarenheter deltagarna har kopplat till normer, könsidentitet, hantering av kränkande behandling, normbrytning och värdegrundsarbete. De uttrycker hur de finns olika normer i skolan och samhället och hur vissa inte får plats inom de ramarna. De förklarar ett behov och vilja av att bryta och förändra de normerna. Studenten diskuterar vikten med ett inkluderande arbete på fritids för att förbättra hbtqi-personers hälsa.

The purpose of this study was to examine school counselors experiences of meeting and working with adolescents with gender nonconforming identites. The study was based on two research questions which were stated as following: What do school counselors at upper secondary schools believe is essential when working with students with gender nonconforming identites? And is there access to regulatory documents or general material for school counselors to use when meeting students with gender nonconforming identites? And what are the school counselor's opinions on that being implemented? We decided to do a qualitative study and conducted six interviews with school counselors operating in six different upper secondary schools in Sweden. In addition to the interviews we decided to further our research to provide us with a global perspective using previous research as well as theories related to the purpose of the study. The results showed that school counselors found trust, continuity, confidentiality, situation based treatment, equality and gender inclusive language as most relevant to ensure students with gender nonconforming identites feel safe and accepted botn at school and as well as the counselors office. We also found there to be little to no regulatory documents or general material for school counselors to use when meeting students with gender nonconforming identites and the opinions among the informants were scattered where some had a positive take on it and others were critical.