Uppsatsen undersöker hur enhetschefer och boendehandledare beskriver de sociala kategoriseringarna: intellektuella funktionshinder, ålder och kön och vilka ramar dessa beskrivningar skapar för brukarna de arbetar med. Materialet samlades in genom fokusgruppsintervjuer med en enhetschefsgrupp och en boendehandledargrupp, där de fick diskutera frågor som relaterade till uppsatsens frågeställningar. Enhetscheferna och boendehandledarna visade att omgivningar skapas i det sociala samspelet mellan människor, där båda grupperna visade att förståelsen av begreppet nivå har väldigt stor påverkan på dem i arbetet med brukarna. Diskussionerna visade på att personer med intellektuella funktionshinder främst ses som individer med en nivå, där andra social kategoriseringsgrunder som kön och ålder inte får lika stor betydelse. Resultatet av detta kunde ses i det enhetscheferna uttryckte som en ”balansgång” i arbetet, där ideologier krockade med varandra och skapade ideologiska dilemman, vilket i förlängningen också ledde till ambivalens hos grupperna i hur de skulle bemöta brukarna. Grupperna gav själva bilden av ett komplext arbete, där balansen mellan att leda och att styra ofta blir en påtaglig faktor vilket skapar problem för dem i hur de ska bemöta och arbeta med brukarna inom sin verksamhet.

Förskoleklassen beskrivs i styrdokumenten som en bro mellan förskola och skola, här ska förskolans och skolans pedagogik och arbetssätt mötas för att hjälpa barnen till en enkel övergång in i skolans värld. Syftet med detta examensarbete har varit att få en utökad förståelse för hur elevskapandet sker i förskoleklassen ur ett barnperspektiv.Detta är en kvalitativ studie som bygger på barnintervjuer och teckningar gjorda av barnen i en förskoleklass i södra Sverige. De teoretiska perspektiven som jag använder mig av är identitet, kategoriseringar och skolkultur. Slutsatsen av denna studie är att formandet av elever sker på olika nivåer. Disciplinering både fysiskt och mentalt krävs av förskoleklassbarnen för att passa in i rollen som god elev. Barnen upplever verksamheten som ett mellanland där de tränas inför den riktiga skolan. Vissa symboler som läromedel, miljö och pedagogernas beteende lyfts fram som viktiga av barnen i elevskapandeprocessen.

Med förskolans uppdrag om likvärdig verksamhet som bakgrund har föreliggande studie som avsikt att undersöka normer om sociala kategoriers samspel med barns musikaliska utrymme. Vi har observerat tre verksamheters musikstunder för att undersöka hur musikaliskt utrymme ges respektive tas. Studien ämnar även undersöka vilka normer om sociala kategorier så som klass, kön, etnicitet, ålder och funktion som görs rådande. Materialet har bearbetats och analyserats med musicking och intersektionalitet som teoretiska utgångspunkter. Vårt resultat har kategoriserats i fyra rubriker: pedagogers makt över musikaliskt utrymme, önskesånger, instrument som medel för musikaliskt utrymme och textinnehåll i repertoaren. Ur resultatet har vi kunnat urskilja att pedagogers positioner har varit avgörande för givandet och tagandet av musikaliskt utrymme samt för reproduceringen av normer i musikstunder. Detta skedde genom pedagogernas syn på musikaliskt utrymme och deras bemötande av barnen. Pedagogernas idéer om ”rätt” sorts deltagande fick direkta konsekvenser för musikstunderna. Resultatet visar även att textinnehållet i sångerna kan vara betydande för reproducering av normer. Åldershierarkier och funktionalitetsnormer har visat sig vara framträdande i resultatet och samspelet mellan de olika normerna har haft en inverkan på hur musikaliskt utrymme togs respektive gavs.

Syftet med studien var att få fram personliga betraktelser av olika kategorier kopplat till intag av narkotika, alkohol och receptbelagda mediciner av personer med egenupplevda erfarenheter. Kategorierna missbruk och självmedicinering står i fokus men det lämnas även plats för andra kategoriseringar av intag. Detta för att undersöka hur kategoriseringar kan påverka behandlingsarbete. Sex personer intervjuas om deras upplevelser av narkotika- och alkoholintag samt hur de ser på olika kategoriseringar inom detta område. Det undersöks hur intervjupersonerna definierar sitt intag eller före detta intag av alkohol och narkotika samt hur denna kategorisering har kommit till. Studien är kvalitativ och har sex semistrukturerade intervjuer som underlag för resultatet. Studien börjar med en genomgång av olika begreppsdefinitioner gällande missbruk samt en genomgång av narkotikastrafflagen. Därefter redovisas forskning som tar upp attityder angående missbruk ur professionella behandlares perspektiv. I teoridelen tas tre teorier upp, Culture in action-teorin, självmedicinerings-hypotesen och stämplingsteorin. Resultatet visar respondenternas egna berättelser vilket är empirin som vår analys bygger på. Analysen görs ihop med de teorier som redovisats. Resultatet visar att många upplever självmedicinering som ett relevant begrepp och att den hårda kategoriseringen av missbrukare påverkar de stämplade starkt. Kategoriseringen av intag ser olika ut beroende på i vilket livsstadie personen befinner sig. Något som också spelar stor roll är i hur stor utsträckning intaget tagit över personens liv. Det framkom tankar om att den hårda kategoriseringen inom behandlingar upplevs som nedtryckande och stämplande. En mer individanpassad missbruksvård var önskad. Det framkom även vissa paralleller mellan respondenterna och självmedicinerings hypotes. / The purpose of this study was to reach personal views on categorization of the intake of natcotics, alcohol and prescription drugs by people with personal experiences on the subject. The categories drug abuse and self medication where the core categories but there where room for other categorization of intake. The purpose was to see how categorization can affect addiction treatment. Six persons where interviewed on their experiences of drugs and alcohol and their views on the categorization of these topics. The persons tell how they define their intake (or former intake) of drugs or alcohol and how this categorization came to be. This is a qualitative study the result is based on six semi structured interviews. It starts with a review on different definitions of addiction and the Swedish drug laws. Thereafter there is a presentation on research about the attitudes of professional addict treaters. The study contains three theories. The culture in action theory, the self-medication hypothesis and the labeling theory. The result shows the respondents own testimony witch is the foundation the analysis rests upon. The analysis is done together with the mentioned theories. The result shows that most respondents see self medication as a valid concept and that the harsh categorization in addict treatment has an impact on those facing it. The categorization of intake differs depending on the life situation of the person that does the categorization. Another important aspect is how much the intake is ruling the intakers life. The harsh categorization in addict treatment is seen as suppressive and labeling. A more individualized addict treatment where wanted. The study shows some parallels with the self-medication hypothesis.

<p>Uppsatsen är en litteraturstudie som problematiserar begreppet invandrarförfattare/invandrarlitteratur med utgångspunkten att denna typ av kategorisering är diskriminerande. Litteraturstudien är kompletterad med två analyser av romanerna <em>Utlänningar</em> (Kallifatides, 1970) och <em>Kan du säga Schibbolet?</em> (Bakhtiari, 2008). Resultatet av litteraturstudien visar att det finns många problem med denna kategorisering och att den ger en mycket enkel bild av en författares verk. Denna förenkling förstärker bilden av vi och dem. Resultatet av analyserna ger de som har försökt definiera begreppet invandrarförfattare/invandrarlitteratur rätt till viss del men de olika författarnas olika definitioner belyser även hur komplicerat det är, att sätta en stämpel på hur invandrade författare skriver. Det finns inte heller något som säger att dessa teman inte är typiska även för svenskfödda författare inom samma genrer.</p>

Uppsatsen är en litteraturstudie som problematiserar begreppet invandrarförfattare/invandrarlitteratur med utgångspunkten att denna typ av kategorisering är diskriminerande. Litteraturstudien är kompletterad med två analyser av romanerna Utlänningar (Kallifatides, 1970) och Kan du säga Schibbolet? (Bakhtiari, 2008). Resultatet av litteraturstudien visar att det finns många problem med denna kategorisering och att den ger en mycket enkel bild av en författares verk. Denna förenkling förstärker bilden av vi och dem. Resultatet av analyserna ger de som har försökt definiera begreppet invandrarförfattare/invandrarlitteratur rätt till viss del men de olika författarnas olika definitioner belyser även hur komplicerat det är, att sätta en stämpel på hur invandrade författare skriver. Det finns inte heller något som säger att dessa teman inte är typiska även för svenskfödda författare inom samma genrer.

Studiens syfte var att undersöka utländska akademikers upplevelser av mötet med, och inträdet på, den svenska arbetsmarknaden. Studiens frågeställningar: Vilka hinder kan försvåra etableringen på arbetsmarknaden för utländska akademiker? Vilka faktorer kan främja etableringen på arbetsmarknaden för utländska akademiker? Den teoretiska utgångspunkten för studien är hämtad utifrån socialkonstruktivism samt begreppet etnicitet som social konstruktion. Studien är genomförd med kvalitativ forskningsmetod, vilken utfördes med hjälp av semistrukturerade livsvärldsintervjuer. Analysmetoden för studien var IPA (Interpretative Phenomenological Analysis), där gemensamma teman lyftes fram och diskuterades utifrån de teoretiska utgångspunkterna. I resultatavsnittet har studiens frågeställningar besvarats enligt följande: Hinder som kan försvåra etableringen av utländska akademiker på arbetsmarknaden är samhällets föreställningar, sociala kategoriseringar, etnisk diskriminering, strukturella förändringar på arbetsmarknaden samt arbetsgivarnas inflytande. Sammanfattningsvis skildrade studiens resultat hur viktigt det är att belysa att de föreställningar som finns i samhället gällande personer med utländsk bakgrund påverkar synen på individen. Dessa faktorer var de mest centrala elementen och kärnan i det empiriska materialet kopplat till denna frågeställning. De främjande faktorerna till etableringen av utländska akademiker enligt studiens resultat är: Delaktighet, personligt ansvarstagande och betydelsen av utbildning. I enhet med respondenternas upplevelser framgår vikten av att samma anställningskriterier ska gälla för alla oberoende av ens bakgrund eller tillhörighet. Även personligt ansvarstagande visade sig vara betydelsefullt, exempelvis individens egen motivation, styrka och inre resurser. Vidare betonas att det finns tendenser till att samhällets syn på utländska personers resurser är i förändring. Detta på grund av det växande behovet av mångkulturell arbetskraft med flerspråkighet, kulturell kompetens samt akademisk utbildning, med anledning av den stora flyktinginvandring som pågår just nu. Studiens resultat har både gått i linje med tidigare forskning samt gått emot eller visat nya infallsvinklar på tidigare forskningsresultat. / The purpose of this study was to investigate foreign academics' experiences of meeting with, and entry to the Swedish labor market. Study questions: What obstacles could hamper the establishment of the labour market for foreign graduates? What factors can promote the formation of the labour market for foreign graduates? The theoretical starting point for the study is taken on the basis of social constructivism and the concept of race as a social construction. The study was conducted with qualitative research, which was conducted using semi-structured interviews, life-world. The analytical method for the study was the IPA (Interpretative Phenomenological Analysis), where common themes were highlighted and discussed from the theoretical points. In the results section, the study questions were answered as follows: Obstacles that can hinder the establishment of foreign graduates in the labour market is society's beliefs, social categorizations, ethnic discrimination, structural changes in the labour market and employers' influence. In summary, the study's results depicted how important it is to highlight that the perceptions that exist in society concerning people with foreign backgrounds affect the perception of the individual. These factors were the key elements and the core of the empirical material related to this issue. The promotion factors to the establishment of foreign graduates according to the study's results are: Involvement, personal responsibility and the importance of education. The unit with the respondents' experience illustrates the importance of the recruitment criteria should apply to all, regardless of one's background or affiliation. Although personal responsibility proved to be important, such as the individual's own motivation, strength and inner resources. They also stress that there are tendencies that society's view of foreigner's resources is changing. This is because of the growing need for multicultural workforce with multilingualism, cultural competence and academic training, due to the large influx of refugees that is going on right now. The study results have both been in line with previous research, and gone against or demonstrated new angles on previous research.

Barn i behov av stöd är ett aktuellt ämne i dagens samhälle. Stödet kopplas ofta till specialpedagogik och barn med diagnoser men rätten till stöd bör istället ses som en rättighet för alla barn för att tillgodogöra sig utbildningen i förskolan. Syftet med denna studie är att utifrån forskningsstudier skapa kunskap kring viktiga aspekter som kan härröras till alla barns rätt till stöd i förskolan. Litteraturstudien är gjord utifrån en systematisk metod. Underlaget för resultatet utgjordes av 26 artiklar och avhandlingar och analyserades med hjälp av tematisering. I resultatet går det att urskilja fem teman i forskning som härrör till alla barns rätt till stöd - barnsyn, kategoriseringar av barn, relationer, normer och pedagogens kunskap. Slutsatsen av studien visar på att alla aspekter är beroende av varandra. Normer, relationer och kategoriseringar är sammanvävda och utgår alla ifrån vilken barnsyn pedagogen har, det går även att se att allt är beroende av pedagogens kunskap om hur stödet ska ges och av de egna värderingarna. Studien kan utifrån rubriken till detta arbete "alla barn har rätt till stöd" problematiseras i och med att barn erhålls stöd beroende på pedagogen. Att hantera alla barns olikheter och ge alla stöd är en komplex uppgift, men kan underlättas genom att vara medveten om de aspekter som härrör till alla barns rätt till stöd.

The purpose of this study is to examine whether pedagogues, in their daily work with children with intellectual disabilities, have perceptions based on earlier work experience with for instance children with average intelligence and also if the perceptions, norms and categorizations of society affect the school environment in which children with intellectual disabilities exist.The study, which focuses on the pedagogues work experience of childrens with intellectual disabilities, was carried out by interviewing four pedagogues in a qualitative manner. The study was analyzed through the theoretical framework of social constructivism. Terms used in the study are: intellectual disability, inclusion, exclusion, integration, perception, categorization, normality, anomaly, norm criticism, power, the competent child and expectation.The results show that the pedagogues has his or her own perceptions about children with intellectual disabilities. The pedagogues’ own use of language affects how perceptions, norms and categorizations are conveyed to the pupils. They also points to their insufficient knowledge of intellectual disabilities. This lack of knowledge also affects how the pedagogues view the institutional striving towards student inclusion in a “school for everyone.” The study also shows that a norm critical perspective is preferable as it allows for perceptions, norms and categorizations to be made visible. The study showed that, in order to avoid unfavorable categorizations and norms, a communicative environment is needed in order to create an understanding in regards to the individual differences that exist between students in the school environment. This essay illuminates the fact that pedagogues – working with children with intellectual disabilities – are affected by the perceptions, norms and categorizations of society.

No description available.