Few issues have been exposed in media recently as much as the climate change issue. Afterthe documentary film “An Inconvenient Thruth” presented by Al Gore was released in 2006,most of the world saw a lot of attention directed towards global warming. This was a turningpoint that is refered to in this dissertation an history-graded critical event, which is assumed tohave a significant impact on peoples lives.The purpose of this dissertation is to examine whether or not political parties in Swedenresponded to this critical event in the way that they, in their party programmes, haveformulated policies related to climate change. Alternatively if media produces an image ofpolitical activity which does not comport with the forming of actual political standpoints. Themain objective is to determine whether the climate change issue constitutes a political trendissue in Sweden or not.The theories used in this dissertation are demand attributes by Gunnar Sjöblom that explainswhich characteristics within a voter demand a party must deal with, and the Filipp’spsychological theory about critical events.The conclusion of this dissertation is that the development of the climate change issue in theparty programmes in Sweden do not respond to the critical event of 2006. The climatepolicies were rather developed several years before the critical event took place, which leavesthe conclusion that Swedish political parties preceded media in addressing this issue.

The purpose is to study, in a pilot survey, the consciousness of climate change among pupils in secondary school and in adult education. These are the research questions: - What consciousness of climate change do the pupils have? - What are the differences in respect of climate change consciousness between men and women, pupils in adult education and in upper secondary school and pupils in pre-university programmes and in vocational programmes? ”Climate Change Consciousness” is constructed as a concept consisting of ecological, social and economic dimension as well as the components knowledge, attitudes and behaviour. A survey on the Likert-scale is conducted with 176 responses. The results indicate a varying degree of consciousness of climate change among pupils. On the ecological dimension the knowledge of the Paris agreement is low, and the pupils in general have a low degree of consciousness of the concepts of ecological footprint and life cycle analysis. However, they have a good understanding of the difference between climate and weather; they have attitudes in favour of renewable energy and they are used to sorting waste. On the social dimension the pupils think that climate change should be a priority in school, while their own community involvement in climate change issues in general is low. On the economic dimension the pupils have good knowledge of organic labels, but are more affected by price than the climate impact in their consumption behaviour. Female pupils have a higher degree of consciousness of climate change compared to male pupils; the pupils in adult education have a higher degree of consciousness compared to pupils in upper secondary school, and the pupils in pre-university programmes have a higher degree of consciousness compared to pupils in vocational programmes. Remaining is to further examine the impact of age for climate change consciousness among pupils in upper secondary school. / Syftet är att, i en pilotstudie, studera medvetenheten om klimatfrågan bland elever i gymnasieskolan och i vuxenutbildningen. Följande forskningsfrågor ställs: - Vilken medvetenhet om klimatfrågan har eleverna? - Vilka skillnader beträffande medvetenheten om klimatfrågan finns mellan män och kvinnor, elever vid vuxenutbildningen och gymnasieskolan samt elever på högskoleförberedande program och yrkesprogram? Medvetenhet om klimatfrågan konstrueras som ett begrepp bestående av ekologisk, social och ekonomisk dimension samt komponenterna kunskap, attityd och beteende. En enkät på Likert-skalan genomförs med 176 svar. Resultaten ger en varierad bild av elevernas medvetenhet om klimatfrågan. På den ekologiska dimensionen är kännedomen om Parisavtalet låg liksom medvetenheten om begreppen ekologiskt fotavtryck och livscykelanalys. Eleverna har däremot en god förståelse för skillnaden mellan klimat och väder; de har en positiv attityd till förnybar energi och är vana att avfallssortera. På den sociala dimensionen tycker eleverna att klimatfrågan ska vara en prioriterad fråga för skolan att undervisa i, medan det egna samhällsengagemanget i klimatfrågan i allmänhet är lågt.  På den ekonomiska dimensionen visar eleverna god kännedom om ekologiska varumärkningar, men påverkas mer av priset än klimatpåverkan i sitt konsumtionsbeteende.  Kvinnor har högre grad av medvetenhet i klimatfrågan än män; elever på vuxenutbildningen har högre grad av medvetenhet jämfört med eleverna i gymnasieskolan, och eleverna på högskoleförberedande program visar högre grad av medvetenhet än elever vid yrkesprogram. Återstående frågor är att undersöka betydelsen av ålder för medvetenhet om klimatfrågan bland eleverna i gymnasieskolan.

No description available.

I den här uppsatsen görs en jämförelse mellan två aktörer på den klimatpolitiska arenan, den svenska staten och miljörörelsen. Syftet är att jämföra och analysera aktörernas syn på klimatfrågan med särskilt fokus på säkerhetisering och klimaträttvisa i ljuset av ekologisk modernisering som dominerande diskurs i det klimatpolitiska samtalet. Genom en diskursanalys av Sveriges första klimatpolitiska handlingsplan samt textmaterial från Svenska Naturskyddsföreningen och Extinction Rebellion visar denna studie på hur frågor om säkerhet och rättvisa nedprioriteras i statens sätt att prata om klimatfrågan. Detta förstås utifrån att ekologisk modernisering alltmer blivit den dominerande diskursen i svensk klimatpolitik. Det är i jämförelsen med miljörörelsens sätt att prata om klimatfrågan som detta blir som tydligast. / In this thesis, a comparison is made between two actors in the climate policy arena, the Swedish state and the environmental movement. The purpose is to compare and analyze the actors’ perspectives on the climate issue, with a particular focus on securitization and climate justice in the context of ecological modernization as the dominant discourse in the climate policy conversation. Through a discourse analysis of Sweden’s first climate policy action plan, as well as textual material from two different environmental groups in Sweden, Naturskyddsföreningen and Extinction Rebellion, this study demonstrates how issues of security and justice are deprioritized in the state’s discourse of climate issue. This finding is understood in the light of ecological modernization as the dominant discourse in Swedish climate policy. It is in the comparison with the environmental movement’s way of talking about the climate issue that this becomes most evident.

Många frågor har gått från att inte handla om politik till att bli politiserade, men det finns ytterligare ett steg – när en fråga blir så brådskande och hotande att den anses vara för viktig för att lämnas åt politiker, så har den blivit säkerhetiserad. En av de mest debatterade frågorna på senare år har varit klimatförändringar, särskilt efter Agenda 2030 och Parisavtalet antogs. Står klimatförändringar nu inför att säkerhetiseras? Syftet med denna uppsats är att undersöka om klimatfrågan har blivit säkerhetiserad i FN:s Säkerhetsråd under mandatperioden 2017-2018. Olika inramningar från Säkerhetsrådets medlemmar identifieras och kategoriseras, för att sedan undersöka hur dessa inramningar resonerar med publiken. Detta tillåter oss att se vilka inramningar som har accepterats av rådet och vilka inramningar som ignoreras, för att analysera om vissa specifika inramningar har säkerhetiserats och andra inte. Uppsatsens främsta slutsats är att Säkerhetsrådet enhälligt har säkerhetiserat klimatförändringar som ett regionalt problem, men inte som ett globalt. Vissa medlemmar har utan framgång försökt ta säkerhetiseringen längre, men att säkerhetisera frågan på lägre nivå är även det nytt för Säkerhetsrådet. Vidare forskning kan exempelvis fokusera på vilka anledningar som förekommer för att motsätta sig säkerhetisering av klimatförändringar som ett globalt problem, jämföra säkerhetiseringen i Säkerhetsrådet med andra forum eller undersöka de praktiska effekterna av regional säkerhetisering. / Many issues have taken the journey from being non-political to being politicized, but there is one further step – when an issue becomes so urgent and threatening that it is considered too important to be left in the hands of our politicians, it has become securitized. One of the most debated issues of recent years has been climate change, especially after the adoption of the 2030 Agenda and the Paris Agreement. Does climate change now stand on the brink of securitization? The purpose of this thesis is to examine whether the issue of climate change has been securitized in the UN Security Council during the term of 2017-2018. Different ways in which members of the Council have framed the issue are identified and categorized, before looking at how these frames resonate with the audience. This allows us to see which frames are accepted by the Council and which frames are disregarded, in order to analyze if some specific frames have been securitized while others have not. The main finding of this thesis is that the Security Council unanimously has securitized climate change as a regional issue, but not as a global one. Some members have unsuccessfully tried to take the securitization further, but even a smaller-scaled securitization of climate change is new to the Council. Further research could, for example, focus on what the reasons are for opposing securitization of climate change as a global issue, compare the securitization in the Council with other forums, or study the practical effects of regional securitization.