The Swedish school characterizes a non-confessional religious education, which such education cannot be found in majority of countries in Europe. Despite the influential secularization of society and the individual, there is a notion that proclaims that the non-confessional religious education is not entirely neutral and objective as the syllabus outlines. The purpose of this study is to analyze the non-confessional religious education in a multireligious public school and a Christian independent school. The main purpose of the thesis is to identify the non-confessional religious education and how it is applied in practice in the different school forms. At the same time, it is relevant to examine as regards the space of the religions in the subject of all world religions, partly in scope and partly in content. The method performed is distance interviews by telephone and e-mail due to the prevailing situation with Covid-19. Results of the study show that both school forms are based on a non-confessional religious education, on the other hand shows the empirical material that the public school pays more attention to Christianity in their religious education unlike what it does in the Christian independent school. This is due to various factors such as the location of the municipal school, the student’s response and relationship to other religions which will be discussed in this essay.

Bakgrund Demografiska förändringar med fler yngre och äldre samt färre i arbetsför ålder medför en stor utmaning för offentlig sektor då behovet av tjänster kommer öka, samtidigt som det blir brist på resurser, arbetstagare och chefer. HR-avdelningens kritiska roll för att attrahera samt behålla chefer blir således påtaglig. Befintlig forskning gällande ledningsomsättning inom offentlig sektor med fokus på chefers arbetssituation är knapp och det eftersöks kvalitativa studier på området.Syfte Studiens syfte är att öka förståelsen för hur HR arbetar med att behålla chefer inom kommunal verksamhet genom att identifiera och beskriva viktiga påverkansfaktorer.Metod Studien genomfördes med kvalitativ forskningsansats samt semistrukturerade intervjuer för att möjliggöra en inblick i hur HR arbetar i praktiken med att behålla chefer samt vad som påverkar. Metodvalet bidrog till att öka förståelsen för det komplexa arbetet HR innehar gällande att behålla chefer i kommunal sektor.Resultat/Slutsats Studiens resultat visar dels hur HR arbetar med att behålla chefer inom kommunal verksamhet vilket innehåller utbildning, skapa nätverk samt traditionella HR-uppgifter. Dessutom presenterar studien faktorer som påverkar hur HR arbetar med att behålla chefer inom kommunal verksamhet vilka innefattar kommunstorlek, HR-avdelningens organisering, genusproblematiken för sektorerna samt kopplingen till högre ledningsfunktioner. / Background Demographic changes with more younger and older people and less people in working age, pose a major challenge for the public sector as the need for services will increase, while there will be a shortage of resources, workers and managers. The HR department's critical role in attracting and retaining managers becomes evident. Existing research on management turnover in the public sector with a focus on managers' work situation is scarce and qualitative studies are being sought.Purpose The purpose of the study is to increase the understanding of how HR works to retain managers in municipal operations by identifying and describing important influencing factors.Method The study was conducted with a qualitative research approach and semi-structured interviews to enable an insight into how HR works in practice in retain managers and what influences. The method choice helped to increase the understanding of the complex work HR holds regarding to retain managers in the municipal sector.Results/Conclusion The results of the study show in part, how HR works to retain managers within municipal operations, which include education, create network and traditional HR-duties. Additionally, the study presents factors that influence how HR works in retaining managers within municipal operations, which include municipality size, the HR department's organization, the gender issues for the sectors and the cooperation to higher management functions.

Studien syftar till att få djupare insikt i vad elgitarrlärare på kommunala musik- och kulturskolor använder för undervisningsmaterial, hur de motiverar användandet och på vilka sätt materialet verkar inspirerande på eleverna. I bakgrundsavsnittet presenteras tidigare forskning och annan litteratur som berör studien samt de teoretiska utgångspunkterna. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av det sociokulturella perspektivet på lärande och kommunikation.  Studiens datamaterial består av kvalitativa intervjuer med tre elgitarrlärare som undervisar inom den kommunala musik- eller kulturskolan. I resultatavsnittet beskrivs informanternas syn på undervisningsmaterial i elgitarrundervisning samt hur de motiverar användandet av den och om den är inspirerande.  Deras undervisningsmaterial kan vara lika men ingångarna eller hur de använder dem, kan vara olika till sättet de används på.  Vad de menar är inspirerande motiverar också deras val av material men motiveringen kan också ha en annan bakgrund. Materialet i sig behöver inte vara motiverande eller inspirerande utan det som är viktigast är den inre motivationen och inspirationen till att vilja fördjupa sig i elgitarrspel: Att eleven har en egen drivkraft! I det avslutande diskussionsavsnittet lyfts studiens resultat till diskussion i relation till tidigare forskning och till det sociokulturella perspektivet på lärande. Här framkommer att elgitarrlärarna har olika metoder för att lära ut att spela elgitarr. Trots att undervisningen handlar om att lära sig spela elgitarr visar lärarna på olika pedagogiker för att lära ut.  Ibland använder lärarna sig av samma redskap men trots detta så kan de använda dem på skilda sätt. / This study aims to create deeper insight in what kind of equipment electric guitar teachers use  in their teaching, how they motivate it and also if it is inspiring.  The background chapter presents previous research and other literature in the field and also the theoretical basis for the study, the socio-cultural perspective on learning and communication. The data consists of qualitative interviews with three electric guitar teachers who teaches at the school of music and art.  The results chapter show the teacher’s view on the subject, - teaching material in electric guitar teaching and how they motivate it´s use and also if it is inspiring. Their teaching materials may be equal but how they utilize them is different What they mean is that an inspirational teaching material also motivates their choice of the same. But the opinion - what is inspiring may also be of a different view. The teaching material doesn´t need to be inspiring. Most important is the inner inspiration that motivates to immerse in electric guitar playing. In the concluding discussion the results are discussed in relation to the previous research and to the socio-cultural perspective on learning. It appears that in spite of the tuition of electric guitar playing the tuition shape depends on the teacher. Sometimes the teacher uses same tools, but they may use them differently.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan har ökat stadigt det senaste decenniet i Sveriges befolkning. Efter 65 års ålder är depression den vanligaste psykiska sjukdomen. Symtomen för depression hos äldre ser oftast annorlunda ut jämfört med hos yngre och kan därför vara svåra att upptäcka. Majoriteten av de som får vård av den kommunala hälso- och sjukvården är 65 år och äldre, vilket medför att sjuk­sköterskorna har ett stort ansvar när det gäller att identifiera tecken på depression hos dessa patienter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av och förutsättningar för att identifiera symtom på depression hos äldre patienter inom kommunal hälso- och sjukvård.  Metod: En systematisk litteraturstudie enligt SBU:s (2017) beskrivning av en systematisk litteratursökning. Tio artiklar syntetiserades i en metasyntes som inspirerades av Howell Major och Savin-Badens (2010) innehållsanalys för kvalitativa studier. Resultat: Metasyntesen resulterade i följande tre teman; tid, holistiskt perspektiv samt kunskap och erfarenhet. Tid och kontinuitet var väsentligt för att skapa en trygg och tillitsfull vårdrelation. Det holistiska perspektivet underlättade upptäckten av symtom på depression hos äldre och möjliggjorde personcentrerade omvårdnadsinsatser. Sjuksköterskorna upplevde att både de själva och de äldre hade bristfälliga kunskaper om depression. Sjuksköterskorna önskade få ökad kunskap i ämnet. Slutsats: Tidvattenmodellen kan genom sitt holistiska perspektiv och sin syn på tid, ge stöd i sjuksköterskans omvårdnadsarbete kring att identifiera symtom på depression hos äldre. Vidare kan en psykiatrisjuksköterska i kommunal hälso- och sjukvård bidra med att kunskapen om depression ökas både hos sjuksköterskor, annan vårdpersonal och hos patienter. / Background: Mental ill-health has steadily increased over the past decade in Sweden's population. After the age of 65, depression is the most common mental illness. The symptoms of depression in the elderly usually look different compared to the younger ones and can therefore be difficult to identify. The majority of those receiving municipal health care are 65 years and older, which means that the nurses have a great responsibility when it comes to identifying signs of depression in these patients. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences of and prerequisites for identifying symptoms of depression in elderly patients in municipal health care. Method: A systematic literature according to SBU’s (2017) description of a systematic literature search. Ten articles were synthesized in a meta-synthesis inspired by Howell Major and Savin-Badens (2010) content analysis for qualitative studies. Result: The meta-synthesis resulted in the following three themes; time, holistic perspective and knowledge and experience. Time and continuity were essential to creating a safe and trusting care relationship. The holistic perspective facilitated the detection of symptoms of depression in the elderly and enabled person-centered nursing care. The nurses felt that both themselves and the elderly had insufficient knowledge of depression. The nurses wanted to gain increased knowledge in the subject. Conclusion: The Tidal model can, through its holistic- and time perspective, provide support in the nursing work when it comes to identifying symptoms of depression in the elderly. Furthermore, a psychiatric nurse in municipal health care can help to increase the knowledge of depression in nurses, other healthcare professionals and in patients.

During the past decade policies and strategies for social sustainability have been developed in order to draw attention to the issue of redistribution of resources in the city and the creation of environments for everyone, and to “enhance social sustainability” is a common policy objective in contemporary Swedish urban planning. It is, however, not clear or predictable what social strategies actually deliver in terms of tangible results. On the one hand, the introduction of the concept has encouraged a debate around equality and democracy in urban areas. On the other hand, in a context of an entrepreneurially oriented urban development, the concept seems to legitimise actions “in the name of sustainability”, that do not necessarily have any redistributive effects. The aim of this project has been to explore how social sustainability as a policy objective is framed and realised in contemporary Swedish municipal urban planning, and what difficulties might occur in the implementation of social strategies. The purpose has been answered through the following research questions: How is the concept of social sustainability incorporated and operationalised within the sphere of urban planning and city administration? What kind of obstacles and goal conflicts that obstruct implementation do the actors involved experience? In order to carry out the aim and answer the research questions a case study has been realised in the municipality of Huddinge. Two different qualitative methods have been used. Analysis of policy documents has demonstrated how the concept of social sustainability is defined in the municipality and what goals and strategies are set up in order to reach there. Semi-structured interviews with planning actors in the municipal organisation have created an understanding of how the public servants handle the issue in their everyday practice and what kind of obstacles they encounter. The theoretical framework consists of two components. Theoretical reasoning around the concept of social sustainability sheds light on what possibilities as well as contradictive and conflictual aspects the concept entails. The approach of Actor Network Theory has allowed an understanding of the municipal organisation as an assemblage of different human and non-human actors involved in the task of making Huddinge socially sustainable. Furthermore, it has encouraged an open-ended inquiry emerging from the interviewees' own perspectives, preventing an understanding limited to explanations anticipated beforehand. The most important results show that the social sustainability work in Huddinge consists of ambitious objectives but that the efforts are performed in a loosely connected network of heterogeneous actors where the work is rather fragmented and many efforts are dependent on individuals. Artefacts in terms of, for example, check-lists play an important role in order to allow all planners to function as agents of change. Implementation difficulties has shown to be wider than usually indicated, and are mainly related to lack of political prioritisation among objectives, lack of routines and knowledge, preconceptions and lack of representation among planners, lack of possibilities to influence market conditions as well as the prioritisation of economic aspects over social issues. In order to facilitate implementation a number of suggestions are being made, including the promotion of a political debate around social objectives and the meaning of social sustainability, to increase resources for the development of routines and an increased knowledge base in order to stabilise the network, and to find means to limit the influence of private actors. It is also concluded that social sustainability has to be prioritised and that goal conflicts with the economic dimension has to be handled in order to produce substantial change. / Under det senaste decenniet har strategier för social hållbarhet utvecklats för att uppmärksamma frågan om urban resursfördelning och skapandet av miljöer för alla, och att ”stärka social hållbarhet” är ett vanligt policymål i dagens svenska stadsplanering. Det är dock inte varken självklart eller förutsägbart vad sociala strategier faktiskt leder till för konkreta resultat. Å ena sidan har introducerande av begreppet social hållbarhet uppmuntrat till debatt kring jämlikhets- och demokratifrågor. Å andra sidan, i en kontext av en entreprenöriellt orienterad stadsutveckling, verkar begreppet kunna legitimera åtgärder ”i hållbarhetens namn”, som inte har någon egentlig omfördelande effekt. Syftet med studien har varit att utforska hur social hållbarhet som ett policymål inramas och förverkligas i nutida svensk stadsplanering, samt vilka svårigheter som kan uppstå i implementeringen av sociala strategier. Syftet har besvarats genom följande forskningsfrågor: Hur är begreppet social hållbarhet införlivat och operationaliserat inom området stadsplanering och kommunal förvaltning? Vilka svårigheter och målkonflikter som försvårar implementering upplevs av involverade aktörer? En fallstudie i Huddinge kommun har utförts för att uppfylla syftet och svara på forskningsfrågorna. Två olika kvalitativa metoder har använts. Analys av policydokument har visat hur konceptet social hållbarhet definieras i kommunen samt vilka mål och strategier som har satts upp för att nå dit. Semistrukturerade intervjuer har skapat en förståelse för hur tjänstepersonerna i den kommunala organisationen hanterar frågan i deras vardagspraktik och vilka typer av svårigheter de upplever. Studiens teoretiska ramverk består av två delar. Ett teoretiskt resonemang kring begreppet social hållbarhet tydliggör vilka möjligheter samt vilka motsägelsefulla och konfliktuella aspekter begreppet bär på. Angreppssättet aktör-nätverksteori har möjliggjort en förståelse av den kommunala organisationen som en samling av olika mänskliga och icke-mänskliga aktörer involverade i uppgiften att göra Huddinge socialt hållbart. Dessutom har det uppmuntrat en förutsättningslös undersökning utifrån intervjupersonernas egna perspektiv, vilket har förhindrat en förståelse begränsad till på förhand antagna förklaringar. De viktigaste resultaten visar att arbetet för social hållbarhet i Huddinge består av ambitiösa målsättningar, men att ansträngningar utförs i ett löst sammansatt nätverk av heterogena aktörer där arbetet är relativt splittrat och många insatser är individberoende. Artefakter i form av exempelvis checklistor spelar en betydande roll i att tillåta alla planerare att fungera som förändringsagenter. Implementeringssvårigheter har visat sig vara bredare än vad som vanligtvis föreslås, och beror främst på brist på politisk prioritering bland målsättningar, brist på rutiner och kunskap, fördomar och brist på representation i planerarkåren, brist på verktyg att påverka marknadsvillkor samt prioritering av ekonomiska aspekter framför sociala frågor. Ett antal förslag för att underlätta implementering ges, vilka innefattar att stimulera en politisk debatt runt sociala målsättningar och betydelsen av begreppet social hållbarhet, att satsa ökade resurser på att utveckla rutiner och en utökad kunskapsbas med syftet att stabilisera nätverket, samt att hitta sätt att begränsa privata aktörers inflytande. Slutsatsen har även dragits att social hållbarhet måste prioriteras samt att målkonflikter med den ekonomiska dimensionen behöver hanteras för att någon betydande förändring ska kunna ske.

Syftet med denna studie är att undersöka hur första linjens chefer i kommunal hemtjänst arbetar med att motivera, utveckla och behålla medarbetare. Undersökningens utgångspunkt är att un- dersöka vilka strategier enhetscheferna använder sig av i arbetet med att motivera och utveckla sin personal, och hur dessa strategier kan säkerställa att medarbetare väljer att stanna kvar i verksamheten. Undersökningen har ett hermeneutiskt vetenskapligt förhållningssätt och utgår från en induktiv metodansats. Studien har en kvalitativ metod och tillvägagångssättet blev således att sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med första linjens chefer verksamma i offentlig sektor. Studiens resultat visar att enhetscheferna använder sig av liknande strategier. Dessa strategier visar resultatet bestod av redan implementerade strategier de bör använda sig av, men att egna strategier även de växer fram beroende på vilka förutsättningar och behov personalen och verksamheten innehar. Resultatet visar även på ett närvarande och delaktigt ledarskap där medarbetare och öppen kommunikation står i fokus. Det framkom att mänskliga resurser i form av personal, är vad som förutsätter att verksamheten kan fortskrida och säkerställa en övergripande god kvalitet. Det är därför av ytterst vikt att cheferna ständigt arbetar med att motivera och utveckla deras medarbetare.

Dagens klimatförändringar påverkar dagens samhälle liksom morgondagens. En av de stora effekterna av dem är de stigande havsnivåerna som på lång sikt kan komma att ha stora konsekvenser för den byggda miljön liksom människorna som vistas där. Den globala forskningen som sammanställs av FN:s klimatpanel IPCC redovisas i klimatrapporter som utkommer med några års mellanrum med den aktuell forskning. I dessa rapporter finns det ett antal scenarier, benämnda RCP, som också visar den troliga medelhavsnivåhöjningen till år 2100. Idag finns det globala liksom nationella åtaganden för att begränsa de utsläpp som sker för att lindra klimatförändringarna. För att kunna hantera de förändringar som oundvikligen kommer och redan sker, finns det ett brett arbete med klimatanpassningsåtgärder.  Denna uppsats syftar därför till att undersöka det arbete med klimatanpassning som görs på kommunal planeringsnivå i Sverige med hänsyn till den stigande medelhavsnivån med en tidshorisont till år 2100. Detta genomfördes genom en fallstudie av Värmdö kommuns planarbete där kommunens strategiska dokument och två detaljplaner studerades ingående. Kommunens arbete följer rekommendationen från Länsstyrelsen som baseras på regionala sammanställningar av den förväntade medelhavsnivåhöjningen utifrån äldre global forskning. Denna rekommendation överensstämmer med dagens aktuella forskning om den troliga medelhavsnivåhöjningen. Rekommendationen finns med i Värmdö kommuns detaljplaneprocesser i strandnära läge i de två fall denna uppsats studerar, liksom den kommande översiktsplanen som är under framtagande. / The current climate change affects today's society as well as tomorrow's. One of the major effects of climate change is the rising sea levels, which in the long run may have major consequences for the built environment as well as the people who live there. The global research compiled by the UNclimate panel, IPCC, is presented in Assessment Reports that are published every few years with the current research. In these reports there are four emission scenarios, called RCP, which also show the probable sea level rise by the year 2100. Today, there are global as well as national commitments to limit emissions to mitigate climate change. In order to be able to handle the changes that inevitably come and are already happening, there is substantial work with climate change adaptation measures.  This thesis therefore aims to investigate the work with climate change adaptation done at municipal planning level in Sweden with regard to the rising sea level with a time horizon to the year 2100. This was carried out through a case study of Värmdö municipality's planning work where the municipality's strategic documents and two detailed plans were studied in detail. The municipality's work follows the recommendation from the regional government branch, Länsstyrelsen, which is based on regional compilations of the expected sea level rise based on older global research. This recommendation works in accordance with current research on the likely rise in sea levels. The recommendation is included in Värmdö municipality's detailed planning processes in coastal locations in the two cases this thesis is studying, as well as the forthcoming master plan that is being prepared

Background. Digital maturity is an important topic for the public sector to respond the higher demands on digital solutions. Only 46 percent of the public sectors has a clear digitization strategy. Different organizations have different levels of digital maturity fulfillment. There are several reasons why organizations are interested in increasing the digital maturity. In order to increase efficiency, degree of innovation, customer value, improve decision making through digital transformations. Employees are the most important resource for an organization’s digital transformation. That is the reason why the organization should ensure their employees’ level of digital maturity addition to organizational development. By studying the municipality’s digital maturity, it will contribute to a research on the digital maturity on an individual level form the employees’ perspective. Purpose. The purpose of this thesis is to contribute with knowledge about how municipal employee’s digital maturity appears and to access the factors that are important to consider while implementing new technology in the organization. The factors will contribute to practical applications that encourage a higher level of employees’ digital maturity. Method. Based on the purpose, a qualitative study has been conducted. Twelve municipal employees with different background, position, and gender were interviewed to collect empirical data for a larger perspective on the whole municipality and IoT, Internet of Things, has been used as an investigation tool for this study. The analysis of the empirical data was based on our own definition of digital maturity at an individual level, which was based on previous research. By using the definition and other theoretical sources, the empirical material has been analyzed. Analysis and conclusion. The result of the thesis unveiled that there is a huge variation of the digital maturity level on municipal employees regarding to IoT. The main categories that the digital maturity is based on are individual's attitude, knowledge and use of the technology. The study unveiled that there is an interplay between these three categories. The factors that affect thesis categories also have an impact on the digital maturity on an individual level as well. The factors with an impact on municipal employees’ digital maturity are: individual interest, work tasks, experience, manager or leader, digitization strategy and technical education. / Bakgrund. Offentliga sektorn behöver bli mer digitalt mogna för att bemöta högre krav på digitala lösningar, men det är endast 46 procent av offentliga sektorn som har en klar digitaliseringsstrategi för sin verksamhet. Olika organisationer har olika uppfyllandegrad av digital mognad, vissa organisationer är mer digitalt mogna än andra. Det finns flera motiv till varför organisationer är intresserade av att höja den digitala mognadsgraden i organisationen. Det är främst för att öka effektiviteten, innovationsgraden och kundvärdet samt för att förbättra beslutfattande inom organisationen och utveckla organisationen genom digital förändring. Eftersom människor är den viktigaste komponenten för en organisations digitala transformation ska ledningen se till att utveckla sina anställdas digitala mognad i takt med sin organisationsutveckling. Genom att studera digital mognad hos en kommunal verksamhet skall vår studie bidra till forskningen kring digital mognad med fokus på de anställdas perspektiv. Syfte. Syftet med studien är att bidra med kunskapsbildning kring hur kommunalanställdas digitala mognad ser ut samt vilka faktorer som är väsentliga att beakta hos de anställda i en kommunal verksamhet vid införandet av ny teknik. Faktorerna ska bidra till praktiska tillämpningar som främjar en högre nivå på de anställdas digitala mognad. Metod. Baserat på syftet har en kvalitativ studie genomförts. Tolv kommunanställda med olika bakgrund, position, befattning och kön intervjuades för att samla in empiriska data med ett större perspektiv över den kommunala verksamheten där IoT, Internet of Things, har använts som ett undersökningsverktyg. Analys av det empiriska materialet utgicks från författarnas egna definition av digital mognad på en individnivå som är baserad på tidigare forskningar. Med hjälp av definitionen samt andra teoretiska källor har det empiriska materialet analyserats. Resultat. Resultatet från studien visar att det finns en stor spridning på den digitala mognaden hos kommunanställda gällande IoT. Huvudkategorierna som utgör den digitala mognaden är individens inställning, kunskap och användning av tekniken. Studien visar att det finns ett tydligt samband mellan dessa tre kategorier. De faktorerna som i sin tur påverkar dessa kategorier, det vill säga påverkar den digitala mognaden hos de anställda i en kommunal verksamhet gällande IoT är individens personliga intresse, arbetsuppgifter, erfarenhet, chef eller ledare, strategi och teknisk utbildning.

Bakgrund och problem: Styrning utgör en fundamental aspekt för utvecklingen av skolverksamheten. Ofta benämns behovet av en flerdimensionell styrning, där det balanserade styrkortet förespråkas som ett bra alternativ. Däremot utgör användningen av det balanserade styrkortet ett relativt outforskat ämne, som vanligtvis begränsas till att spegla dess implementering och tänkta resultat, men inte dess fortsatta användning efter introduktion. Mot bakgrund av ovanstående ter det sig intressant att studera hur det balanserade styrkortet används inom en skolverksamheten som redan har introducerat verktyget i sin verksamhet, och vilka aspekter som är viktiga för en framgångsrik användning.  Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur det balanserade styrkortet används som styrningsverktyg i en kommunal skolsektor, och vilka aspekter som är viktiga för dess framgångsrika användning ur ett långsiktig perspektiv. Metod: Studiens tillvägagångssätt utgår från en kvalitativ metod, där en fallstudie har genomförts i Västerås kommun på tre grundskolor. Innehållet delas upp i tre avsnitt där den första utgör den teoretiska referensramen, följt av empirisk referensram och analys. Den teoretiska referensramen ämnar att skapa en förståelse för ämnet. Insamling av det empiriska materialet har sedan utförts genom semi-strukturerade intervjuer, med ett målstyrt urval som lett till fem respondenter, två från kommunen och tre rektorer från olika grundskolor. Empirin har även kompletterats med dokument från kommunen och skolan. Slutligen har det teoretiska och empiriska materialet analyserats utifrån en komparativ metod, för att belysa likheter och skillnader mellan respondenterna samt mellan teori och empiri.  Slutsats: Studien kommer fram till att det balanserade styrkortet är användbart i en kommunal skolsektor. Däremot är verktyget kontextberoende och måste därmed anpassas till den specifika verksamheten. De viktiga aspekter som uppmärksammats, och anses behövas för att det balanserade styrkortet ska få en framgångsrik användning, är bland annat kommunikation, uppföljning och tydlighet för en gemensam förståelse. Även möjliga fallgropar belyses, som kan tänkas hämma det balanserade styrkortets användning. / Background and problem: Organizational management is a fundamental aspect of the development of the school sector. The need for multidimensional control is often referred to, where the balanced scorecard is advocated as a good alternative. However, the use of the balanced scorecard is a relatively unexplored topic, and is usually limited to reflecting its implementation and intended results, but not its continued use after introduction. Considering the above, it seems interesting to study how the balanced scorecard is used in a school sector that has already introduced the tool in its business, and what aspects that are important for a successful use. Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how the balanced scorecard can be used as a management control system in a municipal school sector, and what aspects that are important for a successful use from a long-term perspective.  Method: The study's approach is based on a qualitative research method, where a case study has been executed in Västerås municipality at three primary schools. The content is divided into three sections, the first of which constitutes the theoretical frame of reference, followed by the empirical frame of reference and analysis. The theoretical frame of reference aims to create an understanding of the subject. Collection of the empirical material has then been carried out through semi-structured interviews, with a goal-oriented sample that has led to five respondents, two from the municipality and three principals from different primary schools. The empirical material has also been supplemented with documents from the municipality and the school. Finally, the theoretical and empirical material has been analyzed on the basis of a comparative method, to highlight similarities and differences between the respondents and between theory and empirical data. Conclusion: The study concludes that the balanced scorecard is useful in a municipal school sector. However, the tool is context-dependent and must therefore be adapted to the specific organisation. The important aspects that have been observed, and that are considered necessary for the successful use of the balanced scorecard, include communication, follow-up and clarity for a common understanding. Possible pitfalls are also highlighted, which may inhibit the usage of the balanced scorecard.

Bakgrund: Kommuninvest är en medlemsorganisation som finansierar en stor andel av den svenska kommunsektorns upplåning. Detta möjliggörs genom att Kommuninvest emitterar obligationer på finansiella marknader för att sedan låna ut kapital till kommunerna. Finansiella institut som Kommuninvest hanterar en rad olika risker i sin verksamhet och eftersom det saknas tidigare forskning angående Kommuninvests exponering mot och hantering av marknadsrisk är detta intressant att studera för att fylla kunskapsluckan. Det är också intressant eftersom kommunerna är en viktig aktör i det svenska samhället och Kommuninvest spelar en stor roll i den kommunala upplåningen. Syfte: Syftet med denna studie är att analysera Kommuninvests marknadsriskexponering när de lånar upp pengar på den finansiella marknaden för att låna ut dessa till medlemskommunerna, samt att analysera företagets marknadsriskhantering. Syftet är också att analysera hur marknadsriskexponeringen och marknadsriskhanteringen påverkar medlemskommunerna. Genomförande: Studien är designad som en fallstudie. Fallet har definierats som Kommuninvests marknadsriskexponering och -hantering. Det empiriska materialet utgörs av nio semistrukturerade intervjuer och en dokumentstudie. Det empiriska materialet har använts för att kunna dra slutsatser om Kommuninvests marknadsriskexponering och -hantering samt dessas potentiella påverkan på medlemskommunerna. Slutsats: Flera slutsatser kan dras från denna studie. Kommuninvest hedgar främst sin marknadsrisk med derivat och naturlig matchning. Den monetära effekten på låneportföljen konstateras vara relativt liten. Räntemarginalen är så pass låg att de små kommunerna väljer att alltid låna av Kommuninvest och de stora väljer att göra det ibland. Kommunerna i studien har över lag högt förtroende för Kommuninvest och majoritet upplever att de inte påverkas så mycket av bolagets riskexponering eller riskhantering. Denna studie bidrar med ny kunskap om Kommuninvests marknadsriskexponering och -hantering till det företagsekonomiska forskningsfältet såväl som till de svenska kommunerna. / Background: Kommuninvest is a member organisation that finances a large part of the borrowing of Swedish local governments. This is made possible by emitting bonds on the financial markets and then lending capital to the local governments. Financial institutions like Kommuninvest deal with several different risks and since no previous research has been conducted on the subject of the market risk exposure and the market risk management of Kommuninvest, this is a pertinent case to study in order to fill the gap. It is also a pertinent case since the local governments of Sweden are a very important part of the society and since Kommuninvest plays a great role in the borrowing of these local governments. Aim: The aim of this study is to analyse the market risk exposure of Kommuninvest when the company borrows capital on the financial markets to lend to their members, Swedish local governments, as well as to analyse the market risk management of the company. A secondary aim is to analyse how the market risk exposure and the market risk management affect the local governments that are members of Kommuninvest. Completion: The study is designed as a case study. The case has been defined as The market risk exposure and market risk management of Kommuninvest. The empirical data consists of nine semi-structured interviews and one document study. The empirical data is used to draw conclusions about the market risk exposure and the market risk management of Kommuninvest, as well as their potential effects on the Swedish local governments that are members of Kommuninvest. Conclusion: Several conclusions can be drawn from this study. Kommuninvest primarily hedges its market risk with derivates and natural hedges. The monetary effect on the loan portfolio is found to be relatively small. The interest margin is low enough so that the small local governments choose to always borrow from Kommuninvest, and the big local governments choose to sometimes do so. The local governments that participated in the study generally have high confidence in Kommuninvest and most of them experience that they are not very affected by the company’s risk exposure or risk management. This study contributes with new knowledge about the market risk exposure and market risk management of Kommuninvest to the research field as well as to the Swedish local governments.