Motivation i kombination med elevens självkänsla är två viktiga delar inom språkinlärning. Om den ena delen saknas uteblir ofta den språkliga aktiviteten hos eleverna. Uppsatsen är framtagen genom en empirisk studie i form av semistrukturerade intervjuer med lärare och en enkätundersökning med elever. Studiens forskningsfrågor fokuserar på vad som motiverar elever till att tala på engelska samt vad lärare kan göra för att motivera elever till att kommunicera i klassrummet. Tidigare forskning förespråkar att lärare använder målspråket i sin undervisning. Detta anses vara en nyckelfaktor eftersom eleverna hör språket vilket motiverar till muntlig aktivitet. Undersökningen visar bland annat att användning av målspråket i undervisningen och en trygg lärmiljö är viktiga aspekter för lärare som vill skapa ett kommunikativt klassrum på målspråket och stödja elever till ett språkligt självförtroende. Undersökningen utgår från Vygotskys sociokulturella perspektiv samt MacIntyres teori om Willingness to communicate (WTC). Resultatet visar att de flesta elever är positiva till engelska som ämne och majoriteten av eleverna tycker att det är roligt att lära sig ett nytt språk. Studiens resultat stämmer överens med tidigare forskning men för att dra generella slutsatser behövs mer forskning inom området. / <p>Engelska</p>

Motivation inom språkinlärning spelar en viktig roll för att elever ska våga kommunicera på ett främmande språk. Denna litteraturstudie undersöker vad tidigare forskning säger om vad som påverkar elevers motivation till att vilja prata engelska i klassrummet samt vad läraren kan göra för att motivera elever till att tala på målspråket. I skolan finns det elever som gillar att tala och kommunicera på engelska men det finns även elever som väljer att vara tysta och inte visa sina kunskaper. Rapporten är framtagen genom en systematisk litteraturstudie. Arbetets gång har varit att söka i olika databaser efter vetenskapliga artiklar som varit relevanta för denna studie. Med utgångspunkt i Vygotskijs sociokulturella perspektiv och MacIntyres teori om Willingness to communicate (WTC) diskuteras olika faktorer som är avgörande för att elever ska vilja kommunicera på engelska. Studierna som analyserats visar att elevens motivation tillsammans med elevens självförtroende är två viktiga aspekter för att lyckas med språkinlärning. Det är därför viktigt med professionella lärare som i sin pedagogiska roll kan skapa en varierande undervisning som motiverar samtliga elever till att lära sig språk. Då det finns förhållandevis lite forskning i Sverige inom detta område önskas vidare forskning av elevers motivation till att kommunicera på engelska.

Mitt mål är att jobba med ett produktkoncept mot förskolan och skapa en leksak som välkomnar utforskande av känslor. Min önskan är att pedagoger och barn medvetet ska använda leksaken till att öppna upp dialog om känslor. Lek är en grundläggande rättighet, och viktigt för barns emotionella utveckling då de genom lek utvecklas emotionell, socialt, fysiskt och psykiskt. Att hantera sina känslor kräver träning och det är inte alltid så enkelt. Barn måste lära sig detta i tidig ålder då de är emotionella och låter känslorna styra väldigt mycket, så finns det också ett behov att lära sig att kontrollera och hantera känslorna.  Min förhoppning är att skapa en leksak som kan tas emot i förskolan och användas av barn och pedagoger för att tillsammans arbeta mot en mer social hållbar framtid. Desto mer träning barn får i de emotionella, desto mer förberedd och kunskap har de kring de bitarna som senare kan visa sig vara hjälpsam i deras sociala värld. Men som jag även upptäckte så kan det även påverka barnens akademiska kunskaper. Som förälder vill man sitt barns bästa, och ge dem den kunskap och verktyg man kan så att de ska vara rustad för livet i den mån som är möjlig. Man vill att de ska må bra, ha det bra och inte ha det kämpigt eller tufft. Med mitt arbete vill jag, och hoppas att jag kan ge ett verktyg som kan hjälpa barn att prata om känslor, och i det få en förståelse och lära sig hantera dem också. Syftet med mitt arbete är att ta fram leksaker som tillåter förskolebarn att utforska och leka med känslor

Denna empiriska studie utgår från problemlösningsuppgifter och syftar till att beskriva hur ungaelever använder laborativt material i en problemlösningsuppgift, samt hur eleverna utvecklar modelleri sina lösningar. Empirin till studien har samlats in genom intervjuer och observationer.Datainsamlingen genomfördes i fem omgångar med två elever under varje tillfälle. Eleverna fickgemensamt lösa problemlösningsuppgifter med multibasmaterial. Metoden för att analysera datan varinnehållsanalys, utifrån en kvalitativ ansats med utgångspunkt i teorin Realistic MathematicsEducation. Resultatet visar att eleverna genom att använda sig av multibasmaterial kan visa sinförståelse och använda det som stöd vid samtal. Det framkommer även i resultatet att majoriteten aveleverna besitter kunskaper om hur de använder multibasmaterialet som en modell av verkligheten.Enstaka elever upplevdes vara på god väg att automatisera modell av till en modell för, för abstraktmatematik. Slutsatsen som kan dras utifrån genomförd studie är att multibasmaterialet underlättar föreleverna i deras samtal och utbyte av tankar i deras lösningsprocess, samt möjliggör för eleverna attskapa modeller av problemlösningsuppgiftens innehåll.

I läroplanen för engelska i grundskolan föreligger ett stort fokus på den kommunikativa förmågan, samtidigt upplever elever en ovilja till att kommunicera på engelska under lektionerna. I förhandenvarande studie undersöktes hur lärare i årskurs 4-6 didaktiskt strukturerar sin undervisning för att motivera elever till att kommunicera på engelska i skolan. För att besvara frågeställningarna “Vilka förutsättningar menar lärare är centrala för elevers vilja att kommunicera på engelska under engelskundervisning?” och “Vilka didaktiska val gör lärare för att motivera elever till att kommunicera på engelska under engelskundervisningen?” har intervjuer genomförts med sex behöriga lärare i engelska på årskurs 4-6. Empirin har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultaten visar att lärare upplever klassrumsklimatet som centralt för att eleverna ska känna sig trygga att kommunicera på engelska under lektionerna. Det framkommer även som fördelaktigt att vara flera vuxna eller lärare under lektionerna för att ge utrymme för stöttning samt undervisning eller aktiviteter i mindre grupper. I enlighet med tidigare forskning beskriver lärarna även en omfattande vilja till variation gällande de aktiviteter som genomförs under lektionerna, något som ansågs uppmuntra till kommunikation på målspråket engelska. Lärarens roll som förebild beskrivs i studien som viktig då läraren modellerar målspråksanvändning för eleverna, vilket uppmuntrar eleverna till kommunikation på engelska. Tidigare forskning och resultaten i denna studie förespråkar till stor del samma didaktiska val. Vidare forskning bör dock undersöka skillnader mellan lärares uppfattning av sin egen undervisningspraktik i relation till vad som kan observeras utifrån lärares lektioner.

Abstrakt Teater har varit ett ämne på gymnasieskolans estetiska program sedan 30 år tillbaka. I det centrala innehållet för kursen scenisk gestaltning läggs vikt vid förmågan att tolka och analysera sceniska gestaltningar (Skolverket, 2011). Det finns därför ett behov av att formulera och artikulera dessa förmågor. Ett teaterkunnande inbegriper såväl teoretisk och praktisk kunskap och det är den tysta kunskapen som den här studien omfattar.  Studiens syfte är att undersöka hur teaterlärare verksamma på estetiska programmet med inriktning teater ser på tyst kunskap i kursen i gestaltning i ämnet teater. Studiens empiri är inhämtad från fem enskilda intervjuer med verksamma teaterlärare.  Följande frågeställningar har formulerats för studien: Hur kommunicerar teaterläraren för att stimulera elevernas utveckling i scenisk gestaltning? Hur ser teaterlärare på tyst kunskap i sitt arbete och hur de kan synliggöra den i relation till sitt arbete? Tre olika teoretiska perspektiv har varit utgångspunkt för analysen: Polanyis (2013) tankar om tyst kunskap, Carlgrens (2015) praktiska kunskapsfilosofi och Ahlstrands (2014) begrepp bodybildung. Intervjumaterialet har analyserats genom en fenomenografisk ansats och redovisats med olika kategorier i tre olika utfallsrum.  Studiens resultat visar på utmaningar för teaterlärare att verbalisera ett praktiskt kunnande, i undervisning med eleverna, och ett behov av kompetenshöjning i området. I utfallsrummen ges förslag på olika strategier som exempelvis: att ställa djuplodade frågor till eleverna om hur de ser och uppfattar gestaltning eller att erfarandet av tyst kunskap sker i stunden och är situationsbundet eller att exempelvis använda sig av liknelser för att kommunicera tyst kunskap. Studien kan ses som ett bidrag till det behov som teaterlärare har av att prata och reflektera uppfattningar av ett tyst kunnande.

Social responsibility has a long history and it is evolved from the genuine altruism of human beings. On the other hand, corporate social responsibility finds its roots from organizations. The interactions of an organization and the public enable CSR to emerge and affect both organizations and human beings.The term CSR is evaluated differently in different contexts with different approaches by the scholars.One type of CSR, strategic CSR, aims for evaluating CSR from a strategic point of view. As strategic CSR is a long term investment, it provides a competitive advantage over competitors once a company invests in CSR and communicates CSR properly. The interest of consumers in products is the main drive for the introduction of the brand concept. Brand becomes important due to the fact that organization wants the products and services to be recognizable by the public. This recognition is followed by formation of brand reputation which requires long term investments to be established.The purpose of this study is to analyze how strategic CSR and brand reputation are perceived to affect competitive advantage in a specific company. This study traces the perceptions of CSR, the brand reputation and the competitive advantage concepts in this company, with particular focus on how they are perceived by the employees in the organization.In this case study, Exploratory Sequential Mixed Methods Design is used to have different insights from qualitative and quantitative analyses. In this design, first qualitative analysis has been conducted and it is followed by the quantitative analysis.Findings of this study reveal that in the specific company, the perceptions of management and nonmanagement employees differ for the given concepts. The non-management employees think that CSR enables competitive advantage whereas management favors brand reputation more and thinks that it is crucial for competitive advantage of the specific company. Although management thinks that CSR is an important concept that the organization might benefit from, there is no plan to evaluate CSR strategically in the specific company.A crucial attribute of a company is to be dynamic and to adapt rapidly to the industry and market changes. This is followed by generation of the brand and improvement of the brand to provide reputation. From this perspective, it is a necessity that both CSR and brand reputation should be evaluated strategically in ACME AB and if neglected, the competitive advantage of a company cannot be realized. / Socialt ansvar har en lång historia och det utvecklats från äkta altruism av människans inneboende altruism. Å andra sidan, finner samhällsansvar (CSR) sina rötter i organisationer. Samspelet mellan en organisation och samhället möjliggör för CSR sikt att växa och påverka både organisationer och människor.Termen CSR utvärderas olika i olika sammanhang med olika metoder av akademiker. En typ av CSR, strategisk CSR, syftar till att utvärdera CSR ur ett strategiskt perspektiv. Eftersom strategisk CSR är en långsiktig investering ger det en konkurrensfördel gentemot konkurrenterna när ett företag investerar i CSR och kommunicerar CSR väl.Konsumenternas intresse av produkter är den viktigaste drivkraften för införandet av varumärkesbegreppet. Varumärket blir viktigt på grund av att organisationen vill att deras produkter och tjänster ska kännas igen av allmänheten. När väl varumärket etablerats kan dess rykte börja byggas upp.Syftet med denna studie är att analysera hur strategisk CSR och varumärke uppfattas påverka konkurrensfördel i ett specifikt företag. Denna studie analyserar uppfattningar om CSR, det varumärke och konkurrensfördelar uppfattningar om begreppen i ett specifikt företag, med särskilt fokus på hur de uppfattas av de anställda i organisationen.I denna fallstudie används metodiken Exploratory Sequential Mixed Methods Design för att få insikt både via kvalitativa och kvantitativa analyser. I denna metodik, har första kvalitativ analys genomförts och det följs av den kvantitativa analysen.Resultaten av denna studie visar att i ett specifikt företag skiljer sig uppfattningarna om de givna begreppen mellan anställda i ledande och icke ledande ställning. Anställda i icke ledande befattningartror att CSR ger konkurrensfördelar, medan ledningen gynnar varumärke mer och tycker att det är avgörande för att ge företaget konkurrensfördelar. Även om ledningen anser att CSR är ett viktigt begrepp som organisation kan dra nytta, finns det inga planer på att utvärdera CSR strategiskt i ett specifikt företag.En avgörande egenskap hos ett företag är att vara dynamiskt och att kunna anpassa sig snabbt till förändringar i branschen och dess marknad. Detta bidrar till att bygga upp varumärket och, på längre sikt, ge det ett got rykte. Ur detta perspektiv är det en nödvändighet att både CSR och rykte utvärderas strategiskt i ett specifikt företag och om de försummas, kan deras associerade konkurrensfördelar för ett företag inte förverkligas.

Det engelska språket har genom åren börjat undervisas i allt yngre åldrar i Sverige där muntlig produktion utgör en stor del av undervisningen. För många elever är detta kul och spännande men för vissa elever uppstår talängslan. Talängslan avser att känna oro och obehag inför att tala. Den här studien har genomförts utifrån intresset att undersöka vad elever har för attityder till den muntliga kommunikationen i engelskundervisningen samt vad lärare har för uppfattningar om talängslan och hur de arbetar för att främja muntlig produktion i ämnet. Studien är genomförd utifrån både elev- och lärarperspektiv genom metodkombination där enkäter och semistrukturerade intervjuer använts. All insamlad empiri har koncentrerats, kategoriserats och tolkats utifrån en induktiv ansats samt teorin WTC och det sociokulturella perspektivet. Informanterna i denna studie var 38 elever i årskurserna 2 och 3 samt tre lärare med behörighet att undervisa engelska i årskurserna 1–3. Resultatet visar att elever i årskurserna 2 och 3 till stor del har en positiv inställning till den muntliga produktionen i engelskämnet. Sammantaget visar resultatet från både elevenkäter och lärarintervjuer att talängslan förekommer, om än i liten grad. Resultatet visar även att elevernas trygghet ligger till grund för elevernas vilja att kommunicera på engelska, där varierade arbetssätt, mindre grupper och elevernas intressen förespråkas. / Over the years, the English language has started to be taught at younger ages in Sweden where oral production forms a large part of the education. For many pupils this is fun and exciting, but for some pupils language anxiety can occur. Language anxiety refers to feeling anxiety and discomfort towards speaking. This study has been carried out based on the interest to investigate pupils' attitudes towards oral communication in English education, and teachers' perceptions of language anxiety and how they work to promote oral production in the English language class. The study is carried out from both pupils and teacher perspectives through a combination of methods where questionnaires and semi-structured interviews were used. All collected data has been compiled, categorized, and interpreted based on an inductive approach as well as the WTC theory and the socio-cultural perspective. The informants in this study were 38 pupils in grades 2 and 3, and three teachers with authorization to teach English in grades 1–3. The results show that pupils in grades 2 and 3 mainly have a positive attitude towards oral production in the English subject. Overall, the results from both pupils’ questionnaires and teacher interviews show that language anxiety occurs, albeit to a small degree. The results also show that the pupils' sense of safety is the basis for the pupils' willingness to communicate in English, where varied working methods, smaller groups and the pupils' interests are advocated. / <p>Engelska</p>

I det här examensarbetet har vi velat ta reda på skillnaden mellan slöjdprocessen och arbetsprocesserna, som det numera heter i den nya läroplanen, Lgr11. I stort kan vi tycka att den nya kursplanen i slöjd inte skiljer sig så väldigt mycket från Lpo94, men att fokus har ändrats från att i princip hänga upp hela slöjdens arbete kring slöjdprocessen mot en mer generellt syn på arbete i processform. Vad innebär det? Vi har tagit kontakt med nyckelpersoner som suttit med och formulerat de ursprungliga utkasten till dagens text för kursplanen i slöjd, för ta reda på hur de har tänkt och vad som var deras syfte. I intervjuer med dessa har vi fått en tydligare bild. Men hur tänker då våra kollegor ute i landet som inte har haft möjligheten att prata med dessa nyckelpersoner? Även om underlagen för den enkätundersökning vi har gjort är undermålig till antalet svarande, vilket påverkar validiteten, kan man ändå se en tendens att samma frågor som vi har ställt oss har dykt upp i deras tankar. En av de vanligaste är om det numer är tänkt att slöjden ska bli mer teoretisk i och med att de analytiska och reflekterande förmågorna i större utsträckning lyfta fram i Lgr11. Till följd av detta undrar vi om man som slöjdlärarstudent rustas för att möta det nya förhållningssättet.

Problem: Despite much attention from researchers and practitioners, the reason(s) for why M&amp;A’s tend to fail remain a topic of investigation. Within this investigation there is reason to believe this problem is connected to not prioritizing communicating with multiple stakeholders a during post-M&amp;A integration. Purpose: The purpose of this study is to explore the specific context of communicating with multiple stakeholders during post-M&amp;A integration. Method: A qualitative, abductive and exploratory study with semi-structured interviews providing primary data from stakeholders (respondents) with different experiences of communicating during in post-M&amp;A integration. Results: The results of this study contribute with new insights within the scope of communicating with multiple stakeholders during post-M&amp;A integration. These insights are analyzed and collected in a revised conceptual framework along with reflecting on theory and discussing practical implications. Recommendations for future studies are offered along with discussing the limitations of this study. / Problem: Trots mycket uppmärksamhet från forskare och praktiker så undersökts det fortfarande varför M&amp;A brukar misslyckas. Inom denna undersökning finns det anledning att tro att problemet är kopplat till att inte priortiera kommunikation med flera intressenter under post-M&amp;A integration. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka den specifika kontexten att kommunicera med flera intressenter under post-M&amp;A integration. Metod: En kvalitativ, abduktiv och exploratoriv studie med semi-strukturerade intervjuer som bidrar med primärdata från intressenter (respondenter) med olika erfarenheter av kommunikation under post-M&amp;A integration. Resultat: Studiens resultat bidrar med nya insikter inom ramen för att kommunicera med flera intressenter under post-M&amp;A integration. Dessa insikter har analyserats och samlats i ett reviderat konceptuelt ramverk tillsammas med en reflektion över teory samt en disksussion av studiens praktiska implikationer. Rekomendationer fram framtida studier presenteras samt så diskuteras studiens begränsningar.