Sverige är ett av de länder i världen som erbjuder störst skydd av HBTQI+-personers rättigheter. Detta skydd utgår bland annat från de mänskliga rättigheterna och den svenska diskrimineringslagstiftningen. Det är förvaltningens uppgift att se till att diskrimineringslagstiftningen upprätthålls i det svenska samhället. Utifall att själva förvaltningen skulle frångå en lag skulle dess verkan i samhället undermineras, både genom att förvaltningen inte utför sin uppgift och eftersom den fungerar som ett exempel på hur svensk lag bör implementeras. Syftet med denna uppsats är därmed att undersöka huruvida indikationer finns på att det i den svenska förvaltningen förekommer diskriminering av HBTQI+-personer. Vidare vill uppsatsen även finna indikationer på hur denna eventuella diskriminering i så fall ser ut, då HBTQI+-personernas olika minoritetsidentiteter tas i beaktande. Dessa syften ämnas uppfyllas genom en fallstudie av den svenska Kriminalvården utifrån principen mest trolig att finna diskriminering av HBTQI+-personer. För att besvara frågeställningarna genomförs en intervjustudie. Materialet från denna analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och en analysram byggd utifrån begreppet diskriminering, såsom det beskrivs i svensk lag. En av de tydligaste slutsatserna som kommit av analysen är att indikationer finns på att diskriminering av HBTQI+-personer existerar inom Kriminalvården, och därmed i den svenska förvaltningen. I slutsatserna beskrivs även indikationer på hur denna diskriminering ser ut i relation till HBTQI+-personernas olika minoritetsidentiteter.

The aim of this qualitative study is to investigate correctional officers’ perception of themeaning of manliness for inmates in a swedish high security prison, and how gender plays arole when working close to inmates. The study also explores how the officer’s own genderplays a role in their interactions with the inmates. Data from seven interviews withcorrectional officers has been analyzed using three concepts from different gender theories -the ‘hegemonic masculinity’ and ‘subordinated masculinity’ concepts by Connell(1995/2008), as well as the concept of ‘hypermasculinity’ by Toch (1998). The researchshows that correctional officers believe that a hypemasculine ideal is important amonginmates. The perception was that hegemonic qualities result in a higher status and position inthe prison’s hierarchical structure, while subordinated characteristics result in a lower rank.However, the meaning of manliness greatly varied depending on the situation and socialsettings. Officers adapted different strategies when dealing with the inmates’ expressions ofmanliness and the study demonstrates that an interaction between an inmate and acorrectional officer is influenced by the officer’s gender.

The aim of the study was to see how work groups in the Correctional Service perceived and expressed masculinity norms and how the work group experienced that the phenomenon affected their meetings with clients. To meet the aim two qualitative group interviews were conducted with two and three people respectively in each group. The participants belonged to working groups within the Correctional System Service from two different regions. The results were analysed through theories of hegemonic masculinity and queer theory. The study showed a perception that masculinity norms did affect the client work because of how the client’s expressed masculinity but that the work group lacked expressions of masculinity norms. In the discussion the results are being discussed through previous research and theory. / Syftet med studien var att undersöka hur personal inom Kriminalvårdens frivård uppfattade maskulinitetsnormer i arbetsgruppen samt hur arbetsgrupperna upplevde att fenomenet påverkade klientarbetet. För att besvara syftet genomfördes två kvalitativa gruppintervjuer med två respektive tre informanter i varje grupp. Informanterna tillhörde arbetsgrupper inom Kriminalvårdens frivårdkontor från två olika regioner. Resultatet analyserades genom teori kring hegemonisk maskulinitet samt queerteori. Studien visade en uppfattning om att maskulinitetsnormer kunde påverka klientarbetet beroende på hur klienter uttryckte maskulinitet, men att arbetsgruppen ansåg sig själva sakna uttryck och påverkan av maskulinitetsnormer i klientarbetet. I diskussionen diskuteras förklaringsmodeller till resultatet utifrån tidigare forskning och teori.

Syftet med denna studie är att upptäcka och beskriva hur intagna långtidsdömda män upplever att deras sexualitet och sexuella hälsa har påverkats av fängelsestraffet. Jag har undersökt hur dessa män upprätthåller parrelationer. Vilka förutsättningar finns för dessa personer att påbörja en ny relation samt hur upplever de att Kriminalvården arbetar med sexuella frågeställningar? För att besvara syftet med studien har jag använt mig av kvalitativ metod. Jag har intervjuat sju personer där samtliga avtjänar ett pågående fängelsestraff. Denna masteruppsats vilar på en teoretisk grund som utgörs av Gagnon and Simons skriptteori samt Michel Foucaults analys av makt, institutioner och sexualitet. Resultaten visar på svårigheter för intagna att upprätthålla en relation samt att inleda ett nytt förhållande. Faktorer så som långa avstånd till anstalten, rådande villkor och restriktioner, ekonomiska begränsningar och fängelsestraffets längd angavs som huvudanledningar. Det framkom att Kriminalvården inte aktivt arbetar med frågor som berör sexualitet. Flera personer beskrev snarare policyn på anstalter som begränsar och kontrollerar intagnas sexualitet. Vidare beskriver informanterna hur deras rådande situation har påverkat deras sexuella lust, synen på sin egen sexualitet och maskulinitet. / The purpose of this study is to discover and describe how inmate men experience that their sexuality and sexual health has been affected by the sentence of imprisonment. I have examined how these men maintain intimate partner relationships. What conditions are there for them to start new relationships and how do they perceive the Prison and Probation Service work with sexual matters? To answer the purpose of this study, I have used a qualitative method. I have interviewed seven individuals, all serving a current prison sentence. This master thesis rests on a theoretical framework that consists of Gagnon and Simon’s script theory and Michel Foucault’s analysis of power, institutions and sexuality. The results indicate difficulties for inmates to maintain a relationship and to start a new relationship. Factors such as long distances to the prison, current terms and restrictions, financial limitations and the length of the prison sentence were cited as main reasons. It emerged that Prison and Probation Service does not actively work on issues that concerns sexuality. Several individuals rather described policies that restrict and control the inmates’ sexuality. Further, the informants described how their current situation, has affected their sexual desire, the perception of their own sexuality and masculinity.

Brottsligheten i Sverige har ökat. Två av fem individer återfaller i brott efter frigivning. De individer som lever i utanförskap och kriminalitet är i en utsatt position. Flertalet av kriminalvårdens klienter har behov av insatser från olika verksamheter för att klara sig från återfall i kriminalitet. Syftet med studien är att få en djupare förståelse om vad före detta kriminella anser har varit betydelsefullt i deras process att lämna sin kriminella livsstil. Syftet är även att belysa vilken inverkan kriminalvården och socialtjänstens insatser har utgjort i denna process. De frågeställningar som studien ämnar besvara är: Vad har varit betydelsefullt för att kunna lämna den kriminella livsstilen? Vilken betydelse har insatser från kriminalvården utgjort i processen att lämna den kriminella livsstilen? Vilken betydelse har insatser från socialtjänsten utgjort i processen att lämna den kriminella livsstilen? För att besvara dessa frågor har vi använt oss av en kvalitativ ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med medlemmar från KRIS och X-cons. Resultatet har analyserats utifrån teorin om sociala band samt tidigare forskning inom den valda studiens område. Det informanterna har uppgett som mest betydelsefullt är att känna ett sammanhang och meningsfullhet till sådant som sysselsättning, fritid och sociala relationer. Det som också har haft betydelse är de vändpunkter som informanterna har kommit i kontakt med. Dessa har varit sådant som fängelsestraff, försämrad hälsa, kontakt med föreningar och insatser från kriminalvården och socialtjänsten som sedan lett dem till insikt och möjlighet till förändring av deras livssituation. / Crime in Sweden has increased. Two out of five individuals reoffend after release from prison. Those individuals who are living in alienation and crime are in a vulnerable position. Most of the prison service and probation clients are in need of support from various authorities in order to desist from crime. The aim of this study is to gain a deeper understanding of what ex-criminals think has been important in their process to leave their criminal lifestyle. It also aims to view the impact of prison service and probation and social services support in this process. The questions which the study intends to answer are: What has been important to be able to leave the criminal lifestyle? How important has the efforts of the prison and probation service been in the process of leaving the criminal lifestyle? How important has the efforts of social services been in the process of leaving the criminal lifestyle? To answer these questions, we used a qualitative approach. Eight semi-structurerd interviews were conducted with members of KRIS and X-cons. The results have been analyzed according to the theory of social bonds and previous research of the selected study field. The informants have indicated that the most important factor is to feel a connection and meaningfulness such as employment, leisure and social relationships. What also played an important role were the turning points that the informants have come in contact with. These have been such as a prison sentance, impaired health, contact with organizations and efforts of prison and probation service and social services which then led them to the knowledge and ability to change their lives.

The aim of this study is to examine how offenders of honor-related violence are portrayed in Swedish prison and probation service educational materials. The thesis is based on critical work as a theoretical frame and intigrated discourse analysis is used as a method. Our method assisted in identifying three distinct discourses. A recurring cultural discourse culturalises the offending, wich was also evident in the privious research. Additionally, the offenders are portayed within a social psychology discourse, in wich migration causes them to lose authority and leading them to resort to violence. Lastly, we were also able to identify a psychopathological discourse. While these findings indicate different representations of the violence, its causes and its offenders, we show that culturalisation of the offender runs as a main thread throughout the material. / Syftet med studien är att undersöka hur kriminalvårdens kunskapsmaterial framställer förövare inom HRVF. Utgångspunkten för analysen är det kritiska sociala arbetet som teori och en integrerad diskursanalys som metod. Med hjälp av vår ansats så identifierades tre olika diskurser. Förövaren framställdes ständigt ur en kulturell diskurs vilket också var tydligt i den tidigare forskningen. Förövaren beskrivs också ur en socialpsykologisk diskurs där hen förlorar makt i och med migrationen och därav utövar våld. Till sist kunde vi också urskilja hur förövaren framställs ur en psykopatologisk diskurs där hen beskrivs ha psykopatiska drag. Även om dessa fynd visar på olika representationer av våldet, dess orsaker och dess förövare, visar vi att kulturalisering av förövaren löper som en röd tråd genom materialet.

Rättsväsendets kapacitet till att rehabilitera kriminella har länge varit ett omdiskuterat ämne, med en betydande del forskning som har kritiserat fängelseverksamhetens utformning och möjlighet till att uppfylla en sådan effekt. I Sverige baseras allt rehabiliterande arbete inom Kriminalvården på en klientunik verkställighetsplan [VSP]. Verktyget innefattar klientens initiala risk- och behovsbedömning, efterföljande rehabiliterande åtgärder samt en dokumentation över processen och eventuella förändringar i den. Trots VSP centralitet för Kriminalvårdens återfallsförebyggande uppdrag är den tidigare forskningen om den begränsad. Således ämnar denna studie till att undersöka kriminalvårdsanställdas upplevelser av arbetet med VSP, samt deras erfarenheter av faktorer som kan påverka tillämpningen. Därigenom avser studien att bistå med fördjupad kunskap om dess tillämpning och aspekter för eventuell vidareutveckling. För detta ändamål utfördes semistrukturerade intervjuer med kriminalvårdsanställda. Materialet transkriberades sedan i enlighet med Jeffersons system för transkribering och avslutningsvis analyserades genom en tematisk analys. Resultatet fann att anställda upplevde att verktygets struktur bidrog till ett förtroende för utförande av VSP. Kriminalvårdsanställda problematiserade även VSP genom deras erfarenhet av omständigheter som påverkar dess utförande; så som skild kunskapsnivå, resurstillgång, klientens motivation till förändring samt kriminalvårdarens professionella insikt och expertis. Med anledning av detta resultat bör således vidare forskning ämna att undersöka omfattningen av de faktorer som utgör ett hinder för implementeringen av VSP, samt tillförlitlighet av det underliggande risk- och behovsbedömnings instrumentet då korrekt identifikation av dessa krävs för effektiv och pålitlig behandling. / The judiciary's capability to rehabilitate criminals is a subject of discourse, with some research criticizing both the structure and the overall possibility of reform in a prison setting. Rehabilitation in the Swedish correctional services employ a per client individualized plan of treatment [VSP]. This plan contains an initial risk and need assessment, planned programs and documentation over the procedure and its potential changes. However, despite VSP's centrality for the Swedish correctional services, research about its effects is limited. Therefore, this study aims to examine the experiences that Swedish correctional service employees have of VSP, and their perception of potential factors that may affect its implementation. In doing so the study seeks to develop the understanding of VSP and to identify areas of development. In pursuit of this aim, semi-structured interviews with employees of the Swedish correctional service were utilized. The material was then transcribed in accordance with Jefferson's transcription system and finally analyzed through a thematic analysis. The study found that employees spoke of an organizational support and structure that inspired faith in VSP. Utilization of VSP was affected due to lacking resource allocation, differences in practitioner knowledge and expertise, and the client level of motivation. In lieu of these results further research should seek to examine the prevalence of these factors, as well as the validity of the underlying risk-need evaluation instrument as correct identification of these factors are required for reliable treatment.

Syftet med studien var att undersöka behandlares upplevelser av sexualbrottsprogrammet Sexualbrottsbehandling med individuellt fokus [Seif] på anstalt inom svensk Kriminalvård. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med tematisk analys. Tre huvudteman identifierades: Behandlares tillvaro, Behandlingsprocessen samt Klienternas särskilda omständigheter. Studiens resultat visar att deltagarna upplevde att arbetet kunde vara förhållandevis påfrestande men överlag meningsfullt och roligt. Stöd och handledning var centralt för att handskas med påfrestande element. Deltagarna beskrev de sätt de arbetade på med metoden och lyfte fram individuella anpassningar och den terapeutiska relationen som framträdande faktorer för behandlingsresultatet. Deltagarna beskrev även att klienternas liv på anstalt fick en särskild påverkan på behandlingen och att den skam som är associerad med sexualbrott kunde skapa hinder för klienter att gå i behandlingen. / The purpose of this study was to examine treaters experiences of the sex offence treatment programme Sex offence treatment with individualized focus [Seif] in correctional facilities in the Swedish Prison and Probation Service. Eight semi-structured interviews were conducted and analysed using thematic analysis. Three main themes were identified: Treaters’ conditions, The treatment process and The clients’ special conditions. The result of the study showed that the participants experienced their work as relatively demanding but overall meaningful and enjoyable. Support and supervision were deemed central to coping with demanding elements. The participants described the way they worked with the method and conveyed the individualized adjustments and the therapeutic relationship as prominent factors for treatment results. The participants further described that the clients’ life in a correctional facility had a special effect on the treatment and that the shame associated with sex offences could hinder clients to participate in the treatment.

This study aims to understand the importance of prerequisites for collaboration between public/political agencies with the help of literature about the concept of collaborative governance. The choice of using collaborative governance is based on the fact that the concept has not been applied to collaboration between the public/political actors before. This paper has the Swedish project Stop the shooting (Sluta skjut) as an example to understand the importance of prerequisites for collaboration between the Police, Probation Service, and Malmö municipality. With the help of this project, I will try to understand some of the promoting and hindering factors for collaboration in the studied project. To ascertain the prerequisites, I study will be interviewing representatives from the three mentioned actors.  To study the importance of prerequisites I used Ansell & Gash's (2008) theory about starting conditions which includes three prerequisites that according to them can make or break any collaboration process. These prerequisites are power-resource balance, incentives for participation, and prehistory of collaboration. In addition, to examine how much these prerequisites mean for collaboration, I will also see if any prerequisites are of importance that Ansell & Gash (2008) do not mention. The result of the study concludes that Ansell & Gash's (2008) starting conditions are of big importance for a successful collaboration process and were of importance for deeming ‘Sluta skjut’ as a successful project. The conclusion of the study shows that there are two more important prerequisites in addition to Ansell & Gash (2008) that all actors should aim to fulfill before collaborating, these are the time aspects regarding implementation and understanding of the different logics for each actor.

Utgångspunkten för studien var att Kriminalvården fick kritik från barnrättskommittén när det gäller barn till föräldrar som är frihetsberövade. Kritiken riktades bl. a. mot att barn dels reser långt för att besöka sin förälder samt dels att barn som reser långt inte med automatik får förlänga besökstiden på vissa anstalter. Uppsatsen har samtidigt pekat på utmaningar och viktiga förutsättningar för att beakta barnkonventionen inom kriminalvården. I ett svenskt sammanhang, efter att barnkonventionen blivit lag i Sverige 2020, har organisationsutvecklingen med avseende på uppfyllande av barns rättigheter inom den offentliga sektorn varit relativt outforskad. Uppsatsen fyller förhoppningsvis en del av den kunskapsluckan. Syftet med denna studie är att visa hur Kriminalvården utvecklats med avseende på uppfyllande av barnkonventionen. Frågeställningarna fokuserar på hur kriminalvården förbättrar sin verksamhet genom att ständigt beakta barnkonventionen vid ärende som rör barn. Studien genomfördes som en kvalitativ studie. Datainsamlingen till denna studie skedde genom semi-strukturerade intervjuer, nio respondenter som är barnombud på olika nivåer i hierarkin i region väst deltog. Studien visar att Kriminalvården styr sina processer centralt uppifrån genom att informera om lagstiftning och nationella riktlinjer för att förmedla hur barnkonventionen ska beaktas i regioner och lokala enheter. Sedan tolkar varje enhet riktlinjerna på det sättet som passar verksamheten såsom häkte, anstalt eller frivård. Studien visar att det krävs mer samarbete mellan olika myndigheter för att främja arbetet mot barnets bästa. Enligt studien räcker det dock inte med att beakta barnkonventionen i handböckerna eller genom utbildningar utan det ska finnas ett personligt engagemang hos medarbetarna om de ska anses vara kundorienterade. / The starting point for the study was that the Swedish Prison and Probation Service received criticism from the Committee on the Rights of the Child when it comes to children of parents who are deprived of their liberty, criticism that children travel far to visit their parents, and criticism that children who travel far may not automatically extend their visit to certain institutions. At the same time, research has pointed to challenges and important conditions for considering the Convention on the Rights of the Child in the prison service. In a Swedish context, after the Convention on the Rights of the Child becomes law in Sweden in 2020, the organizational development with regard to fulfilling children's rights in the public sector has been relatively unexplored. The research aims to fill part of that knowledge gap. The purpose of the study is to see how the Swedish Prison and Probation Service develops with regard to compliance with the Convention on the Rights of the Child. The issues focus on how the prison service improves its activities in order to constantly consider the Convention on the Rights of the Child in matters concerning children. The study was conducted through a qualitative study. Data collection for this study was done through semi-structured interviews, nine respondents who are children's representatives at different levels in the hierarchy in the region west. The study shows that the Swedish Prison and Probation Service controls processes centrally from above by informing legislation, national guidelines for communicating how the Convention on the Rights of the Child is taken into account to regions and then to local units. Then each unit interprets the guidelines in the way that suits the unit type, such as detention, institution, or probation. The study shows that more cooperation is needed between different authorities to promote work for the best interests of the child. According to the study, however, it is not enough to consider children's conventions in the handbooks or through training, but there must be a personal commitment on the part of employees considered customer-oriented. / <p>2021-06-11</p>