Syftet med denna uppsats var att studera elevers synsätt på sin kropp, kroppsideal och hur de tycker det förmedlas i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna som valdes var: Hur upplever eleverna att lärare arbetar med kroppsideal i ämnet idrott och hälsa? och Hur ser eleverna på samhällets kroppsideal samt hur reflekterar de över sin egen kropp? Den metod som användes för att studera detta var kvantitativ metod med enkäter. Det slutgiltiga antalet som genomförde enkäten var 65 elever från två olika skolor. I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 står det att eleverna ska få kunskaper om hur kroppsidealet ser ut i samhället och i idrotten. Det resultat som framställdes efter genomförd enkät hur kroppsideal förmedlas i ämnet idrott och hälsa var att majoriteten av eleverna ansåg att de inte hade fått med sig kunskapskravet som finns i idrott och hälsa ämnet. Majoriteten av eleverna upplevde att lärarna aldrig hade pratat om kroppsideal på idrott och hälsa undervisningar. Elevernas syn på kroppsideal i samhället var att man inte bör leva efter det kroppsideal som finns i samhället. Däremot tyckte majoriteten av eleverna att det är viktigt att vara vältränad i enlighet med det kroppsideal som finns i samhället och 42% av eleverna hade någon gång använt sig av någon metod t.ex. extrem träning eller bantning för att ändra sin kropp. Det ställe som påverkade eleverna mest kopplat till kroppsidealet var sociala medier. De resultatet om elevernas synsätt på sin egen kropp som framkom var att större delen av eleverna någon gång hade jämfört sin kropp med någon annans och att männen var mer nöjda med sina kroppar gentemot kvinnorna. Efter de resultat som framkommit kan vi se att det saknas kunskap om kroppsideal. Detta är något som även litteraturen nämner. I min blivande roll som idrott och hälsa lärare vet jag nu hur viktigt det kommer vara för mig att ge eleverna vetenskap om detta kunskapskrav gällande kroppsideal. Eleverna är vår framtid och de behöver få rätt vetskap om kroppsideal. Mycket av de resultat som har framkommit från undersökning stämmer överens med tidigare forskningsresultat inom området kroppsideal där man ser att ungdomars kroppsuppfattning och syn på sin kropp påverkas av samhället, omgivningen och medmänniskorna. / The purpose of this essay was to study how students reflect about their bodies, body image and how well they consider it being adressed in the swedish version of gym class ”idrott och hälsa”. The questions the essay would answer was: How do the students experience the teaching regarding body image in ”idrott och hälsa”? and How do the students perceive the society’s body image and how do they reason about their own bodies? The method which was used to study these questions was qauntitative and used surveys to gather the information. A total of 65 students from two different schools answered the survey. The curriculum for the swedish compulsory school from 2011 says that the student shall receive knowledge about societys and the sports body image. From the results of the survey about body image a majority of the students said they hadn’t fullfilled this specific proficiency of the curriculum for ”idrott och hälsa”.  A majority of the students felt that the teachers never had talked about body image during ”idrott och hälsa”. The student thought that one shouldn’t live according to the society’s body image. But a majority of the students thought it was important to be fit in accordance with society’s body image and 42% of the students had atleast once used extreme training or slimming as a method to change their body. Social media was the highest ranked affect among the students. The results from the survey say that a major part of the students atleast once had compaired their body to someone else’s  and that the males were more satisfied with their bodies than the females. From the results you can draw the conclusion that there is a lack of knowledge about body image which are confirmed by the literatures. Now I know how important it is for me as a future teacher to teach the students about the proficiency of body image. The students are our future and they need to have rightful knowledge about body image.  Most of the results from the survey agree with earlier sciences that say that the body image of the young people are affected by society, their suroundings and their fellow people.

Varje år drabbats cirka 10 000 personer av ett plötsligt hjärtstopp i Sverige och cirka 600 personer överlever. Det går inte att förutspå vem som kommer att drabbas av ett plötsligt hjärtstopp. Däremot visar statistik på att allt fler överlever ett hjärtstopp vilket betyder att sjuksköterskan får en betydande roll i det framtida vårdande av denna patientgrupp. Syftet var att studera patienters upplevelser av att ha drabbats av ett plötsligt hjärtstopp. Examensarbetet består utav fem kvalitativa samt fem kvantitativa artiklar och följer Fribergs metod för litteraturstudier. I resultatet framkom att upplevelser av en förändrad kropp var vanligt efter ett hjärtstopp. Förändringarna yttrade sig bland annat genom ångest, trötthet och minnesluckor. Det väcktes existentiella frågor hos deltagarna där meningen med livet blev mer framträdande efter att ha varit med om en nära döden upplevelse. Hjärtstoppet ledde till att det dagliga livet förändrades men vissa deltagare kunde uppskatta livet mer efter händelsen. Betydelsen av att tillhöra ett sammanhang var av stor vikt hos många deltagare. Det blev synligt att sjuksköterskan behövde arbeta utefter patientens perspektiv för att ge bekräftelse samt att i framtiden kunna tillämpa sin kunskap för att kunna ge bästa möjliga eftervård.

Detta kandidatarbete undersöker hur digitala spel kan skapas med någon annans synsätt. Vi ville se vad som hände om vi försökte göra spel på ett posthumanistiskt sätt och om detta hade förändrat något. Det har uppkommit speciella möjligheter och konsekvenser under processen, det har även dykt upp frågor. En av dessa frågor är hur skapandet av varelser inom digitala spel kan utföras. Likväl har det under projektet skett diskussioner och tester runt hur ett verktyg för detta ändamål skulle kunna fungera. Vårt arbete resulterade i en spelprototyp som fokuserar på tillblivelse. Med denna som utgångspunkt diskuterade vi sedan möjligheter och konsekvenser med våra speltestare. Undersökningen visar att det vi designat inte bara är en varelseskapare, utan det kan också bli något mer tillsammans med spelarna. This Bachelor Thesis examines how digital games can be created with someone else's point of view. We wanted to see what would happen if we tried to make games in a post humanistic manner and whether this would change anything. The process has raised special opportunities and consequences, new questions have also emerged. One of these questions is how the creation of the creatures within digital games can be performed. During the project there have been discussions and tests around how a tool with this purpose could work. Our work resulted in a game prototype that focuses on creation. With this as a starting point, we then discussed its possibilities and implications together with our game testers. The analysis shows that what we have designed is not only a creature creator, but it can also be something more along with the players.

Jag fick en fråga om hur relationen mellan mina olika målningar ser ut. För mig är det viktiga inte hur målningarna relaterar till varandra, utan hur de relaterar till oss som betraktare. Kan vi se dem som någon slags speglar? Eller tillstånd? Befinner vi oss där med dem? Eller står vi på utsidan och tittar in? Är vi närvarande på samma sätt? I denna essä vill jag närma mig mitt måleri genom att diskutera några olika aspekter som alla relaterar till mötet mellan betraktare och verk: blicken och dess maktrelationer, tidsrymder, målningens integritet och närvaro: hur verket sträcker sig utåt och inåt, de rum som skapas. Jag vill reflektera och ställa frågor, vilka jag, kanske, kan svara på genom måleriet.

Projektet har utvecklats i interdisciplinärt samarbete mellan Jenny Wiklund och KTH, Akademiska Sjukhuset i Uppsala, Uppsala Universitet, Karolinska Institutet, Kungl. Konsthögskolan, Aarhus Arkitektskole, och curator Jan Åman. Projektet har utvecklats skulpturalt vid Kungl. Konsthögskolan. Förstudier har genomförts vid Karolinska Universitetssjukhuset. I finalstudien kombineras studier vid Uppsala Akademiska Sjukhuset, Bild- och Funktionsmedicinskt centrum/Röntgen i tredimensionell visualisering av medicinsk bild med studier i klinisk anatomi vid Uppsala Universitet, för att förenas i skulptural gestaltning och iscensättning. R1 Reaktorhallen iscensätts som ett platsspecifikt monumentalverk. Den fysiska installationen i rummet bildar en temporal kappa om utställningskapitlen i avhandlingsutställningen som handlar om kropp och hjärna. Utställningen berättar om en specifik tidpunkt, utan minne och proprioception. Här finns ingen historia och ingen framtid. Genom utställningen skapas en förståelse för sambanden mellan teoretiskt tänkande och visuell gestaltning. Det är forskning genom konstnärlig och arkitektonisk precision med referenser till konst, arkitektur, medicin och medicinsk teknik. Referenserna är från verkliga objekt i verkliga rum, specifika verk från specifika konstnärer och genom auskultering vid flertalet expertpresentationer, där människor genom närvaro förmedlat sin kunskap. Arkitektur är spatial konstruktion av identitet, här i utställningsform som temporal visuell spatial-estetisk poetik. Formen på framläggningen av avhandlingen är vald efter det huvudsakliga ämnet som utreds, minnet, och dess temporala omskapande av rummet vid varje specifik tidpunkt det framkallas. Det visuella intrycket kommer före alla andra beskrivningar, i logik med den händelse som föregick doktorandprojektets ämne, en minnesförlust, där upplevelsen av rummet kom före språket, kroppen före hjärnan, intränade minnen i form av siffror före en självbiografi. / The project was developed in co-operation between Jenny Wiklund and KTH, Uppsala University Hospital, Uppsala University, Karolinska Institute, Royal Institute of Art, Aarhus School of Architecture, and curator Jan Åman. The project was developed sculpturally at the Royal Institute of Art. Preliminary studies of medicine were made at Karolinska University Hospital. The final study combines studies at Uppsala University Hospital of three-dimensional visualization of medical imaging with studies of clinical anatomy at Uppsala University, to be amalgamated to a sculptural interpretation and production. R1, the Reactor Hall, is staged as a site-specific monumental artistic work. The installation provides a temporary coat around the chapters of the dissertation exhibition, dealing with body and brain. The exhibition tells us about a specific moment, there is no memory, nor proprioception. There is no history, nor future. Through the exhibition an understanding of the connection between theoretical thinking and visual interpretation emerges. It is research by artistic and architectonic precision with references to art, architecture, medicine and medical technique. References come from concrete objects in concrete rooms, from specific artistic work of individual artists and from auscultating a number of expert presentations, where people by presence conveyed their knowledge. Architecture is a spatial construction of identity, here in the form of an exhibition as temporary visual spatial-aesthetic poetic theory. The form of the dissertation was chosen due to the main subject investigated, memory, and its temporary reshaping of the room at each specific point of time it is aroused. The visual impression come before all other descriptions, logical to the event that preceded the subject of the project, a loss of memory, when the experience of the room came before the language, the body before the brain, trained memories in the form of figures before an autobiography. / <p>Avhandlingen består av utställning med tillhörande text. Textdelen publiceras i DiVA samtidigt som utställningen är öppen.</p><p>QC 20170907</p>

Att dansa över diagonalen är ett återkommande inslag i dansundervisning inom flera genrer. Vid presentation av lektionsupplägg eller vid beskrivning av dansgenrer på till exempeldansföreningars hemsidor nämns ofta dans över diagonalen. Detta självklara inslag i dansundervisning fångade mitt intresse då det, av egen erfarenhet som dansare och danslärare, tycks vara ett moment som förknippas med både glädje och rädsla. Med hjälp av åtta eleversupplevelser har fenomenet dans över diagonalen studerats. Då fokus i studien har legat på elevers upplevelser och hur de erfar dans över diagonalen har studien genomförts med grund i fenomenologi. Det fenomenologiska perspektivet har präglat hur metoden och analysen har tillämpats. Studien är gjord med kvalitativ ansats i form av en fallstudie. Med hjälp av observationer har eleverna studerats då momentet dansa över diagonalen har genomförts. Eleverna fick i uppdrag att skriva ned sina upplevelser i anslutning till momentet att dansa över diagonalen. Resultaten från analysen av det insamlade materialet visade på kategorierna:möjligheter för lärande, bekräftelse, förberedelser och blick, kropp och atmosfär. Möjligheterför lärande innefattar att diagonalen utgör ett moment som kan generera ökad kunskap i teknik och gestaltning. Bekräftelse syftar till elevernas behov att kroppsligt efterlikna lärarens rörelser. Förberedelser och blick, inrymmer elevernas varierande sätt att förbereda sig för att dansa samt hur de använder sin blick för att dansa och i samspel med andra. Kropp, belyser hur elevernas kroppar förändrades beroende på vad de gjorde i samband med momentet dans över diagonalen. Atmosfär innefattar bland annat elevernas vilja att lära och de känslor de uttryckte i samband med momentet. Elevernas upplevelser och hur de erfarit dans över diagonalen visade på varierande aspekter av vad fenomenet kan vara. Studien visar på att danslärare emellanåt bör förhålla sig kritiskt till om momentet dans över diagonalen är ett effektivt sätt att lära alternativt öva teknik eller gestaltning.

Jag har undersökt Birgitta Stenbergs självbiografiska roman Kärlek i Europa utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Protagonisten Birgitta reser ut i Europa för att bli författare. Parallellt med detta finns en stark önskan om att erövra makten över sin egen person och att bli till som subjekt. Subjektsformeringen kantas av könsförtryck och utsatthet. Men Birgitta följer inte någons mall för hur vägen till självöverskridande bör se ut – hon vet att dra nytta av sin underkastelse. Det gör hon genom att söka sig till männen för att samla erfarenhet och stoff till sina romaner. Med kvinnliga medel rör hon sig mot ett manligt mål: att greppa världen genom att välkomna allt den har att erbjuda. Hon styrs av en vilja att se allt, även det obehagliga. Det slutgiltiga målet är litteraturen, där hon själv tar makten över historien.

No description available.

Bakgrund: Beröring är centralt i omvårdnadsarbetet och sjuksköterskan använder sig avberöring av patientens kropp för att utföra omvårdnad. Trots detta är få studier gjorda sombelyser sjuksköterskans upplevelser av beröring av patientens kropp. Beröring kan ha mångafunktioner och till exempel verka vårdande, tröstande, diagnostiskt, socialt och skyddande.Vidare kan beröring av patienten även ha flera positiva effekter som att minska ångestnivånhos patienten och öka patientens självkänsla. Beröring kan vara uppgiftsorienterad, dvs. denberöring som sjuksköterskan använder för att utföra en omvårdnadsuppgift, eller ickeuppgiftsorienterad, den typ av beröring som sjuksköterskan använder för att uttrycka tillexempel empati, omsorg eller för att trösta patienten. Syfte: att belysa sjuksköterskansupplevelse av beröring, vilka faktorer som påverkade sjuksköterskans upplevelse samtsjuksköterskans strategier för beröring av patientens kropp. Metod: En systematisklitteraturstudie med elva vetenskapliga artiklar som byggde på empiriska studier medkvalitativ ansats. Resultat: Sjuksköterskor upplevde beröring som en naturlig del av arbetetmen kunde uppleva känslor som genans och obehag i samband med omvårdnad som krävdeatt de rörde vid intima delar av patientens kropp. Andra känslor i samband med beröring varrädsla och oro för att beröringen kunde missuppfattas av patienten. Sjuksköterskanserfarenhet, sjuksköterskans mående, patientens beteende, sjuksköterskans relation tillpatienten, associationen med sex eller sexualitet, vilken del av patientens kropp somsjuksköterskan rörde vid och den dagliga kontexten påverkade sjuksköterskans upplevelse avberöring. Resultatet visade även att sjuksköterskor utvecklade olika strategier för att hanteraberöringen av patientens kropp. Det kunde vara att kommunicera med patienten eller sökastöd hos eller hjälp av kollegor medan andra strategier var undvikande strategier såsom attsjuksköterskan fokuserade på annat än beröringen, minimerade beröringen eller helt undvekberöringen. Konklusion: Fler empiriska studier som belyser sjuksköterskans upplevelser avberöring skulle möjligen kunna bidra till att bredda kunskapen om sjuksköterskans upplevelseav beröring och slutsatser skulle eventuellt kunna dras om varför eller varför intesjuksköterskor upplever beröring som något positivt i omvårdnadsarbetet. / Background: Touch is central in nursing and the nurse touches the patient’s body to performbodywork. Few studies have been made exploring nurses’ perceptions of touching thepatient’s body. Touch can have many functions, it can be used as nurturant, comforting,diagnostic, social purposes and protective. It can also reduce the patient’s anxiety andincrease the patient’s self-esteem. Touch can be necessary, the kind of touch the nurse uses toperform a task, or non-necessary, the kind of touch the nurses uses to express empathy,attention or to reassure the patient. Aim: To illuminate the nurse’s perceptions of touch,factors that affected the perception and strategies for touching the patient’s body. Method: Asystematic literature review including eleven scientific articles based on empirical studieswith a qualitative design. Result: Nurse’s perceived touch to be a natural part of nursing butcould experience feelings such as embarrassment and discomfort when they performedbodywork that required the nurses to touch intimate parts of the patient’s body. Other feelingswere fear and concern that the touch could be misinterpreted by the patient. The nurse’sexperience, the nurse’s mood, the patient’s behavior, the relationship between the nurse andthe patient, the association with sex or sexuality, which part of the patient’s body that werebeing touched and the daily context affected the nurse’s perception of touch. The nursesevolved different strategies to manage to touch the patients body. It could be to communicatewith the patient or to seek help or support from colleagues whilst other strategies could beavoiding strategies such as focusing on other things than the touch or minimizing the use oftouch or entirely avoiding to touch the patient. Conclusion: Further research that exploresnurse’s perception of touch could possibly contribute to broaden the knowledge of the nursesperceptions of touch and conclusions could maybe be made of why or why not nursesperceive touch as something positive in nursing.

Bakgrund: Bröstcancer är vanligt i Sverige. Behandlingar vid bröstcancer leder till biverkningar som påverkar kvinnors levda kropp och sexualitet vilket skapar ett stort lidande. Det är sjuksköterskan ansvar att förebygga och lindra lidande. Det behövs en djupgående förståelse av patienters upplevelser vid bröstcancer för att sjuksköterska ska kunna bedriva en adekvat omvårdnad. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av förändring i sin levda kropp vid bröstcancer. Metod: En beskrivande innebördsanalys av självbiografier. Resultat: Det framkom en upplevelse av stympning efter mastektomi och en rädsla för håravfall. Det fanns en förlust av den kvinnliga identiteten. Orkeslöshet var vanligt efter behandlingarna vilket påverkade vardagen. Oro fanns över vad andra tyckte om den nya kroppen. Sexualiteten försämrades och påverkade den levda kroppen. Rörelseförmågan upplevdes sämre efter behandlingarna. Trots alla biverkningar fanns en acceptans hos kvinnorna för den nya kroppen. Konklusion: Den levda kroppen och sexualiteten förändras vid bröstcancer och både den mentala och fysiska hälsan påverkas. Sjuksköterskan behöver prata och lyssna på patienten för att kunna ge en adekvat, personcentrerad vård. / Background: Breast cancer is common in Sweden. Breast cancer treatment results in side effects that affect their lived body and sexuality which cause tremendous suffering. The nurses’ responsibility is to prevent and relieve suffering. There is a need for a deeper understanding of patients’ experiences when diagnosed with breast cancer for the nurse to be able to give adequate care. Aim: To illustrate women experiences of changes in their lived body when diagnosed with breast cancer. Method: A qualitative study with descriptive content analysis of autobiographies. Result: An experience of being maimed after going through a mastectomy and a fear of hair loss emerged. There was a lost of the female identity. It was common to feel lack of energy during the treatment which affected everyday life. There was a concern about others thoughts regarding the new body. Sexuality was impaired and it affected their lived body. The ability to move became partially impaired after the treatments. Despite all side effects women started to accept their new body. Conclusion: The lived body and sexuality changes in connection with breast cancer. Both mental and physical health was impaired. The nurse needs to talk and listen to every patient to be able to give adequate, individual care.