Stroke är en av de främsta orsakerna till funktionsnedsättning hos vuxna i Sverige idag. Funktionsnedsättningen kan vara av olika karaktär och påverkar den drabbade människan i sin helhet och sammanhang. Psykiska besvär till följd av stroke är vanligt då livet plötsligt förändras efter händelsen. I denna studie har de emotionella upplevelserna efter stroke undersökts. Detta gjordes genom en litteraturöversikt där 10 artiklar granskades och analyserades, varav sju av kvalitativ ansats respektive två av kvantitativ ansats och en i kombination av kvalitativ och kvantitativ ansats. Analysen utmynnade i en beskrivning av de vanligaste emotionella reaktionerna, upplevelsen av förändrad livskvalité samt upplevelsen av den förändrade kroppen och det förändrade “jaget”. Sammanfattningsvis tycks emotionella upplevelser vara starkt kopplat till den förändrade kroppen och dess påföljder såsom begränsningar i det dagliga livet. Faktorer som verkar hjälpa individen i återhämtningsprocessen är god information av hälso- och sjukvården, sociala relationer, rehabilitering samt anpassning och acceptans.

Samhället genomsyras av normer, värderingar och olika ideal om hur en kropp ska vara och se ut. I ämnet idrott och hälsa så är kroppen mer exponerad än i andra ämnen, och är i mer fokus både innan, i och efter aktivitet i undervisningssammanhang. Kroppen är alltid med elever på ett eller annat sätt genom att vi rör oss och upplever oss själva och andra på olika sätt. Detta kan i vissa fall leda till utmaningar med att hantera kroppen som ämnesinnehåll utifrån de normer och värderingar som finns om hur en kropp ska vara och se ut. Syftet med denna studie är att identifiera på vilka sätt kroppsideal kan träda fram i undervisningssammanhang i ämnet idrott och hälsa. För att besvara studiens syfte så formulerades två frågeställningar. Den första frågeställningen var ”På vilka sätt träder kroppsideal fram i undervisningssammanhang i ämnet idrott och hälsa i förhållande till samhällets normer?” och den andra var ”Hur hanterar idrottslärare kroppsideal i ämnet idrott och hälsa?”. En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer användes för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. I studien intervjuades 8 stycken lärare med erfarenhet av arbete i årskurs 7–9. Studiens resultat visade att kroppsideal träder fram som en överförbar samhällsnorm, ett projekt, självkänsla och egen kroppsbild, en funktionell kropp och ett undervisningsmoment. Kroppsideal träder fram som något som är uttalat eller outtalat och visar sig bland annat när man talar om kroppen eller i samband med fysiska aktiviteter i idrott och hälsa. Resultaten visar att det finns svårigheter med att hantera kroppsideal som ett moment i undervisningen, på grund av att det finns en rädsla eller osäkerhet hos idrottslärare att de ska uttrycka sig fel om kroppen eller skapa oönskade beteenden hos eleverna som exempelvis ätstörningar. Trots att det finns en del svårigheter med att hantera kroppsideal som ett undervisningsmoment så finns det även möjligheter då idrottslärare kan ge elever redskap och verktyg till att främja en positiv kroppsbild. Ett annat resultat var att kroppsideal hanterasolika i undervisningen beroende på skola, lärare och vilken erfarenhet som läraren besitter

”… Det regnar blötsnö. Jag står högst upp på taket. Jag är bararmad. Pälsmössan skyddar mig. Jag dansar med en svala som flyger förbi. Jag känner mig helt fri i kroppen. Jag kan se långt över taknockarna. Jag känner snöregnet mot mina armar. Kylan mot kroppen. Skyddet från gummistövlarna och mormors pälsmössa. Jag känner mammas scarf mot min hals. Jag låter kroppen röra sig som den vill. Tar in platsen jag står på, allt jag hör och känner. Efter ett tag testar jag att släppa all skam. Släppa den från kroppen. Axlarna sjunker ned.” (Kroppsminne från vårterminen 2019)   I den här essän beskriver jag min resa genom magisterprogrammet svarta speglar. Jag har under det här året arbetat med att läka och hitta tillbaka in i min kropp. Jag har letat efter dansen i kroppen, min dansröst och strävat efter att hitta den autentiska dansrörelsen i min kropp. Hitta in till kärnan.   Jag har sett den här utbildningen som en hjärt- och lungräddning på danshanna. Jag upplevde att danshanna höll på att försvinna från mig. Om danshanna dör, dör Hanna. Jag behöver danshanna. Så jag behövde rädda livet på henne. Eller väcka henne. Jag har alltid förknippat dansen starkt med lusten att leva. Livslusten. Viljan till liv. Livsgnistan. Dansen är som mitt syre. Den elektriska pricken. Den gudomliga energin. Det magiska. En total närvaro i kroppen. En levande närvaro, danskänslan.   Jag har genom utbildningen fått syn på vad jag vill sträva mot, vad jag vill kämpa för och vad jag vill släppa taget om. Jag har fått med mig ett annat mod. Jag har börjat minnas att jag en gång varit modig. Att jag en gång kände mig stark och slogs för det jag trodde på och för det jag brann för. Jag har fått syn på vad jag gör och vad jag inte gör som konstnär och människa. Jag har blivit speglad. I andra och i mig själv.   Det har varit ett fantastiskt år. Jag har älskat allt. Det var en känsla av att komma hem till någonting. Till min kropp. Med hjälp av gruppen och övningarna hittade jag hem till min kropp och i den fann jag dansen.   Hanna / Svarta speglar - konstnärlig praktisk självreflektion

Syftet med studien var att med ett formativt arbetssätt synliggöra och utveckla elevers kunskaper inom området kropp och hälsa. Concept cartoons var det arbetssätt som valdes för att genomföra studien. Eleverna som deltog i studien gick i årskurs 1. Sammanlagt var det 28 elevers svar på concept cartoons som sammanfattades efter tre lektionstillfällen. För att uppnå syftet har även gruppintervjuer med sammanlagt 6 elever genomförts och fokusgruppintervjuer med sammanlagt 12 elever. Det som framkom efter analys av datamaterialet var att det fanns två kunskapskvalitéer representerade när eleverna arbetade i grupper med concept cartoons. Dessa var benämnaoch förstå. Den kunskapsutveckling som skedde var genom att eleverna fyllde i varandras meningar, att kunskapsluckor fylldes i och att eleverna kunde tillämpa kunskapen vid nya situationer. Med stöd av den formativa bedömningen synliggjordes det att eleverna hade ett behov av meningsstartare, stöttning att förklara varför de ansåg något och att kunskapsluckor uppstod. Studien visar att concept cartoons kan användas som ett redskap vid ett formativt arbetssätt för att synliggöra och utveckla elevers kunskaper inom området kropp och hälsa.

Bakgrund: Hysterektomi innebär att livmodern avlägsnas. Livmodern kan förknippas med kvinnlighet vilket medför att en hysterektomi kommer att påverka kvinnornas livsvärld. Den kvinnliga identiteten speglas av hur kvinnor upplever sig själva och det är sammanlänkat till de fysiska könstillhörigheter som är bundna till könet. Hälsa är ett tillstånd som ständigt förändras och redogör för kvinnors aktuella livssituation. Hälsa upplevs subjektivt, därför ingår det i sjuksköterskors roll att se till att det vårdande mötet är följsamt och tillmötesgående.  Syfte: Syftet var att undersöka kvinnors erfarenheter av en hysterektomi.  Metod: Litteraturstudie där åtta artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats inkluderats. Artiklarna togs fram ur databaserna CINAHL och psycINFO. Artiklarna genomgick kvalitetsgranskning och analyserades genom integrerad analys.  Resultat: Hysterektomerade kvinnor erfar både positiva och negativa aspekter när det kommer till deras kvinnlighet och sexuella hälsa, deras syn på den levda kroppen samt på sjukvårdens agerande. Slutsats: Sjukvården behöver belysa att kvinnors värde inte placeras i ett organ och med hjälp av adekvat information och utbildning skapas en trygghet i samband med operationen. De omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskor utövar i yrket ska utgå från kvinnors specifika erfarenheter.

Eftersom The Walt Disney Company är en stor producent av barnkultur kan det vara av intresse att analysera hur detta filmbolag framställer karaktärernas kroppar i sina filmer. Detta för att få en insyn i vilka olika kroppsideal som barn möter. Studiens fokus riktar sig på hur kroppar, genus och kön konstrueras i tre Disneyfilmer utgivna mellan åren 2009 och 2013, filmerna ger en bild av hur Disney representerar kropp, genus och kön. Fokus ligger på kontureringen av filmerna Frost, Prinsessan och grodan samt Trassel. Det är en kvalitativ studie där text – och filmanalys tillämpas som metod för studiens analys av filmerna. Termen den heterosexuella matrisen av Judith Butlers (2005; 2006) performativa genusteori tillämpas i analysen av karaktärerna. Maria Nikolajevas (2017) matris över stereotypa feminina respektive maskulina karaktärsdrag används för att systematisera och framhäva huruvida karaktärerna är normativa och icke-normativa gällande deras kroppsstorlek. Resultatet visar på att de karaktärer vi analyserat innehar en normativ kropp gällande Disneys storlek på karaktärernas kroppar, men stundtals bryts genusnormer vad gäller beteende. Vidare visar karaktärernas egenskaper på att de karaktärer som framställs som onda ofta innehar en birollskaraktär med en normbrytande kropp då de oftast är överviktiga.

This paper studies the perception of the Christian body during the second and third centuries CE. It engages with this question with the aid of early Christian literature from this time period, additionally containing a particular focus on how the Pauline theology of the body influenced later Christian bodily conceptions. By subjecting these works to a close reading and with the aid of an intertextual theory, this thesis attempts to ascertain whether this early Christian perception of the body was fractured in nature, and whether aspects of this division – if evident – can be derived from and ascribed to a Pauline influence. This thesis argues that corporeality was a particularly complex component within the early Christian faith, the fractured nature of which could be derived from the contrasting influences of prior Graeco-Roman and Jewish theologies. / Den här uppsatsen studerar den kristna uppfattningen av kroppen under 100- och 200-talet e.v.t. Den behandlar denna fråga med hjälp av tidig kristen litteratur från denna tidsperiod, och inbegriper utöver detta även ett särskilt fokus på hur den Paulinska teologin om kroppen påverkade senare kristna uppfattningar av det kroppsliga. Genom att utsätta dessa verk för en närläsning och med hjälp av en intertextuell teori  så försöker den här uppsatsen därmed att avgöra om denna tidiga kristna uppfattning av kroppen var motsägelsefull i sin natur, och huruvida aspekter av denna splittring – om synlig – kan härstamma från eller tillskrivas Paulinsk influens. Den här uppsatsen argumenterar för att kroppslighet var en särskilt komplex komponent inom den tidiga kristna tron, vars splittrade natur kan härstamma från de kontrasterande influenserna av tidigare grekisk-romerska och judiska teologier.

This paper aims to present an alternative understanding of the Civil Dialogue project run by Swedish Association of Local Authorities and Regions (SALAR) by translating the concepts of civil dialogue into concepts from Gilles Deleuzes theory of Body without Organs (BwO) and the terminology of machines. The translation makes it possible to think of civil dialogue as a virtual entity consisting of three main machines. The machine of questions, the machine of participation and the machine of subject. The concepts of machines and the BwO is then used in scrutinizing the local policies of civil dialogue in the municipality of Västervik. This paper finds that the use of an alternative terminology to understand civil dialogue makes it possible to identify errors and difficulties in the local policies of Västervik. The civil dialogue policy in Västervik seems to be constructed for the use of civil dialogue as an activity according to the dialog position of the participation machine but not for the other places in the same machine. Another challenge seems to be the aim for the civil dialogue which must be articulated inside the territory of the question machine and to draw the right lines for the participating subject of the subject machine.

The aim of this paper is to examine how trans people who embody fictional characters in text-based roleplays online construct gender identity through immersive representations of their understandings of gender as performance. I have conducted semi-structured chat interviews with seven participants and examined the transcripts with a queer phenomenological theoretical framework. I have found that the participants have a deep understanding of the differences between the physical and the digital world and that they use this knowledge to safely explore gender identity and expression within the online roleplay. Furthermore, the participants express how the digital world allows them to experience material bodies that they do not possess in the physical world. This affords them the freedom to explore bodies as expressions of gender identity as well as the opportunity to experience their hopes for the future in the physical world.

As a further study of the authors' previous work on how the concept of body ideal is defined in gym culture and how body ideal affects the individual, the authors in this work have included media influence as a problem. The question that is answered is “How has the media portrayed the male body, then compared to now? (from 2010 onwards)” and ”How has the picture changed over time with similarities and differences?". The implementation of the study has been carried out through a qualitative text- and image analysis of three journals that covers a nine year period. The results of the completed text and image analysis are presented in a discussion based on previous research; "gender", "the body in the media", "the male body" as well as theories of color psychology, mind marketing and masculinity theories, to answer the study questions. The result charts that the media used to present the male body posing with a bare upper body to emphasize its muscular fitness body. It was illustrated in quantity images of smaller size while in recent years it presents the male body with a focus on the muscular upper body shaped like a bodybuilder. These images were presented in fewer pictures but in a much larger format. Some of the similarities and differences that the study also shows were how the man's body was presented in the picture, both through it ́s focus on the upper body but also the fact that the media uses mind marketing and color psychology on a conscious level to influence readers on an unconscious level. Differences were noticed in how the models were presented, which initially consisted of about 50 % to be presented with a bare upper body, for the majority to do so. Differences were also shown in a focus on the “abs” and the whole body, which recently presented the man's body to mimic a bodybuilder- with an upper body of muscles with large volume.