Studiens syfte var att söka kunskap för hur det påverkar elevers upplevelse och förståelse för den text de lyssnar på under högläsning i årskurs tre om de inte ritar under högläsning jämfört med om de ritar. Studien undersökte också lärares intentioner med att låta elever rita medan högläsning pågår. Studien genomfördes som en kvalitativ undersökning där elever i årskurs 3 intervjuades och observerades under högläsning. Ett tillfälle fick de inte rita och under det andra tillfället ritade de. De lärare som arbetade i klassen fick svara på en enkät för att få en insikt i vilka intentioner de har med högläsningen. Genom frågor till texten kunde elevernas svar visa på att de uppfattat textens innehåll med samma resultat på båda tillfällena. Resultatet visade att majoriteten av eleverna upplevde att det blev lättare att lyssna under högläsningen då de samtidigt ritade. De observationer som genomfördes visade att eleverna rörde sig under båda tillfällena som högläsningen pågick. Med stöd av forskning går det att dra slutsatsen att lyssna inte bara är en passiv aktivitet. Majoriteten av eleverna beskrev högläsningen med positiva beskrivningar. Resultatet visade att lärarnas intentioner med högläsningen var att engagera eleverna och få dem att lyssna. De har sett att det fungerar bra för en del elever att rita under högläsningen men inte för andra, det framkom dock inte hur de väljer att arbeta för att komma närmare ett sätt att arbeta med högläsning som främjar alla enskilda elevers behov. De har för avsikt att arbeta med svåra ord och kontrollera hur mycket eleverna förstått genom att stanna upp och be eleverna återberätta.

No description available.

De större barngrupperna och de ökade kraven på förskolepedagoger kan göra det svårare att möta varje barns omsorgsbehov. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur pedagoger förstår och resonerar om barns kroppsliga och personliga integritet samt vilka strategier de använder sig av för att respektera varje barns integritet. För att analysera empirin i form av semistrukturerade intervjuer har ett omsorgsetiskt perspektiv använts. I resultatet framgår det att majoriteten av pedagogerna har en liknande syn på vad personlig respektive kroppslig integritet innebär. Den personliga integriteten tolkas som rätten att få sin individuella sfär och sina gränser respekterade av andra medan den kroppsliga integriteten handlar om rätten att bestämma över sin egen kropp. För att lära barnen om integritet och gränser använder majoriteten av pedagogerna materialet “Stopp! Min kropp!”. Samtliga pedagoger beskriver även att de har särskilda strategier kring sårbara situationer såsom blöjbyten och toalettsituationer. Pedagogerna menar även att det är viktigt att vara en närvarande förebild för barnen. Dels genom att själv vara tydlig med var sina egna gränser går, dels genom att vara uppmärksam på varje barns integritet och gränser. De förklarar att strategierna för att respektera varje barns integritet fungerar bäst då man är en närvarande pedagog. Samtliga pedagoger anser att mindre barngrupper underlättar det omsorgsetiska arbetet för att respektera varje barns integritet.

I denna uppsats undersöker jag hur barn kommunicerar med varandra genom fysisk beröring. Jag undersöker vad beröringen har för betydelse för den som utför beröringen och den som tar emot den. Mina frågeställningar är:- Vilken kroppslig beröring kan observeras i en barngrupp med 1-3 åringar?- Vilken mening får kroppslig beröring i barnens möten med kamrater? Studien är av kvalitativ metod där jag har använt mig av videoobservationer och fältanteckningar som jag sedan har analyserat med hjälp av begrepp från livsvärldsfenomenologin och begreppet kamratkulturer. I studien analyserar jag nio olika situationer där jag kategoriserar beröringen i knuffar, armdragningar och axelklappar. I mitt resultat har jag förklarat de olika kategorierna av kroppslig kommunikation och förklarat hur de uppfattas av den som tar emot beröringen och den som utför beröringen. Det jag presenterar i min analys är meningsskapande och förståelse inom den kroppsliga kommunikationen. Barnen jag studerat kommunicerar med varandra genom kroppslig kommunikation och visar på olika sätt för sina kamrater att de förstått vad kamraten försökt förmedla.

The aim of this study is to examine how a diversity of bodies are represented in Naked Attraction Sweden. Our interest in how the TV-show represents bodily diversity is based on the fact that the program is new to the realm of reality and dating television, as well as contributes to a new genre. The study has been conducted on three of the episodes from season 1 of Naked Attraction Sweden, which were analyzed through a Multimodal Critical Discourse analysis. This method has been adapted to visual and verbal material in order to analyze both aspects of the selected episodes. With the aid of Representation Theory, Politeness Theory, Norm Criticism, Discourse Theory and previous research, we were able to approach an understanding of the object of study. The research question that emerged follows; How is a diversity of bodies constructed and represented in Naked Attraction Sweden through the production's verbal and visual choices?  The results of this study show that there is a contradiction in how a diversity of bodies are represented in Naked Attraction Sweden. It is mainly through the participants' experience that  the program is representing a diversity of bodies. The majority of them felt empowered by their participation. On the other hand, Naked Attraction Sweden does not represent bodily diversity, and rather upholds society’s bodily norms, which is exposed through several aspects of the choices made by the production team. This is constructed through the choice of participants by the production team, how the participants in the boxes look and how they are commented on according to body preference.

Denna studie undersöker pedagogernas kroppsliga handlingar i görandet och hur det organiserar för gemenskap och ett förhållningssätt vid måltiden i förskolan. Genom en teoretisk utgångspunkt ur etnometodologin fokuserar denna studie på pedagogers görande. För att kunna undersöka detta används deltagande observation som omvandlas till täta beskrivningar och sedan analyseras. Resultatet av vår studie visar på att pedagogernas kroppsliga handlingar har stor påverkan hur måltiden görs och organiseras. Handlingar stora som små får betydelse och att pedagogerna gör handlingar utan att tänka eller reflektera över vilken betydelse som de kan få. Studiens bidrag för praktiken är att medvetandegöra för pedagogerna vilka kroppsliga handlingar som väljs och blir betydande samt görs i en organisering av måltiden. Övergripande slutsats som kan göras är vikten av hur pedagogernas förhållningssätt uttrycks och hur kroppsliga handlingar kan leda till gemenskap.

Fysisk beröring och 1–3 åringars kroppsliga integritet är ett ämne som berörs i förskolan dagligen och är därför ett viktigt ämne att sprida ytterligare kunskap om. Studiens syfte har varit att undersöka hur olika förskollärare ser på 1–3 åringars kroppsliga integritet i förskolan, utmaningar de stöter på i arbetet med detta samt hur de tänker att man kan undervisa de yngsta barnen i förskolan i ämnet. För att analysera resultatet har teorierna och de teoretiska begreppen barns perspektiv, barnperspektivet, det kompetenta barnet, vuxna vet bäst samt anknytningsteorin använts. Dessa teorier och teoretiska begrepp har använts för att analysera resultatet ur ett helhetsperspektiv, där likheter eller andra exempel bland informanternas svar valts ut för att svara på studiens syfte och frågeställningar. Studien är byggd på en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av fem förskollärare från fem olika förskolor i södra Sverige. Slutsatsen av denna studie visar att 1–3 åriga barns kroppsliga integritet är en stor del av förskolans vardag och är ett komplext ämne som är viktigt att diskutera i arbetslaget då det kan finnas utmaningar i arbetet med det. Det visar även att yngre barns kroppsliga integritet kan uttryckas på många olika sätt och att alla barn är olika gällande kroppslig integritet. Vidare visar slutsatsen att det är vanligare att undervisa de yngsta barnen i förskolan om kroppslig integritet genom spontan undervisning. Denna studie kan påverka barns kroppsliga integritet i förskolan genom att kunskapen bidrar till att ämnet får större plats i verksamheten där det öppnas upp för diskussioner i arbetslagen, samt en möjlighet att utveckla förskollärarutbildningen till att den berör detta komplexa ämne mer och ger framtida förskollärare en ökad kompetens inom området.

Inledning: Det finns få forskningsreferenser när det gäller psykoterapeuters känslomässiga och kroppsliga reaktioner i patientarbete. Denna tematiska forskningsanalys utgår från psykoterapeuter som arbetar med personer som lider av trauma, då tidigare studier visar på kraftfulla kroppsliga och känslomässiga reaktioner i arbetet med denna målgrupp. Syftet med studien är att belysa hur psykoterapeuter beskriver sina upplevelser, negativa såväl som positiva, och hur de hanterar dem. Frågeställningar: Hur beskriver psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter sina kroppsliga och känslomässiga reaktioner i arbetet med traumatiserade patienter? Hur hanterar de sina egna reaktioner? Metod: Fem legitimerade psykoterapeuter med psykodynamisk utbildning i Sverige och som arbetar med patienter med trauma har intervjuats. Till studien valdes en kvalitativ forskningsansats som bearbetades utifrån en tematisk analysmetod. Resultat: Psykoterapeuterna beskriver svårigheterna att möta det ofattbara våldet i patienternas berättelser, hur de skyddar sig, hur de bär hoppet, hur de kan stå ut och hur de kan använda sina reaktioner i terapin. Här lyfts också konsekvenser för dem och behovet av återhämtning. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån de teoretiska begreppen motöverföring, projektiv identifikation, härbärgering och trauma. Terapeuternas reaktioner bekräftar tidigare forskning av kroppsliga och känslomässiga reaktioner och diskuteras utifrån den omfattande påverkan reaktionerna har på terapeuterna yrkesmässigt och för privatliv. / Introduction: There are few research references on psychotherapists physical and emotional reactions in the patient work. This thematic analysis is based on psychotherapists who work with people suffering from trauma, as previous studies indicate powerful physical and emotional reactions in the work with this target group. The purpose of the study is to illustrate how psychotherapists describe their experiences, both negative and positive, and how they handle them. Questions: How do psychodynamic psychotherapists describe theirphysical and emotional reactions in the work with traumatized patients? How do they handle their own reactions? Method: Five licensed psychotherapists with psychodynamic training in Sweden working with patients with trauma were interviewed. This qualitative researchapproach was processed with a thematic analysis. Results: Psychotherapists describe difficulties facing the unimaginable violence in the patients' stories, how to protect themselves, how they carry hope, how they can cope with it and how they can use their reactions in therapy sessions. It also highlights the consequences regarding themselves and the need for recovery. Discussion: The result is discussed from the theoretical concepts of countertransference, projective identification, containment and trauma. The psychotherapists´ reactions confirm earlier research of physical and emotional reactions, and isbeing discussed out of the wide impact the reactions have on psychotherapists´ professional and personal life.

No description available.

The purpose of this study was to investigate about preschool teacher’s descriptions and working methods regarding the bodily integrity of children. The choice of method became qualitative and five interviews with preschool teachers. The result of this study shows that the child’s bodily integrity is a human right and at the same time important to their self-esteem. When there are routines and a conscious way of working in the preschool, it is possible to prevent children from being offended, both by adults and by other children. In order to teach children about their and others' boundaries, preschool teachers need to be close and provide tools for the children so that they have the possibility to show or say no in their own way. As a preschool teacher, always reflecting on their profession, how to meet, talk and look at the child, it can help to ensure that children's rights are met, and the child is given a sense of value. / Syftet med denna studie var att studera förskollärares beskrivningar och arbetssätt kring barns kroppsliga integritet. Valet av metod blev kvalitativ och fem intervjuer med förskollärare ligger till grund för resultatet. I resultatet framkom det att arbetet med barns kroppsliga integritet är en rättighet för barn och samtidigt viktigt för deras självkänsla. När det finns rutiner och ett medvetet arbetssätt i verksamheten går det att undvika att barn blir kränkta, både av vuxna och av andra barn. För att lära barn om sin och andras gräns gäller det som förskollärare att finnas nära och ge verktyg till barnen så att de har möjligheten att på sitt sätt visa eller säga nej. Genom att som förskollärare alltid reflektera över sin profession, hur man bemöter, talar och ser på barnet kan det bidra till att barns rättigheter blir tillgodosedda och barnet får en känsla av värde.