The purpose of this study is to examine how school meals are organized in a selection of Stockholm's secondary schools and to examine the relationship between school meals and the different parameters that indicate each school's symbolic capital and educational capital. By looking at the statistics from each school on the basis of the final grade average, percentage of pupils with foreign background and gender, I examine whether it is possible to see a relationship between how schools organize meals and which pupils attend the school.  In my study, I systematically went through each school's website and tried to identify how school meals at each school are organized. To increase the validity of the study, I have also conducted a questionnaire survey by mail addressed to school principals.   In order to analyse and understand my results and put them in relation to my current knowledge about the schools in my sample, I am using Bourdieu's theoretical tools that a given aid, both in methodological and analytical purpose. Based on Bourdieu's theories of symbolic capital, cultural capital and educational capital, I can understand and analyse school meals are organized and focused as part of schools' symbolic assets in competition with other schools.   The first part of the study shows that there are four different organizational models for school meals, fully equipped kitchen and canteen, heating kitchen and canteen, school meals in restaurants and school meal card.    In the second part, I have examined the relationship between the type of organization for school meals used and the symbolic resources available at the school. I can conclude from the results that it is difficult to find a correlation between the symbolic resources and the different categories. But even though it is not possible to see all the schools' symbolic assets equally clear, there are still some very telling examples. In many ways, these examples can be seen as polar opposites to each other based on Mikael Palme’s concepts ”goal rational” and ”education oriented” schools.

Undersökningens huvudfråga är hur den uråldriga torghandeln kan fortsätta existera i det svenska samhället där logik, ordning och välstånd ofta går på tvärs med torghandelns flyktighet, kortsiktighet och umbäranden. Oordning och informellt är två nyckelord i beskrivningarna av torghandeln historiskt och i den aktuella internationella forskningen. Praktik, utövare, materialitet, föreställningar och plats samverkar över tid i en ständig förändring av handeln. Ett teoretiskt ramverk lånat från forskning om de svenska torpens transformation kompletterar teorierna om globaliseringens, städers konkurrens och migrationens inverkan på omvärlden. Både kvantitativa och kvalitativa metoder har använts. En diskursanalysliknande granskning av tidningsartiklar och offentliga dokument beskriver den maktsfär som producerar en officiell föreställning som mer undergräver än stärker förtroendet för handeln. Observationer och samtal på fem salutorg i Stockholms stad har gett de annars marginaliserade torghandlarna en röst i studien. Det finns för närvarande ingen annan forskning om dagens torghandel i Stockholm.

This is a study on how a group of ten pupils choose their upper secondary schools (gymnasium). All pupils are ninth graders in a middle school in Husby which is a suburb of Stockholm. Like the big majority of Husby citizens, they all have immigrant backgrounds and their time in Sweden varies; some are born here while others are born abroad and migrated later with their parents. My aim was to understand their upper secondary school choices through own and their parents’ "cultural capital". I based my study on Bourdieu’s theory on social reproduction and I used his terminology and definitions of cultural capital, interest, field, habitus and strategies. I investigated if and in what way these children follow the tracks of their parents in terms of future educational and working plans but even in terms of common cultural and leisure activities and the way they affect their upper secondary school choice. The Swedish upper secondary school is divided in 18 different specializations, 12 technical and 6 theoretical, respectively. In the first, the pupils are prepared for a technical profession and in the second, they prepare for further academic studies. I was interested in finding out the pupils’ strategies in fulfilling their educational and professional dreams in connection with their choice of upper secondary specialization and their parents’ educational and cultural interests and backgrounds. I used a qualitative method, specifically interviews. I transcribed the interviews and I tried to relate what was said to Bourdieu’s theory. I was mostly inspired by the phenomenological approach where the interviewer avoids taking position and focuses on the message the person being interviewed tries to communicate. Most families in my study have a relatively law cultural capital and even though some have had academic studies and high status professions in their home countries they have had jobs that did not match their education level in Sweden. Most children aim high in the educational rank and especially those who come from high educated parents seem to have a better knowledge of the Swedish educational system and how to better move into it.

Gentrifiering pågår idag ständigt i vårt samhälle. Det är en social förändringsprocess som består i att människor med hög socioekonomisk status flyttar till områden som traditionellt sett har dominerats av människor ur lägre sociala klasser och från etniska minoriteter. Den här studien undersöker teorier och bakomliggande faktorer till varför människor väljer att gentrifiera och vilka likheter det finns mellan dem som väljer att gentrifiera. Genom en litteraturstudie visar pekar undersökningen på tidigare forskning och för en diskussion om ämnet. Resultat av den här studien visar att anledningarna till varför människor gentrifierar idag ser väldigt olika ut, man har alltså inte kommit fram till vad den gemensamma nämnaren som får gentrifierarare att gentrifiera är. Vad man har ringat in är vad som sker, vilka det drabbar och vilka som har bra förutsättningar att bli gentrifierare. Studien visar också att man måste sätta in gentrifiering i ett större samhällsperpektiv i vidare forskning för att finna nya svar och att inte bara studera den gentrifierande sidan, de som flyttar in i dessa områden. / Gentrification is something that is constantly going on in our society. It is a social change that consists of people with high socioeconomic status that are moving to areas which traditionally have been dominated by people from lower social classes and ethnic minorities. This is a study which examines theories and underlying factors of why people choose to gentrify and what similarities exist between them. Through a literature study I examine previous research and I undertake a discussion of the topic. The results of this study show that the reasons why people gentrify today are very different, they have not figured out what the common denominator is which make gentrifiers gentrify. What it has identified is what happens, what it affects and which individuals has good potential to become gentrifiers. The study also shows the need to deploy gentrification in a broader societal point of view in further research to find new answers and to think not only of the gentrifiers, those who move into these areas.

De stora revisionsbyråerna kännetecknas av strikt hierarki med en tydlig karriärstege. Att bli partner i en stor revisionsbyrå innebär att nå den högsta positionen inom byrån och bli en del av firman. Av de hundratals ekonomer som börjar sin karriär i någon av de stora revisionsbyråerna är det ungefär bara var tionde person som blir partner. Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för vem det är som lyckas att bli partner och vad som krävs för att bli utvald. Syftet är även att förstå vilken roll det kulturella kapitalet och habitus har för en individs möjligheter att lyckas bli partner i en stor revisionsbyrå.   I studien har ett kvalitativt tillvägagångssätt använts för att få en djupgående förståelse om vem det är som blir partner och uppfylla studiens syfte. Vi har genomfört åtta semistrukturerade intervjuer varav tre manager och fem partners. I studien har professionsteorin och organisationsteorin till största del använts som en bakgrundsbeskrivning. Studiens största fokus ligger dock på Bourdieus teori om det kulturella kapitalet och habitus.   Slutligen kom vi fram till att den som lyckas bli partner är den som har förmågan att driva firman framåt och generera intäkter till firman. Det är därför viktigt att vara marknadsorienterad och tycka om att göra affärer. / The largest auditing firms are characterized by strict hierarchy with a career ladder. Becoming a partner in a large auditing firm means reaching the highest position within the firm and becoming a part of the firm. Of the hundreds of economists who start their career in one of the large auditing firms, it's only about one of ten who become partners. The purpose of the study is to create a deeper understanding of who makes partner in a large auditing firm and what it takes to be chosen. The purpose is also to understand the role of cultural capital and habitus for an individual's ability to succeed in becoming a partner in a large auditing firm.   In the study, a qualitative approach has been used to gain a deeper understanding of who makes partner in a large auditing firm and to fulfill the purpose of the study. In the study eight semi-structured interviews were conducted, including three managers and five partners. Both profession theory and organizational theory has been used mostly as a background description. The main focus of the study is Bourdieu's theory of cultural capital and habitus.   Finally, we found that the one who makes partner is the one who has the ability to run the company and generate revenue for the company. It is therefore important to be market-oriented and to like doing business.

Running a restaurant as a course in university implies several complicated conditions, some of these conditions include teamwork and students agreeing with each other, and this tends to become problematic when students take positions in the educational restaurant. This thesis aims to clarify such positions by using Bourdieu’s concepts of habitus, field and cultural capital. It further aims to illustrate how the interplay between past and present causes practices in the context of an educational restaurant. The methodology used to investigate interactions during restaurant services was participant observation – and to elucidate the students’ backgrounds, qualitative interviews were conducted. The collected material was analyzed by using thematic analysis and the results suggest that these positions induce control, fragmentation and subordination. These characteristics in turn tend to occur because of habitus, which differs from student to student because of their differing social backgrounds.

Under början av 2000-talet stod musikbranschen inför några svåra år när fildelning blev allt vanligare och försäljningen av CD-skivor sjönk kraftigt. Denna uppsats undersöker vad som hände med musikbranschen efter denna kris och hur musikbranschen som fält ser ut idag. Detta undersöks utifrån Pierre Bourdieus teorier om det kulturella fältet och olika former av kapital samt Emma Stenströms teori om att vi rör oss i en ny kulturekonomi. Genom att lyssna på podcastserier från Sveriges Radio och DMG Education med fokus på musikbranschen utfördes en innehållsanalys som genererade fyra teman; krisen, musikbranschens demokratisering, image och pengar. Krisen uppkom som en konsekvens av digitaliseringen av musikindustrin. Denna digitalisering har ändrat förutsättningarna och strukturen för musikbranschen som fält. Skivbolagens maktposition är inte längre lika stor och streamingföretaget Spotify har snabbt stigit till att bli en av de dominerande aktörerna inom fältet. Artistens maktposition har även förstärkts, något som inom fältet beskrivs som demokratiseringen av musikbranschen. Krisen har även lett till att det blivit allt mer accepterat för artisterna att tjäna pengar och samarbeta med den kommersiella sektorn vilket tidigare inte vara lika accepterat. / In the beginning of the 20th century the music industry went into a crisis when file sharing became more common and at the same time the sale of the CD dropped. This thesis tries to examine what happened with the music industry in Sweden after this crisis and tries to identify the key actors in the field today. This will be illustrated through Pierre Bourdieu’s theory of the cultural field and different forms of capital as well as Emma Stenströms theory of the culture economy. A content analysis was made by listening to podcast series from Sveriges Radio and DMG Education covering the music industry, which generated four themes; the crisis, the democratisation of the music industry, image and money. The crisis emerged as a consequence of the digitalization of the music industry. This digitization has changed the structure and qualifications that constructs the field. The record companies power position is no longer as great and the streaming company Spotify have rapidly risen to become a dominating actor within the field. Even the artists power position has become greater, something that within the field has been described as the democratization of the music industry. It has become more acceptable for the artist to earn money after the crisis and cooperation with the commercial industry are at large more approved of. This goes against the previous position of the field where economic success was secondary to cultural values.

Tidigare forskning visar att frilansare många gånger upplevt missnöje och känslor av begränsning i sina tidigare tillsvidareanställningar. Frilansare inom professionella yrken söker aktivt frihet och önskar själva bestämma över sitt arbete. Det är vanligt för högt kvalificerade professioner att ta vägen till frilans i en bransch genom att först vara tillsvidareanställd i den branschen. Forskning visar också att frilansare många gånger saknar ett ekonomisk kapital och inte kan ta del av det sociala trygghetssystemet. Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som möjliggör för deltagande respondenter att arbeta som frilansare inom IT. I studien undersöks hur deltagande respondenter beskriver och resonerar om vilka faktorer som möjliggör och motiverar dem att arbeta som frilansare inom IT. Studien utgår från att tolka respondenternas utsagor som både är relaterade till dåtid, nutid och framtid. För att svara på syftet och frågeställningarna har denna undersökning antagit en kvalitativ metodansats. En hermeneutisk utgångspunkt har använts för att få svar på undersökningens syfte och frågeställning samt få respondenternas uppfattning av det undersökta fenomenet. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer, totalt genomfördes åtta intervjuer varav sex av dem användes för att svara på studiens syfte och frågeställningar. Använda huvudteorier är Bourdieus kapitalformer och fält samt Deci och Ryans självbestämmandeteori. Resultat för den föreliggande undersökningen visar att denna grupp av respondenter uppger att de gjort ett eget aktivt och medvetet val när de gått in i frilans. Behov av frihet när det gäller att bestämma över sin tid och göra egna val i sitt arbete är en bidragande faktor till valet att frilansa enligt de intervjuade. Detta har en betydande inverkan på deras autonomi och motivation för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt. Att bestämma, styra och leda utifrån egna önskemål väger, enligt respondenterna, högre än en tillsvidareanställning med säkerhet i form av socialt skyddsnät.

Uppsatsens syfte är att bidra till en djupare förståelse för hur applåden fungerar som en ritual under den klassiska konserten samt hur praxis kring den traderas, då den klassiska konsertens ritualer och normer kan kännas underliga och avskräckande för den som aldrig närvarat vid en sådan. Med en kvalitativ intervjumetod har två informanter frågats om deras upplevelser och tankar kring applåder och den klassiska konserten. Det empiriska material som skapats används som grund för en analys med hjälp av Bourdieus sociologiska begrepp fält, habitus och kapital, Ronald L. Grimes tankar kring det rituella fältet, samt övergripande ritualteori för att bidra med en djupare förståelse kring applåden i samband med den klassiska konserten. Applåden som ritual skapar social mening, signalerar uppskattning för det som publiken upplevt och bildar även en känsla av grupptillhörighet och solidaritet. Applåden upplevs vara viktig för att de som deltagit under konserten ska få utlopp för sina känslor och kommunicera detta mellan publik och musiker, och även sinsemellan den sittande publiken, särskilt i en miljö som kan upplevas som disciplinerad och stram. Traderingen av applådens praxis sker delvis genom misstag då en individ prövar sig fram i konsertupplevelsen, samt genom observation av erfarna i publiken. Presentatörer och andra nyckelpersoner kan bidra med en förklaring av en konsert innan den börjar för att underlätta för deltagarna, och det rika material som finns på olika konserthus hemsidor bidrar med en chans att låta den nyfikna förbereda sig innan den tar klivet in i en ny miljö. Även om det kan applåderas fel under en konsert så kan detta under vissa förutsättningar leda till en delad positiv upplevelse som på sikt kan leda till en lättad syn på applåden under den klassiska konserten.

Högt presterande tjejer i gymnasieskolan erbjuds positioner som ger dem ett högt feminiserat kulturellt kapital men att de presterar bra behöver inte betyda att de är fria från sitt könshabitus och därmed mer jämställda. Jag har följt tretton tjejer på gymnasiekolans språkliga inriktning och studerat deras vardag i undervisningssituationer samt lyssnat till deras egen syn på sina prestationer. De aspekter jag särskilt lagt vikt vid är hur det feminina kapitalet reproduceras genom könshabitus, symboliskt våld samt det androcentriska synsättet. För att studera deras livsvärld har jag använt den etnografiska metoden och presenterar min empiri i form av en narrativ berättelse. Mitt resultat visar att tjejerna är framgångsrika och kompetenta men eftersom de erbjuds vissa subjektspositioner utifrån skolans förväntningar och utifrån det androcentriska heteronomin är deras höga prestationer dock ett feminiserat kapital. / High achieving girls at upper secondary school are given positions that give them a high feminized cultural capital, however, their high achievement does not translate into a position free from gender habitus. I followed thirteen girls at upper secondary school with language as major in their lifeworld in the classroom. I have also been listening to their own stories about their achievements. I have especially put notice into how the feminine capital is reproduced thru gender habitus, symbolic violence and the androcentric heteronomy. Furthermore, I have used the ethnographic method in order to study their everyday life in school and I present my data as a narrative story. My result shows that high achieving girls are highly competent and successful in the discourse of the school, however, the expectations of the school and the androcentric heteronomy offer them certain subject positions which make their high achievements a feminized capital.