Resultatet av vår undersökning visar att föräldrar med en högre utbildning i större utsträckning deltog mer aktivt i valet samt i högre grad påverkade sina barn i deras val än föräldrar med en lägre utbildning. En tendens som vi kan se är att en majoritet av barnen själva letade upp den skola som de ville gå på. Det som var viktigast i valet till gymnasieskola var att skolan hade det önskade programmet och en speciell profil som bidrog till barnets utveckling. Att gymnasiet var centralt beläget och att det var en mindre skola med god skolmiljö upplevdes även det som viktigt.

<p>Validerat; 20130620 (global_studentproject_submitter)</p>

Denna studie har en kvantitativ ansats, och dess huvudsyfte är att undersöka om fäders utbildningsnivå påverkar när deras barn flyttar hemifrån men också analysera om individens egen utbildningsnivå har ett samband med flytten. Med hjälp av data från Generations and Gender Programme tar studien hjälp av information från ett totalt urval på 9 688 svenskar. I samspelen som undersöks har även andra variabler tagits i beaktande, såsom individernas kön, deras moders härkomst och om föräldrarna varit eller är sepererade. Resultatet kunde inte visa ifall fädernas utbildningsnivå påverkar barnens hemflytt, på grund av ett icke signifikant samband. Å andra sidan kunde andra variabler såsom individens egen utbildningsnivå visas bidra mer konsekvent till en tidigare flytt från hemmet. Lika-så påskyndades flytt av om individen var kvinna, hade haft eller har skilda föräldrar, och om modern var född i Sverige.

Skönlitteratur och läsning är bärande delar av skolämnet svenska. Trots det minskar läsningenbland ungdomar i gymnasieåldern. Det gör att frågan kring gymnasieelevers attityder blirintressant att undersöka. Syftet med studien är att se om elevers tillgång till kulturellt kapitalspelar någon roll för attityden till skönlitterär läsning. Genom att använda en mixad metodbestående av enkäter och intervjuer samlade jag in data från 100 enkätsvar och genomfördetre intervjuer. Resultaten visar att elever med högt kulturellt kapital tycker att det är viktigareatt läsa skönlitteratur och också i högre grad läser på fritiden. Dessutom framkommer det attflickor generellt har en mer positiv inställning till vikten av läsning än pojkar. Överraskandenog visade resultaten att pojkar läser oftare än flickor, trots deras negativa inställning tillläsning. Ett begränsat material ledde också fram till resultatet att yngre gymnasieelevervisade sig ha både positivare inställning och fler lästillfällen samt att elever på yrkesprogramtycker skönlitterär läsning är viktigare än vad elever på högskoleförberedande program göroch har dessutom fler lästillfällen. Slutsatsen är att kulturellt kapital har en stark korrelation med attityden till skönlitterär läsning.

The aim of this bachelor’s thesis is twofold. The first part is to create an understanding of the relevance of Swedish Nobel Prize laureates in literature for students at Swedish universities during the last 20 years. This is done with bibliometric calculations of published students’ theses from the years 2000–2023 found in the databases Diva and Uppsök. The second part is to use the empirical results to discuss a broadening of the literary canon concept. Here, Bourdieu’s concept of cultural capital is used. Two research questions are asked. When, where, how, and in what contexts are Swedish Nobel Prize laureates in literature present in students’ theses at Swedish universities during the years 2000–2023? How can the result from the empirical study be used in a canon discussion and in relation to a broadened canon concept? The results show that 164 relevant theses were written during this time, at 23 different universities and in 18 different subjects. The laureates and their works are both studied in their own right and used as tools in other investigations. For half of the laureates, a local connection is found between their home regions and the geographical location of the universities where the theses were written. The wide range of subjects shows that the laureates and their works are significant well outside the traditional area of literature. This supports a possible broadening of the canon concept from being only national and literary to also including regional aspects and uses in other subject areas as well.

Since the 1990’s the Swedish school system has undergone major and recurring structural reforms. Two of the most comprehensive changes has been the shift of primary schools as an integral part of the welfare state to the responsibility of the municipalities as well as the introduction of free school choice for the students. Through two months of participant observations and semi-structured interviews this thesis seeks to answer the question of how these reforms has come to effect the work of teachers in a medium sized public school in a small municipality in the outskirts of Stockholm. Earlier research has shown that public schools in socio-economically vulnerable areas are disadvantaged due to the reformation of the school system (Beach &amp; Sernhede, 2011; Östh, Andersson, &amp; Malmberg, 2013).  This thesis is thus seeking to find the vantage point of primary school teachers in one such school, in order to grasp how these policy changes has come to impact their perceptions of a professional self and the amount of professional autonomy in their work.     Through the theoretical concept of audit culture (Shore &amp; Wright, 1999) I show that these reforms have changed not only the structure of the school system but also how actors within the school setting relate to their work and professional role. On the basis of my fieldwork and previous research in the topic (Apple, 2005; Shore, 2008; Karlefjärd, 2011), I argue that the reformation of the school system has brought a shift in the relations of trust within the system, where the growing amount of confidence in measurement, optimization techniques and control has resulted in a lack of trust in teachers as professionals. The voices of teachers, as actors in the educational environment, has to a great extent been missing in the public debate surrounding the Swedish schools as well as overlooked by research in the field. This thesis therefore calls for a growing anthropological attention to primary school teachers and the workings of audit culture in the lower levels of the educational system.

I denna uppsats undersöks ett urval gymnasielevers attityder till i synnerhet svenska svordomar. Tonvikten ligger vid attityderna till svordomar hos dem som har svenska som ett andraspråk och huruvida dessa skiljer sig i förhållande till attityderna hos dem som har svenska som sitt modersmål. Grunden i undersökningen utgörs av en enkät som sedan kompletteras med ett antal intervjuer. Resultaten vilar alltså till störst del på kvantitativa data vilka i sin tur diskuteras utifrån Bourdieus (1991) begreppsapparat om kulturellt kapital, marknader och habitus, samt teorier kring språkets kopplingar till känslor. Undersökningen visar att det finns skillnader i attityder till svordomar mellan modersmålstalande och andraspråkstalande av svenska inom det föreliggande urvalet. Sammanfattningsvis tenderar de som har svenska som andraspråk att svära mindre och reagera kraftigare vid förekomster av svordomar än vad modersmålstalarna gör. Resultaten visar också att andraspråkstalarna har en tendens att bejaka svordomarnas kränkande funktioner, medan modersmålstalarna i högre utsträckning än andraspråkstalarna bejakar svordomar i syften som att förstärka yttranden eller avreagera sig vid smärta. Dessa skillnader antas kunna härledas ur de värderingar som återfinns inom den kultur respektive deltagare vuxit upp i.

<p>The social imbalance recruitment has been a current topic for years. Since much research has focused on the higher education's problems with this, this thesis aims to investigate if you are already at the high school choice were influenced by your social background. To get a further dimension to this topic, the French sociologist Bourdieus thoughts on people's possession of, what he calls cultural capital was used, and we made use of it in the sense of parental education. Through a survey conducted in four ninth grades in two municipalities with different characteristics in terms of socio-economic conditions, we asked questions about their choice to high school. What programs did they choose? What factors were important? And which person had influenced them? The results showed a pretty clear dividing line between the pupils who came from homes with strong cultural capital to those who did not in the same sense. Students from these homes selected by an overwhelming majority a study preparatory program, the school's reputation was important and they had parents who were very active along with the student. Students who chose vocational programs, prioritized to a higher degree to begin work after high school, had discussed a lot with their parents but they (the parents) had not otherwise been so active. Conclusions of the study is that it largely follows the previous literature found on the subject, i.e. that the social background largely affects how we choose in specific situations. The parents' influence is great, which is useful for counsellors to know about and make use of in meeting with students and their families in school.</p> / <p>Den sociala snedrekryteringen har varit en aktuell fråga i många år. Eftersom mycket av forskningen har fokuserat på den högre utbildnings problem med detta, syftar denna studie till att undersöka om du redan vid gymnasievalet påverkas av din sociala bakgrund. För att få en ytterligare dimension till detta ämne, använder vi oss av den franska sociologen Bourdieus tankar om människors innehav av, vad han kallar kulturellt kapital, i betydelsen av föräldrarnas utbildning. Genom en undersökning som genomfördes i fyra nionde klasser i två kommuner med olika förutsättningar i fråga om socioekonomiska förhållanden, ställde vi frågor om deras val till gymnasiet. Vilket program har de valt? Vilka faktorer var viktiga? Och vilken person hade påverkat dem? Resultaten visade en ganska tydlig skiljelinje mellan de elever som kom från hem med starka kulturella kapital till dem som inte hade det i samma utsträckning. Studenter från dessa "kulturstarka" hem valde en överväldigande majoritet ett studieförberedande program, skolans rykte var viktigt och de hade föräldrar som var mycket aktiva tillsammans med eleven. Elever som valde yrkesinriktade program, prioriterade i högre grad att börja arbeta efter gymnasiet, hade diskuterat mycket med sina föräldrar men de (föräldrarna) hade inte annars varit så aktiva. Slutsatsen av studien är att det i stort sett följer det tidigare litteratur på området kommit fram till, nämligen att den sociala bakgrunden till stor del påverkar hur vi väljer i specifika situationer. Föräldrarnas inflytande är stort, vilket är användbart för vägledare att känna till och använda sig av i mötet med elever och deras familjer i skolan.</p>

<p>Den här uppsatsen handlar om mobbning på gymnasiet. Syftet med uppsatsen är att studera vilka faktorer som kan leda till mobbning för att förstå hur man kan förebygga mobbning. Vidare undersöks rektors, studie- och yrkesvägledares och lärares föreställningar om mobbning, faktorer som leder till mobbning och hur de arbetar för att förebygga mobbning. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med rektorer, studie- och yrkesvägledare och lärare på två gymnasieskolor i Stockholmsområdet. Resultatet av undersökningen visar sammanfattningsvis att det förekommer mobbning på gymnasiet, som exempelvis tyst mobbning. Tyst mobbning är den vanligaste typen av mobbning och den som är svårast att upptäcka. Faktorer som leder till mobbning är språksvårigheter, dålig kommunikation, dåligt hemförhållande, svordomar, kränkande ord, bristande respekt, främlingsfientlighet, intolerans, ett aggressivt beteende, yttre avvikelser, en stor konkurrens, maktposition och kulturellt kapital. Skolan som vi har undersökt arbetar med förebyggande åtgärder mot mobbning enligt Farstametoden, som innebär att arbetet sker diskret, snabbt, effektivt och att uppföljningssamtal sker i nära anslutning. Alla som arbetar på skolan skall aktivt motverka förtryck av och trakasserier mot individer och grupper. Skolan skall sträva efter att varje elev förstår andra kulturer och respekterar andra folk. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap och öppen diskussion.</p>

<p>Högt presterande tjejer i gymnasieskolan erbjuds positioner som ger dem ett högt feminiserat kulturellt kapital men att de presterar bra behöver inte betyda att de är fria från sitt könshabitus och därmed mer jämställda. Jag har följt tretton tjejer på gymnasiekolans språkliga inriktning och studerat deras vardag i undervisningssituationer samt lyssnat till deras egen syn på sina prestationer. De aspekter jag särskilt lagt vikt vid är hur det feminina kapitalet reproduceras genom könshabitus, symboliskt våld samt det androcentriska synsättet. För att studera deras livsvärld har jag använt den etnografiska metoden och presenterar min empiri i form av en narrativ berättelse. Mitt resultat visar att tjejerna är framgångsrika och kompetenta men eftersom de erbjuds vissa subjektspositioner utifrån skolans förväntningar och utifrån det androcentriska heteronomin är deras höga prestationer dock ett feminiserat kapital.</p> / <p>High achieving girls at upper secondary school are given positions that give them a high feminized cultural capital, however, their high achievement does not translate into a position free from gender habitus. I followed thirteen girls at upper secondary school with language as major in their lifeworld in the classroom. I have also been listening to their own stories about their achievements. I have especially put notice into how the feminine capital is reproduced thru gender habitus, symbolic violence and the androcentric heteronomy. Furthermore, I have used the ethnographic method in order to study their everyday life in school and I present my data as a narrative story. My result shows that high achieving girls are highly competent and successful in the discourse of the school, however, the expectations of the school and the androcentric heteronomy offer them certain subject positions which make their high achievements a feminized capital.</p>