Global ETD Search

71	Kultur i förändring : En vidgad syn på kultursektorn och dess roll för samhället Ahlner, Ida, Thisell, Felicia January 2008 (has links) <p>How can you do a right measurement of culture as well as with other social sectors and with what can culture contribute when it comes to a town´s development? We found out that in Linköping the regional federation Ostsam recently (2005) started mapping the region's creative centers in order to look into the spreading of the culture in the county, and then use the uniqueness of the culture as an advantage in society- planning contexts. The reason was that both municipal - and State directions detected that the culture has a broader importance when it comes to building up society and infrastructure than earlier considered. This is called Cultural planning and is the foundation- method that Östsam used when working with their new projekt The creative sector. The outcome of the Östsam study resulted in an exciting study basis to work further on with and to examine through own demarcations and directions.</p><p>This research manages the matter of the creative sector as an extension to the cultural sector. Our aim with this report is to find out the concept of the creative sector, what it stands for, and also to look into how the creative sector runs in practice.</p> Kreativa sektorn kulturpolitik näringsliv Linköping Norrköping Östsam Regionalt kulturforum City Art Link kultursektorn kultur matris RUP Cultural mapping näringsgren identitetsmarkör samhällssektor Cultural planning Kulturarv och kulturproduktion
72	Skilda världar : Samtida föreställningar om kulturarvsplatser / Separate worlds : Contemporary notions of cultural heritage Andersson, Joakim January 2008 (has links) Kulturarvsplatser kan betraktas på olika sätt av olika människor. Samtidigt finns kol-lektiva föreställningar om hur en kulturarvsplats bör förstås. Mellan dessa utgångs-punkter sker förhandlingar om kulturarvsplatsens betydelse och värde. Syftet med studien är att förstå hur en plats, institutionellt utpekad som kulturarv, används och iscensätts genom mångsidiga och korsande praktiker, både via media och på plats. Två fall undersöks som har olika inriktningar men båda inom svensk kulturmiljö-vård: kulturreservatet komministerbostället Råshult i sydvästra Kronoberg i Småland som är botanikern Carl von Linnés födelseplats och den publika uppdragsarkeologiska verksamheten i Slättbygdsprojektet i västra Östergötland. Frågorna berör vilka arenor medieringen sker, dess tematik/innehåll, iscensättningen av kulturarvet samt hur besö-karna uppfattar sitt besök av platsen och de strategiska aktörernas visioner för platsen. Metodiskt följs en tänkt besökares väg till kulturarvsplatsen och faktiska besökare vid platsen. Både i slättbygdens undersökningsrum och vid Linnés Råshult synliggörs den kollektiva föreställningarna som huvudsakligen en vetenskaplig studieplats och en skattkammare för särskilt värdefulla ting. Besökarna lyfter dock fram de sociala aspekterna av besöket. Besökarens tolkning existerar och konkurrerar med andra bilder av platserna. Det saknas dock arenor som synliggör och sätter dessa i förbindelse med de strategiska aktörerna, trots mycket offentligt tal om demokratisering av kulturarvs-processerna under senare år. Olika materials bilder har på så sätt lagts jämte varandra för att synliggöra dynamik, förhandling, konkurrens och bristande dialog kring en plats. / Cultural heritage sites can be looked at differently by different people. These sites also carry collective understandings of how they should be understood. Between these two outsets there are negotiations of the sites’ meaning and value. The aim of this thesis is to understand how a place, institutionally pointed out as cultural heritage, is used and staged through diverse and intersecting practices, both through media and on the heri-tage site. Two differently oriented cases are researched within Swedish cultural heritage preservation: one the birthplace of Carolus Linnaeus, the botanist, which is a cultural reservation located at Råshult in the south of Sweden, and the other a commissioned archaeological project called Slättbygdsprojektet in Östergötland in mid Sweden. The questions concern on what arenas the mediation happens, its theme/content, the staging of the cultural heritage, as well as the visitors’ experiences and the strategic actors’ visions of the site. Methodically I follow both a fictive visitor’s way to the heritage site and actual visitors on site. Both in Slättbygdsprojektet and at Linnés Råshult the collective understandings of the sites are mainly viewed as a place for scientific study and a treasure chamber for especially valuable objects. The visitors especially highlight the social aspects of their visit. The visitors’ interpretation exists and competes with other images. However, there are no arenas that can make them visible, to put them in relation with the strategic actors, despite much public speech in recent years about democratizing cultural heri-tage processes. Images of different researched materials of the site have been juxta-posed to make visible the dynamic, negotiations, competition and lack of dialogue about cultural heritage sites. Uses of history communication mediation of history Swedish cultural heritage preservation cultural heritage cultural tourism public archaeology Linnés Råshult Slättbygdsprojektet Historiebruk kommunikation historieförmedling Svensk kulturmiljövård kulturarv kulturturism publik arkeologi Linnés Råshult Slättbygdsprojektet Kulturarv och kulturproduktion
73	Ansvaret för kulturarvet : Studier i det kulturhistoriska museiväsendets formering med särskild inriktning på Nordiska museets etablering 1872−1919 / The Public responsibility for cultural heritage : A study in the formation of cultural history museums in Sweden, with a focus on the establishment of the Nordic Museum 1872-1919 Hillström, Magdalena January 2006 (has links) Avhandlingen rymmer en ”stor” och en ”liten” berättelse. Den lilla berättelsen börjar omkring 1870 och handlar om Nordiska museet och dess grundläggare Artur Hazelius. Den stora berättelsen tar sin början i 1800-talets första decennier och förankrar det kulturhistoriska museiväsendets framväxt och formering i en mera vidsträckt och kronologiskt utsträckt historie- och museipolitisk kontext. 1800-talet har karaktäriserats som en period av stark statlig mobilisering på det musei- och historiepolitiska fältet. Avhandlingen visar att det var osäkert vilken roll staten skulle spela. Det var osäkert vilket slags offentlighet som museerna tillhörde, vilka syften museer fyllde och hur de skulle utformas. Det var omtvistat vem som ägde fornminnena. Två rörelser kan urskiljas. Den ena rörelsen ville åstadkomma ett långtgående statligt ansvar för historiebevarandet. Den andra rörelsen var framväxten av ett civilsamhälleligt associationsväsende på historiebevarandets område. Historie- och museipolitikens grunddrag kännetecknades av spänningarna mellan dessa rörelser. Den stora berättelsen överlappar den lilla berättelsen om Nordiska museet och Artur Hazelius. Avhandlingen belyser det spelrum som de övergripande osäkerheterna om historiebevarandets mål och organisering lämnade åt Artur Hazelius och hur Nordiska museets utveckling efter hand kom att ge återverkningar på hela det historie- och museipolitiska området. Den belyser också hur Nordiska museets stegvisa etablering som kulturhistoriskt centralmuseum påverkades av det kulturhistoriska museiväsendets professionalisering. I avhandlingen är det historiografiska perspektivet centralt. Ett utmärkande drag för den dubbla historia som avhandlingen berättar är den betydelse som historieskrivningen har haft, både för formeringen av det kulturhistoriska museiväsendet och för efterhandsförståelsen av detsamma. / This thesis traces and analyses important changes in cultural heritage and museum politics during the 19th century. It tells two overlapping narratives. One is about the museum founder Artur Hazelius and the creation and expansion of The Nordic Museum (Nordiska museet). The other concerns the indecisive construction of meaning and organisational forms for state responsibility for the cultural heritage. The latter story begins in 1810 and the former in 1872. The 19th century is commonly described as the breakthrough for a new era, a time when the cultural heritage became a matter of the state and a part of state promoted nationalism. This thesis instead sheds light on the uncertainties, hesitations and conflicts involved in the construction of national cultural heritage politics and practices. It emphasises the alternatives to state administration that were launched and the crucial role played by associations and voluntary organisation in the preservation of the cultural heritage. It observes the significance of histories and of counter-histories in the controversies over the ownership of and responsibility for the cultural heritage. The way different political positions grow out of conflicting stories of institutional origin is considered. The thesis also focuses on the gradual emergence of a museum profession and its implications for the development of the Nordic Museum and for museum politics in general. Sweden 19th-century antiquarianism heritage politics heritage preservation Svenska Fornminnesföreningen museum history of museums Nordiska museet Artur Hazelius Sverige 1800-talet fornminnesvård fornforskning Svenska Fornminnesföreningen kulturarv museer museihistoria Nordiska museet Artur Hazelius Kulturarv och kulturproduktion
74	Skilda världar : Samtida föreställningar om kulturarvsplatser / Separate worlds : Contemporary notions of cultural heritage Andersson, Joakim January 2008 (has links) Kulturarvsplatser kan betraktas på olika sätt av olika människor. Samtidigt finns kol-lektiva föreställningar om hur en kulturarvsplats bör förstås. Mellan dessa utgångs-punkter sker förhandlingar om kulturarvsplatsens betydelse och värde. Syftet med studien är att förstå hur en plats, institutionellt utpekad som kulturarv, används och iscensätts genom mångsidiga och korsande praktiker, både via media och på plats. Två fall undersöks som har olika inriktningar men båda inom svensk kulturmiljö-vård: kulturreservatet komministerbostället Råshult i sydvästra Kronoberg i Småland som är botanikern Carl von Linnés födelseplats och den publika uppdragsarkeologiska verksamheten i Slättbygdsprojektet i västra Östergötland. Frågorna berör vilka arenor medieringen sker, dess tematik/innehåll, iscensättningen av kulturarvet samt hur besö-karna uppfattar sitt besök av platsen och de strategiska aktörernas visioner för platsen. Metodiskt följs en tänkt besökares väg till kulturarvsplatsen och faktiska besökare vid platsen. Både i slättbygdens undersökningsrum och vid Linnés Råshult synliggörs den kollektiva föreställningarna som huvudsakligen en vetenskaplig studieplats och en skattkammare för särskilt värdefulla ting. Besökarna lyfter dock fram de sociala aspekterna av besöket. Besökarens tolkning existerar och konkurrerar med andra bilder av platserna. Det saknas dock arenor som synliggör och sätter dessa i förbindelse med de strategiska aktörerna, trots mycket offentligt tal om demokratisering av kulturarvs-processerna under senare år. Olika materials bilder har på så sätt lagts jämte varandra för att synliggöra dynamik, förhandling, konkurrens och bristande dialog kring en plats. / Cultural heritage sites can be looked at differently by different people. These sites also carry collective understandings of how they should be understood. Between these two outsets there are negotiations of the sites’ meaning and value. The aim of this thesis is to understand how a place, institutionally pointed out as cultural heritage, is used and staged through diverse and intersecting practices, both through media and on the heri-tage site. Two differently oriented cases are researched within Swedish cultural heritage preservation: one the birthplace of Carolus Linnaeus, the botanist, which is a cultural reservation located at Råshult in the south of Sweden, and the other a commissioned archaeological project called Slättbygdsprojektet in Östergötland in mid Sweden. The questions concern on what arenas the mediation happens, its theme/content, the staging of the cultural heritage, as well as the visitors’ experiences and the strategic actors’ visions of the site. Methodically I follow both a fictive visitor’s way to the heritage site and actual visitors on site. Both in Slättbygdsprojektet and at Linnés Råshult the collective understandings of the sites are mainly viewed as a place for scientific study and a treasure chamber for especially valuable objects. The visitors especially highlight the social aspects of their visit. The visitors’ interpretation exists and competes with other images. However, there are no arenas that can make them visible, to put them in relation with the strategic actors, despite much public speech in recent years about democratizing cultural heri-tage processes. Images of different researched materials of the site have been juxta-posed to make visible the dynamic, negotiations, competition and lack of dialogue about cultural heritage sites. Uses of history communication mediation of history Swedish cultural heritage preservation cultural heritage cultural tourism public archaeology Linnés Råshult Slättbygdsprojektet Historiebruk kommunikation historieförmedling Svensk kulturmiljövård kulturarv kulturturism publik arkeologi Linnés Råshult Slättbygdsprojektet Kulturarv och kulturproduktion
75	NASA på Nya äventyr i rymden : Populariseringen av den amerikanska visionen om rymden Nord, Johan January 2008 (has links) The purpose of this thesis is to bring forward and discuss the American vision for space exploration found at NASA's homepage, how the vision is popularised and why. NASA's homepage is analyzed as popularized science and the theoretical perspective emanates from the field of popular science and especially the work of Johan Kärnfelt. The historical reference is made up by Howard E McCurdy and he's thoughts about space and the American imagination. The analysis is based on a number of documents that popularize the vision for space exploration and is intended for the public. These documents describe the future plan for NASA and US space exploration. / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de amerikanska rymdvisionerna gestaltats på NASA:s hemsida, hur dessa populariseras samt vilka de bakomliggande drivkrafterna kan tänkas vara. NASA:s hemsida kommer att ses som populariserad vetenskap och det teoretiska perspektivet utgår från den populärvetenskapliga genren där en stor del av det teoretiska underlaget utgår från docenten Johan Kärnfelts tankar om populariseringen av vetenskap. Som historisk referens används professor Howard E. McCurdys tankar om den amerikanska rymdvisionen. Materialet som ingår i analysen är hämtat från NASA:s hemsida. Samtliga dokument handlar om den amerikanska visionen om rymden och USA:s fortsatta aktiviteter i rymden. Space NASA Rymdresor Kalla kriget Race to the Moon kapplöpning månen Utforskning Kolonisering The Frontier Kreationsmyten The American Creation myth Space program Howard E McCurdy Michael Godhe Rymden Populärvetenskap USA Visionen om rymden New Vision for Space Exploration Space and the American Imagination George W Bush Kulturarv och kulturproduktion
76	NASA på Nya äventyr i rymden : Populariseringen av den amerikanska visionen om rymden Nord, Johan January 2008 (has links) <p>The purpose of this thesis is to bring forward and discuss the American vision for space exploration found at NASA's homepage, how the vision is popularised and why. NASA's homepage is analyzed as popularized science and the theoretical perspective emanates from the field of popular science and especially the work of Johan Kärnfelt. The historical reference is made up by Howard E McCurdy and he's thoughts about space and the American imagination. The analysis is based on a number of documents that popularize the vision for space exploration and is intended for the public. These documents describe the future plan for NASA and US space exploration.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de amerikanska rymdvisionerna gestaltats på NASA:s hemsida, hur dessa populariseras samt vilka de bakomliggande drivkrafterna kan tänkas vara. NASA:s hemsida kommer att ses som populariserad vetenskap och det teoretiska perspektivet utgår från den populärvetenskapliga genren där en stor del av det teoretiska underlaget utgår från docenten Johan Kärnfelts tankar om populariseringen av vetenskap. Som historisk referens används professor Howard E. McCurdys tankar om den amerikanska rymdvisionen. Materialet som ingår i analysen är hämtat från NASA:s hemsida. Samtliga dokument handlar om den amerikanska visionen om rymden och USA:s fortsatta aktiviteter i rymden.</p> Space NASA Rymdresor Kalla kriget Race to the Moon kapplöpning månen Utforskning Kolonisering The Frontier Kreationsmyten The American Creation myth Space program Howard E McCurdy Michael Godhe Rymden Populärvetenskap USA Visionen om rymden New Vision for Space Exploration Space and the American Imagination George W Bush Kulturarv och kulturproduktion
77	Nationalising Culture : The Reorganisation of National Culture in Swedish Cultural Policy 1970–2002 / Kulturens nationalisering : Reorganiseringen av nationell kultur i svensk kulturpolitik 1970-2002 Harding, Tobias January 2007 (has links) By comparative analysis of Swedish cultural policy (including art policy, heritage policy and Church policy) during the Riksdag periods of 1970-73, 1991-94, 1994-98 and 1998-2002 the relationship between cultural policy and the concept of the nation as a homogenous cultural community (defined by either an ethnic or a state-framed concept) is explored. Neoinstitutional analysis of cultural policy as an organisational field is combined with analysis of how the nation is conceived as an imagined community, and what values it strives to uphold to show how these values and concepts are institutionalised in its cultural policy and how this supports the legitimacy of the State as a nation-state. In the early seventies, when a general cultural policy was first established in Sweden, most of its fields were already institutionalised and bound by strong path dependencies, binding art policy to protecting universal aesthetic values within the state-framed nation and heritage policy to ethnic particularism while Church policy stood between universalism and ethnic particularism (which infected the relationship between Church and State). These contradictions were managed by strong borders between the fields. In the early seventies these were overlaid with a general cultural policy focused on universal civil values within the state-framed nation. Since then the conflict between Church and State has been defused and the norms of heritage policy have become closer to those of cultural policy at large by the claim that cultural heritage should be used to uphold civil values (e.g. democracy and tolerance). In the late nineties cultural policy has again become less integrated by new government initiatives with specific goals. Civil universal values remain dominant while concepts of the nation are increasingly multi-ethnic. / Genom jämförande analys av svensk statlig kulturpolitik (inklusive konstpolitik, kulturarvspolitik och religionspolitik) under riksdagsperioderna 1970-73, 1991-94, 1994-98 and 1998-2002 undersöks relationen mellan kulturpolitiken och föreställningen om nationen som en homogen kulturell gemenskap som i vissa fall tänks inkludera dess innevånare och i andra fall en etnisk grupp. Nyinstitutionell analys av kulturpolitik som organisatoriskt fält kombineras med analys av hur nationen konceptualiseras som en föreställd gemenskap och vilka värderingar den upprätthåller för att visa hur dessa värden och koncept institutionaliseras i statens kulturpolitik och hur denna bidrar till att upprätthålla nationalstatens legitimitet. När en enhetlig kulturpolitik etablerades i Sverige i början av 1970-talet var de flesta av de ingående fälten redan låsta i sedan länge etablerade stigberoenden som band konstpolitiken till upprätthållandet av estetiska värden inom ramarna för en med utgångspunkt i staten definierad nation samtidigt som kulturarvspolitiken bundits vid etniskt partikularistiska nationskoncept och kyrkopolitiken slets mellan universalism och etnisk partikularism (vilket komplicerade kyrka-stat-relationen). Motsättningar hanterades genom kraftiga institutionella gränser mellan fälten. Till dessa fogades en övergripande kulturpolitik baserad på universella civila värden inom ramarna för den statsdefinierade nationen. Sedan dess har konflikten mellan kyrka och stat lösts upp och kulturarvspolitiken integrerats i den generella kulturpolitiken bl.a. genom organisatoriska reformer. I slutet av 1990-talet tycks trenden mot en allt mer integrerad kulturpolitik dock ha vänt bl.a. genom direkta men begränsade regeringsinitiativ. Den domineras fortfarande av universella civila värden, men också av alltmer mångetniska föreställningar om nationen. cultural policy Sweden nation-state imagined communities neo-institutionalism path dependency separation of church and state universal values particular values ethnic nations state-framed nations kulturpolitik Sverige nationalstat föreställd gemenskap nyinstitutionalism stigberoende kyrka-stat-frågan universella värden partikulära värden etnisk nationsuppfattning statsinramad nationsuppfattning Kulturarv och kulturproduktion
78	Echtzeitmusik Blazanovic, Marta 03 June 2014 (has links) Die Echtzeitmusikszene ist eine zeitgenössische Musikszene, die Mitte der 1990er in Berlin entstanden ist. Seitdem entwickelte sie sich in eine umfangreiche, musikalisch vielfältige, lokale, aber auch extrem internationale Musiker-Community, mit dem Schwerpunkt auf improvisierter und experimenteller Musik. Der Begriff ‚Echtzeitmusik‘ markierte zunächst die Abgrenzung der jungen von der älteren Generation der Berliner Improvisatoren. Die jüngeren Musiker entwickelten bald eine besondere Klangästhetik sowie die Praxis des Improvisierens, was oft als ‚Berlin Reductionism‘ bezeichnet wird. Sich selbst identifizierten sie vor allem mit dem Begriff ‚Composer-Performer‘. Die musikalischen Entwicklungen in der Echtzeitmusik Szene lassen sich innerhalb der Traditionen der Freien Improvisation einerseits und der Cageschen Kompositionstheorie andererseits kontextualisieren. Ausserdem wurden die Entstehung der Szene, ihre Entwicklung und Existenz stark von den einzigartigen räumlichen, sozialen und ökonomischen Bedingungen in Berlin nach der Wende beeinflusst und bestimmt. Die Echtzeitmusik Szene ist ein Beispiel für ein hoch autonomes Feld der Kulturproduktion, in dem das sogenannte symbolische Kapital (Reputation) die wichtigste Kapitalart und ein Machtmittel darstellt. Die Verteilung des symbolischen Kapitals in der Szene manifestiert sich in einer auf den ersten Blick versteckten Hierarchie. Die Mitglieder der Szene teilen eine gemeinsame symbolische Ebene und nehmen an einem klar strukturierten und organisierten Szeneleben teil. Sowohl soziale als auch musikalische Handlungen der Szeneakteure zeigen gewisse Gemeinsamkeiten und Regularitäten, die mit Bourdieu’s Habitus-Begriff erklärt werden. Der Szenediskurs spielt eine wichtige Rolle in den Prozessen der Identifikation, Distinktion und Gemeinschaftsbildung, als auch in der Regulierung der Praxis in der Szene dadurch, dass es als ein Orientierungspunkt für die Insider, aber auch für die Aussenstehenden dient. / The Echtzeitmusik scene is a contemporary music scene that emerged in Berlin in the mid-1990s and evolved into an extensive and musically diverse local, yet extremely international community of musicians, who are involved in improvised and experimental music. The term ‘Echtzeitmusik’, literally meaning ‘real-time music’, marked the distinction between the younger and older generation of Berlin improvisers. The younger musicians had soon developed a specific sound aesthetic and approach to improvising, often labeled as ‘Berlin Reductionism’, and identified themselves as ‘composer-performers’. The musical developments in the Echtzeitmusik scene can be contextualized within the traditions of both Free Improvisation and John Cage’s compositional theory; on the other hand, the scene’s emergence, development and existence have been strongly influenced by the unique spatial, social and economic context of the post-wall Berlin from the early 1990s until today. The Echtzeitmusik scene is an example of a highly autonomous field of cultural production, in which the most important type of capital and means of “power” is the so-called symbolic capital (reputation), based on the musicians’ cultural capital (e.g. musical skill and individuality) and even more on their social capital (social relations). The distribution of symbolic capital within the scene is manifested in its, at first sight hidden, hierarchy. The members of the scene share a common symbolic level and take part in a clearly structured and organized scene-life. Both social and musical actions of the scene’s members show commonalities and regularities, which are explained by Bourdieu’s concept of habitus. The scene’s discourse plays an essential role in the processes of identification, distinction and community-making, as well as regulating the practice within the scene, by serving as a point of orientation on the inside and towards the outside. Berlin Diskurs Stille Autonomie Reduktionismus Foucault Reduktion zeitgenössische Musik Echtzeit Echtzeitmusik Szene Musikszene Improvisation experimentelle Musik Composer-Performer John Cage Geräusch Bourdieu Kapital symbolisches Kapital Habitus künstlerisches Feld Kulturproduktion Distinktion Abgrenzung Diskursfeld Interdiskursraum Berlin noise silence autonomy Reductionism discourse reduction contemporary music Echtzeit Echtzeitmusik real-time music scene improvisation experimental music composer-performer John Cage Bourdieu Foucault capital symbolic capital symbolic power habitus artistic field community of practice cultural production distinction difference discursive fields interdiscursive space 780 Musik 48 Musik CB 5100 ddc:780

Search results