Some would say today’s villas lacks interesting architecture. Little variation and frankly, uninteresting. In this thesis, investigations will be made towards figuring out if this is what the Swedish people want, or if given the possibility, they would pick something different from what is available and also, which qualities they look for in their home. This is what this thesis will look into. In order to answer this question, information needed to be obtained, information which was attained through a survey that was sent out to the Swedish people. And interviews that was sent to architects and house brokers in different parts of Sweden. The response rate was 221 answers from the people, 8 answers from the brokers and 9 answers from the architects. With these answers the result was divided into 5 groups to see if there was a difference according to the participants age. The result showed that the swedes think much alike when it comes to location of their house, but when it comes to their own home, the answers are much diverse even though some specifications are more appreciated than others. / Vissa skulle säga att dagens villor saknar intressant arkitektur. Det är lite variation och uppriktigt sagt är de tråkiga. I denna avhandling kommer undersökningar att göras för att ta reda på om detta är vad människor vill ha eller om de hade valt något helt annat än vad som finns tillgängligt om möjligheten gavs, samt vilka kvalitéer de letar efter i sitt hem.  Detta är vad denna avhandling kommer att undersöka. För att svara på denna fråga behövde information inhämtas, information som erhölls genom en undersökning som skickades ut till det svenska folket, Och intervjuer som skickades till arkitekter och husmäklare i olika delar av Sverige. Svarsfrekvensen var 221 svar från folket, 8 svar från mäklarna och 9 svar från arkitekterna. Med dessa svar delades resultatet upp i 5 grupper för att se om det fanns en skillnad beroende på deltagarnas ålder. Resultatet visade att svenskarna tänker mycket lika när det gäller placeringen av deras hus, men när det gäller deras eget hem är svaren mycket olika även om vissa specifikationer är mer uppskattade än andra.

This thesis aims to make a contribution to our current understanding regarding leisure-time pedagogues’ work with children’s relationships. Here focus is placed on the collective action repertoire as expressed by two different groups of leisure-time pedagogues. The research questions addressed are:   How do leisure-time pedagogues work with children’s relationships and how do they view such relationships? What communities do they identify? What qualities in children’s relationships do they regard as desirable?  The theoretical framework of this study is based on Wenger’s (1998) social theory regarding learning in communities of practice, as well as Gergen’s theory of relationships as an inevitable part of human existence. Consequently, within this thesis relationships are viewed as mainly negotiated and are therefore dynamic in character. The methodological approach is ethnographic, focusing on leisure-time pedagogues’ work with and talk about children’s relationships. The study is based on data derived from eight leisure-time pedagogues divided into two different work teams of four pedagogues, covering two different leisure-time centres and involving 60 children of 6-11 years of age.   Final analysis is based on concepts derived from both Wenger’s and Gergen’s theories, for example; action repertoire, relational qualities, communities of practice and shared interests. Results suggest that the communities of practice and the alliances that pedagogues identify are often gender-related and built on common interests. The pedagogues’ action repertoire illustrates a desire to facilitate encounters between children and promote harmonious relationships. Leisure-time pedagogues support relationships characterized by consensus, respect, confidence and adaptation to rules, whereas those marked by conflict, disharmony, breaking rules or aggressions are counteracted. Various notions emerge in pedagogues’ action repertoire based on normative thinking, where different relational competences are ascribed to children. Some children are described as relationally competent while other children, who do not adapt themselves in a desirable manner, are described as having difficulties adjusting their relational competence. The results also reveal a lack of guidelines for handling the variety of differences in children’s relationships and display the lack of a common professional language for verbalizing children’s relational work.

In dieser Arbeit werden drei schwedische Übersetzungen von Kleists Komödie Der zerbrochene Krug in Bezug auf die Verhaltensweisen zum Stil analysiert, die in den Übersetzungen zum Ausdruck kommen. Die Analyse betrifft vor allem solche stilistischen Mittel, die Werner Koller formal-ästhetische Qualitäten nennt, so wie Sprachspiel, den Blankvers oder Metaphorik. Ich habe einerseits versucht zu entscheiden, ob die Übersetzungen des betreffenden Stilmittels in erster Linie ziel- oder ausgangssprachlich ausgerichtet sind, andererseits inwiefern der stilistische Aspekt bei den Übersetzern überhaupt einen hohen Stellenwert hat oder ob er pragmatischen Rücksichten den Vorrang lassen muss. Die Übersetzungen weisen große Unterschiede auf. In Nils Personnes Übersetzung hat die Stiltreue im Verhältnis zur pragmatischen Adaption einen sehr hohen Stellenwert und er versucht den Stil durch ausgangssprachliche Mittel zu bewahren. In Carl-Edward Nattséns Übersetzung dagegen hat die pragmatische Adaption den höchsten Stellenwert, doch in den Fällen, wo er den Stil überhaupt wiedergibt, tut er das abwechselnd mit ziel- bzw. ausgangssprachlichen Mitteln. Nur in Horace Engdahls Übersetzung fällt eine überwiegend zielsprachliche Ausrichtung mit einem hohen Stellenwert des stilistischen Aspekts zusammen und nur dann wird der Stil im Sinne Kollers formal-ästhetischer Qualitäten in einem höheren Grad wiedergegeben. Die verschiedenen Strategien können mit den verschiedenen Zwecken der Übersetzer zusammenhängen, sowie mit den Übersetzungsidealen, die vorherrschend waren, als die Übersetzungen geschrieben wurden / I det här examensarbetet undersöks tre svenska översättningar av Kleists komedi Der zerbrochene Krug med avseende på de förhållningssätt till stil som där kommer till uttryck. Analysen gäller särskilt sådana stilistiska medel som Werner Koller kallar formal-estetiska kvaliteter, som ordlekar, blankvers och metaforik. Dels har jag försökt avgöra om översättningarna av de aktuella stilmedlen i första hand är mål- eller källspråksorienterade, dels huruvida den stilistiska aspekten överhuvudtaget prioriteras eller om den får vika för pragmatiska hänsyn. Analysen visar på stora skillnader mellan översättningarna. I Nils Personnes översättning har stiltrogenhet hög prioritet jämfört med den pragmatiska anpassningen och han försöker återge stilen med källspråkliga medel. I Carl-Edward Nattséns översättning däremot har den pragmatiska anpassningen högst prioritet men i de fall han alls återger stilen gör han det omväxlande med mål- och källspråkliga medel. Endast i Horace Engdahls översättning sammanfaller en målspråklig orientering med hög prioritet hos den stilistiska aspekten och bara där återges stilen i Kollers formal-estetiska bemärkelse i någon högre grad. De skilda strategierna kan förklaras med översättarnas olika syften och med de översättningsideal som var rådande när översättningarna gjordes.

Icke vinstdrivande organisationers förtroendeskapande webbkommunikation är en undersökning som syftar till att öka förståelsen för hur icke vinstdrivande organisationer etablerar förtroende i sin kommunikation på webben. Genom att analysera hur de tre icke vinstdrivande organisationerna Forest Stewardship Council (FSC), KRAV och Fairtrade skapar förtroende i textmaterial presenterat på respektive organisations hemsida söker uppsatsen belysa hur olika förtroendeskapande grepp används av icke vinstdrivande organisationer för att etablera förtroende mot allmänheten. Analysen visar att det mest förekommande sättet att skapa förtroende mot allmänheten bland de studerade icke vinstdrivande organisationerna är att framhäva sin expertis på det område organisationen verkar. Uppsatsen öppnar upp för ett nytt forskningsområde med fokus på hur den icke vinstdrivande organisationen etablerar förtroende på webben. För vidare forskning kan det vara intressantatt öka antalet analyserade organisationer för att öka möljligheten att fastslå samband mellan hur stor grad av förtroende allmänheten upplever sig ha för en organisation och vilken typ av förtroendeskapande kommunikationen organisation använder sig av.

Lantbruksbyggnader sätter stor prägel på den svenska landsbygden och utseendet på de äldre lantbruksbyggnaderna uppskattas av många, men vad är det som utmärker dessa byggnaderna? Syftet med denna undersökning är att identifiera vilka arkitektoniska kvaliteter som utmärker äldre lantbruksbyggnader med avgränsning till Södermanland. Denna kunskap ska sedan omsättas i ett gestaltningsförslag på ett litet gårdscentra i Södermanland för att ge exempel på hur de arkitektoniska kvaliteterna kan nyttjas och framhävas för att skapa attraktiva lantbruksbyggnader som bygger vidare på traditionen. En litteraturstudie genomfördes för att kartlägga tidigare forskning och kunskap relevant till ämnet. Tre exempel på mindre gårdar med någon form av medvetet arkitektoniskt inslag valdes ut för en fallstudie, som gav undersökningen exempel på samtida problem och lösningar. Fallstudierna utfördes genom studiebesök på gården och intervju med ägaren samt med arkitekten bakom byggnaderna. Utifrån analys av litteraturstudien och fallstudierna sattes resultatet samman i en syntes för att identifiera arkitektoniska kvaliteter hos lantbruksbyggnader. Syftet med gestaltningsförslaget är att ge ett exempel på hur resultatet kan användas i konceptutvecklingen av ett nytt litet gårdscentra. Ur litteraturstudien och fallstudierna identifierades 9 arkitektoniska kvaliteter via syntesen. Dessa arkitektoniska kvaliteter är: ”Starkt förhållande till omgivningen”, ”I ett sammanhang”, ”Harmoni”, ”Bra skydd”, ”Ärlig konstruktion”, ”Mänsklig koppling”, ”Vackert åldrande”, ”Livfullhet” och ”Historiskt värde”. Inför gestaltningsförslaget gjordes ett studiebesök och en intervju med beställarna följt av platsanalys för att fastställa förutsättningar, behov och önskemål i det specifika fallet. Utifrån litteraturstudien identifierades även metoder för analys och konceptutveckling, vilka tillsammans med förutsättningarna och syntesen låg till grund för konceptutvecklingen, som sedan ledde fram till ett gestaltningsförslag där de arkitektoniska kvaliteterna är tagna i beaktning. Slutsatsen av arbetet är att det finns många arkitektoniska kvaliteter att ta hänsyn till i utformningen av lantbruksbyggnader och det finns enkla verktyg och metoder att använda för att förstärka dessa arkitektoniska kvaliteter. / Agricultural buildings are a distinctive feature of the Swedish countryside and the appearance of the older agricultural buildings are appreciated by many, but what is it that distinguishes these buildings? The purpose of this study is to identify the architectural qualities that characterize older agricultural buildings in Södermanland. This knowledge will then be translated into a design proposal for a small farm center in Södermanland to give examples of how the architectural qualities can be used to create attractive agricultural buildings based on tradition.  A literature study was conducted to map previous research and knowledge relevant to the subject. Three examples of smaller farms with some form of conscious architectural element were selected for a case study, which gave the study examples of contemporary problems and solutions. The case studies were carried out through study visits to the farms and interviews with the owner and with the architect behind the buildings. Based on an analysis of the literature study and the case studies, the results were put together in a synthesis to identify architectural qualities of agricultural buildings. The purpose of the design proposal is to provide an example of how the results can be used in the concept development of a new small farm centers. From the literature study and the case studies, 9 architectural qualities were identified via the synthesis. These architectural qualities are: "Strong relationship with the environment", "In a context", "Harmony", "Good protection", "Honest construction", "Human connection", "Beautiful aging", "Liveliness" and "Historical value". Prior to the design proposal, a study visit and an interview with the clients were made, followed by an site analysis to determine the conditions, needs and wishes in the specific case. Based on the literature study, methods for analysis and concept development were also identified, which together with the conditions and synthesis formed the basis for the concept development, which then led to a design proposal where the architectural qualities were taken into account.  The conclusion of the work is that there are many architectural qualities to take into account in the design of agricultural buildings and there are simple tools and methods to use to strengthen these architectural qualities.

På grund av ett ökat behov av bostäder samt en önskan att bespara värdefull natur- och jordbruksmark växer många städer inåt genom förtätning. Det har tidigare genomförts mycket forskning på potentialen att leverera samma bebyggelsetäthet på olika sätt. En högre densitet kan lika effektivt uppnås genom medelhöga byggnader som av hög bebyggelse och samma exploateringsgrad går att uppnå med hjälp av olika bebyggelsestrukturer. De byggda formernas sociala och kvalitativa påverkan mäts däremot desto mer sällan. Detta arbete utgår från frågeställningen om vilka värden som är eftersträvansvärda enligt invånare i stadens byggda miljö. För att bygga städer människor trivs i bör förtätning bedömas utefter kvalitativa kriterier vilket medför att uppskattade värden behöver identifieras. Därför ämnar detta arbete undersöka hur värden som uppskattas av invånare kan tillgodoses i den byggda miljön. En kunskapsöversikt över täthet, förtätning, livet mellan husen och vad invånare värderar ligger till grund för den vidare studien om de utvalda värdena; grönstruktur och en mänsklig skala. Därefter analyseras värden som kan påverkas av bebyggelsetyper med hjälp av schematiska skisser vars resultat sammanställs i en verktygslåda över de olika bebyggelsetypernas egenskaper. Arbetet mynnar sedan ut i två separata gestaltningsförslag vilka skildrar exempel på hur verktygslådan och platsgestaltning kan appliceras vid förtätning med fokus på att tillföra värden som invånare uppskattar.

I detta arbete undersöktes kunskapen om bostadens omätbara värden och dess inverkan på husköpare och distansstudenter som läste kursen Bostadens utformning 1BY076 på Linnéuniversitet i Växjö. Bostadens omätbara värden är ett samlingsnamn för värden som beskriver arkitektoniska kvaliteter som kan återfinnas i bostäder. Denna rapport behandlade fyra av bostadens omätbara värden. Det finns en utbredd okunskap om värdena bland husköpare men genom att tillgodose dem med kunskap om bostadens omätbara värden möjliggörs det att de kan göra fler aktiva och välgrundade val och därmed känna större hemhörighet och trivsel i sina bostäder. Intervjuer utfördes med två respondentgrupper, bestående av husköpare och distansstudenter, som bads välja bland olika planlösningar. Därefter fick husköparna information om bostadens omätbara värden, vilket distansstudenterna inte fick, och fick återigen möjligheten att välja planlösning. Denna metod valdes för att undersöka om respondenternas val och synsätt på planlösningarna förändrades. Syftet med arbetet var att undersöka om det fanns skillnad mellan husköparnas och distansstudenternas resonemang kring värdena och dess relevans vid utformning av bostäder. Resultatet visade att det totalt skedde fyra byten av planlösningar hos husköparna och endast ett byte bland distansstudenterna. Alla respondenter var eniga om att bostadens omätbara värden har betydlig relevans vid utformning av bostäder.

Examensarbetet ”Avträdets Arkitektur” utgår både från en problematisering av vår tids användning av vattentoaletten och använder också utedassets arkitektur som generator för projektet. Avträdet är en bortglömd byggnad, som kan berätta mycket om hur vi levt förr, men framförallt ett exempel på en arkitektur som för människan närmare naturen. Det är framförallt denna aspekt som legat till grund för detta projekt. Arbetets frågeställning har varit: Hur kan en arkitektur, som tar avstamp i det traditionella utedasset, bidra till att minimera samhällets vattenförbrukning och samtidigt addera sinnliga kvaliteter till den arkitektoniska upplevelsen i en bostad? Efterforskningen har innefattat hur rening av vatten fungerar, vilka miljökonsekvenser de för med sig och vilka alternativ som finns, samt utedassets funktion, utseende och historiska värden. Arbetet har resulterat i en ny typologi, ett slags större radhus, på Gotland. Tack vare ett gemensamt, mer lokalt, reningsverk och en toalettlösning som baseras på en vakuumlösning med urinseparation kan man bättre ta tillvara på resurser och minska användningen av vatten. Byggnaden inspireras på flera sätt av utedassens utseende och funktion, exempelvis genom att integrera kalla och varma utrymmen och en ständig närhet till naturen. / The thesis "Architecture of the privy" is based on both questioning our contemporary use of the flush toilet as well as using the privy as a generator for the project. The outhouse is a forgotten building, which can tell a lot about how one lived in the past, but above all an example of an architecture that brings us closer to nature. It is primarily this aspect that has been the base for the architectural question. The working question of this thesis has been: How can an architecture, which uses in the traditional outhouse as a generator, help to minimise society's water consumption and at the same time add sensual qualities to the architectural experience in a house? The research has included how purification of water works, the environmental consequences they bring and what the alternatives are, as well as the privy’s function, appearance and historical values. The work has resulted in a new typology, a kind of larger row house, in Gotland, Sweden. Thanks to a common, more local, wastewater treatment plant and a toilet solution based on vacuum with urine separation, one can better utilise resources and reduce the use of fresh water. The building is in many ways inspired by the appearance and function of the privy, for example by integrating cold and warm spaces and a constant proximity to nature.

Med stöd av filosofen Michel Foucaults begrepp styrningsmentalitet, definieras i denna uppsats den makt som de som styr staden har över stadens utformning. Uppsatsen belyser hur bilen som färdmedel påverkat stadsplaneringen och förändrat stadsbilden. Genom analys av stadsplaner, tidningsartiklar och relevant litteratur tydliggörs hur den politiskt styrda lagstiftande makten reglerat beslut gällande planförslag och markuppköp, som medfört att bilen beretts plats i Stockholms innerstad och därtill möjliggjort skapandet av Skärholmens centrum. Dessutom ger de berörda tidningsartiklarna inblick i hur den allmänna debatten förts och hur tidsandan kontinuerligt förändrats.  I samband med bilens tillkomst, under tidigt 1900-tal, var de styrande väldigt entusias­tiska till bilen som färdmedel, men trots det dröjde det innan bilismen kom att prägla stadens utformning. Fram till mitten av 1930-talet var det främst den spårburna trafiken, d.v.s. tåg och spårvagnar som det planerades för.   År 1946 kom ett första förslag på en ny cityplan, som efter revidering antogs år 1952, samma år presenterades en generalplan för stadens ytterområden. Dessa planer resulterade sedermera i att Sergels torg och Skärholmens centrum uppfördes.   För att skapa plats för Sergels torg som med sina modernistiska byggnader var resultatet av tankar om trafikseparering och storskalighet, påbörjades en rivningsvåg i Stockholms innerstad. Rivningarna ledde i sin tur till protester från allmänheten. Samtidigt debatterades den nya arkitekturen i pressen och uppfattningarna var varierande men påtagligt många av artiklarna hade en negativ ton.  De ursprungligen positiva förhoppningarna gällande Skärholmens Centrum, grusades redan dagen efter dess invigning den 9 september 1968, då en serie av negativa skriverier i dagspressen inleddes.   Under rubriken STHLM vs SKHLM görs en jämförande analys mellan utformningen av Sergels torg i förhållande till Skärholmens centrums utformning, där de trafikseparerings-lösningar som genomfördes i respektive område behandlas.   Idag drygt femtio år efter byggnationen av Sergels torg och Skärholmens centrum, har politiska beslut fattats för att, från och med nästa år, 2020, begränsa användandet av bilar med förbränningsmotorer i Stockholms innerstad. Detta medför att man nu kan se föränd­ringar i området runt Sergels torg, men även på andra platser i staden, där vägbanornas ytor minskats och fått ge vika för ökat utrymme för gångtrafikanter och andra trafikslag såsom små eldrivna skotrar och spårvagnens återkomst.

Purpose: There is today limitations of what is possible to design and in fact produce. In industrial construction the focus is on standardization which impedes an individual design form, which can be considered an architectural quality. The potential of 3Dprinting is growing, which is benefitting design freedom. The goal was to evaluate how 3D-printing in Sweden today could increase architects possibilities at the design process and be production adapted. Method: In a case study at Tengbom in Jönköping, interviews were included with three architects. In addition, a literature review, a telephone interview and a focus group interview formed the basis of the collected material. As an initial phase, a focus group interview was conducted, which resulted in the actors’ opinions about 3D-printing. The architect interviews contributed with high credibility regarding architectural qualities, which together with the other collection methods gave answers to the studies questions. Findings: The study shows that it is possible to print building components in Sweden. However it is not possible, with 3D-printing, to produce entire buildings. It can be shown that there are obstacles for the introduction of the technology, such as economy, Swedish laws and lack of knowledge. These should be reviewed to allow 3D-printing as a manufacturing method. With Rapid Ornament Production larger architectural qualities will conduce to, where 3D-printing allows unique solutions. Solutions no other technology can achieve. Implications: Customized and varied buildings can be achieved thanks to 3D-printing. Building components such as light weight walls, ornaments and details can be produced in Sweden today. One advantage of 3D-printing as a technology, is that it provides greater freedom between design and production. For further development of 3Dprinting a greater knowledge is recommended for industry stakeholders, regarding the drawing tools as well as the 3D-printing technology. Limitations: The result is applicable to architects, working at architectural offices similar to Tengbom in Jönköping. There have not been deeper studies regarding of printing technologies, finances, materials, time or law. A case study as research strategy entails an interpretation of the opinions, which limits the generalization of the results. Keywords: 3D-printing, design, production, architectural qualities, possibilities, limitations, industrial construction. / Syfte: Det finns idag begränsningar för vad som är möjligt att utforma och faktiskt producera. I industriellt byggande ligger fokus på standardisering som försvårar ett individuellt formspråk, vilket kan anses vara en arkitektonisk kvalitet. Potentialen för 3D-printing växer, vilket gynnar utformningsfriheten. Målet var att utvärdera hur 3D-printing i Sverige idag skulle kunna öka arkitektens möjligheter vid utformning och vara produktionsanpassat. Metod: I en fallstudie på Tengbom i Jönköping, ingick intervjuer med tre arkitekter. Utöver detta har en litteraturstudie, telefonintervju och en fokusgrupp legat till grund för insamlat material. Som ett inledande skede genomfördes en fokusgrupp, vilken resulterade i aktörers åsikter om 3D-printing. Arkitektintervjuerna bidrog med hög trovärdighet gällande arkitektoniska kvaliteter, vilket tillsammans med övriga insamlingsmetoder gav svar på studiens frågeställningar. Resultat: Studien visar att det är möjligt att skriva ut byggkomponenter i Sverige. Dock är det inte möjligt att med 3D-printing tillverka hela byggnader. Det kan påvisas att det finns hinder för införandet av tekniken, så som ekonomi, svensk lagstiftning samt bristande kunskap. Dessa bör ses över för att möjliggöra 3D-printing som tillverkningsmetod. I och med Rapid Ornament Production kan större arkitektoniska kvaliteter främjas, där 3D-printing möjliggör unika lösningar. Lösningar ingen annan teknik kan åstadkomma. Konsekvenser: Kundanpassad och varierad bebyggelse kan åstadkommas tack vare 3D-printing. Byggkomponenter så som, lättväggar, ornament och detaljer kan tillverkas i Sverige idag. En fördel med 3D-printing som teknik, är att den ger större frihet mellan projektering och produktion. För vidare utveckling av 3D-printing rekommenderas ökad kunskap för branschens aktörer gällande ritverktygen samt 3D-printings-tekniken. Begränsningar: Resultatet är applicerbart för arkitekter, verksamma vid arkitektkontor av liknande storlek som Tengbom i Jönköping. Det har inte genomförts djupare studier gällande utskriftstekniker, ekonomi, material, tid eller juridik. Fallstudie som undersökningsstrategi innebär en tolkning av åsikter, vilket begränsar generaliseringen av resultatet. Nyckelord: 3D-printing, utformning, produktion, arkitektoniska kvaliteter, möjligheter, begränsningar, industriellt byggande.