This thesis examines the relationship between the marginalization of ornamentationduring functionalist modernism and the effect it had on female graphic design practice.By examining the historiography from a gender and feminist theory of history Ipresent a different way of interpreting, not only the history of graphic design but alsothe concept of graphic design. This thesis does not reach a conclusive result, insteadit sets the foundation for further research and illustrates the opportunities that we asgraphic designers have to benefit contemporary graphic design by critically reviewingand redefining our history through a diverse historiography.

No description available.

The aim of the study is to examine the changes and continuity that have occurred from 1997 to 2017 in how the first wave (1900-1920) and second wave (1960-1980) of the women’s movement for gender equality are portrayed in historical textbooks for upper secondary school. Additionally, it aims to investigate how the portrayals in textbooks relate to the values of the Swedish school curriculum regarding gender quality specifically in the curricula from 1994 and 2011. The research questions intend to investigate how the textbooks describe the women’s movement and which women are depicted in the textbooks. The essay also aims for a comparative analysis of the similarities and differences in conveying a gender equality perspective by comparing the textbooks to the contemporary curriculum. The source material for the study consists of six history textbooks published between 1997 and 2017, with three books published under Lpf94 and remaining three under Gy11. The research method employed is a textual analysis based on Niklas Ammerts typology, which consists of four categories: stating, explaining, reflecting and normative. It is used to categorize the descriptions of the women’s movement. Yvonne Hirdman’s gender system theory is used to analyse the textbooks from a gender perspective. The study concludes that to accurately depict women’s movements and their underlying motivations, individual women must be more prominently included. Despite improvements in Gy11 textbooks aligning with the curriculum, there remains a need to includes narratives of individual women within the movement, for a comprehensive representation of women’s contribution in history.

This dissertation investigates the treatment of eclampsia in Sweden at the turn of the 20th century, paying particular attention to two treatments, the “Active treatment” and “Stroganoff’s treatment”. The aim is to investigate the evolving medicalization of eclampsia in Sweden by analyzing the interdisciplinary discussion on eclampsia in the Swedish medical journals. Eclampsia has been described by physicians as the “disease of a thousand theories”, an enigma or a riddle without an answer. The disease has been known since antiquity, as evidenced by its presence in the Hippocratic corpus, but has been without a cure to this day. In the latter half of the 19th century and the beginning of the 20th century, treatments of eclampsia emerged that – at the time – seemed to hold promise. Eclampsia has been described as an insidious disease that strikes the patient as lightning from a clear blue sky.In 1843 the Scottish doctor John Lever connected albuminuria with the onset of eclampsia which allowed for early diagnostic of eclampsia. This marked a new way of perceiving eclampsia; no longer was it just an acute disease, but a progressive disease that could be treated before it became life threatening. The discovery of albuminuria became an important clue in the formation of the theory that eclampsia was caused by an unknown poisoning. Since no cure could be found, preventing the onset of eclampsia became a higher priority.The only known way of ending the progression of the disease was to end the pregnancy – a method used since the 18th century. This was usually done by caesarian section, an operation that during the 19th and early 20th century could be just as fatal as the disease itself. A change came in the late the 19th century with the discovery of new operating techniques, better hygiene, and the introduction of general anesthetics, which reduced the amount of fatalities connected with operations. The caesarian section eventually became the choice of treatment for eclampsia known as the “Active treatment”. This4treatment was challenged by “Stroganoff’s treatment”, which was a reformed version of the older treatment of eclampsia. The version of “Stroganoff’s treatment” used by Swedish doctors, which incorporated caesarian section, gave them a broader range of treatments that could be modified to suit different scenarios in a way that was impossible using just the “Active treatment”. The two treatments were discussed in Swedish medical journals throughout the beginning of the 20th century, and their discussion shows the growing medicalization of eclampsia during this time.

Under 1734 års lags tillämpningsperiod var våldtäktsbrottets syfte att skydda ära och heder. Det innebar att kvinnor som av rättsväsendet och samhället sågs som osedliga inte erhöll samma skydd som ärofulla kvinnor. Medan män förväntades ha ett ansvarslöst sexuellt beteende så delades kvinnor in i två grupper, de kyska skyddsvärda och de osedliga icke skyddsvärda. För att bli betraktad som en skyddsvärd kvinna så skulle man vara ren och oskuldsfull. Under lagens tillämpningsperiod blev det svårare och svårare för kvinnor att leva upp till kraven för de skyddsvärda då beskrivningen av den ideala kvinnan inte längre var mänsklig. Det ledde till att kvinnor riskerade att själva anses ansvariga för den våldtäkt de utsatts för, en osedlig kvinna kunde nämligen locka män till att begå otuktiga handlingar. När 1734 års lag ersattes av strafflagen år 1864 ansågs våldtäktsbrottets syfte vara att skydda kvinnan som individ, äran fick ändock en framträdande roll då en kvinnas otuktiga leverne utgjorde en förmildrande omständighet vid påföljdsbestämmandet i ett våldtäktsmål. Vissa ansåg dessutom att osedliga kvinnors nej sällan var allvarligt menat. Hade den våldtagna kvinnan haft samlag tidigare ansåg man således att hon hade samtyckt även till framtida sexuella handlingar. Kvinnlig sexualitet förknippades med sjukdomar som hysteri, kleptomani och nervsvaghet, medan manlig sexualitet var en naturlig, aktiv, otålig och aggressiv drift som behövde tillfredsställas. Män skulle erövra kvinnor, men om kvinnan visade intresse för sexuellt umgänge så skulle mannen bli avtänd. För att våldtäktsparagrafen skulle anses vara tillämplig krävdes att mannen hade utövat absolut våld, vilket var ett våld som utplånade alla kvinnans försök till motstånd. Om kvinnan inte hade gjort så mycket motstånd att hon dog eller blev medvetslös så ansågs hon många gånger inte ha blivit tvingad till samlaget, en våldtäkt hade då inte skett. Vid brottsbalkens tillkomst år 1965 angavs att syftet med våldtäktsbrottet var att ge ett skydd för kvinnans integritet i sexuellt hänseende mot vissa grövre angrepp. Om kvinnan hade en relation till den man som våldtagit henne var det en förmildrande omständighet som ändrade brottsrubriceringen från våldtäkt till våldförande. Under början av lagens tillämpningsperiod ansågs kvinnan fortfarande kunna vara medskyldig till den våldtäkt hon utsatts för vilket korrelerar med den samhälleliga uppfattningen om att kvinnor kunde locka män till att begå övergrepp genom att göra dem upphetsade men sedan inte vilja fullfölja händelseförloppet med ett samlag. I och med brottsbalkens senaste revidering år 2018 är våldtäktsbrottets syfte att skydda varje individs rätt till sexuellt självbestämmande. Brottet bygger nu på frivillighet och förlegade föreställningar om manlig och kvinnlig sexualitet har inte längre något utrymme i rättstillämpningen. Våldtäktsbrottet har således undergått stora förändringar sedan 1734 års lag. Brottet formades länge av patriarkala föreställningar om sexualitet och kön men har nu tagit ett steg in i en mer jämställd och fördomsfri framtid i och med lag 2018:618.

Vallmusik har länge varit en del av folkmusiken som personligen fascinerat mig mycket och känts svår att greppa. Jag tycker att den låter både enkel och komplex på samma gång och att det är något speciellt med både uttrycket i musiken och i tonaliteten som särskiljer sig från annan musik. Det påminner mig också om det som slog an i mig när jag först föll för folkmusik; något enkelt och lite vemodigt men samtidigt starkt och tidlöst. Svårt att sätta fingret på, men kanske själva kärnan av det jag dras till generellt i folkmusiken. I den här stilanalysen har jag valt att fokusera på en del av vallmusiken som är vokal - nämligen kulning.  Det finns så mycket att hämta för mig i vallmusiken i allmänhet och kulningen i synnerhet. Jag vill utforska hur jag kan överföra det jag hittar till mitt eget skapande och min röst, utifrån mina förutsättningar och preferenser, och samtidigt ha förankring i traditionen.

No description available.

This doctoral thesis examines how Sami women were represented in Swedish and Sami press during the years 1966, 1986 and 2006. Moreover, it problematises how the image of "the Sami woman" was constructed and represented in the press, in relation to the (re)production of normality and deviance, with special attention to the concepts of ethnicity and gender. The thesis adopts a theoretical framework informed by post-colonial theory and intersectional analysis, and the empirical study was approached through critical discourse analysis. Concepts such as orientalism, intersectionality, and strategic essentialism are central to the study, and the thesis includes discussions on ethics, reflexivity, knowledge and power as well as scrutinizing the hegemonic Western perspective in connection to Sami related research. As the main source materials, the Sami magazine Samefolket, and the Vilhelmina Sami press clippings archive were used. In addition to the articles, some of the women who appeared in the newspapers and magazines were interviewed, providing a valuable complement to the printed source materials. The study shows that Sami women were represented in a stereotypical manner in both Samefolket and in the Swedish press, with clear connections to the image of the Sami as it was formulated in the Swedish Sami policy during the 20th century. The balance between Sami and Swedish ethnicity was given increased attention over time, and women approached the theme by expressing themselves through various forms of art such as literature, film, photography or other extroverted activities. The importance of Sami women for the Sami ethno-political mobilisation appears to be more significant than has previously been noted, however women act from artistic platforms aswell as the traditional political arenas. As the dominant Swedish society, including members of the media, generally hold a low level of knowledge about Sami societies the discussion on Sami society, history and culture is kept at a rudimentary level. As a consequence, opportunities for in-depth discussions that represent the Sami from heterogeneous and alternative perspectives are limited. / <p>20160120: författaren har numera efternamnet Drugge. /ME</p>

<p>Kvinnor och mäns sexuella relationer innebär ofta att kvinnor blir gravida och barn föds och därmed även till att parterna ingår äktenskap. I de flesta samhällen är äktenskapet en social institution som fyller olika funktioner för familjelivet. Äktenskap innebär även, enligt samhällssynen, tillåtet sexuellt umgänge som i många fall leder till olika sätt att se på kvinnokroppen, gemensamt boende, familjebildning med barnuppfostran. Det innebär även att man anser vissa sjukdomar som typiskt kvinnliga. Historiskt sett har kvinnorna tillhört det underordnade könet i samhället, kvinnorna värderades lägre än männen, kvinnor relaterade sig till männen, dessa erfarenheter har präglat deras behov som kvinna.</p><p>Syftet med undersökningen är först och främst så långt källmaterialet tillåter jämföra skillnaden mellan andelen utomäktenskapligt födda barn i Gävle och Ovanåker under åren 1850 - 1855 och följa dessa utomäktenskapligt födda barn fram till 1860. En avsikt har även varit att genom denna studie få belägg för min hypotes att kvinnorna i Gävle föder fler ”oäkta” barn än kvinnorna i Ovanåker samt att de Gävle-födda barnens levnadslängd är kortare. Dessutom vill jag även se hur dessa kvinnors livssituation är och eventuellt ändras i och med barnens födelse.</p><p>Som bakgrund till min undersökning ger jag en sammanfattande studie för att se vilken funktion äktenskapet har haft för kvinnor. Genom att arbeta efter frågor t.ex. Hur har äktenskapets karaktär ändrats sedan 1600-talet? Till vilka orsaker har kvinnor ingått äktenskap, enbart av ekonomiska eller rent av för en kärleksrelation? Hur har kyrkan och samhället sett på kvinnor och äktenskap? Den röda tråd som kommer att löpa genom hela uppsatsen är ett genusperspektiv på religion, kvinnor och deras sexualitet.</p>

<p>Syftet med följande uppsats är att påvisa hur synen på kvinnan förändrades i och med Vasa-tiden, och den roll reformationen kom att spela, och vilka andra faktorer som påverkade synen på kvinnan från att vara medeltida helgon till att bli reformationens häxor. En poäng är att visa hur attityder till kvinnan är intimt beroende av den officiella religionens föreställningsvärld och värderingar.</p><p>För att svar på syftet har uppsatsen delats in i två delar.</p><ul><li>Del I. Ger en kortfattad bild av det svenska medeltida samhället. I denna första del ligger fokus på helgonens betydelse under medeltiden, och en fördjupad studie görs av Heliga Birgitta. Den kvinna som nådde positionsmakt och blev Sveriges enda officiella helgon.</li><li>Del II. Innehåller en kortfattad skildring av det svenska samhället under Vasa-tiden, för att försöka ge läsaren en känsla av det <em>nya samhälle,</em> som växer fram under denna tid. I denna andra del undersöks orsaker till att kvinnor började betraktas som häxor. Orsaker som klostrens avveckling, vidskepelserna som växer fram hos allmogen och reformationens bidragande roll till händelseförloppet.</li></ul>