Kvinnor och mäns sexuella relationer innebär ofta att kvinnor blir gravida och barn föds och därmed även till att parterna ingår äktenskap. I de flesta samhällen är äktenskapet en social institution som fyller olika funktioner för familjelivet. Äktenskap innebär även, enligt samhällssynen, tillåtet sexuellt umgänge som i många fall leder till olika sätt att se på kvinnokroppen, gemensamt boende, familjebildning med barnuppfostran. Det innebär även att man anser vissa sjukdomar som typiskt kvinnliga. Historiskt sett har kvinnorna tillhört det underordnade könet i samhället, kvinnorna värderades lägre än männen, kvinnor relaterade sig till männen, dessa erfarenheter har präglat deras behov som kvinna. Syftet med undersökningen är först och främst så långt källmaterialet tillåter jämföra skillnaden mellan andelen utomäktenskapligt födda barn i Gävle och Ovanåker under åren 1850 - 1855 och följa dessa utomäktenskapligt födda barn fram till 1860. En avsikt har även varit att genom denna studie få belägg för min hypotes att kvinnorna i Gävle föder fler ”oäkta” barn än kvinnorna i Ovanåker samt att de Gävle-födda barnens levnadslängd är kortare. Dessutom vill jag även se hur dessa kvinnors livssituation är och eventuellt ändras i och med barnens födelse. Som bakgrund till min undersökning ger jag en sammanfattande studie för att se vilken funktion äktenskapet har haft för kvinnor. Genom att arbeta efter frågor t.ex. Hur har äktenskapets karaktär ändrats sedan 1600-talet? Till vilka orsaker har kvinnor ingått äktenskap, enbart av ekonomiska eller rent av för en kärleksrelation? Hur har kyrkan och samhället sett på kvinnor och äktenskap? Den röda tråd som kommer att löpa genom hela uppsatsen är ett genusperspektiv på religion, kvinnor och deras sexualitet.

Syftet med följande uppsats är att påvisa hur synen på kvinnan förändrades i och med Vasa-tiden, och den roll reformationen kom att spela, och vilka andra faktorer som påverkade synen på kvinnan från att vara medeltida helgon till att bli reformationens häxor. En poäng är att visa hur attityder till kvinnan är intimt beroende av den officiella religionens föreställningsvärld och värderingar. För att svar på syftet har uppsatsen delats in i två delar. Del I. Ger en kortfattad bild av det svenska medeltida samhället. I denna första del ligger fokus på helgonens betydelse under medeltiden, och en fördjupad studie görs av Heliga Birgitta. Den kvinna som nådde positionsmakt och blev Sveriges enda officiella helgon. Del II. Innehåller en kortfattad skildring av det svenska samhället under Vasa-tiden, för att försöka ge läsaren en känsla av det nya samhälle, som växer fram under denna tid. I denna andra del undersöks orsaker till att kvinnor började betraktas som häxor. Orsaker som klostrens avveckling, vidskepelserna som växer fram hos allmogen och reformationens bidragande roll till händelseförloppet.

Abstract This paper is a study in press reception with the intent to examine how twelve female actionheroes have been portrayed in Swedish media between 1974 – 2006. The purpose is to discern patterns and differences in how the female movie character is received by their contemporary journalists and to relate their views to social and gender related theories.  The female actionhero is an independent and brutal character, often alone and without a mother or a child. This separates her from typical female roles, which historically been characterized by passivity, fear and dependency on the male characters in the movie.  The female actionhero as a character opens up for complex reception. One perspective in the research identifies the independent woman as a feministic icon. Other researchers and writers relate her masculine attributes, sexual charisma and the movies' financial driving force as a projection of male fantasies.  The summarization of the critique expressed by Swedish press journalists based on 124 movie reviews and other film related articles expose noticeable differences. From a girl who stood in the shadow of male heroes to a coarse woman who surpass them. But there are still areas in which 30 years haven’t changed a thing. Critics still fixate on the female heroe's physical appearance and her achievements are with few exceptions compared to men, and not other women. The critic reception also establishes that journalists since 1974 have become less inclined to apply gender or other social theories to the movies and female heroes. A gender related perspective is despite an independent and strong woman in the background for other perspectives while male critics are in comparison to female critics significantly more inclined to apply feministic theories to movies with female actionheroes.

Denna studie är en brukstextanalys av tre samtida historieläroböcker för gymnasieelever. Studien ämnar att redogöra för hur kvinnan beskrivs i läroböcker för historia och vad det i sin tur har för betydelse för historia som obligatoriskt ämne på gymnasiet. Studien utgår från ett genusperspektiv och för ett resonemang kring hur kvinnohistoria presenteras i de olika läroböckerna och hur genusperspektivet används för att förklara historia. I studien presenteras begreppet (be)skrivning som redogör särskiljandet på mannens och kvinnans historieskrivning i läroböckerna och visar på vilken inverkan denna (be)skrivning kan ha för förståelse av historieskrivningen. / This essay is a text analysis regarding high school students study material. The starting point and the purpose of the essay is to analyze how history is written and what distinguishes the common history writing from the writing of women’s history.I will execute my essay by trying to answer how women are presented in the study material regarding the subject of history. I will embrace gender theories and discourse theories to fortify my analysis.My findings are linked to how history is presented in the criteria of the school subject in today’s school, to develop how this can be understood as a current discourse in what is seen as relevant history in a contemporary perception.

Uppsatsen fokuserar sig på framställandet av mannen och kvinnan i Husmors Filmer under 1953 – 1975. Husmors Filmerna riktade sig till husmodern i hemmet och koncentrerade sig dels på hemmets faktorer så som matkultur, inredning och bohag, men även dels på olika hushållstekniker som städning och matlagning där husmodern ständigt var i fokus. Filmerna var väldigt populära och sågs årligen av mellan 300 000 och 500 000 åskådare under åren 1950- och 1970-talet då filmerna producerades. Tidigare forskning har fokuserat sig på hur husmodern framställs i filmerna, men den här uppsatsen sätter både feminint och maskulint i förhållande till varandra och i syfte att utforska vilka mönster som mannen och kvinnans relation ger uttryck för i filmen. De teoretiska utgångspunkter som uppsatsen grundar sig på är bland annat Yvonne Hirdmans genusteori och genuskontrakt, samt den hegemoniska maskulinitetsteorin som hämtas av R.W Connell. För undersöka materialet används en kvalitativ filmanalys där även andra väsentliga undermetodeder används för att undersöka materialet. Undermetoderna har inspirerats av bland annat Anja Hirdmans tidigare forskning där hon exempelvis använder tilltal och kroppsspråk som två fokusområden. Undersökningens resultat visade att kvinnan framställdes som en händig och plikttrogen husmoder i filmerna, men att hennes förhållande till hemmet blir allt mer distanserat mot slutet av filmens era. Mannen framställs som en expertis under hela filmens era, men kom att framställas som mer emotionell person i mitten av studiens analys.

Uppsatsen syftar till att synliggöra folkbiblioteksutvecklingen i Luleå, samt att lyfta fram fler kvinnor som bidragit till folkbiblioteksutvecklingen i Sverige. Studien undersöker vilka faktorer som påverkat progressionen av Luleå kommuns folkbibliotek, samtidigt som dessa sätts i relation till Sveriges biblioteksutveckling. Trots att Valfrid Palmgren beundrade och framhävde Luleås folkbibliotek i sin skrift år 1911, är Norrbottens bibliotekshistoria tämligen dold för omvärlden. Luleås bibliotek var bland de första biblioteken i Sverige som utsågs till centralbibliotek, där bibliotekarien Olga Bardh anställdes som chef. Olga Bardh var en välutbildad kvinna med stora visioner om att skapa ett modernt och framstående bibliotek i Luleå och Norrbotten. Denna studie ämnar undersöka vilken betydelse hennes arbete hade för biblioteksutvecklingen, och på vilket sätt detta i så fall yttrade sig. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter utgår från Christina Florins (1987) teorier om den svenska folkskolans feminiserings- och professionaliseringsprocess i början på 1900-talet, Yvonne Hirdmans (2004) teorier om genussystemet, samt Hanna Westberg-Wohlgemuths (1996) teorier om könsmärkning. Med hjälp av kritisk diskursanalys har det empiriska materialet analyserats i hopp om att verka för social förändring, där undertryckta samhällsgrupper synliggörs.

Syftet med studien har varit att med en mikrohistorisk ansats lyfta fram Anna Wemans roll som en föregångare i den svenska förskolans historia. I undersökningen av Wemans pedagogiska material skapas en bild av hur den småbarnsskolornas pedagogiska utveckling i riktning mot Fröbel såg ut vid sekelskiftet 1900. Med hjälp av en analys som påbörjades redan vid arkivet har jag hittat tecken på spårberoende, förändring och kontinuitet gentemot såväl dåtid som nutid. I arbetet har en empiridriven metod använts och empirin har visat tydliga tecken på att Anna Weman var engagerad och påläst inom gängse pedagogiska metoder och att förändringsarbetet bedrevs med en respekt och ödmjukhet inför det förflutna.

No description available.

No description available.

In the early 1860´s, the author and opinion former Fredrika Bremer made a large donation of books to Högre lärarinneseminariet, which is the first governmental institute for higher education of women in Sweden. The aim of this thesis is to describe the collection of donated books as well as to extract information regarding Bremer's international network of contacts, her views on women's education and her relation to Högre lärarinneseminariet. Furthermore, the aim is to highlight the unique relationship between Fredrika Bremer's private collection of the books and the library of Högre lärarinneseminariet from a gender perspective. A handwritten list of the 321 titles constitutin the donation has been preserved in the seminar archive and three quarters of the books have been re-discovered in a bookcase at Årsta castle. The donation is characterized by its double origin as stamps and personal dedications remain as permanent traces in the books. The archive list of the donation defines the scope of the current thesis. A sub-population of the books was selected for a more thorough investigation which was performed according to a bibliographical form. By considering each individual book as an artefact and the donation as its context, information was derived both from the individual book as well as from the book in relation to the collection as a whole. The investigation shows that the collection reflects Fredrika Bremer's areas of interest, her travels and her contacts with other writers throughout the world. The donation of the books, as well as the Iduna statue which she also donated, confirms that she saw her vision of a college being realized in Högre lärarinneseminariet. She was also aware of her own efforts for women's education and emancipation, and her significance as a role model for future students at the school. There is a high cultural history value in the preservation of Fredrika Bremer's book collection and it is desirable to make the collection more accessible for research.