I juli 2016 kom det nya kunskapskravet om att elever i slutet av årskurs 1 ska kunna läsa meningar i enkla, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt. Vi har i vår studie undersökt vilka strategier för ljudningsstrategi och helordsläsning som några olika läromedel innehåller. Syftet har varit att se vilken progression mellan strategierna som läromedlen med tillhörande lärarhandledningar följer och att se om det finns några likheter eller skillnader avseende detta. Syftet har också varit att ta reda på hur läromedelsförfattarna anser att läsundervisningen ska bedrivas i samband med ljudningsstrategi och helordsläsning. Genom en kvalitativ analys med kvantitativa inslag undersöktes fyra läromedel med tillhörande lärarhandledningar. Samtliga läromedel vi analyserat har enligt vår bedömning ett innehåll som innebär att användning av dem bör göra att eleverna når det nya kunskapskravet. De underliggande strategierna för ljudningsstrategi och helordsläsning i läromedlen är visuell, fonologisk, ortografisk och ordavkodning. Läromedlen liknar varandra och det finns en progression mellan strategierna, även om den ser olika ut. Det kan bero på att det inte finns ett entydigt svar på frågan vilket sätt som är bäst när det gäller att lära ut läsning. Det är tvärtom en ständigt pågående diskussion. När det gäller läromedlens uppgifter är en övervägande majoritet teoretiska men det finns även förslag på praktiska uppgifter, vilket talar för att författarna anser att det är viktigt att det teoretiska varvas med mer lekfulla praktiska övningar.

I den här studien undersöks om och vilken typ av lärarstöd avseende Mathematical Knowledge of Teaching (MKT) lärarhandledningar till Favorit matematik 3A och Rik matematik 3A. Vi analyserar vilket stöd som lärarhandledningarna ger till lärare i områdena addition och subtraktion för årskurs 3. Analysen utgår från MKT:s analysmodell med stöd av fyra utvalda kategorier: Common Content Knowledge, Subject Matter Knowledge, Knowledge of Content and Students, Knowledge of Content and Teaching och Knowledge of Content and Curriculum. En komparativ analys genomfördes med MKT som teoretiskt ramverk. Resultatet visar på att lärarhandledningarna innehåller stöd till läraren i addition och subtraktion och delar av MKT. Lärarhandledningarna ger stöd till lärarna vid planering av undervisning, begreppsanvändning i undervisning, olika undervisningsmetoder, nivåökning av kapitel och hur läraren ges kunskap om materialet. Lärarhandledningarnas struktur förmedlar stödet på ett varierande sätt vilket också synliggör likheter och skillnader om de delar av MKT som lärarhandledningarna inte innehåller. / This study examines whether and what type of teacher support regarding Mathematical knowledge of teaching (MKT) contains teacher guides for Favorite Mathematics 3A and Rich Mathematics 3A. We analyze the support of teacher guides provide to teachers in the areas of addition and subtraction for year 3. The analysis is based on MKT's analysis model with the support of four selected categories; Common Content Knowledge, Subject Matter Knowledge, Knowledge of Content and Students, Knowledge of Content and Teaching and Knowledge of Content and Curriculum. A comparative analysis was performed with MKT as the theoretical framework. The results prove that the teacher guides contain support for the teacher in addition and subtraction and parts of MKT. The teacher guides provide support to the teachers when planning teaching, use of concepts in teaching, different teaching methods, level increase of chapters and how the teacher is given knowledge of the material. The structure of the teacher guides the support in a varying way, which also highlights similarities and differences about the parts of MKT that the teacher guides do not contain.

Denna studies syfte är att analysera tre bokförlags lärarhandledningar till skönlitterära verk, med anpassning till årskurs 1–3, utifrån ett läs- och litteraturundervisningsperspektiv. Studiens material består av tre utvalda lärarhandledningar som samlats in från tre olika bokförlag. Ett analysverktyg baserat på studiens teori har använts för att granska materialet i syfte att undersöka på vilket sätt lärarhandledningarna förespråkar att skönlitteraturen ska användas, och vilken reflekterande nivå eleverna kan nå i arbetet med skönlitteraturennär lärare använder lärarhandledningar. Vidare undersöks hur förhållandet ser ut mellan läs- och litteraturundervisning i lärarhandledningarna och hur de förhåller sig till läroplanen och särskilt till svenskämnets syftesbeskrivning. Studiens teori grundar sig i Langers litterära föreställningsvärldar som beskriver läsarens sätt att uppleva och förstå ett verk som en process vari läsaren går igenom fem olika faser. Studien grundar sig även i Rosenblatts teori om litteraturläsning och framförallt utifrån begreppen efferent och estetisk läsning. Resultatet som framkommer visar att läsundervisning förespråkas i lärarhandledningarna och att det beror på att materialet består av en betydande del läsförståelsefrågor. Studiens resultat visar även en problematik med användningen av lärarhandledningar om läraren likställer läs- och litteraturundervisning eller är omedveten om dess olika innebörder. En av slutsatserna i denna studie är att lärare bör läsa skönlitteraturen till lärarhandledningarna, för att kunna förhålla sig kritisk till materialets innehåll och således även låta lärarhandledningarna förbli ett stöd och inte vara något som läraren är bunden till i brist på kunskap om det skönlitterära verket.

Syftet med studien var att undersöka vilka stöd som matematiklärare erbjudits relativt programmering i matematikundervisningen. Därtill avsåg studien att undersöka vad matematiklärare önskar av ett stöd relativt programmering i matematik. Två datainsamlingsmetoder användes: en webbaserad enkät, och en semistrukturerad intervju. 29 enkätsvar erhölls och tre intervjuer genomfördes. Urvalspopulationen för dessa var matematiklärare i Stockholmsområdet. De insamlade data bearbetades med kvalitativ innehållsanalys där olika kategorier med tillhörande koder framkom, för att beskriva lärares uppfattningar av begreppet lärarstöd samt lärarnas åsikter om lärarstöd. Av enkätsvaren erhölls att 11 av 29 lärare upplevde att de inte erbjudits stöd för programmering i matematikundervisningen. Baserat på studiens resultat utvecklades ett lärarstödförslag vars syfte är att motsvara lärarnas önskemål på lärarstöd. Lärarstödförslaget består av ett upplägg för kompetensutveckling och lektionsplaner. / The purpose of the study was to examine which aids relative to programming in mathematics education the mathematics teachers have been offered. Moreover, the study sought to examine the desiderata of the mathematics teachers, relative to aid in programming in mathematics education. Two means of collecting data were used: a web based questionnaire, and a semi structured interview. 29 responses to the questionnaire were collected and three interviews were conducted. The sample population for the study was mathematics teachers in the Stockholm region. The collected data were processed with qualitative content analysis where different categories and codes emerged. The categories and codes describe the teachers’ understanding of the term teacher-aid, and the teachers’ opinion of teacher-aid. The questionnaire responses indicate that 11 of 29 teachers did not perceive that they were offered aid relative to programming in mathematics education. A teacher-aid-proposal with the purpose to match the desiderata of the teachers with respect to teacher-aids. The teacher-aid-proposal consists of a competence development arrangement and lesson plans.

Studiens syfte är att kartlägga hur lärarhandledningar kan stödja lärares matematikundervisningmed digitala lärresurser, samt att belysa eventuella skillnader mellan olika lärarhandledningar med avseende på detta. Tre lärarhandledningari matematik för grundskolans årskurs tre undersöks med hjälp av riktad kvalitativ innehållsanalys och de valda lärarhandledningarna jämförs mot ett teoretiskt ramverk beståendes av Davis och Krajciks (2005) principer för hur läromedel bör utformas så att de stödjer lärares undervisning. Resultatet visar att lärarhandledningarna skiljer sig åt ifråga om vilka av Davis och Krajciks (2005) principer som finns representerade och hur detaljerat stödet gällande digitala lärresurser skrivs fram. / The aim of this study is to identify how teachers’ guides can support mathematics teaching with digital curriculum resources, and to highlight possible differences between teachers' guides in this regard. Three mathematics teachers' guides for grade three are examined by means of targeted qualitative content analysis and these chosen teachers’ guides are compared against a theoretical framework consisting of Davis and Krajcik's (2005) design heuristics for educative curriculum materials. The results show that the teachers' guides differ in terms of which of Davis and Krajcik's (2005) design heuristics are represented and how detailed the support regarding digital curriculum resources is.

Arbetet som presenteras i rapporten beskriver utvecklingen av en lärarhandledning för undervisning om internet. Bakgrunden är kraven i grundskolans läroplan (Lgr22), och mer specifikt kursplanen i Teknik för årskurs 7-9, på att avhandla internet i undervisningen. Utöver detta utgår arbetet från en ambition att beakta internet som globalt socio-tekniskt system och ge användaren av handledningen stöd för att genomföra undervisningen med hänsyn tagen till rådande teoribildning avseende framgångsrik undervisning om tekniska system och systemtänkande. Designprocessen har varit inkrementell och iterativ. I steg redovisas hur lärarhandledningen växt fram från en ursprunglig intention om en kortare lektionssekvens, utan djupare förankring i lärandeteori eller med stöd för bedömningsaktiviteter, till en anpassningsbar och modulbaserad handledning med processorienterat och utforskande arbetssätt som ledstjärna. Under designprocessen har styrdokumentens krav länkats till uttalade lärandemål och relevanta bedömningsaktiviteter har formulerats. Systemperspektivet har adderats liksom didaktiskt motiverade principer och läraktiviteter/moduler. De senare utformade med hänsyn till bedömningsbarhet formativt och/eller summativt samt att ge förutsättningar till varierad redovisning av kunskaper och förmågor som sammantaget gynnar en likvärdig bedömning av elevprestationer. Särskild vikt har lagts vid att läraktiviteter också ska ha en viss redundans gentemot lärandemål för att lärarhandledningen ska vara robust mot genomföranden där vissa moduler av olika skäl väljs bort. En bärande idé för handledningen har i linje med styrdokumenten också varit att bidra till att intresse och lust att lära hos eleverna. Engagemang hos eleverna uppnås utöver det elevaktiva utforskande arbetssättet bland annat genom elevinflytande över delar av innehållet, i synnerhet de moment som handlar om bra och mindre bra sidor hos webben utifrån ett användarperspektiv. En rudimentär utvärdering av tre lärare i målgruppen visar på användbarhet och uppskattning i främst tre avseenden, i) en möjlighet till anpassning till olika förutsättningar genom moduluppbyggnad, ii) en tydlig konstruktiv länkning till lärandemål och bedömningskriterier samt iii) ett stöd för vilka konsekvenser en eventuell anpassning innebär i de sistnämnda avseendena. Avseende vidareutveckling av den föreliggande lärarhandledningen har två förslag identifierats. Dels i) en digitalisering av handledningen som gör den mer lättillgänglig och enklare att underhålla. Som webbaserad kan det modulbaserade upplägget konfigureras av lärare med de moment som hen finner lämpligt och omedelbart få återkoppling avseende konsekvenser i relation till lärandemål och bedömningskriterier. Dels ii) ett tillägg av en modul som säkrar en tydligare måluppfyllnad gentemot läroplanens skrivningar om risker och säkerhet i teknikanvändning. / The work presented in the report describes the development of a teacher’s guide for teaching about the Internet. The background is the requirements in the primary school curriculum (Lgr22), and more specifically the curriculum in Technology for grades 7-9, to deal with the internet in teaching. In addition to this, the work is based on an ambition to consider the internet as a global socio-technical system and to give the user of the tutorial support to carry out the teaching considering current theory formation regarding successful teaching about technical systems and systems thinking. The design process has been incremental and iterative. In stages, it is reported how the teacher’s tutorial grew from an original intention of a shorter lesson sequence without deeper anchoring in learning theory or with support for assessment activities to an adaptable and module-based guide with a process-oriented and exploratory working method as guidance. During the design process, the requirements of the governing documents have been linked to stated learning objectives and relevant assessment activities have been formulated. The systems perspective has been added as well as didactically motivated principles and learning activities/modules. The latter is designed regarding assessability formative and/or summative and provides conditions for varied reporting of knowledge and abilities which overall favours an equivalent assessment of student performance. Special emphasis has been placed on the fact that learning activities must also have a certain redundancy concerning learning objectives so that the teacher’s guidance must be robust against implementation where certain modules are selected for various reasons. A guiding idea for the tutorial, in line with the governing documents, has also been to contribute to students’ interest and desire to learn. Student engagement is achieved in addition to the student-active exploratory working method, among other things, through student influence over parts of the content, in particular the elements that deal with the front pages and dark alleys of the web, from a user perspective. A rudimentary evaluation of three teachers in the target group shows usability and appreciation in mainly three respects, i) an opportunity to adapt to different conditions through module structure, ii) a clear constructive link to learning goals and assessment criteria and, iii) a support for what consequences a possible adaptation means in the latter respects. Regarding the further development of the present teacher’s guide, two proposals have been identified. First i) a digitalization of the manual that makes it more easily accessible and easier to maintain. As web-based, the module-based approach can be configured by teachers with the elements they deem appropriate and receive feedback regarding consequences to learning goals and assessment criteria. Secondly ii) an additional module that ensures clearer goal fulfilment compared to the curriculum’s writings about risks and safety in the use of technology.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärarhandledningar för litteraturundervisning på gymnasienivå är konstruerade, för att se vilka föreställningar om svensklärare som framställs i dem. För att undersöka detta används en kvalitativ analys som fokuserar på uppgiftskulturen i lärarhandledningarna, och de didaktiska frågor som kan besvaras genom materialet. Analysen resulterar i fem tematiska kategorier som beskriver de förväntningar på modelläraren som framställs: den kompetenta läraren med all tid ivärlden, den allmänbildade läraren och läraren som expert, läraren som elevhälsa,läraren med idétorka och läraren som inte prioriterar sitt eget ämne. I dessa kategorier framträder en modellärare som är kompetent och har tid att arbeta med de kunskapskrav som lärarhandledningarna inte täcker. Modelläraren ska också ha en hög allmänbildning och därtill viss expertis på många områden. Slutligen förväntas modelläraren ha kunskaper och förhållningsätt som ligger nära professioner inom elevhälsan. Modelläraren som framträder i analysen kan dock tänkas ha svårt att veta hur undervisningen bör bedrivas eller alltjämt ha idétorka, trots sin kompetens. Slutligen förväntas modelläraren ägna mer tid åt andra ämnen i undervisningen, vilket sker på litteraturundervisningens bekostnad.

John Deweys teori “learning by doing” synliggörs i svenska läroplaner, exempelvis för Naturvetenskapsprogrammet, där samspelet mellan teori och praktiskt arbete betonas i examensmålen. Laborationer och experiment bör utgöra en central del i kemiundervisningen. När eleverna får möjlighet att utföra laborationer går dessa oftast ut på att eleverna ska följa detaljerade instruktioner som både talar om vad och hur de ska göra samt vilket resultat de ska erhålla. Sådana slutna laborationer anses i mindre utsträckning utveckla elevernas förmåga att arbeta naturvetenskapligt. I syfte att utveckla det naturvetenskapliga arbetssättet kan laborationer öppnas upp med avseende på de olika parametrarna; problem, metod och resultat. Arbetet med öppna laborationer speglar i högre grad hur forskare arbetar jämfört med slutna vilket ger eleverna en inblick och förbereder dem inför arbete i forskningsmiljö. Examensarbetet ämnade utveckla en lärarhandledning för en laborationssekvens som inkluderar en förberelselektion, den öppna laborationen Mer äppeljuice och en efterföljande lektion, med det övergripande målet att bidra med ett exempel på hur en lärare kan arbeta med öppna laborationer i undervisningen. I syfte att utveckla en lärarhandledning för laborationssekvensen följde och utvärderade författarna hur en kemilärare på gymnasiet planerade och genomförde laborationssekvensen med sin klass i kursen Kemi 2. Detta utfördes genom att samla in data från intervjuer och observationer vilket skapade underlag för den tematiska analysen. Ur den erhållna datan framkom fem aspekter som var relevanta för att eleverna skulle erhålla de bästa förutsättningarna för en väl fungerande laborationssekvens; tid, upplägg, teoretiskt innehåll, gruppindelningar och kommunikation. De slutsatser som dras är att läraren planerade och anpassade upplägget utifrån de syften och mål som hen ville uppnå samt förutsättningarna i klassen. Det övergripande målet med laborationssekvensen Mer äppeljuice, som genomfördes av läraren, var att eleverna skulle utveckla sitt naturvetenskapliga arbetssätt och läraren utformade därmed ett upplägg som stimulerade och uppmuntrade eleverna att ta större eget ansvar. Det framkom bland annat att tiden var en viktig aspekt för att eleverna skulle hinna bearbeta och reflektera under arbetets gång. Dessutom hade kommunikationen mellan elever samt mellan lärare och elever en avgörande roll för att utveckla elevers tänkande. Utifrån den tematiska analysen utvecklades en lärarhandledning för laborationssekvensen Mer äppeljuice som därefter utvärderades i samtal med flera kemilärare. Lärarhandledningen innehöll utöver anpassningsbara riktlinjer och instruktioner för laborationssekvensens tre pass, bland annat information om vad som behöver göras och tänkas på inför respektive tillfälle samt gav lärarna en djupgående teorigenomgång. / John Dewey's theory “learning by doing” is made visible in Swedish curricula, for instance in the Natural Science programme, where the interaction between theory and practical work is emphasized in the degree objectives. Laborations and experiments should form a central part of chemistry teaching. When the students are given the opportunity to carry out laboration work, they are usually required to follow detailed instructions that explain both what and how they should work and also what results should be obtained. Such closed laborations are considered to have a lesser extent of developing the students' ability to work scientifically. In order to develop the natural science way of working, laborations can be opened up with respect to the various parameters; problem, method and result. The work with inquiry-based laborations, in comparison to closed laborations, better reflects how scientists work, which gives the students an insight and prepares them for work in a research environment. The thesis intended to develop a teacher's guide for a laboration sequence that includes a- preparatory lesson, the inquiry-based laboration More apple juice and a subsequent lesson. The goal of the teacher's guide was to contribute with an example of how teachers can work with inquiry-based laborations in teaching. In order to develop a teacher’s guide for th elaboration sequence, the authors followed and evaluated how a high school chemistry teacher carried out the laboration sequence with a class in the course Chemistry 2. This was done by collecting data from interviews and observations, which created a basis for the thematic analysis. From the data obtained, five aspects emerged that were relevant for the students to obtain the best conditions for a well-functioning laboration sequence; time, structure, theoretical content, groupings and communication. The conclusions that could be drawn were that the teacher planned and adapted the arrangement based on the aims, objectives and conditions in the class that the teacher wanted to achieve. The overarching goal of the laboration sequence More apple juice, that was conducted by the teacher, was for the students to develop their way of working according to the scientific method, thus the teacher designed an arrangement that stimulated and encouraged the students to take greater personal responsibility. Among other things, it emerged that the time was an important aspect for the students to have time to process and reflect during the course of the work. In addition, communication between the students and communication between teachers and students had a decisive role in developing students' thinking. Based on the thematic analysis conducted, a teacher's guide was developed for the laboration sequence More apple juice, which was then evaluated in conversations with several chemistry teachers. In addition to customizable guidelines and instructions for the three sessions of the laboration sequence, the teacher's guide contained, among other things, information about what needs to be done and thought about before each occasion and gave the teachers an in-depth theory review.

Digitaliseringen har förändrat skolmiljön och skapat både nya utmaningar och möjligheter Det här examensarbetet, genomfört i samarbete med K-ULF projektet, syftar till att utveckla en pedagogisk lektionsplanering med tillhörande lärar- och elevhandledning som kombinerar teori och praktiska övningar. Målet är att stödja lärare i programmeringsundervisningen och främja elevernas lärande i en sociokulturell miljö. Bedömningen av elevernas förståelse genomfördes med hjälp av Blooms taxonomi, som utgår från det kognitivistiska perspektivet. Lärarhandledningen utformades baserat på tidigare forskningsresultat och input från en tekniklärare. Den omfattade tydliga syften och lärandemål enligt ämnesplanen för Teknik i gymnasiet, lektionsupplägg, lektionsinnehåll samt eventuella förberedelser för läraren. Därefter genomgick handledningen tre iterationer baserade på protokoll, deltagande observationer, diskussioner med läraren och insamlade elevsvar. Författarna testade handledningen genom att använda den i sin egen undervisning. Resultatet visade att handledningen fungerade som ett användbart verktyg för lärare som ville introducera programmering i sin undervisning. Den kunde anpassas efter klassens kunskapsnivå och lärarens egna erfarenheter. Undervisningen ägde rum i en sociokulturell klassrumsmiljö där eleverna arbetade både individuellt och i par. De insamlade elevsvaren visade att elevernas förståelse nådde upp till nivå sex enligt Blooms taxonomi när de arbetade i grupp, vilket innebar att de kunde skapa nya program och lösningar. Dock hamnade deras individuella förståelse upp till nivå fem, där de kunde bygga upp kunskap från minnesnivå till förståelse och tillämpning. Användningen av Blooms taxonomi för att bedöma elevernas förståelsenivå i en sociokulturell kontext visade sig vara en framgångsrik metod. De olika perspektiven på lärandet samverkade på ett effektivt sätt. / Digitalization has revolutionized the educational landscape, bringing forth new challenges and opportunities within schools. This master’s thesis, conducted in collaboration with the K-ULF project, aims to develop a pedagogical educational curriculum material that combines theory and practical exercises for teachers and students. The material focuses on programming instruction and fostering student learning within a sociocultural environment. To assess students’ understanding, Bloom’s taxonomy, rooted in the cognitivist perspective, was employed. The teacher guide was designed based on prior research findings and insights from a technology teacher. It encompasses clear objectives, learning goals aligned with the secondary school technology curriculum, lesson plans, lesson content, and necessary teacher preparations. The guide underwent three iterations, incorporating protocols, participant observations, discussions with the teacher and collected student solutions. To evaluate the effectiveness of the teacher guide, the authors utilized it in their own teaching. The results demonstrated that the guide served as a valuable resource for teachers seeking to incorporate programming into their instruction. It could be tailored to accommodate the student’s knowledge level and the teacher’s experience. The teaching took place in a sociocultural environment, where students engaged in both individual and collaborative work. Analysis of student solutions indicated that group work led to a higher level of understanding, reaching level six of Bloom’s taxonomy, enabling students to create new programs and devise solutions. However, individual understanding reached level five, characterized by the ability to evaluate. The use of Bloom’s taxonomy as an assessment tool within a sociocultural context proved successful, effectively integrating diverse perspectives on learning.

Studiens syfte är att urskilja teman i böckerna om Musse och Helium genom en litteraturanalys, samt vilka teman som framkommer genom elevers (åk 1–2) tolkning av ett utdrag ur böckerna. Studien fokuserar även på befintliga och framtolkade teman från böckernas tillhörande lärarhandledning. Studiens tre resultat jämförs i en komparativ analys. De teman som tolkades fram i litteraturanalysen var; det goda och det onda, dörren till ett magiskt land, att ta lärdom av livets utmaningar, samt det kompetenta barnet. De teman som eleverna tolkade fram i textsamtalen var; det goda och det onda, den hemliga fantasivärlden och allt hänger på dom!. I analysen av lärarhandledningen tolkades en mängd olika teman fram, några var redan vedertagna i instruktionen, vår tolkning av lärarhandledningen landade i att det går att urskilja flera teman beroende på vilken avsikt som finns. I den komparativa analysen så synliggjordes likheter och skillnader mellan de olika teman som tolkats fram i samtligt resultat. Analysen synliggjorde också möjligheter och svårigheter mellan olika arbetssätt. Vår huvudsakliga slutsats är att vi ser goda möjligheter med att arbeta med detta material med tillhörande lärarhandledning i undervisning. Materialet bör däremot inte ses som fullständigt, då vi ser fler möjligheter att använda det skönlitterära verket än vad lärarhandledningen innefattar.