Följande arbete presenterar en hermeneutisk studie mellan det svenska och det finska skolsystemet. Till studiens hjälp har vi använt oss av ramfaktorteorin av Urban Dahllöf. Vi har fokuserat på vilka yttre faktorer som påverkar lärarrollen i de båda länderna samt vad som gör att Finland rapporterar högre elevresultat än Sverige. De viktigaste resultaten vi kommit fram till är följande: resurser är en viktig del för att utbildningssystemet skall kunna organiseras, dock innebär inte mer resurser ett högre resultat utan nyckel finns i hur resurserna fördelas. Ideologisk styrning av utbildningssystemet kan påverka skolan negativt och en politisk samsyn som grundar sig på beprövad forskning är en viktig faktor till framgång. Lärare och pedagoger är skolans främsta resurser och professionen behöver få ett ökat förtroendekapital samt inflytande för att skolan skall nå önskade resultat.

Lärarutbildningars innehåll ska styras av de kursplaner som ingår i programmen. Kursplanernas innehåll styrs i sin tur till hög grad av de examensmål som finns i högskoleförordningens bilaga två, examensordningen. Dessa dokuments juridiska tyngd för styrning av högre utbildningars innehåll, tillsammans med en frågeställning om lärarutbildnings förberedande roll för arbete med värdegrund, är utgångspunkt för detta arbete. Studiens syfte är att undersöka och bidra med kunskap om olika lärosätens utformning av kursplaner och program med fokus på innehåll av värdegrundsfrågor. Genom en kvantitativ innehållsanalys avkodas förekomst av indikatorer kopplade till värdegrund i kursplaner inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) med hjälp av konstruktiv länkning som analysverktyg. Kursplanerna hämtades från ett urval av tre lärosäten som bedriver ämneslärarprogram med inriktning musik. Resultatet visar på att utbildningsprogressionen i de olika lärarprogrammen vad gäller värdegrundsfrågor, ser väldigt olika ut på de tre lärosätena. Den konstruktiva länkningen visar å ena sidan att de flesta av kursplanerna innehåller värdegrunds-indikatorer. Å andra sidan förekommer indikatorerna i de flesta av fallen inte genomgående i kursplanens olika delar, vilket indikerar ett generellt bristande fokus på värdegrund i kursplanerna. Dessa resultat stämmer överens med annan liknande forskning. Det kan därtill konstateras att både utbildningsprogression och dokuments skriftliga innehåll inte måste spegla verkligheten. Vidare forskning måste till för att se hur kursplanernas innehåll om värdegrundsfrågor implementeras i praktiken.

Det här examensarbetet är en kvalitativ undersökning där syftet är att undersöka lärarstudenters upplevda kunskaper i och åsikter om sex- och samlevnadsundervisning i förskoleklassen och grundskolans år 1-3. Syftet besvaras med hjälp av följande frågeställningar: ”Vilka kunskaper i att undervisa yngre elever i sex och samlevnad anser sig lärarstudenter på Malmö högskola ha efter genomförd utbildning?” samt ”Vilka åsikter har lärarstudenter på Malmö högskola efter genomförd utbildning kring att yngre elever undervisas i sex och samlevnad?”.Arbetet är skrivet vid Malmö högskola under vårterminen 2016 av oss - Sara Glassel och Elisabeth Bengtsson – två lärarstudenter som inom en snar framtid kastar sig ut i arbetslivets vilda djungel.Undersökningen utgår ifrån teorin om att lärarstudenter är i behov av god utbildning i att undervisa yngre elever i sex och samlevnad, då eleverna har rätt till och behov av en adekvat sex- och samlevnadsundervisning eftersom detta i sin tur påverkar deras identitetsutveckling. Det empiriskt insamlade materialet – baserat på intervjuer med lärarstudenter på Malmö högskola – visar på spridda kunskaper kring sex- och samlevnadsundervisning samt en stor variation i åsikter gällande hur ämnet ska läras ut, när detta ska ske och vem som är mest lämpad att bedriva undervisningen.

Uppsatsens syfte är att undersöka och analysera hur manliga svensklärare gör och ogör kön i sin yrkesroll genom att antingen göra motstånd mot, eller anpassa sig efter rådande könsnormer och förväntningar. Syftet är också att bidra med ökad kunskap om hur manliga svensklärare förhåller sig till att vara i minoritet och om varför de valt svenskläraryrket. Uppsatsen bygger på sex intervjuer med nyblivna svensklärare och för att kunna förstå och analysera materialet har jag använt mig av tidigare forskning om män i kvinnodominerade yrken, genusteori, maskulinitetsteori och organisationsteori. I undersökningen framkommer det att männen inte uppfattar sitt yrkesval som könsöverskridande. Lärarna ogör kön genom att tona ned könsskillnaderna och ta avstånd från den hegemoniska maskuliniteten. I motsats till vad tidigare forskning om män i kvinnoyrken visat så upplever inte de manliga svensklärarna att deras maskulinitet har hotats av deras minoritetsposition i yrket eller att de i egenskap av sitt kön förväntas bidra med något som inte kvinnor kan ge.

Syftet med studien var att undersöka VFU-handledares syn på förskollärarstudenters förutsättningar till progression under VFU. Studien belyser VFU-handledarnas erfarenheter av och uppfattningar om förutsättningar för studenters progression under VFU:n i allmänhet och under studentens sista VFU-period i synnerhet. Tidigare forskning visar att det finns en komplexitet kring den växelverkan mellan de två utbildningsdelarna i utbildningen, högskoleförlagd utbildning och verksamhetsförlagd utbildning. Integrationen mellan teori och praktik sker inte i den utsträckning som förväntas. Vidare visar tidigare forskning att förväntningar och ambitioner hos studenten behöver anpassas till handledarens erfarenheter av och uppfattningar om tankar kring lärande och undervisning. Handledares egna målsättningar för studentens progression visar sig i sättet de handleder, handledaren ser sig som förmedlare av kunskap. Frågeställningen som studien utgick ifrån var: Vilka förutsättningar under studenters VFU behöver finnas enligt VFU-handledarna? Empirin inhämtades genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sju VFU-handledare inom förskollärarprogrammet. Ur bearbetning och analys av empirin framkom fyra kategorier: gemensamt projektet, ömsesidigt engagemang, gemensam repertoar och gemensam reflektion och progression. Resultatet visar att VFU-handledarna uppfattar att stöd i olika former är en förutsättning för studenters progression under VFU:n. Studentens eget intresse och engagemang i sin utbildning är också en viktig förutsättning för lärande. Handledarna betonar vikten av att studenterna behöver kunna kommunicera, både med vårdnadshavare och barn men också med handledarna. De beskriver hur de då kan utveckla sitt handledande och tillsammans med studenten tydligt se progressionsområden. Att de har ett gemensamt projekt, där progressionen för studenten är viktigt.

Syftet med detta arbete är att bidra med mer kunskap om hur lärarstudenterförbereds för att kunna bedriva sin kommande undervisning i de naturvetenskapliga ämnena utomhus. I en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod för insamling av data har vi undersökt hur lärarutbildare uppger att de implementerar de centrala innehållspunkterna som berör utomhusundervisning i Lgr22, samt hur lärarstudenter uttrycker att dessa punkter behandlas i deras NO-kurs. Samtliga lärarutbildare i denna studie tycker det är viktigt med utomhusundervisning och framhåller att de har höga ambitioner med sin undervisning men att tiden är ett hinder som begränsar dem. Alla lärarstudenter i studien har en positiv syn på utomhusundervisning men anser att de inte känner sig tillräckligt förberedda för sin egen undervisning utomhus. De eftersöker mer konkreta verktyg för undervisning som lektionstips, planeringar och anpassningar. / The purpose of this work is to contribute with more knowledge about how student teachers are prepared to be able to conduct their upcoming teaching in the natural science outdoors. In a qualitative study using semi-structured interviews as a method of data collection, we have investigated how teacher educators state that they implement the central content points concerningoutdoor education in the primary school curriculum, as well as how teacher students express that the same has been addressed in their course on the natural science subjects. All teacher educators in this study think it is important to teach outdoors and emphasize that they have high ambitions for their teaching, but time constraints limit them. All student teachers in this study have a positive attitude towards outdoor education but feel inadequately prepared for their own outdoor teaching. They ask for more concrete tools for teaching such as lesson tips, plans, and adaptations.

The purpose of this thesis is examining teachers’ view of working with aesthetic expressions in their teaching of the Swedish subject in first grade. The study examines the possibility to distinguish whether teachers’ aesthetic subject competence affects their choices of didactics in their Swedish subject teaching. Another important question in the study is how teachers believe that aesthetic expressions and methods can support the learners’ linguistic development. Carried out as a qualitative interview, the study asked four working class teachers questions primarily regarding their view of aesthetics and its relation to the Swedish subject. This thesis also includes questions related to the methods the teachers use in their daily work with the Swedish subject.  For the purpose of problematizing the status of aesthetics, assessment and organizational aspects also form a basis for the thesis. The outcome of the study indicates that all teachers interviewed recognize a connection between aesthetic expressions and children’s linguistic development. Yet, in the interviews, patterns appear that imply that only qualified music and art teachers are able to relate and account for how the aesthetic expressions can support the learners’ linguistic knowledge in the Swedish subject. Means for developing the learners’ verbal and oral ability mentioned here include singing and rhythms. A cautious conclusion from this would be that first grade class teachers consider aesthetics as important in relation to the Swedish subject, but their methods vary by their individual subject matter competence. The aesthetic methods are highly valued by all informants, however, only used as a supporting means for first grade learners’ linguistic development by teachers with aesthetic subject competence. Considering the education of the new future so called “f-3” teachers comprise no subject knowledge of art, music and other aesthetic subjects, the outcome of this study is particularly important for the Swedish Ministry of Training and Science. / Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares syn på sitt arbete med estetiska uttrycksformer i sin svenskundervisning i årskurs ett. I undersökningen studeras om det går att urskilja om lärares ämnesbehörighet inom de estetiska ämnena påverkar deras motiveringar till sina ämnesdidaktiska val i svenskundervisningen. En viktig fråga i undersökningen är också hur lärare anser att estetiska uttrycksformer och arbetssätt kan gynna elevernas språkutveckling. Undersökningens tillvägagångssätt är därför en kvalitativ intervju där fokus ligger på fyra verksamma klasslärare och där intervjufrågorna behandlar företrädesvis deras syn på estetiken och dess relation till svenskämnet. Även frågor som berör lärarnas arbetssätt i vardagen i svenskämnet redovisas i uppsatsen.  Bedömningsrelaterade och organisatoriska aspekter utgör också en grund av problematiserandet av estetikens status i detta examensarbete. Resultatet av undersökningen visar på att alla av de intervjuade lärarna ser en koppling mellan de estetiska uttrycksformerna och barnets språkutveckling. Dock framkommer det mönster i intervjuerna att enbart de lärare med ämnesbehörighet inom musik- och bildämnet kan berätta och förklara hur de estetiska uttrycksformerna kan stödja elevernas språkliga kunskaper i svenskämnet. Exempelvis nämns sång och rytm som hjälpmedel för att utveckla elevens verbala och muntliga förmåga. En försiktig slutsats av studien blir därför att klasslärare i årskurs ett uppfattar estetiken som viktigt i relation till svenskämnet, men att deras arbetssätt varierar beroende på lärarens ämnesbehörighet. Det estetiska arbetssättet värderas av alla informanter stort, men används enbart av de lärare med estetisk behörighet som ett stödjande hjälpmedel för elevens språkutveckling i årskurs ett. För utbildningsdepartementet är resultatet av denna uppsats viktigt då lärarutbildningen av framtidens nya f-3 lärare helt och hållet saknar ämneskunskaper för bild, musik och andra estetiska ämnen.

<p>Syftet med avhandlingen är att beskriva och analysera argument för matematik i grundskolan och att förstå varför och hur de officiella argumenten förändras, från de argument som återfinns i styrdokument till de argument som förs fram av undervisande matematiklärare. En utgångspunkt är att skolmatematikens villkor och verklighet kan beskrivas genom analys av officiella argument och av lärarstudenters och lärares personliga argument för matematik i grundskolan. Specifika forskningsfrågor i anslutning till syftet är:</p><p>- Vilka argument för lärarstudenten fram inför yrkesdebuten?</p><p>- Vilka argument för läraren fram under sina första år i yrket?</p><p>- Vilka beskrivningar av skolmatematikens villkor ger lärarna?</p><p>En longitudinell studie har genomförts där en grupp lärarstudenter följts genom utbildningen och under de första åren i yrket. Resultatet visar att lärarstudenter under utbildningen utvecklar en syn på matematik och matematikundervisning som stämmer väl med läroplanen och kursplanen i matematik enligt Lpo 94. De nyblivna lärarna med undervisning i matematik och NO-ämnen upplever i början av yrkeskarriären skilda villkor på olika skolor. Gemensamt för de lärare som undervisar i senare delen av grundskolan är upplevelser av krav på att ”hinna med kursen” inför det nationella provet i årskurs 9. Lärarnas mål med matematikundervisningen i grundskolan blir därför att förbereda eleverna för det nationella provet. En faktor som påverkar är kravet på att elever skall ha betyget godkänd för att vara behöriga till gymnasieskolans nationella program. De nyblivna lärarna upplever en konflikt mellan olika officiella argument för matematik i grundskolan. Faktorer som påverkar lärarnas och matematikämnets villkor och verklighet i grundskolan är bl.a. skolornas organisation i arbetslag och lärarnas kombination av undervisningsämnen.</p> / <p>The aim of this thesis is to describe and analyse arguments for mathematics in compulsory school and to understand why and how the official arguments change, from the arguments written in the national curriculum and course syllabus for mathematics to the arguments presented by mathematics teachers. The point of departure is that the conditions and the reality for school mathematics can be understood through an analysis of official arguments and of personal arguments given by teacher students and teachers. A longitudinal investigation has been carried out; a group of teacher students has been followed during their teacher education and the first three years after their professional debut. The result shows that during their education the teacher students develop a view on mathematics and mathematics education harmonizing with the goals of mathematics in the national syllabus. The novice teachers have mathematics and sciences as their teaching subjects and they experience quite different conditions when they start to work as teachers. Common for those teaching in school years 7–9 is the experience of pressure to “cover the course” before the pupils shall take the national test in school year 9. Preparing the pupils for the national test becomes the most important goal for the novice teachers. A factor influencing the mathematics teacher is the qualification requirement in mathematics from compulsory school to go into the national programs in the upper secondary school. The novice teachers experience a conflict between different goals in the national curriculum and course syllabus for mathematics. Factors that have an influence on mathematics as a school subject are the organization of teachers at the local schools and the teachers’ combination of teaching subjects.</p>

<p>The aim of this essay is to describe the historical development of the intercultural teacher training program at Södertörn University in Stockholm. I have also examined how the intercultural teacher training program was started, how and why it became intercultural and how the people in charge of the development of the teacher training program discussed intercultural science. The teacher training program has been an active part of Södertörn University since 1998, but it became intercultural in 2002. I have studied these questions through documents from the Södertörn University archives and literature by the funders of the education. The study shows that the university profile, ambitions and motives have been a key factor in the decision to make the teacher training program at Södertörn a multi-cultural one.</p>

Syftet med avhandlingen är att beskriva och analysera argument för matematik i grundskolan och att förstå varför och hur de officiella argumenten förändras, från de argument som återfinns i styrdokument till de argument som förs fram av undervisande matematiklärare. En utgångspunkt är att skolmatematikens villkor och verklighet kan beskrivas genom analys av officiella argument och av lärarstudenters och lärares personliga argument för matematik i grundskolan. Specifika forskningsfrågor i anslutning till syftet är: - Vilka argument för lärarstudenten fram inför yrkesdebuten? - Vilka argument för läraren fram under sina första år i yrket? - Vilka beskrivningar av skolmatematikens villkor ger lärarna? En longitudinell studie har genomförts där en grupp lärarstudenter följts genom utbildningen och under de första åren i yrket. Resultatet visar att lärarstudenter under utbildningen utvecklar en syn på matematik och matematikundervisning som stämmer väl med läroplanen och kursplanen i matematik enligt Lpo 94. De nyblivna lärarna med undervisning i matematik och NO-ämnen upplever i början av yrkeskarriären skilda villkor på olika skolor. Gemensamt för de lärare som undervisar i senare delen av grundskolan är upplevelser av krav på att ”hinna med kursen” inför det nationella provet i årskurs 9. Lärarnas mål med matematikundervisningen i grundskolan blir därför att förbereda eleverna för det nationella provet. En faktor som påverkar är kravet på att elever skall ha betyget godkänd för att vara behöriga till gymnasieskolans nationella program. De nyblivna lärarna upplever en konflikt mellan olika officiella argument för matematik i grundskolan. Faktorer som påverkar lärarnas och matematikämnets villkor och verklighet i grundskolan är bl.a. skolornas organisation i arbetslag och lärarnas kombination av undervisningsämnen. / The aim of this thesis is to describe and analyse arguments for mathematics in compulsory school and to understand why and how the official arguments change, from the arguments written in the national curriculum and course syllabus for mathematics to the arguments presented by mathematics teachers. The point of departure is that the conditions and the reality for school mathematics can be understood through an analysis of official arguments and of personal arguments given by teacher students and teachers. A longitudinal investigation has been carried out; a group of teacher students has been followed during their teacher education and the first three years after their professional debut. The result shows that during their education the teacher students develop a view on mathematics and mathematics education harmonizing with the goals of mathematics in the national syllabus. The novice teachers have mathematics and sciences as their teaching subjects and they experience quite different conditions when they start to work as teachers. Common for those teaching in school years 7–9 is the experience of pressure to “cover the course” before the pupils shall take the national test in school year 9. Preparing the pupils for the national test becomes the most important goal for the novice teachers. A factor influencing the mathematics teacher is the qualification requirement in mathematics from compulsory school to go into the national programs in the upper secondary school. The novice teachers experience a conflict between different goals in the national curriculum and course syllabus for mathematics. Factors that have an influence on mathematics as a school subject are the organization of teachers at the local schools and the teachers’ combination of teaching subjects.