När Skolinspektionen granskade skolors arbete med värdegrund i Sverige fann de att vissa segregerade skolor präglades av en trygg miljö men att eleverna där kunde visa en slags skenbar lojalitet. Vid observationer och intervjuer med eleverna kunde man finna åsikter som stred mot värdegrunden men som inte alltid kom upp till ytan. Den insikten utgör motivet till den här studien. Syftet är att bidra med kunskap om hur lärare vid en svensk utlandsskola uppfattar arbetet med värdegrund med avseende på alla människors lika värde, jämställdhet och solidaritet. En kvalitativ studie har genomförts för att söka svar på forksningsfrågorna: Hur kopplar lärare värdegrundsarbetet till sin egen undervisning? Hur tolkar och prioriterar lärare värdegrundsarbete med avseende på alla människors lika värde, jämställdhet och solidaritet? Vilka mönster kan man finna i lärarnas förhållningssätt till värdegrundsarbetet? Analysen av de kvalitativa intervjuer, som gjorts med lärare som undervisar på en svensk utlandskola, tar sin utgångspunkt i kritisk mångkulturell teori och i normkritisk pedagogisk teori. De mönster som framgår i resultatet av studien visar att många lärare bedriver ett ostrukturerat värdegrundsarbete medan några få närmar sig ett mer medvetet och normkritiskt arbetssätt. Till de slutsatser som dras hör att lärare anser att det inte finns ett gemensamt värdegrundsarbete på skolan och att det därför finns brister, framför allt när det gäller arbetet med jämställdhetsfrågor. Det mest påtagliga problemet verkar vara att värdegrundsarbetet (i den betydelsen som det ges i den här studien) inte prioriteras och att det därför inte heller sker någon fortbildning på skolan. Då både ett kritiskt mångkulturellt och ett normkritiskt arbetssätt kräver teoretisk kunskap och ett gemensamt språk kan en sådan utveckling av värdegrundsarbetet vara svår att genomföra om inte skolan gör vissa strukturella förändringar.

Följande studie är gjord utifrån en kvalitativ textanalys på två av Katarina Taikons uppmärksammade berättelser om den romska flickan Katitzi. Berättelserna Katitzi och Katitzi och Swing (Taikon, 2015) har analyserats dels utifrån läroplanen för grundskolan och dess värdegrund (Skolverket, 2019, s. 5), dels den didaktiska potential som berättelserna kan erbjuda för klassrumsundervisningen. I berättelserna förekommer flertalet stereotypa framställningar av manligt och kvinnligt och de roller respektive kön har i berättelserna. Den mångkultur som går att finna är den svenska samt den romska kulturen. Då handlingen kretsar kring den romska flickan Katitzi ges en tydlig bild av den romska kulturen. Sett till alla människors lika värde och solidaritet mellan människor finns det många exempel på romers utanförskap och mindervärde. Utifrån dessa värdegrundaspekter som framkommit ökar berättelsernas didaktiska potential. Berättelserna skildrar flertalet stereotypa framställningar av exempelvis könsroller något som ger upphov till diskussion för att belysa ämnet. Den tydliga bild av romers utsatthet och levnadsvillkor ger kunskap om skilda kulturer, alla människors lika värde samt mänskliga rättigheter. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-13</p>

Studies shows that youths today read books less frequently than before. This is, in my opinion problematic. This study aims towards an understanding in how the Harry Potter novels can enrich the teaching in upper secondary school in Sweden in the education of religions and ethics, for students to reflect, and discuss different topics of value. The novels are incorporated with lots of good options for values, including the equal value of people, feminism and masculism and cultural racism. The study is made with help of narrative analysis. The results show that this book offers a lot of value in teaching situations and therefore the conclusion is that fantasy novels can be used to discuss problematic issues in society by using the different examples in the books as allegories.

Barns olika socioekonomiska bakgrund är ett känsligt ämne idag, där familjens bristande ekonomi påverkar barnets välmående, sociala relationer och kan även orsaka mobbning. Värdegrundsarbetet är ett ständigt arbete där barns rättigheter och möjligheter lyfts, barn behöver bli medvetna om människors olika situationer och levnadsförhållanden. Problemet är att det finns en avsaknad av tidigare forskning hur förskollärare tar hänsyn och arbetar med detta i förskolans verksamheter. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur förskollärare tar hänsyn till barns olika socioekonomiska bakgrunder och hur förskollärare arbetar med värdegrundsarbete i förskolan kopplat till barns lika värde. Faktorn som ligger i fokus kring barns socioekonomiska bakgrund är familjens bristande ekonomi. Studien har använt sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där sex stycken förskollärare från olika kommuner har intervjuats. Resultatet av studien är att förskollärare tar hänsyn till barns olika socioekonomiska bakgrunder genom att hantera och fixa barnens avsaknad av materiella resurser där förskolan lånar ut bland annat ytterkläder, kläder och nallar. Förskollärare lyfter hur viktigt det är att arbeta med relationsscheman i förskolans verksamhet, eftersom barn oavsett deras socioekonomiska bakgrund inte ska hamna i kläm, riskera utanförskap eller skämmas. Det framkommer även i resultatet att förskollärare rekommenderar olika organisationer för att få stöd med bidrag, utöver den hjälp familjen kan få av förskollärarna och barnhälsoteamet. Resultatet av studien är att värdegrundsarbetet är ett ständigt arbete i förskolan där barns likavärde, rättigheter och möjligheter ligger i fokus. Resultatet visar även att det finns fyra olika arbetssätt i förskolan inom värdegrundsarbete kopplat till barns lika värde. De fyra arbetssätten är: arbetet med böcker, teater och dramatisering, djupdykningar i stunden och att arbetaöversiktligt.

Begrepp som alla människors lika värde, solidaritet och mänskliga rättigheter är ledord och värderingar som framgår i den svenska gymnasieskolans övergripande läroplan. Med detta förankrat även i den svenska skollagen är det tydligt att det svenska skolväsendet ska omfattas av undervisningsmoment där dessa förmågor kan tillämpas och utvecklas. I denna kontext har skönlitteraturen en avgörande roll och uppges vara ett av de främsta verktygen för att eleverna ska utveckla förmågor kring alla människors lika värde. Denna studie har sin utgångspunkt i just ovanstående värderingar och har som syfte att genom intervjuer undersöka hur gymnasieelever skildrar att svenskämnets skönlitterära moment berör de förmågor gällande värdegrund och dess fokus på alla människors lika värde som nämns i styrdokumenten. För att uppfylla detta syfte har följande frågeställningar formulerats: På vilket sätt uttrycker eleverna att arbetet med skönlitterära moment i svenskämnet ger dem insikter om värdegrund med fokus på allas lika värde? samt Hur framträder elevernas olika föreställningsvärldar samt olika lässtilar, i relation till allas lika värde, i arbetet med de skönlitterära texter de har tagit del av? Resultatet i studien visar att eleverna snabbt stiger in i den litterära föreställningsvärlden, mycket tack vare att de kan koppla innehållet i texten till sina egna erfarenheter. När eleverna tar del av en text är det först efter avslutad läsning som eleverna vanligtvis svarar på frågor om texten de har läst, antingen skriftligt på egen hand eller i form av boksamtal. I detta avseende uttrycker flertalet elever att de upplever att arbetet med skönlitteraturen blir mer efferent, att de läser för att kunna svara korrekt på de efterföljande frågorna. Under läsningens gång kan dock en mer estetisk läsning förekomma, främst i de fall eleverna lättare känslomässigt kan leva sig in i det de läser. I detta avseende lyfter eleverna att filmmediet ger dem större möjlighet till inlevelse, då de visuella presentationerna ökar inlevelsen.

The purpose of the thesis is to gain knowledge about how preschool teachers talk about the handling of children's ethnic differences circle time. In order to collect data, qualitative interviews with preschool teachers at five different pre-schools in the Stockholm area have been selected. In the result analyzed with discourse analysis as applied and through Laclau and Mouffe's discourse theory, eight different concepts (characters) emerged which preschool teachers use when talking about children's ethnic differences. The result shows which discourses are actualized when preschool teachers talk about children's ethnic differences. Within the various discourses it emerges that preschool teachers talk about differences by using the concepts of differences, language, culture, ethnicity, interculturalism, justice, identity and equal value. Some of the preschool teachers talk about the concept of ethnic differences as a possible exclusion of children's equal value, which means that they instead want to talk about similarities. What has emerged from the study is that the concept of ethnic differences can be replaced by ethnic diversity in order to enable another meaning which also covers everyone's equal value. / Uppsatsens syfte är att få kunskap om hur förskollärarna talar om hanteringen av barns etniska olikheter under samling. För att samla in data har kvalitativa intervjuer med förskollärare vid fem olika förskolor i Stockholmsområdet genomförts. I resultatet som analyserats med diskursanalys som ansats och genom Laclau och Mouffes diskursteori framkom åtta olika begrepp (tecken) vilka förskollärare använder sig av när de talar om barns etniska olikheter. Resultatet visar vilka diskurser som aktualiseras när förskollärarnas talar om barns etniska olikheter. Inom de olika diskurserna framkommer att förskollärarna pratar kring olikheter genom att använda begreppen olikheter, språk, kultur, etnicitet, interkulturalitet, rättvisa, identitet och lika värde. Några av förskollärarna talar kring begreppet etniska olikheter som ett möjligt uteslutande av barns lika värde vilket leder till att de istället vill prata om likheter. Det som framkommit i studien är att begreppet etniska olikheter kan ersättas av etnisk mångfaldför att möjliggöra en annan innebörd vilken även omfattar allas lika värde.

No description available.

Finns det några skillnader mellan kön? Mellan det manliga och kvinnliga, att vara en mamma eller pappa? Finns det även skillnader i att vara en kvinnlig eller manlig socialarbetare? Svaret på dessa frågor enligt en del forskning är att, ja, det finns skillnader. Den här studiens resultat tyder på att de finns skillnader i både samhället och inom socialtjänsten. Dessa skillnader kan ta sig i uttryck hur handläggare inom socialtjänsten tänker kring könsroller i hemmet, vilka förväntningar som finns på ensamstående pappor respektive mammor eller hur den enskilde individen inte passar in i den förväntade rollen eller den mall som är satt för dem. Handläggare inom socialtjänsten behöver ha organisatoriska förutsättningarna för att lägga vikt vid ett genustänk. Handläggare behöver ha tid för reflektion samt synliggöra arbetet av genusmedvetenhet i sitt arbete. Den aktuella forskningen inom området behöver lyftas än mer för att verkligen skapa förändring och medvetenhet inom socialtjänsten. För att enskilda individer som söker stöd inte ska komma att feltolkas eller bemötas på felaktiga grunder när det kommer till att bevilja bästa möjliga insatser eller bistånd för den enskilde. Vår studie syftar till att fördjupa kunskapen om hur socialtjänsten arbetar med genusfrågor i relation till att säkerställa att den sökandes behov ligger i fokus, med stöd av arbetssätt som hjälper handläggaren att inte präglas av könsstereotypiska föreställningar i bedömningen. Uppsatsen stödjer sig i kvalitativa intervjuer och vi har använt oss av grundad teori som metodval utifrån studiens syfte och frågeställningar. Resultaten som sedan blev grund till den genomförda analysen, blev kategorierna 1) faktorer som kan påverkar en jämställd bedömning 2) upplevda fördelar med könsneutrala ärendedragningar 3) svårigheter med könsneutrala ärendedragningar, 4) könets betydelse och 5) organisatoriska hinder. De slutsatser som har dragits är att det kan finnas skillnader i bedömningarna i ärendedragningar där handläggare berättar kön kontra där kön inte nämns. Det kan ses som viktigt att inte nämna kön för att arbete mer rättssäkert. Handläggare som arbetar med genustänk ger effekter och har betydelse i handläggningen. Därutöver så dras slutsatsen att det krävs organisatoriska förutsättningar för att använda sig av detta arbetssätt. / This paper aims to examine the use of gender-neutral case- and errand managements in different units of the social services. The results of this study indicate that there are differences in both society and the social services. These differences can be expressed in how social service administrators think about gender roles in the home, what expectations there are of single fathers and mothers or how the individual does not fit into the expected role, or the template set for them. Administrators in the social services need to have the organizational conditions to emphasize gender thinking and they also need the time for reflection and to make the work of gender awareness visible in their work. Current research in the field needs to be highlighted more to really create change and awareness in the social services, so that individuals seeking support will not be misinterpreted or treated on incorrect grounds when it comes to granting the best possible efforts for the individual.Our study aims to deepen the knowledge of how the social services work with gender issues in relation to ensuring that the applicant's needs are in focus, with the support of working methods that help the administrator not to be characterized by gender stereotypical notions in the assessment. The results then became the basis for the analysis, became the categories 1) Factors that can influence the administrator's assessment, 2) Perceived benefits of gender-neutral case-drawing, 3) Difficulties with gender-neutral case-drawing, 4) Gender significance and 5) Organizational barriers.The conclusions that's been drawn is that there may be differences in the assessments in case cases where one tells gender versus where one does not tell gender. It can be seen as important not to mention gender in order to work with legal certainty. The administrators in the social services who work with gender-thinking, have noticeable effects and are important in case management. In addition, it is concluded that organizational conditions are required to use this way of working.

Genom en skriftlig intervju med strukturerade och öppna frågor samlasförskollärares perspektiv på interaktioner i tamburen in. Tolkning av förskollärarnassvar visar att det, som är viktigt för att en bra interaktion ska ske mellan barn ochvuxen i en tambursituation, krävs tid för kommunikation genom en väl utveckladarbetsstrategi. Bidraget av denna studie kan användas som inspiration förreflektionsarbete för att förbättra för alla som har förskolan som sin arbetsmiljö,vuxen som barn.