Global ETD Search

1	Lundinreglerna slopas : Vilka konsekvenser kan förväntas? Özmen, Lijbah January 2011 (has links) Syftet med Lundinreglerna, som trädde i kraft år 1966, var att förhindra kringgående av dubbelbeskattningens andra led, genom ett utnyttjande av huvudregeln om skattefri utdelning på näringsbetingad andel. Bestämmelserna har dock kritiserats sedan Inkomstskattelagen infördes, då utrymmet för ett sådant kringgående försvann. Syftet med Lundinreglerna har därmed urholkats och därför föreslås nu ett slopande. Förslaget har uppstått som en följd av två nyligen avgjorda domar. Transaktionerna i de båda fallen omfattades egentligen av Lundinreglerna, men med anledning av att det ena fallet var ett internationellt fall, skulle en tillämpning av Lundinreglerna i det fallet strida mot EU-rätten. De olika utfallen medförde därmed ett åsidosättande av likhetsprincipen. Konsekvenserna av att Lundinreglerna slopas är främst att rätten till skattefri utdelning på näringsbetingad inte längre riskeras genom inskränkande bestämmelser. Dock kommer det att uppstå en situation där en begränsat skattskyldig person kan komma att undgå dubbelbeskattningens andra led, genom att vidta en försäljning istället för en likvidation. För att en sådan kapitalvinst ska vara skattepliktig måste vissa förutsättningar vara uppfyllda. Om dessa inte är uppfyllda undgår den skatteskyldige dubbelbeskattningens andra led. Lundinreglerna slopas likhetsprincipen skattefri utdelning
2	Majoritetsmissbruk genom nyemissioner i ägarledda aktiebolag : Likhetsprincipen, generalklausulen och principen om förbud mot rättsmissbruk / Majority Misuse Through New Issues of Sharesin Closely Held Companies : The Equality Principle, the General Clause and the Principleof Prohibition of Legal Abuse Thorstensson, Ebba, Wallman, Vanessa January 2024 (has links) Uppsatsen behandlar majoritetsmissbrukande vid nyemissionsförfaranden i svenska ägarledda aktiebolag och hur de kan strida mot likhetsprincipen, generalklausulen eller principen om förbud mot rättsmissbruk. Nyemissioner kan tänkas användas för att späda ut minoritetsaktieägares aktieinnehav, både förvaltningsmässigt och ekonomiskt, vilket resulterar i ett ökat innehav för majoritetsaktieägare. Principen om förbud mot rättsmissbruk handlar om att en rättsregel inte får nyttjas för annat än vad den syftar till. Likhetsprincipen och generalklausulen utgör två viktiga minoritetsskyddsregler, vilka är lagstadgade i 4 kap. 1 § respektive 7 kap. 47 § ABL. Likhetsprincipen föreskriver att alla aktier ska behandlas lika i aktiebolaget, medan generalklausulen hindrar bolagsstämman från att fatta beslut som är ägnat att ge en otillbörlig fördel för en aktieägare eller annan, till nackdel för bolaget eller annan aktieägare. Ett nyemissionsbeslut får således inte behandla aktier av samma slag på olika sätt, och en bolagsstämma får inte heller fatta ett nyemissionsbeslut med otillbörliga resultat. Sammanfattningsvis konstateras att principen om förbud mot rättsmissbruk torde, i de fall likhetsprincipen eller generalklausulen inte är tillämpliga, kunna tillämpas självständigt. När de materiella reglerna är tillämpliga, antas principen istället kunna utgöra ett viktigt tolkningsverktyg i rättstillämpningen. I uppsatsen kritiseras klanderfristen vilken, på grund av preskriptionstiden, omöjliggör klander vid nyemissionsförfaranden som först i ett senare skede visat sig sakna affärsmässiga skäl och varit ägnade att ge majoriteten en otillbörlig fördel på bekostnad av minoriteten. majoritetsmissbruk nyemission rättsmissbruk generalklausulen likhetsprincipen Law Juridik
3	Legala risker vid handel i egna aktier på börs / Legal risk concerning trading in own stocks on the stock market Stigers, Andreas January 2003 (has links) <p>Manuell avslutsregistrering innebär att flertalet aktieägare utestängs från bolagets återköp, genom att de inte har anlitat samma börsmedlem som det återköpande bolaget. Blockaffärer krymper kretsen potentiella motparter ytterligare; för att vara part vid ett sådant avslut krävs anlitande av samma börsmedlem som bolaget anlitar och ett aktieinnehav överstigande 250 handelsposter. Likhetsprincipen i ABL kan därmed sägas ha frångåtts, eftersom aktieägare som anlitar annan börsmedlem än vad bolaget gör inte kan få sina aktier återköpta av bolaget genom manuell avslutsregistrering. Avslut i egna aktier som förgåtts av förmedling bör ses som en enskild överenskommelse med aktieägare om förvärv av dennes aktier och är därmed otillåtet. Återköp och återförsäljning av egna aktier innebär en sammanblandning av den primära och sekundära marknaden för aktier. Ett återköp eller återförsäljning av egna aktier riskerar att medföra otillbörlig nackdel för bolagets motpart, beroende på förändringar i antalet utestående aktier vilket direkt påverkar utestående aktiers marknadsvärde. Risken uppkommer på grund av att information om återköp eller återförsäljning av egna aktier inte offentliggörs förrän transaktionerna har ägt rum. Risken att allmänhetens förtroende kan skadas av återköp och återförsäljning av egna aktier ökar med den högsta tillåtna handelsvolymen per börsdag, eftersom osäkerheten kring storleken på variabeln"utestående aktier"ökar. Handel i egna aktier enligt 25 % -regeln bör enligt min mening inte ge upphov till någon större osäkerhet hos allmänheten, vad gäller variabeln "utestående aktier". Någon risk för otillbörlig nackdel för aktieägare eller annan torde inte heller föreligga om handel i egna aktier sker enligt 25 % -regeln. Handel enligt 25 % -regeln eliminerar dock i de flesta fall återköp- och återförsäljningsinstrumentets användbarhet för att snabbt reglera bolagets kapitalstruktur.</p> Law återköp aktier likhetsprincipen RÄTTSVETENSKAP/JURIDIK LAW/JURISPRUDENCE RÄTTSVETENSKAP/JURIDIK
4	Legala risker vid handel i egna aktier på börs / Legal risk concerning trading in own stocks on the stock market Stigers, Andreas January 2003 (has links) Manuell avslutsregistrering innebär att flertalet aktieägare utestängs från bolagets återköp, genom att de inte har anlitat samma börsmedlem som det återköpande bolaget. Blockaffärer krymper kretsen potentiella motparter ytterligare; för att vara part vid ett sådant avslut krävs anlitande av samma börsmedlem som bolaget anlitar och ett aktieinnehav överstigande 250 handelsposter. Likhetsprincipen i ABL kan därmed sägas ha frångåtts, eftersom aktieägare som anlitar annan börsmedlem än vad bolaget gör inte kan få sina aktier återköpta av bolaget genom manuell avslutsregistrering. Avslut i egna aktier som förgåtts av förmedling bör ses som en enskild överenskommelse med aktieägare om förvärv av dennes aktier och är därmed otillåtet. Återköp och återförsäljning av egna aktier innebär en sammanblandning av den primära och sekundära marknaden för aktier. Ett återköp eller återförsäljning av egna aktier riskerar att medföra otillbörlig nackdel för bolagets motpart, beroende på förändringar i antalet utestående aktier vilket direkt påverkar utestående aktiers marknadsvärde. Risken uppkommer på grund av att information om återköp eller återförsäljning av egna aktier inte offentliggörs förrän transaktionerna har ägt rum. Risken att allmänhetens förtroende kan skadas av återköp och återförsäljning av egna aktier ökar med den högsta tillåtna handelsvolymen per börsdag, eftersom osäkerheten kring storleken på variabeln"utestående aktier"ökar. Handel i egna aktier enligt 25 % -regeln bör enligt min mening inte ge upphov till någon större osäkerhet hos allmänheten, vad gäller variabeln "utestående aktier". Någon risk för otillbörlig nackdel för aktieägare eller annan torde inte heller föreligga om handel i egna aktier sker enligt 25 % -regeln. Handel enligt 25 % -regeln eliminerar dock i de flesta fall återköp- och återförsäljningsinstrumentets användbarhet för att snabbt reglera bolagets kapitalstruktur. Law återköp aktier likhetsprincipen RÄTTSVETENSKAP/JURIDIK LAW/JURISPRUDENCE RÄTTSVETENSKAP/JURIDIK
5	Återbetalning av kapitaltillskott : Återbetalningsformerna och kompletteringar för ytterligare säkerhet Janossy, Axel January 2010 (has links) <p>Capital accession to a company, without subscription of shares, is exercised when a company is facing a forced liquidation, or when the company wants to obtain capital by a less regulated process than conventional methods of raising capital. The main reason for raising capital in this way is that the accession does not add to a company’s liability in the balance sheet, therefore creating a surplus in the balance sheet. Thus, avoiding a forced liquidation caused by a share capital deficit below the required amount for going concern. However, the contributor of a capital accession of this kind, almost certainly wants reimbursement for his deed when not receiving shares. This can be achieved by a range of agreements between the contributor and the shareholders.</p><p>The question is what arrangements can be done to constitute a sufficient security for the contributor. And further, in which way can these be combined?</p><p>The answer depends on many factors, amongst others, whether there is a possibility to alter the Articles of Association, the shareholders’ financial solidity, and if the risk with pledging of shares is accepted. Ultimately, the decision is an agreement between the contributor and the shareholders, upon the conditions in the given situation. Therefore, there cannot be a single solution to every situation.</p> Kapitaltillskott aktieägaretillskott villkorade ovillkorade röstbindningsavtal splittringsförbudet likhetsprincipen pantsättning av aktier aktierätten Company law Bolagsrätt
6	Återbetalning av kapitaltillskott : Återbetalningsformerna och kompletteringar för ytterligare säkerhet Janossy, Axel January 2010 (has links) Capital accession to a company, without subscription of shares, is exercised when a company is facing a forced liquidation, or when the company wants to obtain capital by a less regulated process than conventional methods of raising capital. The main reason for raising capital in this way is that the accession does not add to a company’s liability in the balance sheet, therefore creating a surplus in the balance sheet. Thus, avoiding a forced liquidation caused by a share capital deficit below the required amount for going concern. However, the contributor of a capital accession of this kind, almost certainly wants reimbursement for his deed when not receiving shares. This can be achieved by a range of agreements between the contributor and the shareholders. The question is what arrangements can be done to constitute a sufficient security for the contributor. And further, in which way can these be combined? The answer depends on many factors, amongst others, whether there is a possibility to alter the Articles of Association, the shareholders’ financial solidity, and if the risk with pledging of shares is accepted. Ultimately, the decision is an agreement between the contributor and the shareholders, upon the conditions in the given situation. Therefore, there cannot be a single solution to every situation. Kapitaltillskott aktieägaretillskott villkorade ovillkorade röstbindningsavtal splittringsförbudet likhetsprincipen pantsättning av aktier aktierätten Company law Bolagsrätt
7	Frivilliga avnoteringar av aktier – en probleminventering : En analys av förutsättningarna för att avnotera aktier från reglerade marknader / Voluntary delisting of shares – an identification of possible issues : An analysis of the conditions for delisting shares from regulated markets Rüdén, Alexander January 2023 (has links) No description available. Avnotering Notering Börsnotering God sed på aktiemarknaden Aktiemarknadsrätt Aktiebolagsrätt Börsrätt Oskriven exklusiv bolagsstämmokompetens Generalklausulerna Likhetsprincipen Rättshandlingsförmåga Law Juridik
8	Lojalitetsplikt inom aktiebolagsrätten : En behandling av det aktiebolagsrättsliga förhållandet mellan aktieägare och bolagsföreträdare / The duty of loyalty within corporation law : A discussion about the relationship between shareholders and directors in a limited company Folemark, Markus, Spetz, Gustav January 2018 (has links) Ordet lojalitet är ett vitt förekommande begrepp som används vid beskrivning av hur olika parter skall förhålla sig samt visa trohet och omsorg mot varandra. Motsatsen till ordet lojalitet brukar vara illojalitet, dock är de inte nödvändigtvis varandras rättsliga motsatser. Ifall en handling inte är lojal innebär det således inte att den nödvändigtvis måste vara illojal. Inom associationsrätten förekommer ofta begreppet lojalitetsplikt. Begreppet har sitt ursprung i lojalitetsprincipen och används främst för att beskriva hur olika parter inom en association skall uppträda, verka för och behandla varandra. Det kan uppstå problem i samband med en rättslig behandling av lojalitetsplikten, i och med att begreppet inte är definierat på ett nyanserat sätt i den svenska lagstiftningen. Även svensk praxis är relativt begränsad inom området. Således kan det uppstå en gråzon där bolagsföreträdare agerar utan fullständig vetskap om vilka förpliktelser som denne måste förhålla sig till. Ytterligare ett problem som kan uppstå för aktiebolag har sin grund i den potentiellt stora spridningen av aktieägare. Ett stort antal aktieägare kan medföra svårigheter för bolagsföreträdarnas arbete eftersom de måste ta hänsyn till samtliga aktieägares intressen. Att ta hänsyn till dessa skilda intressen kan påverka bolaget och dess företrädare på olika sätt, bland annat hur olika beslut ska fattas. I uppsatsen ställs en del ekonomiska ställningstaganden mot varandra i samband med att olika intressen kolliderar. Det förekommer förklaringar av ekonomiska termer och effekter, följt av resonemang om hur en bolagsföreträdare bör förhålla sig till dessa för att upprätthålla sin lojalitetsplikt. Ett brott mot lojalitetsplikten kan medföra skadeståndsanspråk, vilket innebär att en bolagsföreträdare bör vara väldigt mån om att följa aktieägarnas direktiv. Sammanfattningsvis kan alltså den rättsliga gråzonen av lojalitetsbegreppet påverka hur en bolagsföreträdare väljer att agera under utförandet av sitt uppdrag. I uppsatsen kommer vi att förklara och analysera hur en bolagsföreträdare, genom sina handlingar, förhåller sig till sin lojalitetsplikt gentemot bolagets aktieägare. Lojal lojalitet illojal illojalitet lojalitetsplikt lojalitetsförpliktelser aktiebolagsrätt lojalitetsförhållande bolagsföreträdare likhetsprincipen styrelseledamot verkställande direktör passivitet aktieägare kapitalstruktur företagsekonomi juridik aktieägares intresse bolagets intresse vinstsyfte intressekonflikt skadestånd Law and Society Juridik och samhälle
9	Milletsystemet : Minoritetsskydd och grupprättigheter i ett historiskt perspektiv Alouch, Nora January 2016 (has links) Minority protection mechanisms in international law aim to guarantee certain individual rights to persons belonging to ethnic, religious or linguistic minorities, such as freedom of culture, religion and language. These rights can be considered to be of collective interest for minority group identity and therefore often require the possibility of collective enjoyment. In addition to general human rights and principles of non-discrimination, minority protection can alternately be ensured through minority specific rights. However, minority specific rights would not operate effectively without evolving a concept of collective (or group) rights in international law. Hence, while this kind of approach can provide legal methods for balancing the interests of individuals, groups and the state, it creates the possibility of conflicts with the international framework of individual rights. The ottoman millet system sets a historical example of minority protection instruments based on a collective concept of human rights. Furthermore, the ottoman history offers an illustration of what could go terribly wrong with a collective rights model. By analyzing the millet system and the ottoman legal reforms in the nineteenth century I will discuss reoccurring issues with collective rights. I will argue that incorporating collective rights within a structure founded on individual rights is a problematic way of protecting individuals belonging to minorities and other vulnerably ethnic groups. Looking through the historical development of universal human rights some important aspects of its main principles will be brought up in this paper. ottoman empire milletsystem minority protection collective rights group rights individual rights human rights legal reform nineteenth century equality discrimination ottomanska imperiet milletsystemet minoritetsskydd minoritetsspecifika rättigheter minoritet majoritet folkgrupp diskriminering kollektiva rättigheter grupprättigheter individuella rättigheter mänskliga rättigheter artikel 27 ICCPR självbestämmande dhimmis millet kolonisering ius publicum europaeum aritmetisk jämlikhet geometrisk jämlikhet armeniska folkmordet likhetsprincipen legala reformer
10	Styrelsens beslutsfattande när aktieägare har olika intressen : En analys av bolag som emitterat spåraktier ur ett bolagsstyrningsperspektiv / The Board of Directors' Decision-making WhenShareholders Have Different Interests : An Analysis of Companies That Have Issued Tracking Shares From a Corporate Governance Perspective Magnusson, Filip January 2022 (has links) No description available. Spåraktier spåraktie externa ägarpreferenser förvaltningsrättigheter ekonomiska rättigheter 4 kap. 2 § ABL intressekonflikt rättsekonomi principal/agent-teorin principal agent nyttomaximerare rationella maximerare av sin egen nytta 8 kap. 4 § ABL styrelsens kompetens styrelsens beslutsutrymme styrelsens beslutsfattande minoritetsskydd generalklausulen likhetsprincipen NJA 2013 s. 1250 otillbörlighet otillbörlighetsrekvisitet lojalitetsplikt bolagets intresse sysslomän sysslomannaliknande ställning aktieägarnas gemensamma intresse hypotetiskt gemensamt intresse vinstsyfte 3 kap. 3 § ABL vinstrekvisitet vinstmaximeringsprincipen vinstmaximen uppenbarhetsrekvisitet uppenbarhetskriteriet nyanserat vinstsyfte Law Juridik

Search results