Cette thèse se donne pour enjeu d’étudier la figure du médecin dans la littérature russe du XIXe siècle, à travers deux volets : d’abord la présentation du personnage au sein des différents courants artistiques et ensuite, la formation de son image à travers des données historiques qui mettront en évidence le développement de la pensée scientifique et des théories médicales dominant dans les milieux intellectuels. Dans l’analyse chronologique du personnage, nous nous sommes appuyée sur plus de trente-cinq auteurs et avons sélectionné deux cents œuvres. Ce principe nous a permis de dégager, d’une part son image récurrente à travers le prisme professionnel; d’autre part d’établir les étapes de son évolution dans le système esthétique de chaque auteur. Grâce à l’étude historique des sciences, nous avons établi le lien entre les deux domaines - médecine et littérature. A chaque période marquée par les mutations scientifiques, nous avons voulu démontrer que la littérature s’empare de ces nouvelles données et impose une image du médecin. Les auteurs romantiques, séduits par la vogue des sciences occultes, font naître un héros mystique. Dans la littérature des années 1860, sensibilisée par Les Réflexes du cerveau de Sečenov qui transforme la médecine en symbole des temps nouveaux, le personnage devient actif et vrai porteur des conceptions scientifiques : il figure désormais au centre du sujet narratif. Ainsi cette recherche a-t-elle cerné la spécificité de l’image du médecin qui se forme sous l’influence de la pensée scientifique que les auteurs transposent dans leurs œuvres. Se situant au croisement de la littérature et de la science, le personnage apparaît véritablement comme la métaphore de son époque. / The goal of this work is to study the figure of the doctor in XIXth century Russian literature, through two data: first of all the presentation of the character within the different artistic trends and then, the development of his image through the historic data which highlight the development of scientific thought and medical theories dominating intellectual circles. In the chronological analysis of the character, we based the work on more than thirty five authors and selected approximately two hundred works. This approach allowed us to establish, on one hand a recurrent image through the professional prism; and on the other hand to establish the steps of its evolution in the aesthetic system of each author. Due to the historical study of sciences, we drew up the link between the two fields – medicine and literature. At each period marked by scientific transformations, we wanted to demonstrate that literary output seizes this new data and enforces the image of the doctor. The romantic authors, attracted by the vogue of occult sciences, gave birth to a mystical character. In the literature of the 1860’s, made aware by Reflexes of the Brain by Sechenov who transforms medicine into the symbol of new times, the character becomes active and a real bearer of scientific notions: from now on he features as the center of the narrative subject. Therefore this research determined the specificity of the image of the doctor which is formed under the influence of scientific thinking that the authors adapt in their works. The character, situated at the crossroads of literature and science, truly appears as the metaphor of his era.

Bakgrund: Patienter som vårdas i livets slutskede önskar en god vård av sjuksköterskor samt en god sista tid. De upplever en förlust av autonomi och självbestämmande och de önskar ett respektfullt bemötande. Patienter anser att otillräckligt stöd från sjuksköterskorna bidrar till orolighet och ångest under sista tiden i livet. Anhöriga till patienter anser att de har ett stort behov av stöd, en god kommunikation och tillräcklig information. De anhöriga upplever inte alltid att detta behov tillfredsställs. Syftet: Beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: En litteraturstudie med beskrivande syntes baserad på 11 kvalitativa artiklar. Resultat: I resultatet framkom två teman med fyra subteman. Det första huvudtemat Göra gott för den unika människan uppmärksammar sjuksköterskors upplevelser av vikten att tillfredsställa patienters behov och att skapa goda relationer. I det andra huvudtemat, Hinder i vårdandet, beskrevs två hinder som sjuksköteskor upplevde, svårighet i kommunikation och brist på kunskap och erfarenhet. Slutsats: Sjusköterskorna upplevde att vården var berikande när de kinde skapa goda relationer med patienter och anhöriga och tillgodose deras behov. Dock upplevde sjuksköterskorna att vården innebar utmaningar som var relaterade till bristande kunskap och erfarenhet vilket kunde utgöra ett hinder till tillfredställa patienternas behov. / Background: Patients who are cared for at the end of life want good care by nurses and good last days of life. They experience a loss of autonomy and self-determination and they want a respectful treatment. Patients believe that insufficient support from the nurses contributes to anxiety and anxiety in palliative care. Relatives of patients believe that they have a great need for support, good communication and sufficient information. The relatives do not always feel that this need is met. Aim: The aim of the examination work is to describe nurses experience of caring for patients at the final stages of life. Method: A literature study with descriptive synthesis based on 11 qualitative articles. Results: The results revealed two themes with four subthemes. The first main theme Do good for the unique person draws attention to nurses' experiences of the importance of satisfying patients' needs and creating good relationships. The second main theme, Obstacles in care, described two obstacles that nurses experienced, difficulties in communication and lack of knowledge and experience. Conclusion: The nurses felt that the care was enriching when they could create good relationships with patients and relatives and meet their needs. However, the nurses experienced the care involved challenges that were related to lack of knowledge and experience, which could constitute an obstacle to satisfying the patients' needs.

No description available.

Bakgrund: Kvinnor som utsätts för våld i nära relationer är idag ett globalt samhällsproblem. En uppskattning av World Health Organisation har påvisat att ungefär 35 procent av kvinnor i världen har upplevt fysisk, psykisk eller sexuellt våld av sin partner under sin livstid.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att vårda kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relation.  Metod: En litteraturöversikt av kvalitativ design har genomförts där 13 vetenskapliga artiklar har granskats, analyserats och kategoriserats. Databaser CINAHL och Pubmed har använts för att söka artiklar mellan år 2009 till 2019.  Resultat: Det finns tydliga brister i vårdandet av våldsutsatta kvinnor och det förkommer känslomässig påverkan hos sjuksköterskor både under och efter mötet med våldsutsatta kvinnor. Resultatet visade även att samtalet har betydande roll för identifikation av våld då det förekommer utmaningar i att få kvinnor att avslöja våld i nära relationer.  Slutsats: Det finns ett ökat utbildningsbehov för sjuksköterskor gällande våld i nära relation. Litteraturöversikten visar att våld i nära relationer är ett ämne som bör uppmärksammas då det är ett samhällsproblem och sjukvården är en plats där sjuksköterskor kan fånga upp våldsutsatta kvinnor. / Background: Women who are exposed to intimate partner violence is today a global societal issue. An estimate by World Health Organisation has demonstrated that approximately 35 percent of women all over the world have experienced physical, psychological or sexual violence performed by their partner during their lifetime.  Aim: The aim was to describe nurses experiences of caring for women who have been exposed to intimate partner violence. Method:A qualitative litterature review was drafted where 13 scholarly articles were reviewed, analyzed and categorized. The databases CINAHL and PubMed were used to find articles between year 2009 – 2019. Result: There are result showed shortcomings in caring of abused women and nurses experience emotional impact both during and after meeting abused women. The result also showed that dialog have a significant role in identifying violence because there are challenges to get women to reveal intimate partner violence.  Conclusion: Nurses are in need of increased education regarding how to care for abused women. The litterature review show that intimate partner violence is a subject that should be noted because it is a societal issue and the health care is a place where nurses can identify these women.

Bakgrund: Substansbrukssyndrom är en medicinsk diagnos som medför ohälsa och lidande för individ och samhälle. Ett antal riskfaktorer återfinns som ökar sårbarheten att drabbas av syndromet. Sjuksköterskans roll är central i vården för dessa patienter. Scheels teori om interaktionell omvårdnad för sjuksköterskor tillämpas i detta arbete. Syfte: Att beskriva upplevelser av vårdpersonals bemötande hos patienter med substansbrukssyndrom samt hur upplevelserna påverkat vården och vårdsökandet för dessa patienter. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ induktiv ansats och deskriptiv design genomfördes med hjälp av tio vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Patienter med substansbrukssyndrom hade enligt artiklarna både positiva, men främst negativa upplevelser av vårdpersonals bemötande. Ett gott bemötande gav bättre vård och ökade benägenheten att söka vård. Negativt bemötande från vårdpersonal påverkade vården negativt och resulterade i lägre vårdkvalitet samt minskade tendensen att söka vård hos patientgruppen. Patienter beskrev stigmatisering som en del av mötet med vårdpersonal. Slutsats: Att lyfta denna patientgrupps erfarenheter är betydelsefullt för att öka förståelsen om hur vi som vårdpersonal ska bemöta dem på bästa sätt. Det är viktigt att sjuksköterskor är medvetna om sina förutfattade meningar och synen på olika patientgrupper för att kunna ge god omvårdnad till alla, däribland patienter som lider av substansbrukssyndrom. / Background: Substance use disorder is a medical diagnosis that brings illness and suffering for the individual and society. There are several risk factors that increase the vulnerability to be affected by the disorder. The nurse’s role is central in the care for these patients. Scheel’s theory on interactive care for nurses is used continuously throughout this paper. Aim: To describe experiences of healthcare personnel’s reception in patients with substance use disorder and how the experiences affected the care and the way these patients seek care. Method: A literature review with a qualitative inductive approach and descriptive design was performed using ten scientific original articles. Results: The reviewed articles showed that patients with substance use disorder had both positive, but above all negative experiences in the reception of healthcare personnel. A good reception resulted in better care and increased the willingness to seek care. Negative receptions from healthcare personnel affected the care negatively and resulted in lower quality of care and decreased the tendency to seek care within the patient group. Patients described stigma as a part of the interaction with healthcare personnel. Conclusion: Raising the experiences of this patient group is essential to improve the understanding of how we as healthcare personnel can receive them in the best way possible. It is important for nurses to be aware of their prejudices and the perception of different groups of patients to be able to give good nursing care to everyone, including patients who suffer from substance use disorder.

Denna studie har som syfte att fördjupa förståelse för hur svensklärare på gymnasiet tänker kring valet av litteratur och dess motivering i litteraturundervisningen. Studiens material består av fem kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lärare på ett svenskt gymnasium. Empirin kategoriseras utifrån fem aspekter och analyseras med utgångspunkt i informanternas val av litteratur och dess motivering till litteraturläsning. Studiens resultat diskuteras med hjälp av aktuell litteraturdidaktisk och allmän didaktisk forskning. Resultatet visar att lärarna har ett metareflexivt tillvägagångssätt till litteraturundervisning samt att det finns interna konflikter i didaktiseringsprocessen. Dessa konflikter kopplas till en diskrepans mellan de mätbara kunskapskraven i undervisningen och den sociokulturella aspekten, vilken verkar vara den viktigaste aspekten som lärarna använder för att legitimera ämnesundervisningen. En konsekvens av denna diskrepans är att elevernas förståelse om motiveringen till litteraturläsning i skolan och lärarnas syfte med litteraturundervisning skiljer sig åt. Följaktligen kan detta medföra förvirring hos eleverna. / This essay has the aim to understand how gymnasial teachers in literature discuss their choice of literary texts, and the reason behind that, in relation to the teaching literature. This study is based on qualitative interviews with five different literature teachers in a Swedish gymnasium. The collected data is categorized into five aspects, then analyzed focusing on every specific aspect which the informants adopt in order to motivate their literary choice. The result of this study is discussed using current literature didactic research and relevant theories of general didactics. The result shows that the informants have a meta-reflexive approach when they teach literature but also that there are some internal conflicts in the didactic process. These internal conflicts regard a discrepancy between the measurable parameters in subject teaching and the socio-cultural aspect, which seems to be the most valuable aspect that the informants use in order to legitimate the subject teaching. A consequence of this discrepancy is that the students’ understanding of why reading literature in school and the teachers’ teaching purposes are not aligned. Therefore, confusion may occur among the students.

Resultaten från PISA undersökningen 2018, i relation till undersökningen som utfördes 2015, visar att elevernas attityd till läsning blivit allt mer negativ och att läsandet har minskat, särskilt bland elever i Sverige. Trots fortbildningar vad gäller att utveckla lärares didaktiska förhållningssätt för att skapa goda förutsättningar för elever att utvecklas till goda läsare, är det någonting som går fel i barnens möte med litteraturen i skolan. Syftet med studien är att undersöka hur elever i årskurs 6 beskriver sin upplevelse och uppfattning av litteraturundervisningen i ämnet svenska och vilka arbetssätt som eleverna anser har en positiv respektive negativ påverkan på deras motivation samt läsintresse. Studien utgår från självbestämmandeteorin och datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer utifrån en kvalitativ ansats.  Resultatet visar en variation av arbetssätt som elever uppskattar mer och mindre i litteraturundervisningen. Gemensamt för hur eleverna beskrev litteraturundervisningen var att valet av bok, läsmiljön, förtydligande av syftet med läsningen samt att meningsfulla uppgifter är avgörande för inställningen till aktiviteten. Det framkom att om betydelsen av skönlitteratur inte reflekteras i klassrummet, reflekteras värdet av läsningen inte heller hos eleverna, vilket i sin tur får konsekvenser för deras motivation. / Results from the PISA survey 2018, in relation to the survey conducted in 2015, show that students’ attitudes to reading have become increasingly negative and that reading has decreased, especially among students in Sweden. Despite continuous education in terms of developing teachers’ didactic approaches to create good conditions for everyone to develop into good readers, something goes wrong in the children’s encounter with the literature in school. The purpose of the study is to investigate how students in year 6 describe their experiences and perceptions of literature teaching in the Swedish subject and which working methods the students consider has a positive and negative impact on their motivation and interest in reading. The study is based on the self-determination theory and data collection was achieved through semi-structured interviews based on a qualitative approach.  The results show a variation of which working methods students appreciate in literature teaching. Common to how the students describe the literature teaching was that the choice of book, the reading environment, clarification of the purpose with the reading and that meaningful assignments are crucial for the attitude to the activity. The results indicate that if the importance of fiction is not reflected in the classroom, the value of reading is not reflected in the students either, which in turn affects their motivation.

No description available.

No description available.

[pt] Obedecendo a estrutura de um diário, esta tese parte de leituras do cotidiano urbano como detonadoras de questões para pensar o papel leitura e das políticas de leitura, tendo como base o texto literário para formação de cidadãos leitores, cientes de seus direitos e obrigações. O Caderno Um – Rio de Janeiro – rememora a história de Sandro Rosa do Nascimento, conhecido como Mancha, responsável pelo sequestro do ônibus 174 na cidade do Rio de Janeiro e também a vida e a morte de Márcio Amaro da Conceição, conhecido como Marcinho VP. O aporte teórico desta discussão se apoia principalmente em Luiz Eduardo Soares, Richard Rorty, Paul Ricoeur, utilizando-se também dos filmes e documentários de José Padilha e Eduardo Coutinho. O Caderno Dois – Montevidéu – se passa no Uruguai quando da pesquisa com a professora Helena Modzelewski, que tem sua tese ancorada em Martha Nussbaum e a educação das emoções através do texto literário. Modzelewski aplica a teoria de Nussbaum em seu trabalho com mulheres em situação de rua, depois transformado em livro: El refugio de las palabras dormidas (2015). Neste caderno se concentra quase toda base teórica da tese, como a ligação entre a educação das emoções e a teoria das capacidades, teorias desenvolvidas por Martha Nussbaum e Amartya Sem. O último caderno, intitulado Caderno Três – Santo Amaro da Purificação – trata da experiência das políticas de leitura no Brasil como o Proler coordenado pela Professora Eliana Yunes e o Projeto Agentes de leitura política amparada pelo Plano Nacional do Livro e Leitura, que teve seu início em 2005 no Ceará, depois foi expandido para outros estados do Brasil, pelo MinC, através da Cátedra Unesco de Leitura PUC-Rio, a partir de 2009. Neste caso, o que se avalia é o aporte da leitura literária para a consciência cidadã compartilhada. / [fr] Fidèle à la structure d un journal intime, cette thèse part des lectures du quotidien urbain en tant que déclencheuses de questions pour penser le rôle de la lecture et des politiques de la lecture et a comme base le texte littéraire pour la formation de citoyens lecteurs, conscients de leurs droits et devoirs. Le premier chapitre remémore l histoire de Sandro Rosa do Nascimento, dit Mancha (tâche), responsable de la prise d otages dans le bus 174 dans la ville de Rio de Janeiro et aussi la vie et la mort de Márcio Amaro da Conceição, surnommé Marcinho VP. L apport théorique de cette discussion se construit surtout sur Richard Rorty, Luiz Eduardo Soares, Paul Ricoeur. Le deuxième chapitre se passe en Uruguay, lors de la recherche avec le professeur Helena Modzelewski, qui a sa thèse ancrée sur Martha Nussbaum et l éducation des émotions par le littéraire. Modzelewski applique la théorie de Nussbaum dans son travail avec des femmes vivant dans les rues, devenu le livre: El refugio de las palabras dormidas (2015). Le troisième et dernier chapitre discute l expérience des politiques de lecture au Brésil, tel que le Proler coordonnée par le professeur Eliana Yunes et le Projet des agents de lecture, politique soutenue par le Plan national du Livre et de la Lecture, qui a connu le jour en 2005, au Ceará, a pris corps et a été intégré dans d autres États du Brésil, grâce au Ministère de la Culture (Minc), par la Chaire Unesco de Lecture PUC-Rio, à partir de 2009. Dans ce cas, ce qui est évalué est l apport de la lecture littéraire pour la conscience citoyenne partagée.