Sedan 2011 tar kursplanen i matematik upp fem förmågor som undervisningenska utveckla hos eleverna. Kompetenstänket har dock inte anammats fullt ut ipraktiken och då läromedel har en central roll i matematikundervisningen skullede kunna stödja lärares undervisning i detta hänseende. Studien ifrågaundersöker därför vilka förutsättningar utvalda lärarhandledningar ger lärare attbedriva undervisning som inkluderar de fem matematiska förmågorna.Forskningsfrågorna besvaras med hjälp av läromedelsanalys,lektionsobservationer och lärarintervjuer, och de matematiska förmågornadefinieras utifrån det teoretiska ramverket Mathematical Competency ResearchFramework (MCRF). Resultatet visar att både lärarhandledningar och läraresundervisning omfattar kursplanens förmågor på ett obalanserat sätt, då stor viktläggs på räkneförmågan. Lärare reflekterar dessutom inte över förmågorna närde utformar sin matematikundervisning, vilket bland annat pekar på attförmågorna skulle kunna lyftas fram mer explicit i de undersöktalärarhandledningarna.

Digitaliseringen fortskrider inom den svenska skolan och rapporter som menar att lärare inte integrerar digitala verktyg i matematikundervisningen i samma utsträckning som andra ämnen. Tidigare forskning pekar på att det råder en kompetensbrist bland lärares förmåga till att integrera digitala verktyg i undervisningen. Därmed blir syftet med denna studie att undersöka och belysa hur lärare beskriver integrationen av digitala verktyg i matematikundervisningen samt hur lärarna ser på elevers lärande. Författaren till detta arbete har intervjuat fem lärare för att samla in data. Teorier såsom TPACK och TPACK development model används för att analysera datamaterial från intervjuerna från de fem lärarna. Studiens resultat pekar på att elevers lärande främjas men att det kan uppstå problematik i integrationen av digitala verktyg i matematikundervisning. Vidare framkommer det att förutsättningar måste skapas för både lärare och elev i integrationen av digitala verktyg i undervisningen. Slutligen dras slutsatsen att digitala verktyg allena inte bär med sig en pedagogik själv utan det är läraren som måste tillämpa digitala verktyg utifrån pedagogiska syften.

Studien undersöker förskollärares syn på matematikundervisningen samt hur de arbetar för att främja barns matematiska kunskaper i förskolans verksamheter. Studien var en kvalitativ intervju där det intervjuades åtta förskollärare från olika förskolor. Studiens resultat visade många aspekter som är grundläggande för matematikundervisning och matematikinlärning i förskolan, där förskolläraren har en central roll i att främja barns matematiska kunskaper. Resultaten analyserades med hjälp av utvecklingspedagogiskt perspektiv och dess centrala begrepp. Studiens resultat kopplades och jämfördes med olika tidigare forskningar som visade en tydlig koppling mellan resultaten och den tidigare forskningen. Studiens slutsats byggdes på förskollärares resonemang och deras arbetssätt mot matematikundervisning. I slutsatsen framkom det även att matematik är ett ämne som finns överallt i förskolan, och att matematikundervisningen främst sker spontant och är sällan planerad.

This is a study of assessment in mathematics classrooms and assessment is here regarded as a concept with broad boundaries including e.g. diagnostic tests, portfolios, and acts in teacher-student communication. The study’s purpose is to analyse and understand assessment acts in discursive practices in mathematics classroom communication in terms of affordances for students’ active agency and learning. Five mathematics classrooms are visited and the main data consists of video-recordings and written classroom material. In the study, I examine assessment acts, focuses of assessment acts, and roles of semiotic resources (symbols, gestures, speech etc.). With these findings as a basis, four discourses of assessment in mathematics classrooms are construed. A main conclusion is how the construed discourses hold different affordances for students’ active agency and learning. One discourse, “Do it quick and do it right” has similarities to a traditional discourse of assessment described in previous research. In a second discourse, “Anything goes”, students’ performances that can be regarded as mathematically inappropriate are left unchallenged. In both these discourses the affordances for students’ active agency and learning of mathematics are considered low. In a third discourse, “Anything can be up for a discussion”, the focuses of assessment acts are mainly on mathematics processes and available semiotic resources are connected to these focuses. The fourth discourse, “Reasoning takes time”, takes it one step further with a lower pace and an emphasis on mathematics processes such as reasoning and problem-solving. In these two latter discourses the affordances for students’ active agency and learning of mathematics are high. I contend that there is positive power in an increased awareness of discourses like these. The four discourses of this study can be powerful in discussions about, understandings of, and positive changes in assessment practices in mathematics classrooms.

Syftet med avhandlingen är att beskriva, analysera och förstå matematikundervisning på lågstadiet. Mer precist är syftet att undersöka vad denna undervisning ger elever i några klassrum möjlighet att lära då undervisningsinnehållet är skriftliga räknemetoder för addition och  ubtraktion. Centrala frågor är vad lärare och elever gör i matematikklassrummet och vad eleverna, som en följd av undervisningen har möjlighet att lära. En fältstudie har genomförts i fem klasser med början på våren i år 2 och fortsättning under hösten i år 3. Sammanlagt 24 lektioner har videofilmats. Materialet har analyserats i två etapper, med början i en empiri nära, tematisk analys. Verksamhetsteorin är teoretisk utgångspunkt och analysverktyget som inspirerats av Engeströms modell för verksamhetssystem har varit vägledande i den andra etappen av analysen. Resultatet visar fyra typer av undervisningsverksamheter i matematik, vilka resulterar i möjligt lärande som varierar i förhållande till de förmågemål som anges i Lgr11. Det framgår också att de utmärkande metoder som lärare och elever använder kan ordnas i fem grupper, i huvudsak beroende på vilka kunskapsaspekter metoderna riktas mot. Det gäller metoder där procedurer, begrepp och samband, matematisk kommunikation och resonemang samt intresse och tilltro är i centrum, tillsammans med metoder som bidrar till stötestenar, vilka innebär utmaningar för både lärare och elever. Resultatet diskuteras mot bakgrund av forskning om undervisning och lärande i matematik med inriktning mot språklig kommunikation, användning av laborativt material, klassrumskultur och klassrumsorganisation. / The aim of this study is to describe, analyse and understand teaching of mathematics in lower primary school. More precisely, the aim is to investigate what this teaching offers pupils in some classrooms in terms of learning, when the content of teaching is written calculation methods for addition and subtraction. Teachers’ and pupils’ activities are in focus, as well as what it is possible for the pupils to learn as a consequence of these activities. Collection of data has been carried out in five classes, starting in spring when the pupils were in second grade and finished by the end of the autumn, when the pupils were in third grade. The video-recorded material comprises a total of 24 lessons. The collected research material has been analysed in two steps, where the first step can be described as empirically oriented and thematical. The theoretical perspective is Activity theory (CHAT) and an analysing tool, inspired by Engeström’s model has guided the second step of the analysis. The result demonstrates four types of teaching activities in mathematics, which leads to possible learning that varies in relation to the educational goals set in the curriculum (Lgr11). It is also shown that teachers and pupils make use of a variety of characteristic methods, which can be sorted into five groups, primarily based on ability aspects that are actualised by different methods. These are methods, where (1) procedures, (2) concepts and connections, (3) mathematical communication and reasoning, and (4) interest and confidence are in focus. There is also a fifth group, but it deviates from the others, as it consists of methods that contribute to (5) stumbling blocks, which in turn means that they become challenges for teachers as well as pupils. The results are discussed in relation to other research about teaching and learning mathematics.

According to the Swedish curriculum for the compulsory school, every teacher has an obligation to differentiate students’ education to promote their development and learning needs. The study carried out in this paper is a qualitative interview study with Swedish teachers that have experience teaching particularly gifted students in mathematics. The study is based on the implementation theory where the aim of the study is to present an overview of different challenges that teachers encounter when trying to implement the decisions made regarding education of gifted students in mathematics. Furthermore, the aim of the study was to see if there were differences, and what those differences were, between the challenges that Swedish teachers mentioned versus the challenges that are acknowledged in previous international research.  A deductive approach is used rooting the analysis in key concepts based on previous research. The key concepts or challenges we found were mathematical competence, student interests and motivations, appropriate challenge for students, inclusion, identification, prioritizing, time, materials, lack of education and collegial cooperation. We found plenty of similarities to the previous research on the area but could however also see tendencies in our study which hasn’t been discussed in the presented previous research. For example, we noticed that teachers in our study mentioned the importance of experience. We also noticed that some of the key challenges from the previous research didn’t seem to be as prominent in this study.