Uppsatsens syfte är att undersöka de bakomliggande faktorerna till konflikten mellan folkgruppen rohingya och majoritetsbefolkningen i Myanmar. Vidare har syftet även varit att undersöka maktrelationerna i landet och hur de har påverkat den så kallade decimeringen mot rohingya. Undersökningen har tillämpat realismen och konstruktivismen till situationen för att utreda händelserna som föregått det senaste decenniet, genom att applicera följande frågeställningar.  Vad är det för maktutövning som utövas mot rohingyerna i Myanma?  Vilka maktförhållanden på den internationella arenan påverkar rohingyernas situation? Undersökningen har visat att den obalanserade makten mellan rohingyerna och militären har resulterat i diskriminering och våld mot minoritetsgruppen. Detta sker genom att militären och makthavarna använder sig av både indirekt och direkt maktutövning för att bibehålla sin makt lika väl som rohingyernas rättigheter fortsatt begränsas. Undersökningen har också framkommit att detta sker genom stiftandet av lagar och regler som endast gynnar den burmesisk-buddhistiska folkgruppen i syfte att bibehålla obalansen.  Vidare har många år av diskriminering resulterat i att rohingyerna ligger i underläge och utanförskap då de nekas tillträde till publika sfärer, såsom skola, utbildning och sjukvård. Dem saknar även nationstillhörighet och medborgerliga rättigheter. De buddhistiska, nationalistiska och fascistiska normerna och värderingarna i landet har bidragit till denna underlåtna syn på folkgruppen trots att Myanmars regeringen har försökt demokratisera landet de senaste åren. Dock erkänner regeringen inte diskrimineringen eller etniska rensningen som pågår gentemot rohingyerna. I och med det har dem obalanserade maktrelationerna upprätthållits och därav resulterat i att rohingyerna inte kan påverka sin situation

Denna studie hade till syfte att med en narrativ analysmetod studera interaktionen mellan hiphop-rapparen Petter och Stockholm City. De specifika frågorna som vi ville ha svar på i den här studien var hur Petter beskriver Stockholm som plats och som social struktur, hur hans inställning är till staden, hur detta påverkar individens livsstil och identitet, hur Petter beskriver sin relation till staden och hur detta kan förklaras genom tidigare forskning, vilka konsekvenser som Petter ser Stockholm har för honom och för andra som bor i den staden när det gäller etnicitet och sociospatiala faktorer. Metoden som användes i denna studie var en narrativ analys av 5 raptexter av Petter. Texterna analyserades och indelades i teman i enlighet med det som kallas tematisk analys, som är en form av narrativ analys. Resultaten visar att Petter beskriver Stockholm som en plats han älskar men också kritiserar hårt. Stadens sociala struktur beskrivs ur ett marxistiskt perspektiv. Denna studie visar också att Petter beskriver Stockholm som en plats som har sina fula och vackra sidor. Hans inställning till staden är ett slags hat-kärleksförhållande. Petter identifierar sig mycket med staden och detta sätt att identifiera sig med den lokala storstaden man bor i förklaras i teorin om urbanism, så resultaten backas upp av tidigare forskning. Resultaten visar också att Petter ser Stockholm som en plats som får människor att bete sig på vissa sätt, till exempel att göra människor materialistiska. Resultaten kopplades till teorin om urbanism och diskuterades. En intressant notering är att Petter inte till hundra procent faller i linje med förklaringen av urbanismteorin genom att han inte lägger någon större vikt, om alls, vid etnicitet eller sociospatiala faktorer. Han har mer av ett marxistiskt klassperspektiv, åtminstone i dessa 5 raptextlåtar som analyserades i denna studie. / This study had the purpose of studying, with a narrative analysis method, the interaction between the hiphop-rapper artist Petter and Stockholm City. The specific questions that we wanted answered in this study was how Petter describes Stockholm as a place and as a social structure, how his attitude is towards the city, how this effects the individual`s lifestyle and identity, how Petter describes his relationship with the city and how this can be explained through earlier research, what consequences Petter sees Stockholm has for him and for others who live in that city when it comes to ethnicity and sociospatial factors. The method used in this study was a narrative analysis of 5 rap texts of Petter. The texts were analyzed and divided into themes in accordance with what is called thematic analysis, which is a form of narrative analysis. The results show that Petter describes Stockholm as a place he loves but also heavily criticize. The social structure of the city is described from a Marxist perspective. This study also shows that Petter describes Stockholm as place that has it´s ugly and beautiful sides. His attitude towards the city is a kind of a love-hate relationship. Petter very much identifies with the city and this way of identifying with the local big city you live in is explained in the theory of urbanism, so the results are backed by earlier research. The results also show that Petter sees Stockholm as a place that makes people behave in certain ways, for example making people materialistic. The results were linked to the theory of urbanism and discussed. An interesting note is that Petter don´t onehundred percent fall in line with the explanation provided by the theory of urbanismin that he doesn’t put much emphasis, if at all, on etnicity or sociospatial factors. He has more of a Marxist class perspective, at least in these 5 rap text songs that were analyzed in this study.

Även om den internationella arenan har sett en god utveckling när det gäller att skydda mänskliga rättigheter och inte kränka dem, har vissa länders regeringar, som Turkiet, ignorerat sina löften inför FN att skydda mänskliga rättigheter och inte kränka dem, även om Turkiet var ett av de första länder under det senaste århundradet att ratificera FN:s stadga för att skydda mänskliga rättigheter. Men enligt internationella organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter är Turkiet ett av de länder där mänskliga rättigheter har minskat de senaste åren, särskilt efter kuppen 2016. Bevis visar att den turkiska regeringen har begått våldsamma kränkningar mot aktivister, politiker, civila och fria medier. Därför kommer uppsatsen att belysa en av minoriteterna i Turkiet, den kurdiska minoriteten, och de kränkningar de utsatts för. Uppsatsen kommer också att ta upp nedgången i kvinnors minskade rättigheter och det våld som turkiska kvinnor utsätts för idag till följd av Turkiets utträde ur Istanbul Fördraget. Uppsatsen kommer utifrån teorier att analysera kränkningar av mänskliga rättigheter. Vidare kommer analyseras regeringssystemet i Turkiet. Den turkiska regeringen är en autokratisk regim och det är därför den kurdiska minoritetens rättigheter kränks, och även kvinnors rättigheter minskade och de utsattes för kränkningar som ett resultat av turkisk politik. Denna studie genomfördes också genom en fallstudie och analytisk ram eftersom detta tillvägagångssätt var lämpligt för att få en djupare förståelse av situationen för kränkningar av mänskliga rättigheter i Turkiet.

I uppsatsen undersöks svenska myndigheters föreställningar om den romska minoriteten under tidsperioden 1923–1966. Genom att analysera fyra olika myndighetsdiskurser (1923, 1944, 1956 och 1966) har jag undersökt myndigheters konstruktioner av den romska minoriteten i Sverige. Att fastställa vilken kontinuitet respektive förändring som har förekommit i myndighetsdiskurserna har också varit ett mål med uppsatsen. Metoden som använts är en diskursanalys inspirerad av Foucaults synsätt om makt/kunskap, samt att det som framställs som normalt implicerar att det som inte nämns i diskursen är onormalt och avvikande. Resultatet bekräftar tidigare forskning om att romerna betraktades som ett olösligt problem, i en utredning från 1923, eftersom de essentialistiska idéerna var så framträdande. Samtidigt har jag visat att det förekom flera språkliga inkonsekvenser, vilket bland annat berodde på att utredningskommittén var partisk. Det förekom också språkliga inkonsekvenser i myndighetsdiskursen från 1944, även om romerna inte längre betraktades som ett olösligt problem. År 1956 hade moderniseringstanken, om att romerna skulle assimileras och bli bofasta, fått fotfäste i myndighetsdiskursen. Trots att äldre essentialistiska idéer avfärdades av utredningens expert, Carl-Herman Tillhagen, var även denna myndighetsdiskurs fylld av motsägelser, eftersom den bland annat innehöll flera essentialistiska utsagor om den romska populationen. I socialläkaren John Takmans slutrapport från 1966 är moderniserings- tanken än mer framträdande, samtidigt som Takman var noga med att tydligt ta avstånd från äldre essentialistiska tankemönster. Trots detta avståndstagande användes essentialistiska kategorier, såsom ras, både i Takmans slutrapport, samt i den omfattande socialmedicinska studie av den romska minoriteten, som rapporten beskriver. Historikern Ida Ohlsson Al Fakir har visat att orsaken till detta hade att göra med att kategorin ras även hade fått en social dimension inom vetenskapen vid denna tid. Jag menar att också den intertextuella dimensionen hade stor betydelse, eftersom min uppsats visar att det förekom omfattande kontinuitet, gällande begreppsanvändning, mellan de fyra myndighetsdiskurserna. Även om de två yngre myndighetsdiskurserna uppvisade en betydligt mer liberal inställning till den romska minoriteten, framgår det ändå tydligt att man kraftigt åsidosatte den traditionella romska kulturen, till förmån för romernas assimilering, vilket per automatik också innebar modernisering.

No description available.

Minority rights has been a common subject of discussion for several years and since the United Nations Declaration on the Rights of Indigenous Peoples was adopted the interest in the matter has far from decreased. One of the countries voting in favor of the declaration is Sweden, and although they volunteerly decided to comply with the agreement they have received numerous complaints on how they treat the indigenous people inhabiting certain areas of the country. When constructing new rights, a plan on how to make them apply to everyone who is entitled to them has to be formed, which can be a bit challenging to say the least. This paper presents two different approaches used when creating minority rights – individual rights and group rights – and applies them on two cases – Sweden and Norway – in order to discover which of these methods dominate said field. This is made through examining three different categories of rights – political, economical and social – to see which differences can be found between Sweden and Norway when it comes to indigenous people’s rights, and how these differences relate to individual and group rights. The conclusion of the study is that group rights is the dominating approach, but focusing on both groups and individuals has been the most successful method yet.

Syftet med studien var att få en bättre förståelse och bredare kunskap om problematiken runt kvinnors underrepresentation som tränare inom svensk innebandy. Inom idrotten är ledarskap ett mansdominerat område och världen över hamnar kvinnor i en minoritetsposition. Studien belyser problemet utifrån en sociokulturell teori med fokus på att förstå de sociala strukturer som format en idrottskultur som är manligt kodad. För att få en fördjupad förståelse har det teoretiska ramverket kombinerats med ett genus- och organisationsperspektiv. Det avgränsade syftet med studien var att genom innebandytränares uppfattningar analysera vad i idrottskulturen och genusstrukturen som har betydelse för att det är fler män än kvinnor som är tränare inom innebandy, samt via innebandytränares uppfattningar undersöka potentiella förändringar som kan vidtas för att öka antalet kvinnor som innebandytränare. Studiens resultat baseras på data skapat genom fyra fokusgrupper med totalt 13 huvudtränare inom innebandy, där både kvinnor och mäns perspektiv på och erfarenheter av problemet inkluderades. Studiens resultat visar bland annat på svårigheter för kvinnor att kliva fram och respekteras som innebandytränare och att kvinnor får ett annorlunda bemötande jämfört med manliga kollegor. Ytterligare ett centralt resultat från studien är behovet av förebilder för barn och ungdomar för att förändra synen på kvinnor i tränarpositioner. Vi kan med stöd från studiens resultat och analys säga att idrottskulturen inom svensk innebandy består av traditionell genusstruktur som skapar mindre möjligheter för kvinnor att bli och vara tränare inom innebandy.

Det har under senare år flitigt debatterats om Public Service vara eller inte vara. Vissa hävdar att Public Service är en föråldrad kvarleva av monopoltiden som borde avvecklas och att TV-utbudet ändå skulle hålla en hög kvalitet. Andra däremot menar att Public Service idag är ”viktigare än någonsin”. Vad man än tycker om programutbudet som SVT, SR och UR har kan man inte förneka att det ligger mycket tid och arbete bakom deras produktioner. Uppsatsen behandlar ämnet Public Service i relation till det samiska programutbudet i Sveriges television. Syftet med denna studie är att granska Public Service-relaterade dokument, så som propositioner rörande ämnet, vilka krav Sveriges television har på sig samt om de uppfyller dessa. Med den nationella minoritetsgruppen samer som exempel har vi för avsikt att skildra komplexiteten runt minoritets-ansvaret. Exempel på frågor som behandlas är: Vem formulerar detta minoritetsansvar och vad innebär det? Hur definierar staten och SVT vem som är same, om man utgår ifrån styrdokument för Public Service? Via systematisk undersökning av dessa texter, med hjälp av kvalitativ innehållsanalys samt kritisk granskning, har vi analyserat innehållet utifrån våra frågeställningar.

The aim of this thesis is to study the situation of minorities in Slovakia before and after the EU-membership and if EU has played a role in the situation. Also the criteria for becoming a member and other treaties regarding protection of minorities between European institutions and the accession/member states are studied. With the help of i.e. literature, relevant internet pages and yearly studies of EU, the conclusion has been made that Slovakia has made an immense change in the state’s legislation when it comes to minorities and their fundamental rights, but that changes need to be made in attitudes as well. Nationalist parties have been and still are in government and keep on disregarding EU rules, and in order to make the situation better for minorities and legislation work even in practice, the EU needs to take more action against the government than just agreements on paper.

No description available.