Uppsatsstudien undersökte med halvstrukturerade intervjuer yrkesverksamma manliga socionomer i socialt arbete. Informanternas upplevelse om hur det är att vara man inom socialt arbete sattes i fokus. Nio manliga socionomer i åldrarna 23–65 intervjuades. Teorin som valdes för denna uppsatsstudie var Connells (2005) hegemoniska maskulinitetsteori. Analysen bestod i en Framework-liknande tematisk matris (Ritchie, Lewis, Mcnaughton Nicholls & Ormston, 2014). Bland de viktigaste resultaten för uppsatsstudien var att det var önskvärt att rekrytera fler män till socialt arbete. Det framkom att kompetens går före kön. Resultaten visade att det saknades män med socionomexamen, vilket gjorde det svårt att uppnå könsblandade arbetsgrupper. En ökad tvåkönad blandning i arbetsgrupperna skulle både öka kvaliteten på insatser samt skapa en bättre arbetsmiljö, menar informanterna. De yrkesverksamma männen inom socialt arbete är en bristvara, därför förekom enligt informanterna att de fick fördelar i och med sin könstillhörighet. Fördelar i termer av karriär och löner och nackdelar i termer av en kårmässig negativ stereotypisering av män. Slutsatsen för detta arbete var att kunskap om maskuliniteter bör höjas inom socialt arbete. / The essay examined professional male social workers in social work with semi-structured interviews. The informants' experience of being a man in social work was put in focus. Nine male social workers in the ages 23-65 were interviewed. The theory chosen for this essay was Connell's (2005) hegemonic masculinity theory. The analysis consisted of a framework-like thematic matrix (Ritchie, Lewis, Mcnaughton Nicholls & Ormston, 2014). Among the most significant finds for this study was that it was desirable to recruit more men into social work. Results show that competence was more important than one’s sex and that there were not enough men with a proper social worker degree, which made it difficult to achieve mixed work groups sex-wise. An increased mix of sexes in the work groups would increase the quality of efforts and create a better working environment, according to the informants. Men in social work were in short supply, therefore did the informants find that they gained benefits because of their sex. Benefits in terms of career and wages and disadvantages in terms of a categorically negative stereotyping of men. The conclusion of this paper was that knowledge about masculinities should be increased in social work.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur kvinnor som migrerat till Sverige upplever en förening som arbetar för ”invandrarkvinnor” samt att etablera en diskussion kring föreningens verksamhet och målgrupp. För att uppfylla syftet har material samlats genom utförda intervjuer med kvinnor som på olika sätt är engagerade i föreningen. Dessutom har observationer utförts för att kunna fördjupa förståelsen för hur verksamheten fungerar. Materialet har sedan analyserats med hjälp av teori som postkolonial feminism, kulturellt kapital och gemeinschaft. Resultat som framkommit genom detta arbetssätt är att informanterna upplever föreningen som en plats som ger dem den känsla av gemenskap som kompenserar för de olika känslor av utanförskap som de gått igenom. Ett annat resultat av studien är att känslan av gemenskap kommer från upplevelsen av att kvinnor som sökt sig till förening i hög utsträckning delar erfarenheter.

Syftet med föreliggande undersökning är att ta reda påvilket utrymme det finns för undervisning om mandeism inom ramen för svensk religionskunskapsundervisning samt att ta reda på hur några mandeiska ungdomar upplever religionskunskapsämnet. Undersökningen har genomförts med hjälp av en kvalitativansats som består av 7elevintervjuer och 2 lärarintervjuer. Undersökningen visar att mandeism inte tas upp på religionskunskapsundervisningen och att vissa elever tycker att detta är jobbigt. Vidare har det visat sig att en del elever upplever ett utanförskap eftersom den mandeiska religionen aldrig tas upp i undervisningen. Resultatet har även visat att lärarna menar att de inte har möjlighet att undervisa om mandeism eftersom det inte finns med i det centrala innehållet för årskurs 7–9. Även om mandeismen inte nämns i det centrala innehållet i läroplanen menar jag dock att det finns möjligheter för undervisning om mandeism då syftet med religionskunskapsämnet är att elever ska få möjlighet att utveckla kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i det egna samhället och på andra håll i världen.

Women constitute a minority in most military organizations, and previous research indicates that women face several barriers that affect both their careers and well-being in the organization. In the Swedish Armed Forces women were admitted to all services and branches with the same rights as men in 1989, but despite that there are now only 7 % female officers, and 17 % women in total in the organization. This study aims to examine the reasons for the minority of women at the higher positions and whether this can be understood from the factors identified by previous research, which also constitute the theoretical framework used in this study. The study is conducted on the basis of interviews with 12 female soldiers and officers in the Swedish Armed Forces, where women's thoughts and experiences about their careers and situation in the organization were sought. The results of the study show that there are factors influenced by both the organization and by the individual themselves that affect women's careers. The factors according to the respondents that have the most impact are negative attitudes and treatment from men, the organization's culture and jargon, as well as difficulties in combining a family life with work in the defense sector, and lack of support and role models.

Syftet med denna uppsats är att undersöka kvinnliga piloters erfarenheter av att arbeta i en mansdominerad bransch. Speciellt intressant är kvinnornas upplevelser av hur könsnormer tar sig uttryck i en bransch som både är mansdominerad och maskulint kodad. För att besvara studiens syfte samlades materialet in via semistrukturerade telefonintervjuer med sju kvinnliga piloter. Det teoretiska ramverk studien använder sig av är Goffmans dramaturgiska perspektiv, doing gender samt hegemonisk maskulinitet. Studiens resultat visar att de existerande könsnormerna som intervjudeltagarna gav uttryck för inom yrket representerades av typiska feminina och maskulina normer. Så som att de manliga piloterna skulle vara mer tekniskt begåvade medan kvinnliga piloter är mer känslosamma. De intervjuade kvinnliga piloterna uppgav att de behöver prestera bättre än en manlig kollega för att få samma acceptans kring sin kompetens i pilotrollen, baserat på de rådande normerna om att kvinnor inte är lika tekniskt begåvade som männen. Således anpassar sig de kvinnliga piloterna i studien efter den normaliserade synen på pilotyrket genom att öka sin prestation. Studien fann även att majoriteten av de kvinnliga piloterna har fått negativa kommentarer angående deras kompetens.

Studien syftar till att undersöka samers framställning inom religionsämnet i svenska läroplaner inom grundskola och gymnasieskola. Frågorna som legat till grund för undersökningen har varit under vilka år läroplanerna har förändrats och hur religionsämnet har förändrats. Vidare har frågor ställts som hur länge samer har nämnts i läroplaner samt hur benämningen har förändrats. Arbetet har avgränsats genom att enbart välja grundskolans- och gymnasieskolans läroplaner samt fokuserat på religionsämnet. En kvalitativ- samt komparativ metod har använts för att tolka och jämföra läroplaner samt samers framställning i dessa. Ett diskursteoretiskt perspektiv har använts för att belysa samhällsstrukturer som kan påverka samers framställning. Resultatet visade att grundskolan har fem läroplaner som utgivits från 1962 till och med år 2011. Historiskt sett har religionsämnet benämnts som kristendomskunskap, numer benämner man ämnet däremot som religionskunskap, vilket kom att ändras till följd av Lgr 69. Tidigare låg fokus inom ämnet på bibelstudier, till att fokuset numer snarare ägnas till större religioner. Samtliga läroplaner redogör för att utbildningen ska vara objektiv, allsidig och saklig. I grundskolans läroplaner har naturfolk eller minoriteter nämnts, i Lgr 11 nämndes samer som ett moment i årskurs 4–6. Fokus ligger däremot på äldre samisk religion. Läroplanen för gymnasieskolan har utgivits i tre utgåvor, från år 1970–2011. Ingen av läroplanerna har lyft varken minoritet, naturfolk eller samer. Slutligen har undersökningen visat att samer till stor del inte lyfts i undervisningen, förutom den äldre samiska religionen, vilket upprätthåller okunskapen i samhället om samer.

Syftet med studien var att undersöka männens upplevelse av att arbeta på en kvinnodominerad arbetsplats. Empiriinsamlingen har skett utifrån sex enskilda intervjuer med män som arbetar på förskola. De teoretiska utgångspunkterna har varit sociala genusmönster, könsprocesser i organisationer och minoriteter i organisationer, vilka har använts för att analysera det insamlade materialet. Materialet visade att de flesta av intervjupersonerna tyckte att kön har betydelse i förskolan, bland annat för att det inte förväntas att män ska arbeta i förskola. Intervjupersonerna upplevde de tre tendenser som kännetecknar minoriteter på arbetsplatser, synlighet, kontrast och assimilering. Männen upplever stereotypiska föreställningar om män i förskolan av de kvinnliga förskolpedagogerna, bland annat att de blir tilldelade specifika arbetsuppgifter och stereotypiska könsroller, som upprätthåller sociala genusmönster. Materialet visade även hur männen konstant tänker på hur de agerar med barnen i förskolan för att inte riskera att bli misstänkliggjord för sexuella övergrepp mot barn. Resultatet analyserades utifrån två huvudteman, genusmönster och konsekvenser samt erfarenheter av att vara i minoritet, som redogör männens upplevelse av att arbeta som minoritet på en kvinnodominerad arbetsplats. För vidare forskning hade det varit intresserat att gå ännu djupare i minoritetsproblematiken på både kvinno- och mansdominerade arbetsplatser. / The aim of the study was to investigate men's experience of working in a women-dominated workplace. The collection of data has been based on six individual interviews with men who work in preschool. The theoretical starting points have been social gender patterns, gender processes in organizations and minorities in organizations, which have been used to analyze the material from the interviews. The material showed that most of the interviewees thought that gender is important in preschool, partly because men are not expected to work in preschool. The interviewees experienced the three tendencies that characterize minorities in the workplace: visibility, contrast and assimilation. The men experience stereotypical conceptions about men in preschool by the female preschool educators, among other things that they are assigned specific tasks and stereotypical gender roles, which maintain social gender patterns. The material also showed how the men constantly think about how they interact with the children in the preschool so as not to risk being suspected of sexual assault against children. The result was analyzed based on two main themes, gender patterns and consequences and experiences of being a minority, that describe the men's experience of working as a minority in a women-dominated workplace. For further research, it would have been interesting to go even deeper into the minority problem in both women and male-dominated workplaces.

Bakgrund: I takt med den ökade migrationen ökar även kraven på hälso- och sjukvården. När individer med annan kulturell bakgrund uppsöker hälso- och sjukvård behöver den anpassas efter individen bakom kulturen vilket inte alltid sker på ett optimalt sätt när det saknas rätt kompetens hos sjuksköterskan.Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad av etniska minoriteter.Metod: Denna studie är en litteraturöversikt som baseras på 15 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL, PsycInfo och PubMed. Artiklarna kommer från Finland, Iran, Irland, Japan, Kina, Norge, Singapore, Storbritannien, Sverige, USA, Taiwan, Turkiet och Österrike och är publicerade mellan år 2010 - 2020.Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskan behöver en ökad kulturell kompetens för att utöva en jämställd omvårdnad oavsett vad patienten har för kulturell bakgrund. Analysen genererade tre olika teman, utmaningar i kommunikationen, bristen på kulturell kompetens samt kulturella skillnader skapar olika förväntningar på vårdmötet.Slutsats: Resultatet visar att kulturskillnader mellan sjuksköterskan och patienter från etniska minoriteter resulterar i ett komplext möte då resultatet tyder på att den kulturella kompetensen saknas eller kan utvecklas. Detta innebär att transkulturell utbildning inom professionen är nödvändig. De samlade resultaten tyder på att kunskap inom området påvisats bidra till sjuksköterskans professionella utveckling. Detta ökar chansen till att patienter från etniska minoriteter kan få en mer personcentrerad och kulturanpassad omvårdnad. / Background: In step with the increased migration, the demands on health care are also increasing. When people with other cultural backgrounds seek health care, the care needs to be adapted to the person behind the culture, which does not always happen in an optimal way when the nurse lacks the right skills.Aim: The aim is to shed light on registered nurse's experiences of caring for patients from ethnic minority groups.Method: This study is a literature review based on 15 scientific articles from the CINAHL, PsycInfo and PubMed databases. The articles come from Austria, China, Finland, Iran, Ireland, Japan, Norway, Singapore, Sweden, Turkey, UK and USA. The articles were published between the years 2010 and 2020.Results: The results show that the registered nurse needs increased cultural competence to practice equal care, regardless of the patient's cultural background. The analysis generated four different main themes, challenges in communication, lack of cultural competence and cultural differences create different expectations of the care meeting.Conclusion: The results show that cultural differences between the registered nurse and patients from ethnic minorities result in a complex meeting as the evidence indicates that the cultural competence is lacking or can be developed. The overall results indicate that knowledge in the field has been shown to contribute to the nurse's professional development and that patients from ethnic minorities can receive more person-centered and culturally adapted nursing.

This is a qualitative interview study that examines the life of young Jewish women in Sweden. The purpose of this essay is to investigate what parts of the Jewish tradition that the young women has chosen to maintain in their lives as well as to investigate the relationship between the Jewish girls and their non-Jewish environment. Material was collected with the help ofeighth semi-structured interviews and used to further be discussed and analyzed alongside previous research and chosen theoretical aspects. According to the result, a Jewish community in terms of family, friends or assemblies is crucial for the Jews’ ability to maintain their culture. In their very own community, the young women celebrate several Jewish holidays and create a strong bond to Israel. The religious aspect of Judaism has none or very little impact on the girls’ lives. This can be explained by their secularized environment and the fact the Judaism is more than just a religion. It is an ethnic group that shares history where the young women see themselves as a part of this collective. Furthermore, their relationship with their non-Jewish surroundings turns out to be quite uncomplicated even though they all have experienced antisemitism to a varying degree. The conclusion from this study is that even though the girls are not religious at all and despite their concerns related to being Jewish, the young women are very proud of their heritage and want to pass it on to future generations.

The study examines the recountings of the work of five librarians at four public libraries in smaller municipalities in southern Sweden with their assignment of national minorities. Reports have shown that there are shortcomings in many libraries with regard to the fulfillment of goals described in the Library Act’s writing about national minorities. The study aims to investigate what activities representatives of libraries recount they work with, how they reason about national minorities’ visibility in the library space and how they view the library’s minority policy role. The method used is semi-structured interviews. The material is analyzed thematically. The theory guiding the study is R. Audunson et. als theory of libraries as a meeting place and its ability to bridge gaps in society. In the librarians’ recountings it appears that they primarily work with libraries as being low intensive meeting places which includes collections, expositions and visibility in the library space. Some of them work with events that can be described as high intensive activities. The results of the study cautiously suggests that it may not be sufficient to solely serve as low intensive meeting places in same ways as before in order to break old traditions of not having prioritized national minorities in the past. The study contributes with descriptions of librairians’ experiences of and thoughts on the subject at a time when national minority policies are being raised and the results may provide insights on how additional incentives for public libraries can be designed.