I korridorerna på lärarutbildningen berättas det om upplevelser från skolans värld där villkoren för män och kvinnor inte är lika. Det är fördomar och förväntningar som inte hör hemma i ett samhälle som eftersträvar jämställdhet mellan könen och jämlikhet på arbetsplatsen. Mannen är i minoritet, utför historiskt feminint kodade uppgifter och står samtidigt för det manliga perspektivet. Vilka erfarenheter och upplevelser kopplat till genus kan manliga lärarstudenter berätta om från sin verksamhetsförlagda tid? För att besvara denna frågeställning intervjuades fem manliga lärarstudenter med avklarad verksamhetsförlagd tid inom fritidsverksamhet och grundskolans tidigare år. Tyvärr fanns det ej några studenter med erfarenhet inom förskolan att tillgå. Intervjuerna analyserades sedan utifrån mansforskning (Connell, 1995), genusforskning (Tallberg Broman, 2002; Persson & Tallberg Broman, 2002; Nordberg, 2005) och minoritets- och majoritetsforskning (Kanter, 1993).Vi fann att traditionella normer än gör sig gällande i skolan. I vissa situationer syns ett individbaserat tänkande vilket vi tolkar som att skolorna befinner sig i en övergångsfas mellan gamla och moderna normer. Ett annat problemområde vi identifierade var att där kan finnas en beroenderelation mellan studenten och handledaren. Det är handledaren som skriver omdöme på studenten och det gör i vissa fall att studenten undviker diskussioner som kritiserar handledarens arbete och arbetsplats.

The study aimed to investigate how power and powerlessness are created and portrayed in Ann-Helén Laestadius novel Stöld (2022) and what didactive implications the novel has for teaching at a high school level. Based on an intersectional perspective, it was analyzed when the axes of power gender, class ethnicity and age co-vary where power versus powerlessness occurs. For the analysis, the thoughts, acting and actions of three female and three male characters were studied. On an overall level, the analysis shows that Sámi as a minority group is powerless in relation to the majority society because of the historical context. On an individual level, the power perspective shifted depending on the characters age, gender or ethnicity. From a didactive perspective, the novel Stöld is relevant for teaching in upper secondary school partly based on the discourse they are in, and partly based on the possibility of applying several parts of the course syllabus with Stöld as a starting point.

Bakgrund Etnisk diskriminering kan förekomma inom vården, trots att det är förbjudet. Arbetsgivaren har ett ansvar att förhindra diskriminering på arbetsplatsen och det är viktigt att anställda anmäler alla former av diskriminering. Sjuksköterskan ska erbjuda en säker vård med respekt för alla människors lika värde men etnisk diskriminering kan påverka sjuksköterskors hälsa och därav minska patientsäkerheten. Denna litteraturöversikt kommer att belysa sjuksköterskors erfarenheter av etnisk diskriminering. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att utsättas för etnisk diskriminering inom hälso- och sjukvården. Metod En allmän litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga studier från Australien, England, Storbritannien, Israel, Nya Zeeland, USA och Kanada hämtade från databaserna PubMed och CINAHL Complete. Studierna analyserades och kvalitetsgranskades enligt Fribergs (2022) analysmetod och kvalitetsgranskning frågor. Resultat Tre huvudteman framkom efter analysen som var: i)Fördomar, misstro och underskattning av yrkeskompetens, ii)Orättvis behandling och iii)Verbala kränkningar som beskriver sjuksköterskornas erfarenheter och indikerar att de utsätts för etnisk diskriminering inom hälso- och sjukvården. Diskrimineringen visade sig komma från patienter, närstående, medarbetare och chefer. Slutsats Etniska minoritetssjuksköterskor upplever etnisk diskriminering inom hälso- och sjukvården i de tio olika länder resultatartiklarna hämtades ifrån. Litteraturöversiktens fynd tyder på att etnisk diskriminering har en negativ inverkan på sjuksköterskors hälsa och en bristande kulturell kompetens bidrar till ökad diskriminering. / Background Ethnic discrimination can occur in healthcare, even though it is forbidden. Employers have the duty to prevent discrimination at the jobsite and it is important for employees to report all forms of discrimination. The nurse has the responsibility to offer safe care with respect for the equal value of all people, but ethnic discrimination can affect nurses' health and reduce patient safety. This literature review will highlight nurses' experiences of ethnic discrimination. Aim The purpose was to describe nurses' experiences of being exposed to ethnic discrimination within the healthcare system. Method A general literature review based on ten scientific studies from Australia, England, United Kingdom, Israel, New Zealand, USA, and Canada retrieved from the databases PubMed and CINAHL Complete. The studies were analysed, and quality assessed according to Friberg's (2022) analysis method and quality assessment questions. Results Three main themes emerged from the analysis, which were:i)Prejudice, mistrust and underestimation of professional competence, ii)Unfair treatment, and iii)Verbal abuse which describes the nurses' experiences and indicate that they are exposed to ethnic discrimination in health care. The discrimination was found to come from patients, relatives, colleagues, and managers. Conclusions Ethnic minority nurses experience ethnic discrimination in healthcare in the ten different countries the results articles were taken from. The findings of the literature review indicate that ethnic discrimination has a negative impact on nurses' health and a lack of cultural competence contributes to increased discrimination

Ändamålet med den här studien har varit att undersöka kvinnors karriärmöjligheter och upplevelser av att arbeta på Polismyndigheten som är en mansdominerad organisation. I presentationen av studien har vi valt att redogöra empiri utifrån respondenternas egna perspektiv och sedan kopplat ihop framställningarna med teorier om organisations- och könsstrukturer som kan förklara Polismyndighetens hierarkier och arbetsfördelningar. Uppsatsen är gjord utifrån en kvalitativ ansats och det insamlade materialet är framställt utifrån intervjuer som vi har gjort med sex stycken kvinnor som arbetar på olika platser inom Polismyndigheten. Resultatet indikerar att kvinnornas upplevelser inom Polisen liknar varandra även då de befinner sig på olika avdelningar och hierarkiska nivåer. Kvinnornas upplevelser påvisar att det finns hinder och svårigheter för dem i organisationen. De är underrepresenterade och utgör inte är den ideala polisen som baseras på manlighet. De ska kunna verka och accepteras i organisationen på ett liknande sätt som sina manliga kollegor. Kvinnorna tar ofta ett större ansvar för familj som därmed påverkar deras karriärer och yrkesstatus. Resultatet i studien har kunnat styrka vår egen förförståelse och påvisat att manlighet är normen inom myndigheten. / The purpose of this study has been to investigate women's career opportunities and experiences of working at the police authority, which is a male-dominated organization. In the presentation of the study, we have chosen to describe empirical data from the respondents own perspective and then link the representations with theories of organizational and gender structures that can explain the police authorities' hierarchies and division of labor. The essay is based on a qualitative approach and the collected material is presented on the basis of interviews that we have done with six women who work in different places within the police authority. The result indicates that women's experiences within the Police are similar to each other even when they are at different departments and hierarchical levels. The women's experiences show that there are obstacles and difficulties for them in the organization. They are underrepresented and do not constitute the ideal police based on masculinity. They should be able to work and be accepted in the organization in a similar way to their male colleagues. The women often take a greater responsibility for the family, which thus affects their careers and professional status. The result of the study has been able to strengthen our own understanding and demonstrated that masculinity is the norm within the authority.

Syftet med studien var att undersöka mäns subjektiva upplevelse av sin psykosociala arbetsmiljö inom förskole- och fritidsverksamheten, detta utifrån positionen som minoritet och könstillhörighet som man, i ett yrke som till antalet domineras av kvinnor. En kvalitativ studie genomfördes med åtta semistrukturerade intervjuer där intervjupersonernas upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö var i fokus. Det insamlade materialet analyserades slutligen med hjälp av en induktiv tematisk analys. Huvudresultatet påvisade att männen utifrån sitt kön och minoritetsposition både upplevde för- och nackdelar i sin yrkesroll. Flertalet av männen vittnade om kränkande särbehandling på arbetsplatserna, men många upplevde också stora fördelar gällande positiv särbehandling och utökade rekryteringsmöjligheter samt karriärmöjligheter. Vidare visade resultatet på betydelsen av det sociala stödet från ledning och kollegor. / The purpose of the study was to investigate how men in a subjective way experienced their psychosocial work environment in preschool and leisure activities, a profession that is dominated by women. Their subjective experience of their psychosocial work environment was based on their position as a minority and gender as a man. A qualitative study was conducted with eight semi-structured interviews in which the participants experiences of their psychosocial work environment were in focus. Finally, the collected material was analyzed using an inductive thematic analysis. The main result showed that the men, on the basis of their gender and minority position, both perceived and suffered in their professional role. Several of the participants described experiences of discriminatory abuse, but many also experienced great benefits regarding positive discrimination in the workplace, recruitment opportunities and career opportunities. Furthermore, the result showed the importance of social support from management and colleagues.

This master thesis is a study on identity construction of a group of 9-14 year old children with Finnish origin in Sweden. In 2000 Sweden granted a special status of a national minority to five indigenous minorities, of which the Sweden-Finns are one, by ratifying European council’s framework convention for protection of national minorities. The status was further strengthened in 2010 with law 2009:724 giving Sweden’s five national minorities right to preserve and promote their own cultures and languages considered to be endangered due to centuries-long marginalisation, discrimination and forced assimilation to the Swedish society. The law emphasises particularly children’s right to a cultural identity and the minority language. Majority of the Sweden-Finnish children today are second or third generation decendants of the large group of work-related immigrants who migrated from Finland to Sweden during the 1960s-70s. Due to various socio-political reasons, the Sweden-Finns have assimilated culturally and linguistically to the Swedish society and children are predominantly Swedish-speaking. The theoretical framework in this thesis is a constructionist view on identity and ethnicity as ever-changing and in a constant process of being reproduced. There is an aspect of hybridity in identity; one person can have different identities during his or her lifetime. By using qualitative group interviews as a research method this thesis studies how a group of eleven Sweden-Finnish children relates to and identifies with “Finnishness” or “Sweden-Finnishness”. The study focuses on how these identity categories are reproduced by children and how they are used to mark and symbolise different aspects of the children’s identities. According to the sociology of childhood, children are seen as active social actors. Therefore this thesis presents a child’s perspective and it is the children’s own stories, opinions and insights to identity construction that form the basis to the analysis. The conclusion drawn is that the Sweden-Finnishness is constructed through children’s relations to Finland and how they relate to their Finnish origin even though their lives are preconditioned in a Swedish-speaking environment. Children describe Sweden-Finnishness as a relatively new identity category that is still under construction but a majority identify themselves as Sweden-Finns for their lives are in Sweden. Children have a limited access to other Finnish-speaking children and children’s cultures outside the group meetings where the interviews were conducted and Finnish language is mostly used with the Finnish-speaking parent or more seldom with relatives. The children consider their bilingualism as an advantage but the limited contacts to Finnish-speaking friends and the dominance of Swedish, and increasingly English, through social media in their daily lives decreases the possibilities to use Finnish in social relations. / Det här examensarbetet skrivs inom barn och ungdomsvetenskap och handlar om sverigefinska barns identitetsarbete. Sverigefinnar är i Sverige bosatta personer med finsk härkomst och en av de fem nationella eller historiska minoriteterna som Sverige erkände i februari 2000. Lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk fastställer bland annat att allmänheten ska särskilt främja minoritetsbarns rätt till utveckling av en kulturell identitet och användningen av det egna språket. Majoriteten av dagens sverigefinska barn och unga tillhör den andra- eller tredje generationen av den stora arbetskraftsinvandrargruppen som emigrerade från Finland till Sverige under 1960-70-talet. Dåtidens minoritetspolitik och bristen på finsk kulturell- och språklig kontext i vardagen har gjort att inte bara en, utan flera generationer sverigefinska barn saknar idag kunskaper om den finska kulturen samt kunskaper i det finska språket. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av begreppen identitet, etnicitet och kultur. Studien använder sig av ett konstruktionistiskt perspektiv, att identiteter konstrueras hela livet i olika korsade och även motsatta diskurser. Identitetens hybriditet betyder att en och samma person kan uppleva och anamma olika identiteter under sitt liv. Inom barndomssociologi anses barn vara aktiva aktörer som själva konstruerar sin verklighet och det är därför att barnens egna funderingar och berättelser får företräde i redovisningen av den insamlade empirin. Med kvalitativ gruppintervju som forskningsmetod har en grupp av 11 sverigefinska barn i åldersgrupp 9-14 år intervjuats i syfte att kunna presentera ett sverigefinskt barns perspektiv som belyser hur barnen själv upplever och uppfattar sin identitet samt hur den kan kopplas till sverigefinskhet eller finskhet. Självidentifikation är en strategisk positionering som görs i relation till andra människor och att identifiera sig som finsk eller sverigefinsk är därmed en högst individuell uppfattning eller upplevelse om vem man är. Forskningsresultaten fastställer att sverigefinskhet skapas genom barnens relationer till Finland och den finska härkomsten trots att barnens levnadsmiljö huvudsakligen är svenskspråkig. De flesta kan identifiera sig med sverigefinskhet även om den uppfattas som en relativ ny identitetskategori som håller på att utvecklas och fyllas med innebörd. Barnen upplever att det finns få möjligheter att skapa sverigefinska kamratkulturer utöver den fritidsverksamheten där intervjuerna genomfördes och det finska språket används nästan uteslutande med den finskspråkiga föräldern eller mer sällan med släktingar. Flerspråkighet anses som en resurs som gynnar barnen i olika livssituationer men kompisrelationer är till stor del svenskspråkiga och användning av social media på engelska minskar tillfällena och möjligheterna till att använda finska.

<p>Aim: Preferential treatment and allocation of quotes according to sex are two current concepts due to the increasing demand for equality. One organization that may use preferential treatment is the fire department. This is why we chose it as a starting point for our study. The aim with this essay is to investigate how Gästrike Räddningstjänst can create a more equal organization.</p><p>Method: We have interviewed eight employees and prepared questions for each one. This represents a qualitative method. We have studied literature on the subject to get a theoretical background before the interviews. After the study we analysed the interviews with help from the theory. And finally we drew conclusions from this analysis. This resulted in suggestions that could help Gästrike Räddningstjänst create a more equal organization.</p><p>Result & Conclusions: Equality between the sexes is important but at the same time it is important that the employed women have the right qualities. Measures should be taken to draw women to the profession in order to create a wider selection. One measure that could give a wider selection is positive special treatment. It is important to think about the employees while making a change so that negative attitudes do not affect the process to make the profession more equal. Based on theory we can see that it is important to communicate the aim of the change to reduce resistance from the employees. Change has to be allowed to take time since the organizational culture is strong and has existed for a long time. Due to the strong culture it is necessary to focus on measures that will create a strong but adaptable culture. Management should continually evaluate the process of change to discover possible problems and to highlight progress. Employees can also take part in the evaluation.</p><p>Suggestions for future research: It would be interesting to compare different fire departments in Sweden considering their work with equality between sexes. It would also be interesting to observe the process of recruitment more closely.</p><p>Contribution of the thesis: Our hope is that this essay helps to increase awareness in the important issue of equality.</p> / <p>Syfte: Positiv särbehandling och kvotering är två aktuella begrepp i och med ökade krav på jämställdhet. Räddningstjänsten är en organisation som berörs av framförallt positiv särbehandling. Därför valde vi brandmannayrket som utgångspunkt för vår studie. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ledningen inom Gästrike Räddningstjänst kan gå tillväga för att skapa en mer jämställd organisation.</p><p>Metod: Vi har intervjuat åtta personer och förberett anpassade frågor till var och en, vilket representerar en kvalitativ metod. Innan intervjuerna genomförde vi en litteraturstudie för att få en teoretisk grund. Efter vår empiriska studie analyserade vi intervjuerna med stöd av teorin. Därefter drog vi slutsatser utifrån analysen, vilket resulterade i förslag på hur Gästrike Räddningstjänst kan skapa en mer jämställd organisation.</p><p>Resultat & slutsats: Jämställdhet är viktigt men samtidigt måste de kvinnor som anställs vara tillräckligt kompetenta. Åtgärder bör vidtas för att locka fler kvinnor till yrket för att skapa ett bredare urval vid rekrytering. En åtgärd som kan ge ett bredare urval är positiv särbehandling. Vid förändringsarbetet är det viktigt att ta hänsyn till anställda så att inte negativa attityder försvårar processen att göra yrket mer jämställt. Utifrån teorin kan vi se att det är viktigt att tydligt kommunicera syftet med förändringen för att minska ett eventuellt motstånd. Förändringsarbetet måste få ta tid eftersom det är en stark organisationskultur som funnits länge. På grund av den starka organisationskulturen är det nödvändigt att fokusera på faktorer som gör kulturen stark men anpassningsbar. För att upptäcka eventuella problem och för att belysa framsteg bör ledning kontinuerligt följa upp förändringsarbetet. Detta kan med fördel genomföras tillsammans med de anställda.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att jämföra olika brandstationer i Sverige för att se om det ser likadant ut i hela landet, eller om vissa stationer kommit längre i sitt jämställdhetsarbete. Det skulle även vara intressant att mer närgående observera anställningsprocessen.</p>

Aim: Preferential treatment and allocation of quotes according to sex are two current concepts due to the increasing demand for equality. One organization that may use preferential treatment is the fire department. This is why we chose it as a starting point for our study. The aim with this essay is to investigate how Gästrike Räddningstjänst can create a more equal organization. Method: We have interviewed eight employees and prepared questions for each one. This represents a qualitative method. We have studied literature on the subject to get a theoretical background before the interviews. After the study we analysed the interviews with help from the theory. And finally we drew conclusions from this analysis. This resulted in suggestions that could help Gästrike Räddningstjänst create a more equal organization. Result &amp; Conclusions: Equality between the sexes is important but at the same time it is important that the employed women have the right qualities. Measures should be taken to draw women to the profession in order to create a wider selection. One measure that could give a wider selection is positive special treatment. It is important to think about the employees while making a change so that negative attitudes do not affect the process to make the profession more equal. Based on theory we can see that it is important to communicate the aim of the change to reduce resistance from the employees. Change has to be allowed to take time since the organizational culture is strong and has existed for a long time. Due to the strong culture it is necessary to focus on measures that will create a strong but adaptable culture. Management should continually evaluate the process of change to discover possible problems and to highlight progress. Employees can also take part in the evaluation. Suggestions for future research: It would be interesting to compare different fire departments in Sweden considering their work with equality between sexes. It would also be interesting to observe the process of recruitment more closely. Contribution of the thesis: Our hope is that this essay helps to increase awareness in the important issue of equality. / Syfte: Positiv särbehandling och kvotering är två aktuella begrepp i och med ökade krav på jämställdhet. Räddningstjänsten är en organisation som berörs av framförallt positiv särbehandling. Därför valde vi brandmannayrket som utgångspunkt för vår studie. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ledningen inom Gästrike Räddningstjänst kan gå tillväga för att skapa en mer jämställd organisation. Metod: Vi har intervjuat åtta personer och förberett anpassade frågor till var och en, vilket representerar en kvalitativ metod. Innan intervjuerna genomförde vi en litteraturstudie för att få en teoretisk grund. Efter vår empiriska studie analyserade vi intervjuerna med stöd av teorin. Därefter drog vi slutsatser utifrån analysen, vilket resulterade i förslag på hur Gästrike Räddningstjänst kan skapa en mer jämställd organisation. Resultat &amp; slutsats: Jämställdhet är viktigt men samtidigt måste de kvinnor som anställs vara tillräckligt kompetenta. Åtgärder bör vidtas för att locka fler kvinnor till yrket för att skapa ett bredare urval vid rekrytering. En åtgärd som kan ge ett bredare urval är positiv särbehandling. Vid förändringsarbetet är det viktigt att ta hänsyn till anställda så att inte negativa attityder försvårar processen att göra yrket mer jämställt. Utifrån teorin kan vi se att det är viktigt att tydligt kommunicera syftet med förändringen för att minska ett eventuellt motstånd. Förändringsarbetet måste få ta tid eftersom det är en stark organisationskultur som funnits länge. På grund av den starka organisationskulturen är det nödvändigt att fokusera på faktorer som gör kulturen stark men anpassningsbar. För att upptäcka eventuella problem och för att belysa framsteg bör ledning kontinuerligt följa upp förändringsarbetet. Detta kan med fördel genomföras tillsammans med de anställda. Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att jämföra olika brandstationer i Sverige för att se om det ser likadant ut i hela landet, eller om vissa stationer kommit längre i sitt jämställdhetsarbete. Det skulle även vara intressant att mer närgående observera anställningsprocessen.

Meningen med LIV1: Semiotisk karaktärsdesign för animation är en rapport skriven för ett examensprojekt utfört av Kaj Banfather och Kristofer Johansson som studerar Medie- och kommunikationsvetenskap: Visuell kommunikation och design vid Karlstads universitet. Projektets uppdragsgivare var organisationen Fryshuset, där en animation som beskriver ett av deras många sociala projekt LIV1, som går ut på att belysa det positiva med etnisk, kulturell och religiös mångfald, skulle skapas. För att gå i linje med Fryshusets värderingar och målet med LIV1 blev det därför av stor vikt att designa de karaktärer som skulle komma att finnas i animationen på ett etiskt sätt som inte förstärker stereotyper. Med teori om stereotyper och banal nationalism utforskades även idén om förekomsten av banala stereotyper. Stereotypa representationer som blivit så pass normaliserade att de ofta inte ses som direkt kontroversiella. För att identifiera de tecken och koder som kom att användas (eller undvikas) för att representera etniska och kulturella minoriteter utan att bygga på befintliga stereotyper, vare sig banala eller inte, utfördes en semiotisk analys av de två populära, svenska TV-serierna Bonusfamiljen och Torpederna. Analysen utfördes genom att undersöka tecken inom kategorierna det estetiska, beteende och kontextualitet. Resultatet visade att kontextualitet var avgörande för hur etniska minoriteter representeras i de båda serierna. När narrativet kretsar kring vad som ska föreställa svenska familjeliv och de relationer och konflikter som förekommer där, visade det sig att etniska minoriteter fick betydligt mindre betydelsefulla roller och därmed kortare skärmtid. När det istället handlade om kriminalitet ökade skärmtiden för etniska minoriteter då de fick viktigare roller, men detta kopplades starkt till att de representerades som kriminella. Beträffande det estetiska och beteende påträffades inga större avvikelser mer än att etniska minoriteter oftare observerades med våldsamma beteenden, men enbart i den serie som handlade om kriminalitet. Även detta kopplades till kontextualitet och hur etniska minoriteter oftare representerades som kriminella då det övergripande var de brottsliga karaktärerna som iakttogs utföra våldshandlingar. Slutresultatet diskuterades i koppling till de nämnda teorierna och även tidigare forskning om representationer av etniska minoriteter och karaktärsdesign. För att undvika att förstärka stereotyper designades karaktärer utifrån undersökningens resultat. De fyra, unga karaktärerna fick därför olika etniciteter och en jämnare fördelning av skärmtid. De placerades även i kreativa miljöer och representerades med intressen därefter för att motverka stereotypen av att etniska minoriteter oftare är kriminella. / The meaning of LIV1: Semiotic character design for animation is a report written for a graduation project by Kaj Banfather and Kristofer Johansson who studies Media and Communication Studies: Visual Communication and Design at Karlstad University. The project's commissioner was the organisation Fryshuset, where an animation describing one of their many social projects, LIV1, that aims to highlight the positive effects of ethnic, cultural and religious diversity, was to be created. To keep in line with Fryshuset's values ​​and the objective of LIV1, it was therefore important to design the characters that would exist in the animation in an ethical way that did not amplify stereotypes. With theories concerning stereotypes and banal nationalism the report also explored the idea of ​​the existence of banal stereotypes. Stereotypical representations that have become normalised to the extent that they are often not seen as directly controversial. To identify the signs and codes that came to be used (or avoided) to represent ethnic and cultural minorities without building on existing stereotypes, whether banal or not, a semiotic analysis of the two popular Swedish television series Bonusfamiljen and Torpederna was performed. The analysis was conducted by examining signs within the categories the aesthetics, behaviour and contextuality. The results showed that contextuality often was crucial for the representation of ethnic minorities in both series. When the narrative revolves around what is supposed to represent Swedish family life and the relationships and conflicts that occur within that, it turned out that ethnic minorities gained significantly less important roles and thus, shorter screen time. When crime was the main topic, screen time for ethnic minorities increased as they were assigned more important roles, but this was linked to being represented as criminals. Regarding the aesthetics and behaviour, no major discrepancies were found more than that ethnic minorities more often were observed with violent behaviours, but only in the series revolving crime. This was also linked to contextuality and how ethnic minorities more often were represented as criminals and how criminal characters mostly were the ones observed to carry out acts of violence. The final results were discussed through the perspectives of the mentioned theories and also previous research on representations of ethnic minorities and character design. In order to avoid enhancing stereotypes, characters were designed based on the results of the analysis. The four young characters therefore received different ethnicities and a more even distribution of screen time. They were also placed in creative environments and then represented with the interests to counteract the stereotype that ethnic minorities more often are criminals.

No description available.