Tidigare forskning visar att byggbranschen är en av världens mest mansdominerade branscher där jämställdhet är svår att uppnå. Denna studie är en kandidatuppsats på Personal och arbetslivsprogrammet vid Högskolan Dalarna. Studien syftar till att utifrån ett genusperspektiv analysera mäns och kvinnors erfarenheter av att arbeta i en mansdominerad byggbransch. Vi vill med denna studie framföra både mäns och kvinnors perspektiv av att arbeta i en bransch som enligt tidigare forskning upplevs som tuff där machokultur förekommer. Det finns en hel del forskning som beskriver kvinnors perspektiv utifrån normer och genus i byggbranschen, men inte lika omfattande forskning om männens upplevelser kring detta. De huvudområden som omfattar studien är arbetsmiljö, jämställdhet, sociala relationer samt genusnormer. Åtta respondenter, fyra kvinnor och fyra män från olika byggföretag har genom en kvalitativ forskningsmetod intervjuats. Respondenterna har medverkat i semistrukturerade intervjuer genom fysiska och digitala möten. Svaren har sedan sammanställts, tematiserats och analyserats med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visar att både män och kvinnor välkomnar en jämställd byggbransch som genom utbildning, generationsskiften, medvetenhet samt arbetsmiljöarbete succesivt förväntas öka den kvinnliga arbetskraften i den svenska byggbranschen. / Previous research shows that the construction industry is one of the world's most male-dominated industries where gender equality is difficult to achieve. This study is a bachelor ́s thesis in the program Personnel and work at Dalarna University and the study aims to analyze men's and women's experience of working in a male-dominated construction industry from a gender perspective. With this study, we want to present both men's and women's perspectives of working in an industry that according to previous research is perceived as tough where macho culture occurs. There is a lot of research that describes women's perspectives based on norms and gender in the construction industry, but not as extensive research on men's experiences around this. The main areas that include the study are work environment, gender equality, social relations, and gender norms. Eight respondents, four women and four men from different construction companies have been interviewed through a qualitative research method. The respondents have participated in semi-structured interviews through physical and digital meetings. The answers have then been compiled, thematized and analyzed with the help of a thematic analysis. The results show that both men and women welcome an equal construction industry which, through education, generational shifts, awareness, and work environment management, is gradually expected to increase the female workforce in the Swedish construction industry.

Sverige är ett av de länder i världen som erbjuder störst skydd av HBTQI+-personers rättigheter. Detta skydd utgår bland annat från de mänskliga rättigheterna och den svenska diskrimineringslagstiftningen. Det är förvaltningens uppgift att se till att diskrimineringslagstiftningen upprätthålls i det svenska samhället. Utifall att själva förvaltningen skulle frångå en lag skulle dess verkan i samhället undermineras, både genom att förvaltningen inte utför sin uppgift och eftersom den fungerar som ett exempel på hur svensk lag bör implementeras. Syftet med denna uppsats är därmed att undersöka huruvida indikationer finns på att det i den svenska förvaltningen förekommer diskriminering av HBTQI+-personer. Vidare vill uppsatsen även finna indikationer på hur denna eventuella diskriminering i så fall ser ut, då HBTQI+-personernas olika minoritetsidentiteter tas i beaktande. Dessa syften ämnas uppfyllas genom en fallstudie av den svenska Kriminalvården utifrån principen mest trolig att finna diskriminering av HBTQI+-personer. För att besvara frågeställningarna genomförs en intervjustudie. Materialet från denna analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och en analysram byggd utifrån begreppet diskriminering, såsom det beskrivs i svensk lag. En av de tydligaste slutsatserna som kommit av analysen är att indikationer finns på att diskriminering av HBTQI+-personer existerar inom Kriminalvården, och därmed i den svenska förvaltningen. I slutsatserna beskrivs även indikationer på hur denna diskriminering ser ut i relation till HBTQI+-personernas olika minoritetsidentiteter.

With a postmodern archival perspective and Cooks four archival paradigms in mind, the purpose of this case study is to examine the Jewish Congregation in Stockholm’s needs and use of their own archives and what their thoughts are about preservation. The purpose is also to examine the content of the archive deposited by the congregation at the National Archives, and how the content can relate to the concepts of power, memory and identity. The source material consists of interviews and two writings relating to the archival investigation Härifrån till evigheten carried out in 2019. The source material also consists of the archival inventory list and its descriptions of the content in the deposited archive. The methods used in this study are a qualitative interview method and a qualitative content analysis.  The findings show that the congregation archives, both the deposited and the local archive, are used by the congregation to carry out tasks within the congregation´s various work areas. A problem and an area of needed development related to the use of the archives is the need for digitization of archival materials. A problem that is also addressed in the archival investigation. Concerning thoughts of preservation, the result shows that the congregation need more resources to ensure the preservation of the future memories that the archives represent. There is however a will and awareness among those who work within the congregation that the archives that the congregation is now creating through their work should be preserved in the right way.  The analysis of the content in the deposited archive shows that the historic memories that the scientists produce by using the archive in their scientific work, can be affected by the values of the congregation since they are controlling the access to the archive. Furthermore, the content of the archive contains memories created from the work of the congregation and the memories created by Jewish private individuals and organizations. Together they form the archive's collective memory which can be used as part of establishing group identity and ethnic identity.

I studien används empiri insamlat från intervjuer för att undersöka sju kvinnors upplevelser av att arbeta på mansdominerade arbetsplatser. Utifrån en tematisk analys antyder resultatet bland annat att könsnormer spelar en stor roll för hur de intervjuade kvinnorna som arbetar inom mansdominerade arbetsplatser bemöts. Vidare visar resultatet att dessa kvinnor upplever att de måste prestera mer än män för att lyckas samt att de inte får samma arbetsrelaterade chanser som sina manliga kollegor. Respondenterna uttryckte även att de inte upplever att de anpassat sig för att passa in i gemenskapen på arbetsplatsen. Studiens empiri har ställts emot tidigare forskning, Yvonne Hirdmans genusteori samt Eagly & Woods sociala rollteori för att belysa vilka utmaningar kvinnor kan stöta på i sitt arbete samt hur kvinnor påverkas och anpassar sig till att vara i minoritet. Det förs bland annat en diskussion om att det faktum att respondenterna inte känner sig betrodda i sina roller, vilket enligt genussystemet och social rollteori beror på att det uppstår en social störning när de kvinnliga respondenterna agerar utanför rådande sociala förväntningar. Studiens analys tar även upp hur människan, medvetet eller omedvetet, anpassar sig till nya situationer, såsom att passa in i en arbetsgrupp, samt vilka “uppoffringar” detta kan innebära. Vidare diskuteras det att studiens resultat gällande det osynliga arbetet inte är helt enigt med tidigare forskning då resultatet visade att respondenterna inte upplevde sig utföra det osynliga arbetet i den grad som forskningen antyder. / The study uses empirical data collected from seven interviews to investigate women's experiences of working in male-dominated workplaces. In a thematic analysis, the results suggest, among other things, that gendernorms play a large role in hos women who work in male-dominated workplaces are treated. Furthermore, the results show that women feel obliged to perform more than men to succeed and that they do not get the same work-related opportunities as their male colleagues. Respondents also expressed that they do not feel that they have adapted to fit into the workplace. The study's empirical data has then been compared with previous research, Yvonne Hirdman's theory of the gendersystem and Eagly & Wood's social role theory to highlight the challenges that women may encounter in their work and how they are affected by and adapt to being in a minority. There is also a discussion regarding the fact that the respondents do not feel trusted in their roles which, according to the gendersystem and social role theory, is a sign of social disruption in which the female respondents act contrary to prevailing social expectations. The analysis of the study also addresses how humans, consciously or unconsciously, adapt to new situations, such as fitting into a work group, and what "sacrifices" this may entail. Furthermore, it is discussed that the study's results regarding invisible work are not entirely consistent with previous research as the results showed that the respondents did not feel that they performed invisible work to the extent that the research suggests.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hinder och möjligheter kvinnliga chefer i mansdominerade branscher upplever i sin karriär. För att analysera de olika hindren och möjligheterna användes Kanters (1977) teori om kön som minoritet samt Ackers (1990) teori om den könade organisationen. Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med nio kvinnliga chefer i mansdominerade branscher vilka valdes utifrån SCBs statistik från 2022. Resultatet visar att kvinnliga chefer huvudsakligen ställs inför informella hinder trots att formella möjligheter finns för kvinnor att bli chefer. De hinder kvinnorna beskriver är att anpassa sig till den rådande kulturen, att möta motstånd från manliga kollegor samt att möta höga krav på prestation. Intervjuerna analyserades med hjälp av transkribering, kodning och tematisk analys. / The purpose of this study was to investigate the obstacles and opportunities that women encounter throughout their professional pursuits in male-dominated fields. To scrutinize the various obstacles and opportunities, we used Kanter’s (1977) minority gender theory and Acker’s (1990) theory about gendered organizations. The data collection was carried out through semi-structured interviews with nine female managers in different male-dominated industries, chosen based on statistics from the Swedish Statistic Bureau which concluded the most male-dominated fields. To analyze the data we used transcription, coding and thematic analysis. The results show that females making careers primarily encounter informal obstacles although have formal possibilities to become managers. The different types of challenges identified by the interviewed women included adapting to the culture, resistance from male colleagues, and high expectations. The interviews were analyzed using transcription, coding and thematic analysis.

Denna kandidatuppsats fokuserar på manliga sjuksköterskor på den svenska arbetsmarknaden. Sjuksköterskeyrket är kraftigt könssegregerat och andelen män uppgår till cirka 10 procent. Detta utgör ett problem då yrket är i behov av arbetskraft och att rekrytera från båda könen ökar möjligheten att tillgodose behovet av arbetskraft. Det finns betydligt mer forskning om kvinnor i mansdominerade yrken än forskning om män i kvinnodominerade yrken, samt relativt få studier genomförda i Sverige inom området. Med det som bakgrund är syftet med kandidatuppsatsen att ur ett genusperspektiv få en större förståelse för manliga sjuksköterskors upplevelser av att arbeta inom ett kvinnodominerat yrke, samt hur könsnormer konstruerar yrkesvalet. Studien har utgått från en kvalitativ metod och tillvägagångssättet har inspirerats av empirisk fenomenologi. Åtta semistrukturerade intervjuer med manliga sjuksköterskor har genomförts och analyserats genom tematisk analys. Den teoretiska referensramen består av genusteorier samt teorier om minoritetsgrupper. Vidare presenteras tidigare forskning relaterad till studiens syfte och frågeställningar. Studiens resultat visar att manliga sjuksköterskor upplever övervägande fördelar i sin minoritetssituation men även att de bemöter stereotypa uppfattningar med koppling till deras kön och yrkesroll. Vidare visar studien att vanliga motiv till att männen valde sjuksköterskeyrket är den sociala aspekten med yrket, en vilja att hjälpa andra samt att en betydande faktor bakom yrkesvalet är att ha fått en inblick i yrket genom exempelvis arbete inom omsorgen då yrket ofta framställs ur en negativ synvinkel. Resultatet samt statistik visar att det är en könssegregering inom yrket där män i stor utsträckning följer den manliga normen inom sjuksköterskeyrket genom att vidareutbilda sig till ambulanssjuksköterska. Den teoretiska referensramen och genusperspektivet har underlättat vid tolkning av studiens resultat och bidragit till förståelse kring vikten av att vara medveten om hur minoritetsgruppers sociala status påverkar upplevelsen av arbetsplatsen. Vidare bidrar studien med förståelse för hur kön och könsnormer påverkar kvinnor och män på arbetsmarknaden samt vikten av att arbeta med ett genusperspektiv. / This bachelor's thesis focuses on male nurses on the Swedish labour market. The nursing profession is gender-segregated and approximately 10 percent of the workforce consists of men. This is a problem since the profession is in need of labour and recruiting both men and women would make it easier to meet the labour demands. There is significantly more research on women in male-dominated professions compared to research on men in female-dominated professions, and relatively few studies have been conducted in Sweden in this field of research. Therefore the aim of this study is to gain a greater understanding from a gender perspective of male nurses experiences of working in a female-dominated profession, as well as how gender norms construct the choice of profession. The study has a qualitative approach and is inspired by empirical phenomenology. Eight semi-structured interviews with male nurses have been done and analysed through thematic analysis. The theoretical framework is based on gender theories and theories related to minority groups. The study also presents previous research relevant to the purpose and research questions of this study. The study reveals that male nurses primarily experience advantages in their minority situation, but also how they encounter stereotypical perceptions related to their gender and professional role. The study demonstrates that common motivations for men choosing the nursing profession include the social aspect of the job, a desire to help others, and gaining insight into the profession for example through work in caregiving professions, as the profession is often presented from a negative point of view. The results indicate a segregation within the profession, where men tend to follow the masculine norm in the nursing profession by becoming ambulance nurses. The theoretical framework and gender perspective contribute to a greater understanding of the findings in this study and the importance of being aware of how the social status of minority groups affects the workplace experience. Furthermore, the study contributes to understanding how gender and gender norms impact women and men in the labour market, as well as the importance of working with a gender perspective.

This thesis is about the Assimilation Policy against the minority Kvens in the years 1840-1950. The purpose of this thesis is to investigate which role the Church of Sweden played in the assimililation and what made bishops and priests to take this role. The base is the theoretical concepts of nation and nationalism, identity and etnicity, minority and majority and authority. This study is mainly a collocation of previous research. In november 2023, the Swedish state finished a commissionwork about the Assimilation Policy against the Kvens and gave an account for the discrimination, excesses and assimilation from the state and the Church of Sweden against the Kvens. (SOU 2023:68) That work is the main source in this thesis. During the investigated period, the church was intertvined with the state which made it a part of the nationalistic endeavor to make every person in Sweden a good citizen and a good Evangelic-Lutheran Christian. The church contributed in coercive methods such as language compulsion to teach every person Swedish, Racial biology and Eugenics and to make the Kvens change place for worship. The only approved language in both the state and the church was Swedish and this enforced the Kvens to learn a new language and stop using their own minority language Meänkieli. It started with the children, but with time every Kven was affected by the Assimilation Policy. The Religious Revivial movement the Laestadianism became a safe haven for the Kvens because during their services Meänkieli was allowed. Thanks to the Laestadianism the Kvens could continue to meet Kvens in Finland and Norway in a transnational community. Both the Swedish state and the Church of Sweden felt treatened by this transnational community which they feared was a threat to the nation and the homogenization. The church became a part of the nationalistic struggle to make Sweden strong and independent. Both the state and the church believed in "one nation–one language–one church". A strong nation was homogenous with all citizens sharing in traditions, history, religion and language of the majority. The Kvens were faulty people according to race, language and worship.  The period with Assimilation Policy is a dark chapter in the history of both the Kvens and the Church of Sweden.

Studien handlar om identitet och tillhörighet. Dess syfte är att studera hur personer som migrerat i unga år och som har bott i det ´nya´ landet i flera årtionden identifierar sig, var de känner sig vara tillhöriga och vilka slags band de utvecklar genom åren dels till den gamla hemorten och dels till den nya hemorten. I fokus för studien finns personer som var unga då de på 1950-, 1960 och 1970-talen flyttade från Finland till Sverige. De är från Haapajärvi i Österbotten. De är sedan länge bosatta i Eskilstuna. Studien är baserad på både intervjuer och deltagande observationer. Informanterna identifierar sig än idag efter den gamla hemorten. Studien visar hur de fortsätter att upprätthålla sociala relationer där. Med tiden har dock dessa tunnats ut. Den gamla hemorten har delvis förlorat i betydelse. Mycket känns bekant på den. Men mycket är också förändrat vilket inger informanterna känslan av att åtminstone till viss del vara utanför och annorlunda i relation till människor som bor kvar. Av studien framgår hur Eskiltuna har blivit en hemort för informanterna. Det vore dock fel att säga att de har bytt hemort under sitt livslopp. Snarare har de skapat en hemort till, utöver den gamla. Med tiden har det utvecklats långvariga relationer till Eskilstuna. Det är där de känner sig tillhöriga och har sitt hem. Den nya hemorten har liksom den gamla blivit förknippad med minnen och känslor. Informanterna identifierar sig som eskilstunabor. I skildringar av Eskilstuna finns inte känslor av att vara utanför eller känna sig annorlunda i relation till människorna där. Studien visar att informanterna var delar av en kedjemigration. Närverket av släktingar och tidigare grannar var verksamt i Sverige då man år 1970 beslutade bilda en egen hemortsförening, vars syfte är att värna om kultur och traditioner från den gamla hemorten, upprätthålla kontakter med den och skapa en mötesplats för människor med anknytning till den gamla hemorten. / This study is concerned with identity and belonging. The overall aim of the study is to look at how people that migrated when they were young, and who have lived in their "new" country for several decades, identify themselves, where they feel they belong and what kinds of ties they have developed over the years to both the old home district and to the new. The study focuses on people that were young when they moved from Finland to Sweden during 1950s, 60s and 70s. They come originally from Haapajärvi in Österbotten (Northern Ostrobothnia) and have lived in Eskilstuna for many years. The study is based on a combination of interviews and participant observations. The study shows how individuals continue to maintain social relationships in their former place of abode; relationships that have nevertheless dissipated with time. The interviewees still identify with their former home district, even though this has diminished in significance and there are no longer as many important relationships as before. There is still a lot that feels familiar. But much has changed, too, which to a certain extent leads to feelings of being an outsider and being therefore different to people that still live there. The study shows that Eskilstuna has become a home district for the interviewees. It would be misleading to say that they have just changed home district during their lifetime, however. They have rather created another home district while retaining the old one. With time they have developed sustained relationships with Eskilstuna. They feel that they belong here and that it is here they have their home. Like their old community, the new is associated with memories and feelings. The interviewees clearly identify themselves as inhabitants of Eskilstuna. Their portrayals of Eskilstuna don't include feelings of being outsiders or different in any way to other people there. The study also illustrates that the interviewees were part of a chain-migration. Staying in touch with relatives and former neighbours was important in Sweden during the 1970s when the decision was taken to create a local heritage association designed to safeguard the culture and traditions of the old home base, maintain contact with it and create a meeting place for people that were from Haapajärvi.

Den hegemoniska maskuliniteten är försatt i ett stadie av konstant förändring och omförhandling. Saker som i en viss tidsepok kommit att associeras med femininitet kan vid en annan tidpunkt komma att tillskrivas som ett maskulint attribut. Då mannens relation till sig själv  – och hans relation till sin omgivning – påverkas av den maskulina idealbild som förmedlas, i bland annat populärkulturellt material, blir det därför viktigt att undersöka hur denna hegemoniska maskulinitet yttrar sig i olika tidsepoker. Detta dels för att utröna varför den ser ut som den gör idag och hur den porträtterats historiskt, men även för att förutspå hur gestaltningen av maskulinitet kan komma att förändra sig i framtiden. Denna studie har utfört en komparation mellan westernfilmer som av diverse forskare och kritiker ses som typiska tidsenliga exempel på filmer inom westerngenren. Detta gjordes för att fastställa hur den historiska porträtteringen av den hegemoniska maskuliniteten skiljer sig från den i ett modernt populärkulturellt material inom samma genre. Detta gjordes genom att utföra en semiotisk bildanalys av protagonistens och antagonistens slut- samt introduktionsscen, därefter jämfördes de observationer som gjorts i analysen, varpå övergripande analyser gjordes, i vilken återkommande drag, behandlingen av minoriteter, kroppsattribut och miljöerna som dessa befann sig i och bebodde, diskuterades och sammanställdes. Kontentan av resultatet var att attribut som tidigare associerats med protagonister i materialet från 1950-talet numera utgjordes av antagonisterna i materialet från 2010-talet. Den tidigare maskuliniteten som gestaltades av storväxthet och breda axlar har förändrats, och den hegemoniska maskuliniteten har nu gett upphov till en man med mer komplexa motivationer, större känsloliv och hänsynsfullhet än den som skänktes av protagonisten i dom tidigare gestaltningarna. Genom att uppnå sina målsättningar kunde även protagonisterna i materialen från båda tidsperioderna dölja att dessa antagit attribut som tidigare varit kvinnligt kodade i den nya maskulina idealbilden, exempelvis fällandet av tårar.

<p>The purpose with this study is to investigate the experiences some adult Romans have of co-operation between Romani parents and school. The study is based on interviews and has been inspired of critical ethnography and hermeneutic theories. What views have the Romani adults and parents on parental co-operation with school? Which strategy do they see as a practical way for improved parental co-operating with school? The study show that the Romani parents who participated in this study do want a very close co-operation and have used strategies of open communication and giving suggestion on how to co-operate with the schools. One of the informants has had the opportunity to give an in-dept interview and this gives an example of a more diversified picture of the Romani parental patterns in relation to school. The adult Ro-mani group that has been interviewed thinks that a close co-operation with school is very im-portant. One suggestion of improvement from the interviewers is teacher-assistans to improve the schools parental co-operation. There where also suggestions that educational efforts of the school is needed for all students and to include knowledge about who the Romani people are and about their history, culture and language. Some of the parents even showed examples of giving suggestions to teachers to increase the contact by writing in a dairy for each student. The parents in this study also reports of institutionalized antigypsyism and discrimination. In that view the in-dept interview gives an explanation to why the co-operation is believed to be so crucial. There is a fear that the public authorities in somewhat way would hurt the Romani children.</p>