Vad är det som gör att vi uppfattar en person på ett visst sätt? Vi påverkas inte bara av personen själv och allt som personen själv bidrar med, utan även av vår egen utgångspunkt, våra egna och andras värderingar och andras val av framställning. Genom att plocka isär meningar och satser i åtta partiledarintervjuer, analysera deras lexikogrammatiska beståndsdelar och kategorisera dem har jag undersökt om det var möjligt att hitta språkliga mönster för detta. För det syftet har jag använt den systemisk-funktionella grammatiken, SFG, eftersom den gör det möjligt att kategorisera satsers lexikogrammatiska beståndsdelar utifrån både funktion och betydelse. De analyserade beståndsdelarna är förstadeltagare, processtyper och modalitet i alla fria satser. Det analyserade materialet är intervjuer med Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt publicerade i fyra svenska dagstidningar inför valet 2010, ett material som därför innehåller både citat från den studerade personen och kommentarer om densamma. Analysmaterialet är indelat i partiledarens diskurs och journalistens diskurs, för att belysa vilka roller intervjupersonerna själva intar och vilka roller de tilldelas av journalisten. Resultatet visar att det inte räcker att kvantitativt analysera kategorierna processtyper, förstadeltagare och modalitet för att hitta de språkliga mönster som skapar intrycket av en person. Även kontexten och det semantiska innehållet i de verb som får realisera processerna har i det sammanhanget stor betydelse. Resultatet visar också att journalistens diskurs är mer avgörande för hur intervjupersonerna uppfattas, eftersom journalisten styr samtalet genom sina val av verb som får realisera de olika processtyperna och i viss mån även genom modaliteten.

Studien är en kritisk diskursanalys av hur begreppet ’text’ framställs i styrdokumenten för gymnasieskolans svenskämne, i relation till hur ett antal språkbrukare; lärare och elever, definierar och förhåller sig till ett vidgat textbegrepp. Undersökningen som studien baseras på, består av tre kvalitativa lärarintervjuer och ett 50-tal elevenkäter, gjord i tre olika klasser på skilda skolor i Örebro län. Resultatet visar att synen på textbegreppet och användningen av olika texter och medier i undervisningen, varierar stort. Granskningen av styrdokumenten visar att framställningen av textbegreppet är otydlig och motsägelsefull, vilket kan vara en delförklaring till denna variation.

Det första mekaniska låset dateras till ungefär 4000 år sedan. Sedan dess har lås kommit att bli en allt mer central part av våra dagliga liv. Vad som i början skapades för att säkra skatter och hem utvecklades till att säkra mobiltelefoner, datasystem och kreditkort. Tillsammans med den digitala revolutionen kom ny teknologi och nya möjligheter. En av de möjligheterna är Internet of Things, vilket erbjuder användare att numera låsa up en dörr via sin mobiltelefon. Detta examensarbetet studerar användarupplevelsen och mänsklig respons av modaliteter i samband med en digital låslösning och hur design kan användas för att få användarna att känna sig säkra och trygga. Precis som intentionen var för 4000 år sedan. Resultatet blev en designutveckling av gränssnittet i en digital låslösning, som en adderad funktion till den befintliga produkten. Arbetet resulterade i en utveckling av deras produkt med en multimodal lösning som fokuserade på att öka den upplevda säkerheten.

Bakgrund: Genus och jämställdhet har varit ett omtalat och debatterat ämne och fått mer utrymme i pressen sedan 1960-talet. Det senaste 30 åren har genusforskningen skjutit i höjden där forskare har undersökts hur genuskonstruktionen på olika sätt ge-staltas i text samt samhällets påverkan på genusdiskurser. Syfte: Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka genusdiskurser och om det har skett någon förändring i det valda materialet under tid. Metod: En jämförande språkvetenskaplig studie baserad på fyra artiklar från Dagens Nyheter (1900, 1950, 1976, 1992) och en från Göteborgs-Posten (1923) där Faircloughs modell för kritisk diskursanalys används. Resultat: Under analysen framkom det att det finns gemensamma teman i de grans-kade artiklarna. Alla artiklar innehåller någon form av konflikt när det gäller kvinnor. Kvinnorna konstrueras ofta som offer som bär skam. Men det framkommer att kvin-norna vill ha sin röst hörd och arbetar för sin självständighet. Från texten av 1992 syns det en utveckling där kvinnan konstrueras som hjältinna och kunnig att komma ur svårhanterliga situationer på egen hand. Det kan tolkas som att samhällssynen på kvin-nan och kvinnans ställning börjar utvecklas från en konservativ inställning till en pro-gressiv inställning.

Framed by the concepts of power, materiality and modality, this study aims to disentangle if and how older adults and seniors read and experience digital texts. An additional aim is whether the reading experience differs between a printed text and a digital text. By using a questionnaire that was distributed to reading circles at three different libraries in Northwest Skåne, 25 older adults participated (over 55 years old). The analysis, with a main focus on the aspects of materiality and modality shows that the reading experience differs between a printed text and a digital text. Some of the aspects that the respondents thought influenced the experience in different ways were the feeling of holding a book, the technical functions of a reading tool and the uncertainty that comes with the fact that technology is needed to be able to read.

Vårt syfte är att synliggöra den didaktiska användningen av multimodala texter genom att undersöka hur fyra lärare arbetar med multimodala texter i undervisningen. Våra teoretiska utgångspunkter är sociokulturellt perspektiv på lärande, socialsemiotisk teoribildning och socialsemiotisk multimodal teoribildning. Vi analyserar våra resultat utifrån socialsemiotisk multimodal teoribildning. Studien utgår även från multimodal skolforskning som berör multimodala arbetssätt och hur dessa förekommer i undervisning. Studien sker genom observationer och halvstrukturerade intervjuer med lärare som undervisar i svenska på mellanstadiet. Utifrån våra observationer och halvstrukturerade intervjuer kan vi dra slutsatsen att lärare ser stora möjligheter att möta fler elever utifrån deras behov, förutsättningar och utvecklingszon genom att använda sig av olika medium, modaliteter och semiotiska resurser. Genom våra halvstrukturerade intervjuer och diskussioner upplever vi att lärare arbetar multimodalt men saknar ett metaspråk för multimodala arbetssätt. Avslutningsvis drar vi slutsatsen att elever måste utveckla grundläggande kompetens i hur de ska läsa, skriva och analysera multimodala texter för att kunna delta i samhället.

Denna studie handlar om de handledningsböcker som hade det ämnade syftet att användas som handledningsmaterial för lärare i sexualundervisning under 1943 fram till 1967. Studien har använt sig av Wintzells handledningsbok under 1943, men också skolöverstyrelsens handledningsböcker under 1945 och 1967 som sin analytiska referens. Syftet med studien är att analysera dessa handledningsböcker och sätta ord på det som avviker från den heterosexuella hegemonin. För att förstå hur handledningsböckernas formulering av den sexuella könsdriften samt samliv dels kan politisera, marginalisera och kriminalisera den avvikande och den abnorma kroppen, har studien därför använt sig av en queerteoretisk utgångspunkt. Detta för att kunna beskriva hur den heteronormativa hegemonin både producerar och reproducerar sexuella modaliteter i olika tid och rum i historien. Studien har även använt sig av en diskursanalys tolkat utifrån Norman Fairclough. Detta för att kunna sortera och begreppsligöra det som artikuleras i materialet som analyseras. Studien upptäckte bland annat att det finns olika sanningsanspråk som gör sig synliga genom hur handledningsböckerna artikulerats, nämligen: den biologiska och mediciniska diskursens modalitet, den borgliga diskursens modalitet, den juridiska diskursens modalitet och den psykologiska diskursens modalitet. Detta blev centralt för studien, bland annat för att kunna förstå hur språkets sociala process och hur den också var påtaglig för förändring. Slutligen kom studien fram till flera intressanta aspekter, dels hur kropp och psyke blir subjekt för politisering och marginalisering, dels hur preventivmedel tolereras inom den borgliga och heterosexuella diskursen om sexuellt samliv. Framför allt hur den borgliga idealen är i ständig kamp för att upprätthålla och vidmakthålla den sexuella diskursen.

Syftet med det föreliggande arbetet är att undersöka de framställningar som förekommer om muslimska kvinnor i svenska religionsböcker samt om det förekommer stereotypiseringar som tillskrivs muslimska kvinnor. Arbetet följer en kritisk diskursanalytisk metod där de två textanalytiska verktygen transitivitet och modalitet har legat till grund för arbetet. Stuart Halls teori om representation har också legat till grund för arbetet där jag belyser de positiva och negativa stereotypiseringar som kan förekomma om muslimska kvinnor i de svenska läroböckerna.   Resultatet visar att de diskurser som framställs i läroböckerna utgår från ett synsätt där muslimska kvinnor beskrivs som den andre. Läroböckerna har likartade framställningar gällande förhållandet mellan man och kvinna där muslimska kvinnor stereotypiseras på ett negativt sätt. Det förekommer också kollektiviseringar när muslimska kvinnors status i muslimska länder diskuteras där arabisktalande länder får en större betoning. Muslimska kvinnor sätts dessutom i kontrast till ett västerländskt ideal vilket kan kopplas till det Hall (2013) kallar för "splitting", att kategorisera människor i sociala typer och stereotyper. Denna studie påtalar också nödvändigheten att komplettera med andra läromedel när olika diskurser synliggörs i en lärandekontext.

Ljudlandskap återfinns i såväl natur som film, både naturligt och syntetiskt. Dessa ljudlandskaps effekter har länge studeras ur ekologiska perspektiv och ibland med samband i taktila upplevelser. De har även studerats ur ett perspektiv med narrativt fokus. Den här studien svarar däremot på hur ljudlandskap skapar en immersiv funktion i audiovisuella gestaltningar och hur användare av dessa uppfattar den. Ett inläst manus av Ronja Rövardotter har skickats ut tillsammans med en enkät och kompletterande intervjuer. Dessa frågar informanterna om ljudlandskapens immersiva funktioner. Resultat visar på att ljudlandskapens närvaro är vad som är immersionsskapande, med förutsättningen att de håller en hög modalitet.

Sverige är ett demokratiskt samhälle där medborgarna i allmänna val röstar fram de politiska partier som de vill bli företrädda av i riksdagen. Som medborgare och landets invånare är det av stor vikt att vara medveten om vilka strategier som används i politikernas språkbruk i kampen om makt under valkampanjen. Denna uppsats syftar till att studera språklig realisering av vallöftens sannolikhet och ansvarsfördelning med utgångspunkt i kritisk diskursanalys och systemisk-funktionell grammatik (SFG). Materialet för studien består av Sveriges tre största riksdagspartiers valmanifest från 2022. Analysen görs i kritisk belysning med hänsyn till den maktposition partierna har i förhållande till valmanifestens mottagare, dvs. väljarna. Undersökningens övergripande frågeställningar besvaras genom tre olika delanalyser, vilket medför att analysmaterialet granskas ur olika språkvetenskapliga perspektiv. I studien ingår en nyckelordsanalys, en transitivitetsanalys och en modalitetsanalys. Utifrån studiens resultat går det att konstatera att varje parti har sitt eget sätt att språkligt formulera sina vallöften som presenteras i valmanifesten. I det analyserade språkbruket återfinns också olika strategier för att undvika ansvar för det som utlovas, något som oftast är en följd av ett stort antal passivsatser och agentstrykningar, vilket i sin tur anses typiskt för myndighetsdiskurs. Dessutom synliggör resultatet att Sverigedemokraterna är det parti som förefaller vara minst ansvarstagande och därmed kan deras vallöften uppfattas som mer osannolika. Samtidigt påpekas att partiets konkurrensposition i valet kan påverka språkbruket och formuleringen av valprogrammet.