I den här uppsatsen har tre interpersonella aspekter av språket i Facebooks och Googles användarvillkor undersökts med ett övergripande syfte att öka kunskapen om språket i användarvillkor. Analysen har gjorts utifrån den systemisk-funktionella grammatiken, och de aspekter som har undersökts är språkhandlingar, modalitet samt tilltal och omtal. Av analysen av språkhandlingar framkommer bland annat att påståenden är den dominerande språkhandlingen i båda användarvillkoren, och att uppmaningar i form av uppmaningssatser är ovanliga och främst fungerar läsarvägledande. Frågor förekommer inte alls i användarvillkorens brödtext, och erbjudanden förekommer men är långt ifrån lika vanligt förekommande som påståenden. Modalitet förekommer i Facebooks användarvillkor främst genom modala verb, men också i form av modalitetsmetaforer. Båda dessa varianter förekommer även i Googles användarvillkor men där är fördelningen något jämnare, och även modala satsadverbial förekommer. Användarvillkoren präglas i stort av att mottagaren tilltalas som du, och avsändaren som vi. Dock förekommer även andra sätt att omtala både mottagare och avsändare. Facebook är mer konsekventa i sitt vi-omtal, medan Google är mer konsekventa i sitt du-tilltal. Även om det finns vissa skillnader de två användarvillkoren emellan visar resultatet att texterna har stora likheter, bland annat genom det personliga tilltalet och att uppmaningar främst uttrycks i modifierad form vilket ger en lägre grad av förpliktelse. Detta kan tyda på att Facebook och Google medvetet försöker bygga en relation till användarna genom hur språket används i användarvillkorstexterna.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur lärare i svenskämnet i grundskolans F–3 ser på multimodalt arbete, det vill säga kombinationen av meningsskapande uttrycksformer. Till följd av samhällets utveckling och den digitala teknikens expansion har tillgängligheten av meningsskapande resurser ökat för dagens barn. I och med detta har multimodalt lärande, vilket innefattar kunskap om att läsa, skriva och tolka olika former av texter, fått en alltmer central roll i undervisningen. Föreliggande studie baserades på 52 respondenters svar som undersöktes via en webbenkät innehållande både kvantitativa och kvalitativa frågeställningar. Vidare har insamlade data analyserats och diskuterats genom socialsemiotisk teori. Studiens resultat visade på en rad olika sätt som modaliteter kan användas på och kombineras i undervisningen för att verka meningsskapande. Lärarna i studien angav att talat och skrivet språk samt bild var de mest använda modaliteterna i undervisningen, medan sång, drama och färg var minst förekommande. Slutsatsen av studien är att de tillfrågade lärarna var positivt inställda till och såg en rad fördelar med multimodalt arbete. / The purpose of the present study was to investigate how teachers of Swedish in primary school F–3 view multimodal work, i.e. the combining of meaning-making forms of expression. As a result of the development of society and the expansion of digital technology, the availability of meaning-making resources has increased for today's children. As a result, multimodal learning, which includes knowledge of reading, writing and interpreting various forms of texts, has acquired an increasingly central role in teaching. The present study is based on 52 respondents' answers that were examined through an online survey containing both quantitative and qualitative questions. Furthermore, the collected data has been analyzed through a lens of social semiotic theory. The results of the study show several different ways that modalities can be used and combined in teaching to create meaning. The teachers in the study state that spoken and written language as well as images are the most frequently used modalities in teaching, while song, drama and color are the least common ones. The conclusion of the study is that the teachers included in the study were positive towards and saw several benefits of multimodal work.

Undersökningens syfte har varit att se om det finns någon relation mellan betygsnivå och förekomsten av interpersonella funktioner i nationella prov genom att analysera och jämföra fyra elevtexter i svenska 1 respektive fyra i svenska som andraspråk 1 med utgångspunkt i systemisk-funktionell grammatik och dess interpersonella metafunktion. Undersökningens resultat visar att studie av de interpersonella grammatiksresurserna språkhandlingar och modalitet kan vara värdefulla för detta syfte. Resultatet visar även att några av dessa interpersonella variabler verkar påverka markant elevtexters betygsnivå medan andra inte gör det i samma skala. Vidare visar undersökningen att de interpersonella variablernas förekomst inte verkar skilja sig markant mellan ämnena.

Incel-rörelsen blir allt mer uppmärksammad av media och forskare världen över. Gruppen associeras med ensamma unga män som begår våldsdåd och riktar hat mot kvinnor. Det relativt nya forskningsfältet om incels domineras av granskningar av dem som ett kollektiv och en sub­kultur. Forskarna undersöker sällan konsekvenserna av rörelsens språkbruk och handlingar gentemot kvinnor på ett djupgående plan. Syftet med den här studien är att utforska incel-rörelsens syn på kvinnor, kvinnohat och våld. Det empiriska materialet som studien bygger på består av konversationer och inlägg hämtade från det webb-baserade diskussionsforumet incels.is. Analysen utgår från kritisk diskursanalys med Faircloughs tredimensionella analys­modell som utgångspunkt. Den kritiska diskursanalysen fungerar även som teoretiskt ramverk i studien, tillsammans med genusteorier om hegemonisk maskulinitet och Hirdmans (1988) genus­system, samt begreppen eko-kammare och stigma. Resultatet visar att kommunikationen i forumet karaktäriseras av snedvridna uppfattningar av kön och jämställdhet, där kvinnohat förekommer i allra högsta grad. Diskussionerna präglas av misogynt språkbruk och avhumaniserande kvinnoskildringar, samtidigt som incels framställer sig själva som offer. Deras upplevda offerskap kan kopplas till positionen som underordnad maskulinitet, en roll som väcker frustration, som i forumet riktas mot kvinnor. Kommunikationen antyder att incels vill återerövra maktpositionen de anser sig ha berövats då kvinnor konkurrerar om samma utrymme i en könshierarki. Studien visar att det råder splittrade uppfattningar om kvinnor i forumet. Kvinnor gestaltas dels som makthavare och dels som objektifierande undermänniskor. Värderingarna som delas i forumet går att koppla till äldre kvinnofientliga värderingar som ämnar begränsa kvinnors rättig­heter och legitimerar våld mot kvinnor. / The Incel movement is currently experiencing increasing global attention from the media and in research. Incel is a term associated with lonely, misogynistic young men and violent acts against women. The research about this relatively new phenomenon is dominated by reviews of incels as a community and a subculture. Studies rarely present any thoroughly examinations of how the movement's actions and language affect women. This study aims to explore incels views of women, misogyny and violence. The data consists of posts published on the web-based forum incels.is. Fairclough’s three-dimensional analysis model is the main analytical frame­work, performed with critical discourse analysis as theoretical framework. Additionally, the critical discourse analysis is accompanied by gender theories of hegemonic masculinity and Hirdman’s (1998) gender system, as well as the theoretical concepts of eco-chambers and stigma. Our analysis shows that incels communication is characterized by distorted perceptions of gender and equality, where the presence of misogynistic beliefs is vastly noticeable. The discussions are characterized by misogynistic language and dehumanizing depictions of women, and victimized representations of incels themselves. Their self-proclaimed victim­ization can be linked to the subordinate position of masculinity, which raises a frustration that affects incels conversations about women. Incel’s communication implies that they want to regain a position of power, which they consider themselves to have lost, since women compete for the same hierarchical positions as them. In the forum, incel portrays women as matriarchs, but also as objectified sub humans. This representation shows that incels perception of women is shattered. According to the analysis, the values that incels express in the forum can be linked to older misogynistic beliefs that aims to limit women's rights and legitimizes violence against women.

No description available.

Denna studie redovisar genom en kvantitativ och kvalitativ undersökning, så kallad flermetodsforskning, vilka interpersonella aktiviteter som observerats hos åtta mötesledare av distansmöten med datorkommunikation.  Syftet med undersökningen är att undersöka de faktiska observationerna av mötesledares interpersonella aktiviteter på distansmöten. Denna undersökning bygger på åtta distansmöten med en utsedd mötesledare på respektive möte och sammanlagt 41 personer har deltagit i undersökningen. Distansmötena har skett genom Video Tele Conferencing (VTC) och via en  multimodal plattform (MP) där mötesledarna har suttit vid sina enskilda datorer. Undersökningens problemformulering är; Vilka interpersonella aktiviteter förekommer hos distansmötesledare och hur bidrar de till upplevelsen av relationsbyggande faktorer? Efter observationerna som har skett på distans och av inspelade möten har mötesledarna och deltagarna besvarat en webbenkät. Resultatet av studien visar att ögonkontakt inte sker nämnvärt mycket vid distansmöten jämfört med andra icke verbala uttryck som att nicka, le och uttrycka småord som ”mm” och ”ja” etc. Studien visar också att mötesledarnas och deltagarnas synpunkter på bra distansmöten handlar om mötesstruktur, tillit och att alla ska komma till tals på mötet. Skillnaden mellan VTC möten och MP möte är störst vad gäller observationer av kroppshållning och ansiktsuttryck där VTC mötena medger ett längre avstånd till mötesledaren och då framgår kroppshållningen bättre men under MP möten kan ansiktsuttryck lättare avläsas på nära håll. Där flest leenden förekommit har också deltagarna bedömt det som att mötesledaren alltid eller ganska ofta använder distansmöte som ett relationsbyggande verktyg. Studien visar att det är i lyssnarfasen som mötesledaren har flest interpersonella beteenden och inte när vederbörande talar.

Om något är sant eller inte är upp till forskningen och vetenskapen att undersöka. Trots det kan mycket information upplevas som sanning även om det bara är en åsikt, egen erfarenhet eller myt. Den här studien undersöker hur privatpersoner online skapar sanningar utifrån en osanning. Undersökningen är baserad på en tråd från diskussionsforumet ”Flashback”. Tråden har en frispråkig och destruktiv diskurs om personer från Somalia. Analysen är baserad på olika sätt att få något att upplevas som trovärdigt, exempelvis modalitet, hänvisningar och objektivitet. Resultatet visar att de flesta åsikterna och upplevelserna är modifierade på olika sätt för att framstå som mer trovärdiga och om något är trovärdigt ökar det chansen att någon annan anammar samma åsikt eller åtminstone tror att den är sann. / Whether something is true or not is a matter for science and research to investigate. Although, a lot of information can pass by as true even though it might just be an opinion, personal experience or myth. This study investigate how private persons online create a truth out of something untrue. The investigation is based on a thread from the forum for discussion named ”Flashback”. The thread have an outspoken and destructive discourse about people from Somalia. The analysis is based on different ways to make something appear as reliable, for example modality, referencing and objectivity. The result shows that most opinions and experiences are in different ways modified to seem more reliable, and if something is reliabile it increases the chanses of someone else to acquire the same opinion, or at least believe it to be true.

The aim of this study is to analyze the different discourses linked to so called honor related violence in course literature from term 1 through 6 during the fall of 2018 at the department of social work at Stockholm university. This due to the extensive debates on the subject that implies varied opinions from both media and the research community. To analyze the different discourses, Fairclough's critical discourse analysis is used by looking for modality, transitivity and intertextuality in the different texts. The analysis circles around three different discourses. One is the “us and them” discourse, which differentiates the Swedish ideals from “others” which are portrayed as worse. The second discourse handles “critique against polarization”, which can be connected to post colonialism that criticizes the “us and them” discourse. The third discourse is the “precautionary” discourse that can be connected to social constructionism, whereas the texts leave room for interpretation as they rarely make any certain statements. Throughout all of these discourses we also found that the perpetrator and the victim rarely is spoken of when talking honor related violence, as compared to “normal violence”, and more often structural explanations rather than individual ones were used.

The writer has attempted to discuss the distinction between the necessary and the contingent. It begins with a criticism against the possibility for a so-called ‘a possible worlds realism’ to give a “philosophical explanation” of this distinction. The writer argues that this is impossible, since it requires that a notion of this distinction be already accepted (more precisely that the necessity of such a theory is already accepted). After this specific criticism, the writer intends to show that this is a more general problem that follows any explanation of the contingent/necessary distinction. The writer then discusses the counter-argument that the requirements placed on these explanations are set to high, therefore the writer shows in theory the problem can be solved and sketches a more specific way how to explain and show the basis for this distinction. / Författaren har avsett att diskutera distinktionen mellan det nödvändiga och det kontingent. Det börjar med en kritik mot möjligheten för en så kallad ’möjliga världars realism’ att ge en ”filosofisk förklaring” av denna distinktion. Författaren argumenterar för att detta är omöjligt, eftersom det kräver att en sådan distinktion redan är accepterad (mer specifikt att nödvändigheten av en sådan teori redan är accepterad). Efter denna specifika kriticism, så avser författaren visa att detta problem är generellt och att det följer alla försök att förklara den kontingenta/nödvändiga distinktionen. Författaren diskuterar sedan motargumentet att de krav som ställts på dessa förklaringar är för högt ställda, därför visar författaren hur problemet kan lösas i teorin och visar också en förenklad modell av en lösningsmetod.

Att undersöka elevlösningar och att ta del av verksamma gymnasielärares erfarenheter rörande elevers användning av modalitetsmarkörer i skrift ger en bild av kvinnliga och manliga gymnasieelevers hållningar gentemot satsers innehåll och eventuella likheter och skillnader skribenterna emellan. Föreliggande studies huvudsyfte är att undersöka frekvens och funktion hos modalitetsmarkörer i elevlösningar hämtade från 2015 års nationella prov i kursen svenska 3 i gymnasiet. Till syftet hör även att granska eventuella likheter och skillnader i frekvens och funktion hos modalitetsmarkörer mellan de kvinnliga och de manliga skribenterna. Studiens bisyfte är att undersöka tillfrågade gymnasielärares erfarenheter rörande kvinnliga respektive manliga elevers användning av modalitetsmarkörer i skrift. För att uppnå syftet formulerat för denna studie kombineras och kompletteras en kvantitativ metod med en kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden utgörs av en sammanställning och granskning av frekvens och funktion hos modalitetsmarkörer i 60 elevlösningar jämnt fördelade mellan könen. Studiens kvalitativa metod omfattas av kvalitativa intervjuer med en hög grad av strukturering i kombination med öppna frågor med tre legitimerade svensklärare. Resultaten visar på en låg frekvens av modalitetsmarkörer i både de kvinnliga och de manliga elevlösningarna. Majoriteten av samtliga modalitetsmarkörer signalerar en låg grad av sannolikhet och har således en trolighetsfunktion i satsen. Frekvensen och funktionen hos modalitetsmarkörerna skiljer sig på så vis marginellt mellan de kvinnliga och de manliga skribenternas texter. Den låga frekvensen och trolighetsfunktionen som den mest framträdande i elevers texter bekräftas ytterligare av studiens informanter, vilka vidare delar erfarenheten att modalitetsmarkörer är en viktig komponent i ett nyanserat förhållningssätt. Fynden från den kvantitativa materialbearbetningen och den kvalitativa materialbearbetningen överensstämmer således. Någon större språklig variation utifrån faktorn socialt konstruerat kön kan inte fastställas utifrån de kvantitativa och kvalitativa resultat som presenteras i denna studie.