Försvarsmakten lanserar varje år kampanjer för att rekrytera personal till sin verksamhet. Myndigheten har även jämställdhets- och jämlikhetspolitiska mål att förhålla sig till, där ett krav är att andelen kvinnor ska öka inom organisationens alla områden. 2018, i syfte att säkra personalförsörjningen och stärka jämställdheten, återinförs värnplikten som legat vilade sedan 2010. Den återförda värnplikten görs könsneutral. Studiens syfte är att undersöka relationen mellan Försvarsmaktens reklamfilmer och de ovan nämnda villkoren för myndighetens verksamhet, för att kunna dra slutsatser om könsdiskursen inom Försvarsmakten. Analysen grundas i kritisk diskursanalys och sociosemiotik. Materialet är en reklamfilm från Försvarsmaktens rekryteringskampanj 2011 och en från 2019. Reklamfilmerna analyseras först som multimodala texter och sedan som diskursiv och social praktik. Resultatet visar att den presumtiva rekryten, och sålunda mottagaren för 2011 års reklamfilm, är en fysiskt stark man som vill arbeta och göra skillnad. Den presumtiva rekryten och mottagaren för 2019 års reklamfilm är en ung kvinna som står bakom jämlika värderingar. Resultatet visar även att 2011 års reklamfilm reproducerar en hegemonisk könsdiskurs, medan 2019 års reklamfilm dekonstruerar densamma. Slutsatsen är dock att ’rekryt’ fortfarande normaliseras som man inom Försvarsmaktens diskursordning.

Studien baseras på en kvalitativ och kvantitativ läromedelsanalys med fokus på vilket språkbruk som används i problemlösningsuppgifter i matematikläroböcker. Studiens syfte är att undersöka och analysera ur ett flerspråkigt perspektiv problemlösningsuppgifter i matematikläroböcker ämnande för årskurs tre.   Studien fokuserade på att ta reda på vilka språkliga utmaningar som finns för flerspråkiga elever och om det finns multimodala resurser som stödjer de språkliga utmaningarna.  Som tidigare forskning påvisat tar det längre tid för flerspråkiga elever att utveckla språkkunskaper på sitt andraspråk jämfört med elever som lär på sitt första språk. Flerspråkiga elever kan därav möta utmaningar i språkbruket i problemlösningsuppgifter. Språkbruket och de multimodala resurserna som analyserades i studien var vardagsspråk, egennamn, skolspråk, matematiskt register, homonymer, bilder och matematiska symboler. Studiens forskningsfrågor var Vilket språkbruk används i problemlösningsuppgifter i matematikläroböcker och hur utmanande är problemlösningsuppgifterna i ett flerspråkigt perspektiv? Finns det multimodala resurser och hur stöttar de texten? Och Hur skiljer sig matematikläroböckerna åt ur ett flerspråkigt perspektiv? De utvalda matematikläroböckerna för denna studie var Favoritmatematik 3 (2018), Nya Prima matematik 3A (2020), Singma matematik 3A (2015) och Triumf 3A (2021).    Analysen utgick från två teoretiska utgångspunkter: Cummins (2017) teori om Basicinterpersonal Communicative Skills (BICS) och Cognitive Academic Language Proficiency CALP samt Selanders och Danielssons (2021) teori om multimodala resurser.   Resultatet visade att flera problemösningsuppgifter innehar ett utmanande språkbruk för flerspråkiga elever samt att problemlösningsuppgifterna visade sig sakna multimodalt stöd i form av bilder och matematiska symboler som stöttar de språkliga utmaningarna som överensstämmer med tidigare forskning. Studiens slutsats är att problemlösningsuppgifterna innehåller i olika utsträckning ett kognitivt krävande språk för flerspråkiga elever. De språkliga utmaningarna som de flerspråkiga eleverna står inför behöver synliggöras: då kan läraren förebygga de språkliga utmaningarna som finns i matematikläroböckerna innan eleverna arbetar “tyst” i matematikläroboken.

Forskning visar att flerspråkiga elevers språkutveckling gynnas av att modersmål och andraspråk utvecklas parallellt. Flerspråkiga elevers språkutveckling är, enligt Skolverket, något som ska implementeras i alla skolans ämnen, vilket medför att alla lärare bör ha kunskap om och arbeta med språkutvecklande metoder. Syftet med studien är att genom observation av undervisning av flerspråkiga elever i ämnet samhällskunskap samt intervju av undervisande lärare identifiera om och i så fall vilka språkutvecklande metoder och strategier läraren använder sig av. Resultatet visar, trots lärarens långa erfarenhet, en ganska begränsad metodanvändning och ett utvecklingsbehov där språkutvecklande arbetssätt i klassrummet baseras på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet för att gynna flerspråkiga elevers språkutveckling i undervisningen.

Tina Hedendahl och Pernilla Unelind (2016). Digital läsning. En studie om de nya litteraciteternas roll i skolan (Digital literacy. A study on the role of new literacies in school). Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.Problemområde Ett av skolans övergripande kunskapsmål är att varje elev efter genomgången grundskola ska kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande (Lgr 2011). För att kunna använda modern teknik som ett verktyg i dessa syften måste man kunna läsa digitalt. Digital läsning tar en allt större plats i skolan men trots detta har vi i vår yrkesroll hittills inte sett någon explicit undervisning i digital läsning och inte mött någon forskning kring detta. Vi är intresserade av att undersöka hur lärare och elever uppfattar arbetet med digital läsning och ta del av forskning i detta ämne.Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med detta examensarbete är dels att belysa de förmågor som är specifika för digital läsning, dels att undersöka elevers och lärares upplevelser och erfarenheter av digital läsning för att hitta utvecklingsmöjligheter. Våra preciserade frågeställningar är:-Vilka förmågor är specifika för digital läsning?-Vad uttrycker lärare och elever gällande sina upplevelser och erfarenheter av digital läsning?-Vilka utvecklingsmöjligheter ser lärare och elever gällande digital läsning?Teoretisk ram Detta examensarbete grundar sig på tre olika teorier. Det sociokulturella perspektivet för lärande, enligt Säljö (2000), som belyser människan som en del av ett socialt sammanhang där individen och gruppen påverkar varandra. De andra två teorierna är specifika för multimodala texter: New Literacies – A Dual Level Theory, enligt Leu, Kinzer, Coiro, Castek och Henry (2013) och The Cognitive Theory of Multimodal Learning, enligt Mayer och Moreno (2003, återgiven av Rasmusson, 2014). Metod Arbetet är en kvalitativ fallstudie med en hermeneutisk ansats. Materialet har samlats in genom fokusgruppsintervjuer med elever och lärare. Gruppintervjuerna transkriberades i sin helhet och analyserades utifrån studiens teoretiska ramverk. Resultat och analys Eleverna i vår fallstudie använder digitala verktyg och internet i hög grad, de rör sig i och mellan olika digitala texttyper och både konsumerar och producerar material. Eleverna har en mer positiv attityd till digitala verktyg än lärarna. Den elevgrupp som har mest positiv attityd är elever med läs- och skrivsvårigheter. Digitala verktyg är viktiga för eleverna dels för att bygga relationer och kommunicera med andra och dels för att förstå och skaffa information. Vissa elever och lärare anser att det är svårare att läsa digitala texter och lyfter främst skillnader gällande textstruktur mellan tryckta och digitala texter. Eleverna visar att de är medvetna om att de digitala texterna är mer krävande gällande kritiskt tänkande. Lärarna anser att eleverna behöver utveckla ett mer nyanserat kritiskt tänkande och att de behöver mer undervisning inom detta. I både elevernas och lärarnas diskussioner framkommer att lärarna inte är experter på de nya litteraciteterna men att det finns ett stort kollektivt kunnande i klasserna. Läraren får därmed en ny roll att organisera undervisningen för att ta tillvara det kollektiva kunnandet så att varje elev får utmaning inom sin närmaste utvecklingszon. KunskapsbidragMed denna studie lyfter vi fram de nya digitala litteraciteternas roll i skolan och visar på vikten av att vara medveten om de specifika förmågor som krävs för digital läsning. Vi lyfter även hur man kan möjliggöra god digital läsutveckling. Specialpedagogiska implikationerSamuelsson (2014) och Skolverket (2016c) menar att det finns en digital ojämlikhet i samhället och att skolan gör för lite för att kompensera för detta, vilket även lärarna i vår fallstudie anser. De digitala verktygen är enbart värdefulla för eleverna om de kan behärska dem. Det är en viktig specialpedagogisk uppgift att bidra till att alla elever får undervisning i de förmågor som är specifika för digital läsning. Vi har i vår fallstudie sett att digitala verktyg är en viktig artefakt för elever med läs- och skrivsvårigheter. Specialläraren har en viktig roll att lära eleverna och lärarna hur kompensatoriska verktyg hanteras. Vi ser att det är en viktig specialpedagogisk implikation att vara delaktig i lärarens nya roll genom att leda skolans systematiska kvalitetsarbete utifrån de behov och möjligheter som lärare och elever lyfter i vår fallstudie. Dessa behov är främst fortbildning, ökad undervisning och nya arbetssätt.

Denna studie behandlar och undersöker lärares erfarenheter och förhållningsätt av samtidskulturella uttrycksätt samt multimodala arbetssätt, i samhällskunskap. Syftet med studien är att synliggöra vad lärare har för erfarenheter av att implementera samtidskulturella uttrycksätt och multimodala lärprocesser, i samhällskunskap. Den teoretiska förankringen grundas i socialkonstruktionsimen och socio semiotisk teori.    En kvalitativ metod användes, där fem lärare i mellanstadiet intervjuades digitalt där samtalet behandlade frågor om området. Den tematiska analysen mynnande ut fyra olika teman.   Resultatet visar i stort att lärare har erfarenheter av att elevers motivation och engagemang ökar när de får visa sina kunskaper, genom varierade uttryck och multimodala arbetssätt. Digitala medel används i stor uträckning i samband med varierad undervisning, i samhällskunskap. Lärares val av olika uttryck och arbetssätt påverkas i hög grad av elevgruppen, kollegor, tid, resurser och vilken kunskap som läraren besitter. Studien visar även att lärare verkar sakna kunskaper om multimodala processer, både inom genomförande och bedömning. Lärarens egna förhållningsätt till uttrycksformer och arbetssätt påverkar vilken undervisning eleverna erbjuds i samhällskunskap, enligt resultatet i denna studie.

I takt med den ökade digitaliseringen har digitala verktyg lyfts in i den svenska förskolansläroplan utifrån en ny revidering (Skolverket, 2018), vilket innebär att utvecklandet av digitalkompetens samt källkritisk förmåga blir innehåll för måluppfyllelse i förskolans verksamhet.Med hänsyn till det enorma informationsflöde som barn möter varje dag blir det väsentligt attförstå hur barn skapar mening och kunskap av multimodala texter. Studiens syfte är därför attundersöka hur källkritik konstitueras av barn i digitala aktiviteter. De frågor som studien ämnarsvara på är: “Vilka kunskaper om källkritik uttrycker barn när de samtalar om digitala bilder?”,“Vilka tecken på källkritik representeras i barns handlingar när de möter digitala bilder?” samt“Vilka kunskaper om källkritik konstitueras i aktiviteter med digitala bilder?”. Studien ärkvalitativ och utgår från socialkonstruktionistiskt perspektiv med multimodal designinriktningsom teoretisk utgångspunkt. Utifrån detta skapades aktiviteter där barn skulle studera ett antaldigitalt manipulerade bilder med utgångspunkt i källkritiska kriterier. Resultatet visade på attdialogen har stor betydelse för meningsskapande i barns utvecklande av källkritik. I dettasammanhang är barnen aktiva aktörer i meningsskapandet av de bilder som de studerar, där allaolika aktörer bidrar till att konstituera erfarenheter och kunskaper om källkritik. Utvecklandetav källkritik är väsentligt för barns livslånga lärande och är något som bör integreras redan itidig ålder.

The purpose of my project is to determine how a multimodal/intermedial text can be used when teaching in upper secondary school. Can using a text that to some point is current in the pupils’ lives lift the interest for the specific subject? I opted to pick up Gunther Kress’ research, Diana Laurillard’s book and Christina Olin-Scheller’s work on the subject. I have used several hours of lesson planning and the lesson itself with subsequent work consisting, among other things, of three qualitative interviews to achieve my purpose. Based on a qualitative approach, I discuss the results, which show that it is in fact very uplifting. It is possible to work with multimodal/intermedial/intertextual texts, in many ways. / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur en multimodal/intermedial text kan användas i undervisningen på gymnasienivå. Detta skall ske genom att utgå från elevernas perspektiv och referensramar, söka rätt på en aktuell text som finns i elevernas vardag och se om det blir intressant för eleverna att arbeta med en sådan text. Jag har valt att arbeta med Gunther Kress forskning, Diana Laurillards bok om ämnet och även Christina Olin-Schellers avhandling om ämnet, samt därutöver relevant och nödvändigt material för att vetenskapligt förankra begrepp och synpunkter.                       Jag har använt mig av en lektionsplanering, en utförd lektion samt tre kvalitativa intervjuer i efterarbetet av lektionen för att uppnå mitt syfte. Lektionen utspelade sig våren 2012 på en svensk gymnasieskola. Utifrån ett kvalitativt förhållningssätt diskuterar jag resultatet, vilket visar en mycket positiv respons på att hämta upp en multimodal/intermedial aktuell text från elevernas vardagsmiljö, och arbeta med denna i undervisningen.

Sammanfattning Antalet barn som använder sig av Internet och lärplattor har ökat kraftigt på senare år. I takt med det har efterfrågan om mer forskning kring multimodala verktyg som lärplattan i förskolan blivit större. I läroplanen för förskolan står att barnen skall skapa sig förmågan att kunna kommunicera och söka ny kunskap, vilket är nödvändigt i dagens samhälle med snabb förändringstakt. För att barnen skall ges rätt förutsättningar att hänga med i det krävs mer forskning. Dels för att skapa en större förståelse för lärplattan som pedagogiskt verktyg i stort och dels för att skapa ett intresse och en känsla av säkerhet hos varje förskollärare till att använda den. Arbetets syfte är att undersöka hur förskollärare resonerar om lärplattans användning inom förskolans verksamhet, med fokus på matematiska aktiviteter. I läroplanen för förskolan står att förskollärarna har det övergripande pedagogiska ansvaret i förskolans verksamhet. I och med det utgår arbetet ifrån deras resonemang. Semistrukturerade intervjuer har tillämpats och fem förskollärare ifrån fyra förskolor i Gävle har intervjuats. Resultatet visade att förskollärarna främst använder lärplattan som ett dokumentationsverktyg i verksamheten. Det framkom även hur lärplattan kan få funktionen som barnvakt för att frigöra tid till förskolans personal. Arbetsstunder med barn var också en central del som synliggjordes där uttrycket ”att arbeta” med lärplattan är viktigt och inte ”att spela” med den. Förskollärarna planerade inte aktivt in lärplattan vid matematiska aktiviteter. Dock framgick hur barn ändå ges möjlighet till att använda lärplattan till matematiskt lärande. Applikationer som innehåller problemlösning är vanligt och på så sätt utsätts barn automatiskt för matematik i form av exempelvis pussel, räkna och para ihop föremål. I resultatet framkom också från flera förskollärare att de tyckte sig sakna tillräckliga kunskaper om lärplattan. En övergripande slutats med arbetet är att det faktiskt finns en viss osäkerhet kring lärplattans användning och att det kan krocka med lärplattans snabba framfart i förskolans verksamhet. Det finns behov av mer utbildning i hur lärplattan kan användas som ett pedagogiskt verktyg. Sammanfattningsvis framkom vid intervjuerna att lärplattan lyfts fram som ett framtida verktyg i förskolans verksamhet. / Abstract In recent years, the number of children using Internet and touch-screen tablets has been growing steadily. At the same time the need of more research in multimodal tools like the tablet in preschool environment grows. The preschool curriculum highlights that all children should acquire the ability to communicate and search for new knowledge. This is essential in todays society with a rapid pace of change. Finding the right conditions for children to follow and adapt to this change require more research. Partly to create a greater understanding in the tablet as a general educational tool and partly to create an interest and a feeling of security for preschool teachers to use it. This study aims to investigate how the tablet is used within the preschool environment and how preschool teachers think about the tablet as an educational artifact, with a focus on mathematical activities. The preschool curriculum highlights that preschool teachers has the overall educational responsibility in the preschool activity. Because of that, this bachelor thesis will proceed from their reasoning. An ethnographic approach with the utility semi-structured interviews was used and five preschool teachers from four preschools in the municipality of Gävle was interviewed. The result of the study shows that teachers mainly use tablets to store information about the operation of the nurseries. The tablets also function as temporary sources of entertainment for the children, when teachers need time to tend to other tasks. However, the interviewed teachers emphasized the importance of using the tablets primarily as tools of learning - and not solely for playing. They admitted that they do not often use tablets when teaching mathematics, but that the tools are available if needed. Applications that provide problem solving, puzzles and maths quizzes are still used regularly. The result also showed that many preschools teachers think they lack sufficient knowledge about tablets. The conclusion of our study is that a lot of preschool teachers are not confident in using tablets which may be an issue considering the increasing popularity of the tablets and how quickly they are being introduced to preschools of the region. There is evidently need for more education surrounding tablets and how they can be used in teaching.

Multimodala texter är den vanligaste textformen som elever möter idag (Björkvall, 2009:8f). Traditionella texter utmanas nu av multimodala texter och hur texter kan produceras och läses har förändrats. Syftet med studien är att undersöka hur sex lärare i årskurserna 1–3 uppfattar arbetet med multimodala texter i svenskundervisning. Följande frågeställningar har formulerats utifrån syftet: Hur säger sig lärare använda olika multimodala texter i svenskundervisningen? Hur säger sig lärare använda olika digitala hjälpmedel i arbetet med multimodala texter? Vilka möjligheter och utmaningar ser lärarna med multimodala texter i svenskundervisningen? Studien utgår från det sociokulturella perspektivet med utgångspunkt i att texter skapas i sociala kontexter och att texten får sin status genom lärarens undervisning. Materialet samlas in genom intervjuer. Resultaten visar att lärare främst arbetar med skrift och muntliga former i sin svenskundervisning. Skriften framställs även som den viktigaste modaliteten och komponenten itexter. Digitala hjälpmedel anses vara ett stöd som hjälper elever att komma framåt i textarbetet, exempelvis genom skrivstöd. Lärarna upplever dock att tekniken med digitala hjälpmedel är stressande och tidskrävande. Lärarna är osäkra på begreppet multimodala texter och vad det innefattar. Ett tecken på osäkerheten är att digitala texter automatiskt ses som multimodala. Lärarna behöver få tid att fortbilda sig inom det multimodala textarbetet för att bli mer säkra, vilket ligger på rektorns ansvar att se till.

I uppsatsen undersöks metoder för läs- och skrivundervisningen inom sfi med utgångspunkt från modersmålet dari och multimodala verktyg. Syftet med denna studie är att undersöka de pedagogiska metoder som används vid läs- och skrivundervisningen på modersmålet dari inom sfi samt att se vilka multimodala verktyg som kan ges som stöttning vid läs- och skrivundervisningen för elever som ännu inte är litterata. Frågeställningarna var: Hur undervisar man i läs- och skrivundervisningen på modersmålet dari? Vilka didaktiska principer används tillsammans med multimodala verktyg? Undersökningen är en kvalitativ undersökning med intervjuer och observationer. Resultatet beskriver alfabetiseringsundervisning i en sfi-verksamhet som utförs på modersmålet dari med multimodala verktyg som stöd. Luke och Freebodys modell kan ligga till grund för undervisningen för vuxna (Freebody, 1992). Modellen belyser fyra centrala färdigheter: avkodning, meningsskapande, textanvändning samt kritiskt användande. En annan teori som genomsyrar synen på språkinlärning i uppsatsen är teorin om kognitiv inlärning som arbetades fram av den ryska psykologen Lev Vygoskij angående språk, tänkande och lärande (Vygotskij, 2001). Pauline Gibbons forskning har påverkat de teoretiska utgångspunkterna eftersom lärande av ett andraspråk sker i interaktion med andra (Gibbons, 2013).